Protokollsutdrag 1 (2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-09-13 KS 2017/866 Plats och tid KSO rum kl. 09.00 Beslutande Tjänstgörande ersättare Insynsplats Övriga Torbjörn Karlsson (S), Ordförande Mikael Rubin (M) Bertil Larsson (SÖS), Vice ordförande Henrik Silfverstolpe (L) Patrik Holmberg (C), För Emil Samnegård (MP) Helmuth Petersén (SD) Fredrik Geijer, Kommundirektör, Kommundirektör Anna Gawrys, Kommunsekreterare Elisabeth Steen Ekstedt, Ekonomichef, Ekonomichef Magnus Dahlberg, Personalchef, Personalchef, under 121 Malin Ekblad, Säkerhetschef ; Sebastian Petersen, arrangör Pride ; Mats Rindborn, Polisen, 124 Raymond Lûtzhöft, Budgetchef, under 145 Justeringens plats och tid Kommunledningsförvaltningen 2017-09-19 Paragrafer 119-166 Sekreterare Ordförande Anna Gawrys Torbjörn Karlsson (S) Justerare Mikael Rubin (M) Bertil Larsson (SÖS) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutande organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum då anslaget sätts upp 2017-09-20 Datum då anslaget tas ned 2017-10-12 Förvaringsplats Underskrift Kommunledningsförvaltningen Anna Gawrys
Protokollsutdrag 2 (2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-09-13 KS 2017/866 127 Remiss från kulturdepartementet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik, SOU 2017:60 Svar senast 5 oktober 2017 Dnr KS 2017/763 Ärendebeskrivning Trelleborgs kommun har fått möjlighet att yttra sig över SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Utredningen föreslår att kommuner som tillhör förvaltningsområde ska vara skyldiga att erbjuda hela eller en väsentlig del av förskoleundervisningen på dessa språk. Kommunerna ska vara skyldiga att fråga vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats om de har önskemål om förskola på något av språken. Plats i förskola som bedrivs på minoritetsspråk ska erbjudas inom fyra månader från att vårdnadshavaren anmält önskemål. Beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att anta yttrandet som sitt eget. Justerares signaturer Utdragsbestyrkan
Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Diarienummer 2017-09-05 KS 2017/763 Samordnare ANDT och barnkonventionen Karin Jeppsson 0410-73 32 98 karin.jeppsson@trelleborg.se Yttrande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik, SOU 2017:60 Trelleborgs kommun har fått möjlighet att yttra sig över SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Utredningen har haft i uppdrag att genomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken, att se över minoritetslagen (2009:724) samt att utreda ett antal särskilda frågor. När det gäller minoritetspolitikens övergripande inriktning har utredningen gjort två bedömningar: minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna. minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden. Utredningen bedömer att regeringen och övrig offentlig verksamhet bör sträva efter att i ökad grad integrera de minoritetspolitiska frågorna inom övriga sektorsområden. Förslag som tar särskilt sikte på detta är att regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter inom förskolan och äldreomsorgen ska överföras från minoritetslagen till skollagen respektive socialtjänstlagen. När det gäller minoriteternas grundläggande skydd föreslås ett antal förtydliganden i lagen. Bl.a. föreslås att kommuner och landsting ska anta dokumenterade minoritetspolitiska mål och riktlinjer som ska följas upp. Angående förvaltningskommunernas skyldigheter att samråda med nationella minoriteter är förslaget att innebörden av skyldigheterna bör förtydligas i lagen. Utredningen konstaterar även att barn och unga kommer till tals i för liten utsträckning, därför föreslår utredningen att det anges i lagen att myndigheter särskilt ska beakta förutsättningarna för barn och unga som tillhör nationella minoriteter i frågor om inflytande och samråd. Utredningen behandlar även frågor som rör statsbidraget till kommuner och landsting i förvaltningsområde, men kommer fram till att det inte finns skäl att förändra den nuvarande ordningen. Som en del av översynen av minoritetslagen har utredningen haft ett särskilt uppdrag att analysera regleringen av rätten till förskola respektive äldreomsorg på nationella minoritetsspråk. När det gäller Kommunledningsförvaltningen Besöksadress Algatan 13 Fakturaadress E-post trelleborgs.kommun@trelleborg.se Postadress 231 83 Trelleborg Box 173, 231 23 Trelleborg Webb www.trelleborg.se Telefon 0410-73 30 00 Org.nr 212000-1199
2 (2) förvaltningsområde lämnas en rad förslag som tydliggör rätten till förskola m.m. inom förvaltningsområde. Det finns förvaltningsområden för språken finska, meänkieli och samiska. Utredningen föreslår att kommuner som tillhör förvaltningsområde ska vara skyldiga att erbjuda hela eller en väsentlig del av förskoleundervisningen på dessa språk. Kommunerna ska vara skyldiga att fråga vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats om de har önskemål om förskola på något av språken. Plats i förskola som bedrivs på minoritetsspråk ska erbjudas inom fyra månader från att vårdnadshavaren anmält önskemål. Gällande äldreomsorgen anser utredningen att det i lagen bör föreskrivas en skyldighet för kommuner i förvaltningsområde att erbjuda hela eller en väsentlig del av äldreomsorgen på minoritetsspråket.. Beredning Sedan den 1 februari 2015 ingår Trelleborgs kommun i finskt förvaltningsområde. Trelleborgs kommun erhåller varje år 660 000 kr i statsbidrag. Trelleborgs kommuns yttrande fokuserar på de delar som rör finskt förvaltningsområde. Enligt utredningens förslag ska rådande bestämmelser gällande statsbidrag vara desamma även framöver. Utredningen föreslår att förvaltningskommuners skyldigheter förtydligas då det handlar om förskola respektive äldreomsorg, se ovan. Trelleborgs kommun är positiv till revitalisering av finska språket samt äldres möjlighet att kunna använda sitt modersmål och bevara sin kulturella identitet. Trelleborgs kommun befarar dock att utökade skyldigheter gällande förskola och äldreomsorg kan komma att innebära ökade kostnader. Om statsbidraget inte höjs kan det bli svårt för förvaltningskommuner att erbjuda hela eller väsentlig del av förskoleundervisningen respektive äldreomsorgen på minoritetsspråket, vilket för Trelleborgs del innebär finska. Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att anta yttrandet som sitt eget.
Protokollsutdrag 1 (6) Socialnämnden Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-08-22 SN 2017/51 Plats och tid Serviceförvaltningen, Regnbågen kl. 15.00 16.20 Beslutande Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Justeringens plats och tid Lennart Höckert (S), Ordförande Claes Jönsson (M) Ben Benrabah (-), Vice ordförande Birgitta Sjögren (C), jäv 96. Jonas Bjunö (M) Gustaf Centervall (L) Lizian Kyreus (S) Rikard Curre Nilsson (S), jäv 96. Catharina Blixen-Finecke (M) Christel Sund (C), ersätter Anita Persson (SD). Marianne Ahlgren (M), ersätter Birgitta Sjögren (C) 96. Inger Persson (L), ersätter Rikard Curre Nilsson (S) 96. Cecilia Dahl-Andersson (S), ersätter Caroline Paulsson (MP). Inger Persson (M) Socialförvaltningen Annikki Tinmark, förvaltningschef Mats Jeppsson, nämndsekreterare Kenneth Johansson, avdelningschef Mari-Louise Kondrup, avdelningschef Peter Lövgren kvalitetsstrateg Patrik Nyström, informationssekreterare Anna Ottosson, avdelningschef Maria Rosenquist, avdelningschef Maria Staf, kvalitetsstrateg Socialförvaltningen, Östergatan 71, tisdagen den 29 augusti från klockan 10.00. Paragrafer 94-104 Sekreterare Ordförande Mats Jeppsson Lennart Höckert (S) Justerare Gustaf Centervall (L) Lizian Kyreus (S)
Protokoll 2 (6) Socialnämnden Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-08-22 SN 2017/51 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutande organ Socialnämnden Datum då anslaget sätts upp 2017-08-31 Datum då anslaget tas ned 2017-09-25 Förvaringsplats Underskrift Mats Jeppsson Justerares signaturer Utdragsbestyrkan
Protokollsutdrag 3 (6) Socialnämnden Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-08-22 SN 2017/51 102 Svar på remiss från kulturdepartementet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik Dnr SN 2017/320 Ärendebeskrivning Föreligger svar på remiss från kulturdepartementet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Bilagor. Sammanfattning Kommunstyrelsen önskar socialnämndens yttrande över delbetänkande av kulturdepartementets utredning om en stärkt minoritetspolitik. Utredningen har haft i uppdrag att genomföra en analys av minoritetspolitiken och minoritetslagen. Då majoriteten av landets kommuner inte känner sig berörda av lagens krav och rättigheter för de nationella minoriteterna föreslår utredarna en rad lagändringar ibland annat i socialtjänstlagen, patientlagen, som hälso- och sjukvårdslagen. Socialnämnden ser det som positivt att stärka minoritetspolitiken genom att genomföra förslagna lagändringar. Nämnden ser dock en svårighet att kunna möta de utökade skyldigheterna. Den största utmaningen kommer att bli rekryteringen av personal med finsk språk- och kulturkompetens till socialförvaltningens ansvarsområden. Att tillgodose denna skyldighet kommer med stor sannolikhet att medföra ökade kostnader för socialförvaltningen. Beslutsunderlag - Remiss av betänkandet Nästa steg - Förslag för en stärkt minoritetspolitik - Barnchecklistan Ärendet Nuläget i Trelleborg Trelleborgs kommun är sedan år 2015 ett finskt förvaltningsområde. Detta innebär att kommunen har åtagit sig ett utökat ansvar gällande språk och kultur för målgruppen. Äldreomsorgen ska erbjuda den äldre att helt eller delvis få tillgång till äldreomsorg på finska. Den enskilde har rätt att kommunicera, i tal och skrift, på det finska språket i kontakter med kommunen. Antalet personer med finsk anknytning uppgår till cirka 1 500 inom kommunen. Det stora flertalet kom till Trelleborg på 60-talet. Delbetänkandet Justerares signaturer Utdragsbestyrkan
Protokollsutdrag 4 (6) Socialnämnden Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-08-22 SN 2017/51 Regeringen har tillsatt utredningen i syfte att stärka minoritetspolitiken som föreskrivs i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, minoritetslagen. Sedan lagen trädde i kraft har antalet kommuner i förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska ökat under de första fem åren från 38 till 75. Antalet landsting i förvaltningsområden utökades under samma tid från 8 till 14. Ytterligare ett tiotal kommuner har beslutat ansöka om att få ingå i förvaltningsområde. Att många kommuner valt att engagera sig för stärkta minoritetsrättigheter, har sin grund i den omfattande mobilisering som genomförts lokalt av de nationella minoriteterna. Utredningen visar på att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt, är fortfarande högst bristfälliga. Utredningen har kommit fram till den övergripande bedömningen att minoritetspolitiken behöver inriktas på överföringen av språk och kultur, samt identitet mellan generationerna. Ungdomars delaktighet bör särskilt prioriteras. Den andra övergripande bedömningen är att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden. Utredningen pekar på att regeringen och övrig offentlig verksamhet bör sträva efter att i ökad grad integrera de minoritetspolitiska frågorna inom övriga sektorsområden. Två förslag tar särskilt sikte på detta, nämligen att regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter inom förskolan och äldreomsorgen ska överföras från minoritetslagen till skollagen respektive socialtjänstlagen; - Förslag att det ska anges i en särskild bestämmelse att kommuner och landsting ska anta dokumenterade minoritetspolitiska mål och riktlinjer som ska följas upp. - Förslag att kommuner och landsting ska vara skyldiga att lämna uppgift om sådana mål och riktlinjer på begäran från ansvarande myndighet. - Förslag att förtydliga informationsskyldighet enligt 3 minoritetslagen. - Förslag att myndigheter särskilt ska beakta förutsättningarna för barn och unga som tillhör nationella minoriteter i frågor om inflytande och samråd. Utredningen lämnar förslag som stärker de nationella minoriteternas rättigheter inom äldreomsorgen. Utredningen föreslår vidare en förtydligad reglering av äldreomsorg på minoritetsspråk såväl inom som utanför förvaltningsområde. Utredningen föreslår att även jiddisch och romani chib ska ges ett visst skydd, samt att kommuner ska vara skyldiga att informera den som ansöker om äldreomsorg om Justerares signaturer Utdragsbestyrkan
Protokollsutdrag 5 (6) Socialnämnden Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-08-22 SN 2017/51 minoritetsrättigheterna. Den föreslagna regleringen lyfter även fram äldres behov av att upprätthålla och kunna känna sig trygga i sin kulturella identitet. Det har under utredningens gång blivit tydligt att möjligheterna för det allmänna, främst kommuner och landsting, att leva upp till skyldigheterna i lagen begränsas av brist på språkkunnig personal. Utredningen behandlar detta och föreslår att ge i uppgift till myndigheter att utveckla uppdragsutbildningar och att pröva att komplettera relevanta yrkesexamina. Utredningen betonar de nationella minoriteternas behov när det gäller hälso- och sjukvård och konstaterar bl.a. att behovet av kunskaper om dessa gruppers hälsosituation är stort, samt att det saknas stöd för vårdgivare vad gäller bemötande och kunskap om de nationella minoriteterna. Utredningen bedömer att de nationella minoriteternas rättigheter behöver stärkas inom vården. Yttrande Socialnämnden ser det som positivt att stärka minoritetspolitiken genom att genomföra förslagna lagändringar i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, med flera. Förslagen gynnar en ökad integration av alla medborgare i Sverige. Socialnämnden ställer sig även positiv till en utökad och stärkt kunskap om minoritetsgruppernas identitet, kultur, hälsobetingelser inom vårdutbildningar och socionomutbildningar. Utredningen föreslår att kommunerna som ingår i ett förvaltningsområde ska vara skyldiga att erbjuda plats i förskola respektive äldreomsorg på finska, meänkieli och samiska där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på språket. Socialnämnden ser en svårighet att kunna möta de utökade skyldigheterna som föreslås. Den största utmaningen kommer att bli rekryteringen av personal med finsk språk- och kulturkompetens till socialförvaltningens ansvarsområden. Att förstärka språkkompetensens hos den personalgruppen som idag kan tala finska och förstärka gruppens kulturkompetens genom uppdragsutbildningar ställer krav på att det dels finns tillräckligt många finsktalande i personal gruppen som anmäler intresse för fortbildning, dels innebär det en ökad kostnad. Att tillgodose denna skyldighet kommer med stor sannolikhet att medföra ökade kostnader för socialförvaltningen. Barnchecklista Barnchecklistan har tillämpats. Beslut Socialnämnden beslutar att anta yttrandet på förslaget för en stärkt minoritetspolitik. Justerares signaturer Utdragsbestyrkan
Protokollsutdrag 6 (6) Socialnämnden Mötesdatum Mötets diarienummer 2017-08-22 SN 2017/51 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signaturer Utdragsbestyrkan
Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16
Remiss 2017-06-28 Ku2017/01534/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Departementssekreterare Erik Adell Hellström 08-405 59 13 erik.adell.hellstrom@regeringskansliet.se Remiss av betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän, JO 2 Riksrevisionen 3 Svea hovrätt 4 Västmanlands tingsrätt 5 Falu tingsrätt 6 Gällivare tingsrätt 7 Kammarrätten i Göteborg 8 Förvaltningsrätten i Stockholm 9 Förvaltningsrätten i Linköping 10 Förvaltningsrätten i Umeå 11 Justitiekanslern, JK 12 Polismyndigheten 13 Datainspektionen 14 Försäkringskassan 15 Socialstyrelsen 16 Inspektionen för vård och omsorg, IVO 17 Folkhälsomyndigheten 18 Myndigheten för delaktighet 19 Barnombudsmannen Telefonväxel: 08-405 10 00 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: ku.registrator@regeringskansliet.se
20 Pensionsmyndigheten 21 Kronofogdemyndigheten 22 Kammarkollegiet 23 Arbetsgivarverket 24 Länsstyrelsen i Dalarnas län 25 Länsstyrelsen i Skåne län 26 Länsstyrelsen i Stockholms län 27 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 28 Länsstyrelsen i Norrbottens län 29 Länsstyrelsen i Jämtlands län 30 Länsstyrelsen i Västerbottens län 31 Statskontoret 32 Statens skolverk 33 Statens skolinspektion 34 Sameskolstyrelsen 35 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF 36 Folkbildningsrådet 37 Myndigheten för yrkeshögskolan 38 Universitetskanslersämbetet, UKÄ 39 Universitets- och högskolerådet, UHR 40 Uppsala universitet 41 Lunds universitet 42 Stockholms universitet 43 Umeå universitet 44 Luleå tekniska universitet 45 Södertörns högskola 46 Kungl. biblioteket 47 Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet 48 Vetenskapsrådet 49 Lantmäteriet 50 Statens kulturråd 2 (10)
51 Myndigheten för kulturanalys 52 Riksteatern 53 Nämnden för hemslöjdsfrågor 54 Institutet för språk och folkminnen, ISOF 55 Riksantikvarieämbetet 56 Statens historiska museer 57 Stiftelsen Svenska Filminstitutet 58 Myndigheten för press, radio och tv 59 Forum för levande historia 60 Sametinget 61 Diskrimineringsombudsmannen 62 Arbetsförmedlingen 63 Alvesta kommun 64 Arvidsjaurs kommun 65 Arvika kommun 66 Arjeplogs kommun 67 Bergs kommun 68 Borlänge kommun 69 Borås kommun 70 Botkyrka kommun 71 Bräcke kommun 72 Degerfors kommun 73 Dorotea kommun 74 Enköpings kommun 75 Eskilstuna kommun 76 Fagersta kommun 77 Falkenbergs kommun 78 Finspångs kommun 79 Gislaveds kommun 80 Gällivare kommun 81 Gävle kommun 3 (10)
82 Göteborgs kommun 83 Hallstahammars kommun 84 Haninge kommun 85 Haparanda kommun 86 Hofors kommun 87 Huddinge kommun 88 Hudiksvalls kommun 89 Hultsfreds kommun 90 Håbo kommun 91 Hällefors kommun 92 Härnösands kommun 93 Härjedalens kommun 94 Jokkmokks kommun 95 Järfälla kommun 96 Jönköpings kommun 97 Kalix kommun 98 Karlskoga kommun 99 Karlstads kommun 100 Katrineholms kommun 101 Kiruna kommun 102 Krokoms kommun 103 Kramfors kommun 104 Knivsta kommun 105 Köpings kommun 106 Laxå kommun 107 Lindesbergs kommun 108 Linköpings kommun 109 Ludvika kommun 110 Luleå kommun 111 Lyckseles kommun 112 Malmö kommun 4 (10)
113 Malå kommun 114 Mariestads kommun 115 Motala kommun 116 Mora kommun 117 Norrköpings kommun 118 Norrtälje kommun 119 Nykvarns kommun 120 Olofströms kommun 121 Oxelösunds kommun 122 Pajala kommun 123 Piteå kommun 124 Salems kommun 125 Sandvikens kommun 126 Sigtuna kommun 127 Skara kommun 128 Skinnskattebergs kommun 129 Skellefteå kommun 130 Skövde kommun 131 Smedjebackens kommun 132 Solna kommun 133 Sorsele kommun 134 Stockholms kommun 135 Storumans kommun 136 Strömsunds kommun 137 Sundbybergs kommun 138 Sundsvalls kommun 139 Surahammars kommun 140 Söderhamns kommun 141 Södertälje kommun 142 Tierps kommun 143 Trelleborgs kommun 5 (10)
144 Trollhättans kommun 145 Trosa kommun 146 Uddevalla kommun 147 Ulricehamns kommun 148 Umeå kommun 149 Upplands Bro kommun 150 Upplands Väsby kommun 151 Uppsala kommun 152 Vilhelmina kommun 153 Vindelns kommun 154 Västerås kommun 155 Ystad kommun 156 Åre kommun 157 Åsele kommun 158 Älvdalens kommun 159 Älvkarleby kommun 160 Ängelholms kommun 161 Örebro kommun 162 Örnsköldsviks kommun 163 Östersunds kommun 164 Österåkers kommun 165 Östhammars kommun 166 Övertorneå kommun 167 Blekinge läns landsting 168 Dalarnas läns landsting 169 Gävleborgs läns landsting 170 Jämtlands läns landsting 171 Jönköpings läns landsting 172 Norrbottens läns landsting 173 Skåne läns landsting 174 Stockholms läns landsting 6 (10)
175 Södermanlands läns landsting 176 Uppsala läns landsting 177 Värmlands läns landsting 178 Västra Götalands läns landsting 179 Västerbottens läns landsting 180 Västernorrlands läns landsting 181 Västmanlands läns landsting 182 Örebro läns landsting 183 Östergötlands läns landsting 184 Der Nayer Dor 185 Federationen Wizo Sverige 186 Jiddische Teateramator n 187 Judiska Centralrådet i Sverige 188 Judiska Museet 189 Judiska ungdomsförbundet i Sverige 190 Sveriges Jiddischförbund 191 Centralförbundet Roma International 192 É Romani Glinda 193 Frantzwagner Sällskapet 194 Föreningen RUNG - resande, ung, ny och gammal 195 Föreningen Resandefolkets Riksorganisation, FRFRO 196 Internationella Romska Evangeliska Missionen 197 Internationella Romska och Resande kvinnors Forum 198 Kulturgruppen för resandefolket 199 Lattjo Drom 200 Riksförbundet Romer i Europa 201 Roma Institutet 202 Romano Pasos Research Centre 203 Romska ungdomsförbundet 204 Sveriges Romerförbund 205 Trajosko Drom 7 (10)
206 Ájtte svenskt fjäll- och samemuseum 207 Boazoeaiggádiid oktavuohta Renägarförbundet 208 Same Ätnam 209 Sáminuorra 210 Sámiid Riikkasearvi Svenska Samernas Riksförbund 211 Stiftelsen Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum 212 Giron Sámi Teáhter 213 Álbmut 214 Guovssonásti 215 Jakt- och fiskesamerna 216 Landspartiet Svenska Samer 217 Min Geaidnu/MijáGäjnno/Mijjen Geajnoe 218 Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet 219 Samiska folkomröstningspartiet 220 Samerna Sámit 221 Vuovdega Skogssamerna 222 Sverigefinländarnas Delegation 223 Sverigefinska Riksförbundet 224 Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige 225 Sverigefinska ungdomsförbundet 226 Uusi Teatteri 227 Finlandsinstitutet 228 Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset 229 Met Nuoret 230 Nordkalottens Kultur- och Forskningscentrum i Övertorneå 231 Tornedalsteatern 232 Amnesty International Sverige 233 Civil Rights Defenders 234 Friskolornas riksförbund 235 Fonden för mänskliga rättigheter 236 Landsorganisationen i Sverige, LO 8 (10)
237 LSU Sveriges ungdomsorganisationer 238 Pensionärernas riksorganisation, PRO 239 Svenska FN-förbundet 240 Svenska kommittén mot antisemitism 241 Svenska kyrkan 242 Svenskt Näringsliv 243 Sveriges akademikers centralorganisation, SACO 244 Sveriges antidiskrimineringsbyråer 245 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL 246 Sveriges Radio AB 247 Sveriges Television AB 248 Sveriges Utbildningsradio AB 249 Tjänstemännens centralorganisation, TCO Remissvaren ska ha kommit in till Kulturdepartementet senast torsdagen den 5 oktober 2017. Svaren ska lämnas både på papper (via post) och per e-post (som word- och pdf-fil) till ku.remissvar@regeringskansliet.se. Ange vårt diarienummer Ku2017/01534/DISK och remissinstansens namn. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Ytterligare exemplar av betänkandet kan beställas hos Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-598 191 90, fax 08-598 191 91, e-post kundservice@wolterskluwer.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. 9 (10)
Remissmöte Som en del av remissförfarandet bjuder Kulturdepartementet in de ovan angivna remissinstanserna till ett remissmöte torsdagen den 28 september 2017 kl. 13:00-16:00 (kaffe serveras från 12:30). Remissmötet hålls i Regeringskansliets lokaler i Stockholm. Obligatorisk anmälan görs senast fredagen den 22 september via e-post till ku.disk@regeringskansliet.se (ange namn, remissinstans, telefonnummer, e- postadress och ev. önskemål om att hålla muntligt anförande i anmälan). Av utrymmesskäl är platserna vid remissmötet begränsat till max en person per remissinstans. Om antalet anmälningar överstiger möteslokalens kapacitet tillämpas principen om först till kvarn. Ytterligare praktisk information, inklusive möteslokal, meddelas till de som anmäls som deltagare. Informationen kommer att distribueras via e-post under vecka 39 (samma vecka som remissmötet). Syftet med remissmötet är att underlätta för remissinstanserna att lämna svar med anledning av att remisstiden till viss del löper över sommaren. Vid remissmötet kommer förslagen i betänkandet att presenteras av den särskilde utredaren och remissinstanserna kommer att få tillfälle att ställa frågor i upplysningssyfte. Önskemål om att hålla ett muntligt anförande (utöver frågor) ska anmälas samtidigt med anmälan till remissmötet. Sådana anföranden ska hållas kortfattade (högst två minuter). Vi välkomnar om flera remissinstanser samordnar sina anföranden. Remissvaren, inklusive eventuella muntliga anföranden vid remissmötet, ska fortsatt lämnas skriftligen senast den 5 oktober 2017 enligt vad som angetts ovan. Helena Swenzén Expeditions- och rättschef Kopia till Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm 10 (10)
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik Delbetänkande av Utredningen om en stärkt minoritetspolitik Stockholm 2017 SOU 2017:60
SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@wolterskluwer.se Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN 978-91-38-24642-9 ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik. Lennart Rohdin, sakkunnig i frågor som rör nationella minoriteter, förordnades samma dag som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku 2016:02). Den 15 juni 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen innebärande dels en förlängning av det ursprungliga uppdraget i återstående delar, dels ett uppdrag avseende finlandssvenskarnas ställning i Sverige. Som sakkunniga i utredningen förordnades den 31 oktober 2016 departementssekreteraren Erik Adell Hellström, departementssekreteraren Erla Björg Torisdottir, rättssakkunniga Linda Celander, departementssekreteraren Gunnar Stenberg, departementssekreteraren Christina Velander, och departementssekreteraren Daniel Zerea. Den 21 april 2017 entledigades Erla Björg Torisdottir som sakkunnig. Rättssakkunnige Håkan Eriksson förordnades som sakkunnig i hennes ställe samma dag. Som experter i utredningen förordnades den 31 oktober 2016 handläggaren Björn Kullander, experten Lars Lindgren, handläggaren Helena Lundgren, juristen Anna Medin, utvecklingsledaren Katarina Popovic, utredaren Jennie Spetz, utredaren Ingrid Ström och enhetschefen Kaisa Syrjänen Schaal. Enhetschefen Aina Negga förordnades som expert den 14 november 2016. Som representanter i utredningens referensgrupp för de nationella minoriteterna förordnades den 5 december 2016 ordföranden i Sverigefinska ungdomsförbundet Dennis Barvsten, sekreteraren i föreningen RUNG resande, ung, ny och gammal Britt-Inger Hedström Lundqvist, ordföranden i Romska ungdomsförbundet
Erland Kaldaras, ordföranden i Svenska tornedalingars riksförbund- Tornionlaaksolaiset Bengt Niska, vice ordföranden i Met Nuoret Johanna Nordblad Sirkka, generalsekreteraren i Judiska centralrådet Isak Reichel, sakkunnige Susanne Sznajderman-Rytz företrädande Sveriges Jiddischförbund och ordföranden i Sverigefinska riksförbundet Voitto Visuri. I referensgruppen förordnades den 19 december 2016 också förbundssekreteraren i Sáminuorra Magnus Antaris Sandström. Som representanter i utredningens referensgrupp för riksdagspartierna förordnades den 5 december 2016 kommunalrådet Amanda Agestav, kommunstyrelseledamoten Henrik Blind, riksdagsledamoten Hans Ekström, riksdagsledamoten Annicka Engblom, riksdagsledamoten Peter Helander, f.d. kommunalrådet Anna Hövenmark och riksdagsledamoten Cassandra Sundin. I referensgruppen förordnades den 19 december 2016 också riksdagsledamoten Nina Lundström. Hovrättsassessorn Sami Mlayeh anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 26 september 2016. Departementssekreteraren Johanna Lantz anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 1 november 2016. Johanna Lantz avslutade sitt arbete i utredningen den 31 maj 2017. Översättning av betänkandets sammanfattning till de nationella minoritetsspråken kommer att publiceras i ett särtryck. Härmed överlämnar utredningen sitt delbetänkande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60). Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden. Stockholm i juni 2017 Lennart Rohdin /Sami Mlayeh Johanna Lantz
Innehåll Förkortningar... 13 Sammanfattning... 15 Författningsförslag... 23 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk... 23 1.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)... 28 1.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)... 30 1.4 Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821)... 32 1.5 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)... 33 2 Uppdraget och dess genomförande... 35 2.1 Utredningens uppdrag... 35 2.1.1 Utredningens avgränsningar och prioriteringar... 37 2.2 Utredningens arbete... 39 2.2.1 Organisationer och myndigheter som utredningen varit i kontakt med... 40 2.2.2 De nationella minoriteternas delaktighet och inflytande... 40 2.2.3 Webbenkät till enskilda... 41 2.3 Betänkandets disposition... 42 5
Innehåll SOU 2017:60 3 Överblick och övergripande bedömningar... 45 3.1 Minoritetspolitikens framväxt... 45 3.1.1 Vad utgör en nationell minoritet och ett nationellt minoritetsspråk?... 47 3.1.2 De nationella minoriteternas historia är Sveriges historia... 48 3.2 Minoritetsspråkslagarna och reformen 2010... 49 3.3 Minoritetslagstiftningens struktur och relation till språkstadgan och ramkonventionen... 51 3.4 Granskning och kritik från Europarådet... 56 3.5 Nulägesbeskrivning avseende de nationella minoriteterna... 58 3.5.1 Judar... 59 3.5.2 Romer och resande... 60 3.5.3 Samer... 61 3.5.4 Sverigefinnar... 62 3.5.5 Tornedalingar och andra meänkielitalande... 63 3.6 Nulägesbeskrivning avseende de nationella minoritetsspråken... 64 3.6.1 Finska... 64 3.6.2 Jiddisch... 65 3.6.3 Meänkieli... 66 3.6.4 Romani chib... 66 3.6.5 Samiska... 67 3.7 Behov av mer kunskap om eventuella skillnader mellan könen... 67 3.8 Minoritetspolitikens fortsatta inriktning... 69 3.8.1 Överföringen av språk och kultur mellan generationerna behöver prioriteras... 69 3.8.2 Minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra områden... 70 4 Utvärdering av minoritetslagstiftningen... 73 4.1 Utvärdering av ordningen med ett grundläggande skydd och förvaltningsområden... 74 6
SOU 2017:60 Innehåll 4.1.1 Ordningen bör tills vidare behållas... 74 4.1.2 Reglering av in- och utträde i förvaltningsområde... 76 4.1.3 Rätten att använda finska, samiska och meänkieli i kontakter med myndigheter... 81 4.1.4 De som använder romani chib och jiddisch saknar förvaltningsområde... 84 4.2 Det grundläggande skyddet... 85 4.2.1 Det grundläggande skyddet har fått dåligt genomslag... 86 4.2.2 En stärkt medvetenhet om minoritetspolitiken... 90 4.2.3 En tydligare informationsskyldighet... 92 4.3 Samråd och annat inflytande... 95 4.3.1 Möjligheter och hinder för inflytande och delaktighet i minoritetspolitiken... 97 4.3.2 Ett förtydligande av vad det innebär att samråda... 100 4.3.3 Minoritetsorganisationernas förutsättningar behöver stärkas... 108 4.3.4 Förutsättningarna för barn och ungdomar bör beaktas särskilt... 110 4.3.5 Statsbidrag till nationella minoritetsorganisationer... 113 4.4 Statsbidrag till kommuner i förvaltningsområde... 120 4.4.1 Hur statsbidraget får användas... 121 4.4.2 Om överföring av medel till nästföljande år m.m.... 125 4.4.3 Tilläggsbelopp när en kommun ingår i förvaltningsområde för alla tre språk... 126 5 Uppföljning av minoritetslagen m.m.... 127 5.1 Bakgrund... 127 5.2 En nystart för uppföljning och samordning av minoritetspolitiken... 130 5.3 Överklagande av beslut och enskildas möjligheter att få en rättighetsprövning... 137 7
Innehåll SOU 2017:60 5.3.1 Hur ser situationen ut i dag?... 137 5.3.2 Det är för närvarande inte möjligt att införa en rätt att överklaga beslut... 143 5.3.3 Myndigheter med tillsynsansvar behöver integrera minoritetsfrågorna bättre i sitt arbete... 147 6 Förskola på minoritetsspråk m.m.... 149 6.1 Bakgrund... 150 6.1.1 Internationella åtaganden... 150 6.1.2 Nuvarande reglering av förskolan, skolan och gymnasiet... 152 6.1.3 Förskolans betydelse för revitalisering av minoritetsspråk... 154 6.2 Förslag som berör samtliga nationella minoritetsspråk... 155 6.2.1 Stöd till förskolans huvudmän... 155 6.2.2 Benämningen kulturarvsspråk bör övervägas i utbildningssammanhang... 161 6.3 Förslag som berör förskola i förvaltningsområde... 162 6.3.1 Bakgrund och överblick... 162 6.3.2 En tydligare reglering av kommunernas skyldigheter... 166 6.3.3 Synliggörande av efterfrågan... 170 6.3.4 Förskola på minoritetsspråk ska erbjudas inom fyra månader... 171 6.3.5 En tydligare anknytning till skollagstiftningen... 172 6.3.6 Samordning av beredning av förslag... 173 7 Äldreomsorg på minoritetsspråk... 175 7.1 Bakgrund... 175 7.1.1 Internationella åtaganden... 175 7.1.2 Regleringen av äldreomsorgen... 177 7.2 Övergripande problembeskrivning... 178 7.3 En tydligare reglering av kommuners skyldigheter... 182 7.3.1 Regleringen beträffande förvaltningsområde... 183 8
SOU 2017:60 Innehåll 7.3.2 Regleringen som inte är knuten till förvaltningsområde... 185 7.3.3 Regleringen av kommuners skyldigheter att verka för tillgång till personal... 185 7.3.4 De äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet... 186 7.3.5 Uppdrag till Socialstyrelsen... 187 7.4 Biståndsbedömningen... 187 7.4.1 Synliggörande av efterfrågan... 188 7.4.2 Nya mål i examensbeskrivningen för socionomer... 189 7.5 En tydligare anknytning till sociallagstiftningen... 190 8 Tillgång till personal med språk- och kulturkompetens... 191 8.1 Brist på personal inom äldreomsorg och förskola... 191 8.1.1 Problem som är särskilda för minoritetsspråk... 192 8.2 Insatser för att utbilda och rekrytera personal med språk- och kulturkompetens... 195 8.2.1 En obruten språkkedja är avgörande... 196 8.2.2 Utbildningsmöjligheterna bör ses över... 197 8.2.3 Kommuners rekrytering och fortbildning av personal... 200 9 De nationella minoriteternas behov inom hälso- och sjukvård... 203 9.1 Kunskapsläget kring de nationella minoriteternas hälsa... 203 9.1.1 Skillnader i hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen... 203 9.1.2 Brist på kunskap riskerar att leda till felbehandling och otrygghet... 210 9.1.3 Vissa skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa... 211 9.1.4 Behovet av kunskap om hälsosituationen är stort... 214 9
Innehåll SOU 2017:60 9.1.5 Det saknas stöd för vårdgivare när det gäller bemötande och kunskap... 214 9.2 Förhöjd risk för psykisk ohälsa... 215 9.3 Språk- och kulturkompetens är nödvändigt inom hälsooch sjukvården... 216 9.3.1 Nationella minoriteters rättigheter behöver stärkas inom hälso- och sjukvård... 216 9.3.2 Ett centrum för samisk hälsa kan bidra med forskning och metodutveckling... 220 9.3.3 Tydligare uppdrag till myndigheter att följa utvecklingen... 222 10 Utvärdering av de samiska språkcentrumen... 225 10.1 Inledning och bakgrund... 225 10.2 Utredningens överväganden... 226 10.2.1 De samiska språkcentrumen bör fortsätta sitt arbete... 226 10.2.2 Språkcentrum eller liknande insatser bör övervägas även för de andra minoritetsspråken... 227 11 Kunskapshöjande och synliggörande åtgärder... 231 11.1 Kunskapen om de nationella minoriteterna är låg... 232 11.2 Public service och annan media... 232 11.2.1 Utbildning av journalister för att motverka okunskap... 234 11.2.2 Det kommande sändningstillståndet för public service... 235 11.3 Utbildningsväsende och läromedel... 237 11.3.1 Förbättrad uppfyllelse av läroplanernas målsättningar... 238 11.3.2 Förbättrade kunskaper bland lärarna... 239 11.3.3 Ökad medvetenhet inom folkbildningen... 241 11.4 Myndigheter och andra aktörer... 242 11.4.1 Uppföljningsmyndigheternas kunskapshöjande uppdrag... 243 10
SOU 2017:60 Innehåll 11.4.2 Andra aktörer som arbetat med kunskapshöjande åtgärder... 243 11.4.3 Det civila samhället har tagit stort ansvar för kunskapsspridning... 244 11.4.4 Vikten av förebilder och synlighet inom kulturen... 245 11.4.5 Skyltning och flaggning... 247 12 Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma... 249 12.1 Språk som diskrimineringsgrund... 249 12.2 Frågan om vilka nationella minoriteter och minoritetsspråk som bör erkännas av Sverige... 251 12.3 Bevarandeprogram för minoritetsspråken... 254 12.4 Särbehandlingen av jiddisch... 255 12.5 Språkvårdande arbete och revitalisering... 256 12.6 Historiska kränkningar... 257 12.7 Behovet av institutioner... 258 12.8 Sveriges Kommuner och Landsting... 259 13 Konsekvensbeskrivningar... 261 13.1 Konsekvensutredningens innehåll... 261 13.2 Konsekvenser för kommuner och landsting... 261 13.2.1 Den kommunala självstyrelsen och finansieringsprincipen... 261 13.2.2 Förslag som berör samtliga kommuner eller landsting... 262 13.2.3 Förslag som berör kommuner i förvaltningsområde... 265 13.3 Konsekvenser för statens finanser... 267 13.3.1 Kostnader för att stärka grundskyddet... 267 13.3.2 Särskilda uppdrag och utökade uppdrag till myndigheter... 268 11
Innehåll SOU 2017:60 13.3.3 Kostnader för höjda bidrag till de nationella minoriteternas organisationer... 269 13.3.4 Ändring av 10 minoritetslagen... 270 13.4 Övriga konsekvenser... 270 14 Författningskommentar... 273 14.1 Förslaget till ändringar i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk... 273 14.2 Förslaget till ändringar i skollagen (2010:800)... 280 14.3 Förslaget till ändringar i socialtjänstlagen (2001:453)... 282 14.4 Förslaget till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)... 285 Särskilda yttranden... 287 Referenser... 293 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016:73... 299 Bilaga 2 Bilaga 3 Utvärdering av Samiskt språkcentrums arbete i ett revitaliseringsperspektiv... 319 Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter... 383 Bilaga 4 Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.. 405 12
Förkortningar Barnkonventionen DO Expertkommittén ISOF IVO JK JO Minoritetsförordningen Minoritetslagen Minoritetsspråkslagarna MUCF Ramkonventionen Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter Diskrimineringsombudsmannen Europarådets expertkommitté för den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Institutet för språk och folkminnen Inspektionen för vård och omsorg Justitiekanslern Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmannen) Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter 13
Förkortningar SOU 2017:60 Rådgivande kommittén SCB SKL Språkstadgan Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Statistiska Centralbyrån Sveriges Kommuner och Landsting Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk STR-T Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset 14
Sammanfattning Minoritetspolitiken har tagit två viktiga steg framåt med den minoritetspolitiska reform som genomfördes 2010, då bl.a. lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, fortsättningsvis minoritetslagen, trädde i kraft. För det första ökade antalet kommuner i förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska under de första fem åren från 38 till 75. Antalet landsting i förvaltningsområden utökades under samma tid från 8 till 14. Ytterligare ett tiotal kommuner har beslutat ansöka om att få ingå i förvaltningsområde. Att så många nya kommuner valt att engagera sig för de ytterligare minoritetsrättigheter detta innebär, har sin grund i den omfattande mobilisering som genomförts lokalt av de nationella minoriteterna. För det andra har de två samiska språkcentrum, som inrättades 2010 inom Sametinget med placering i Östersund och Tärnaby, på kort tid framgångsrikt utvecklat metoder för en nödvändig revitalisering av det samiska språket och dess varieteter. Detta har betydande bäring också på det fortsatt viktiga arbetet för revitalisering av övriga fyra minoritetsspråk. Det måste i detta sammanhang däremot tyvärr konstateras att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga. 15
Sammanfattning SOU 2017:60 Utredningen har haft i uppdrag att genomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken, att se över minoritetslagen samt att utreda ett antal särskilda frågor. Utredningen har när det gäller minoritetspolitikens övergripande inriktning gjort två bedömningar (avsnitt 3.8). Den första bedömningen är att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna. Av minoritetspolitikens tre delmål bör därför målet språk och kulturell identitet ges en särskild tyngd. I synnerhet bör frågor som rör språkrevitalisering och ungdomars delaktighet prioriteras. Den andra övergripande bedömningen är att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden. Utredningen konstaterar att minoritetspolitiken är sektorsöverskridande, men att den på alla samhällsnivåer riskerar att hamna i ett stuprör vid sidan av andra politikområden. Utredningen gör bedömningen att regeringen och övrig offentlig verksamhet bör sträva efter att i ökad grad integrera de minoritetspolitiska frågorna inom övriga sektorsområden. Två förslag tar särskilt sikte på detta, nämligen att regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter inom förskolan (avsnitt 6.3.5) och äldreomsorgen (avsnitt 7.5) ska överföras från minoritetslagen till skollagen respektive socialtjänstlagen. Tyngdpunkten i utredningens uppdrag har varit utvärderingen av minoritetslagen och frågor som ansluter till det. Utredningen gör i denna del en rad bedömningar och lämnar ett antal förslag i kapitel 4. Utredningen kommer fram till att Sverige tills vidare bör behålla och utveckla ordningen med ett utökat skydd inom förvaltningsområden och ett grundläggande skydd som gäller över hela landet (avsnitt 4.1.1). Utredningen konstaterar att det varit oklart om kommuner har möjlighet att utträda ur förvaltningsområde och lämnar ett förslag till hur en utträdesmöjlighet kan regleras i minoritetslagen (avsnitt 4.1.2). Utredningen föreslår att möjligheten enligt 10 minoritetslagen att skriftligen kontakta vissa särskilt angivna myndigheter på finska och samiska ska utökas till meänkieli, samt att även Arbetsförmedlingen ska omfattas av bestämmelsen (avsnitt 4.1.3). En central fråga för utredningen har varit minoritetslagens s.k. grundläggande skydd vissa bestämmelser som gäller samtliga fem nationella minoriteter eller nationella minoritetsspråk. Utredningen konstaterar att skyddet har fått dåligt genomslag generellt och särskilt utanför förvaltningsområdena (avsnitt 4.2.1). Utredningen 16
SOU 2017:60 Sammanfattning föreslår en rad förtydliganden i lagen. För det första föreslås att det ska anges i en särskild bestämmelse att kommuner och landsting ska anta dokumenterade minoritetspolitiska mål och riktlinjer, som ska följas upp. För det andra föreslås även att de ska vara skyldiga att lämna uppgift om sådana mål och riktlinjer på begäran från den myndighet som ansvarar för uppföljningen av minoritetspolitiken (avsnitt 4.2.2). För det tredje föreslås en förtydligad reglering av skyldigheten att informera enligt 3 minoritetslagen (avsnitt 4.2.3). Utredningen behandlar frågor om de nationella minoriteternas rättigheter i fråga om samråd med förvaltningsmyndigheter och annat inflytande i avsnitt 4.3. Utredningen konstaterar att samråd sker på det allmännas villkor och i för liten utsträckning, samt att de nationella minoriteterna inte har tillräckliga förutsättningar för att vara jämbördiga parter. Innebörden av förvaltningsmyndigheters skyldighet att samråda med nationella minoriteter föreslås därför formuleras tydligare i lagen (avsnitt 4.3.2). Utredningen föreslår att vissa myndigheter får i uppdrag att stärka minoritetsorganisationernas förutsättningar att utöva inflytande genom utbildning och andra kunskapshöjande åtgärder (avsnitt 4.3.3). Utredningen konstaterar därtill att barn och unga kommer till tals i för liten utsträckning. Utredningen föreslår därför att det anges i lagen att myndigheter särskilt ska beakta förutsättningarna för barn och unga som tillhör nationella minoriteter i frågor om inflytande och samråd (avsnitt 4.3.4). Utredningen konstaterar även att arbetsbördan för de nationella minoriteternas organisationer på riksnivå har ökat sedan 2010, framför allt på grund av samråd, och att arbetsbördan kan förutses öka. Utredningen föreslår att bidraget enligt förordningen (2005:765) om statsbidrag till nationella minoriteter minst ska fördubblas och att det särskilda stöd som lämnas till Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars riksförbund Tornionlaaksolaiset ska höjas. Vidare föreslås att staten lämnar ett sådant stöd även till lämpliga riksorganisationer som företräder den judiska och den romska minoriteten (avsnitt 4.3.5). Utredningen behandlar även frågor som rör statsbidraget till kommuner och landsting i förvaltningsområde men kommer fram till att det inte finns skäl att förändra den nuvarande ordningen (avsnitt 4.4). Utredningen gör i kapitel 5 en översyn av ordningen för uppföljning och samordning av minoritetspolitiken. Utredningen kommer 17
Sammanfattning SOU 2017:60 fram till att den nuvarande ordningen har brister och föreslår att regeringen inrättar en särskild myndighet för uppföljning, samordning och främjande av minoritetspolitiken(avsnitt 5.1 och 5.2). I kapitel 5 gör utredningen även bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att stärka de nationella minoriteternas rättigheter genom att införa en överklagandemöjlighet (avsnitt 5.3). Som en del av översynen av minoritetslagen har utredningen haft ett särskilt uppdrag att analysera regleringen av rätten till förskola respektive äldreomsorg på nationella minoritetsspråk. Dessa behandlas i kapitel 6 respektive 7. Utredningen lämnar en rad förslag som tydliggör rätten till förskola m.m. inom förvaltningsområde. Utredningen föreslår att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda hela eller en väsentlig del av förskoleundervisningen på dessa språk, att de ska vara skyldiga att fråga vårdnadshavare om deras önskemål om förskola på språken och att det tydliggörs att den generella tidsfristen för erbjudande om förskola även gäller erbjudande om förskola på minoritetsspråk (avsnitt 6.3.2 6.3.4). Utredningen lämnar även vissa förslag som helt eller delvis tar sikte på samtliga nationella minoritetsspråk. Skolverket föreslås få i uppdrag att ta fram stöd till huvudmän i förskolan. Detta stöd ska avse både de särskilda rättigheterna i förvaltningsområden och de metoder som kan användas generellt i förskolan för att denna ska kunna fylla en funktion i revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken (avsnitt 6.2.1). Utredningen föreslår även att regeringen överväger att komplettera begreppet modersmål med begreppet kulturarvsspråk för de nationella minoritetsspråken i lagstiftning som rör skola och förskola (avsnitt 6.2.2). Utredningen lämnar förslag som stärker de nationella minoriteternas rättigheter inom äldreomsorgen. Utredningen föreslår en förtydligad reglering av äldreomsorg på minoritetsspråk såväl inom som utanför förvaltningsområde (avsnitt 7.3). Utredningen föreslår att även jiddisch och romani chib ska ges ett visst skydd, samt att kommuner ska vara skyldiga att informera den som ansöker om äldreomsorg om minoritetsrättigheterna. Den föreslagna regleringen lyfter även fram äldres behov av att upprätthålla och kunna känna sig trygga i sin kulturella identitet. Det har under utredningens gång blivit tydligt att möjligheterna för det allmänna, främst kommuner och landsting, att leva upp till 18
SOU 2017:60 Sammanfattning skyldigheterna i lagen begränsas av brist på språkkunnig personal. Utredningen behandlar detta i kapitel 8 och föreslår uppdrag till myndigheter att utveckla uppdragsutbildningar och att pröva att komplettera relevanta yrkesexamina (avsnitt 8.2.2). Utredningen går igenom de nationella minoriteternas behov när det gäller hälso- och sjukvård i kapitel 9 och konstaterar bl.a. att behovet av kunskaper om dessa gruppers hälsosituation är stort, samt att det saknas stöd för vårdgivare vad gäller bemötande och kunskap om de nationella minoriteterna. Utredningen bedömer att de nationella minoriteternas rättigheter behöver stärkas inom vården. Utredningen föreslår att det införs ett krav på kunskap om de nationella minoriteterna, deras hälsosituation och deras olika behov i vårdutbildningar på högskolenivå samt att nationella minoriteter lyfts fram särskilt i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen (avsnitt 9.3.1). Utredningen gör även bedömningen att regeringen bör överväga att etablera ett centrum för samisk hälsa (avsnitt 9.3.2). Därtill föreslås ett tydligare uppdrag till myndigheter inom hälsooch sjukvårdsområdet (avsnitt 9.3.3). Utredningen har haft i uppdrag att utvärdera de samiska språkcentrumen, vilket behandlas i kapitel 10. För detta ändamål har utredningen anlitat professor emerita Leena Huss vars utvärdering finns som bilaga 2 till betänkandet. Utredningen bedömer att språkcentrumens arbete är ett nödvändigt och värdefullt bidrag till revitaliseringen av det samiska språket samt att dessa bör fortsätta sitt arbete. Utredningen föreslår att Institutet för språk och folkminnen får i uppdrag att utreda formerna för att inrätta språkcentrum även för meänkieli och finska, samt utreda förutsättningarna för att skapa motsvarande funktion för jiddisch och romani chib. I kapitel 11 går utredningen igenom behovet av, och lämnar förslag till, kunskapshöjande åtgärder och synliggörande av nationella minoriteter och minoritetsspråk. Utredningen konstaterar att kunskapsnivån är låg. Utbildningsradion (UR) är den enskilda aktör som på senare tid mer omfattande tagit fram kunskapshöjande program såväl för skolan som riktade till allmänheten genom sändningar i public service. Utredningen bedömer bl.a. att det i det kommande sändningstillståndet för public service-media bör tas hänsyn inte enbart till kvantitet utan även kvalitet i fråga om sändningar på de nationella minoritetsspråken. Utredningen bedömer vidare att jiddisch bör ges 19