konsten sommotiv Med Västerbottens museum 3 oktober 2010 20 februari 2011
Carl Magnus Lindqvist. Pont neuf. Paris 1922. Västerbottens museum Från ensam aktör till part i ett mångfacetterat konstliv. Västerbottens konstförening 75 år Inget ont som inte har något gott med sig. Det gäller för den djupa depressionen på 30-talet som var en av orsakerna till att konstlivet i Västerbotten började få en fastare form. Under 20-talet och början av 30-talet hade flera västerbottningar sökt sig till huvudstaden för att utbilda sig till ett konstnärligt yrke. Det var Carl Magnus Lindqvist från Vännäs som redan före 1910 utbildat sig på Konstakademin och i början av 20-talet även studerat i Paris, David Wretling som på 20-talet utbildat sig till skulptör, Bajo (Bertil Arnold Johansson) som hade gått på Konstakademien, Kjell Rosén, Stig Wretling, Olle Blomberg, Vera Frisén och Helge Linden, som hade gått på privata konstskolor i Stockholm. Alla utom CM Lindqvist var de borgar barn från Umeå som hade ett tryggt stöd hemifrån vilket möjliggjorde en seriös satsning på konstnärskapet. När depressionen väl slog till blev det kärvt för alla och inte minst för de som skulle försöka försörja sig på sin konst. När ekonomin är osäker är det just det inte helt nödvändiga som först får stryka på foten. Konstmarknaden var minimal. De nyutbildade konstnärerna återvände hem för att avvakta bättre tider. Depressionen var också den främsta orsaken till att konstnären Erik Hallström under vinterhalvåret 1933/34 kom att bosätta sig i Västerbotten, närmare bestämt på Näset mellan Kolksele och Hällfors utanför Vännäs. Erik Hallström var en väl etablerad konstnär i Stockholm och hade tidigare under några somrar sökt sig till trakterna kring Umeå för att måla. Den dramatiska naturen efter Umeälven var en av anledningarna till detta men säkert hade det också stor betydelse att hans bror var verksam som guldsmed i Umeå. Att han stannade över vintern berodde på att han hade en stor familj. När inkomsterna tröt var det lättare att försörja familjen på en lantgård där livsmedel som mjölk, bröd, kött och fisk var mer tillgängliga och billigare. Erik Hallström var i Stockholm medlem i konstnärklubben KB, som hade och har ett eget hus vid Norrmalmstorg. Han visste hur viktigt det var för konstnärer med sociala kontakter och samarbete. Det var han som inspirerade de hemvändande unga konstnärerna att här i Umeå starta en konstnärsklubb. Konstnärsklubbens medlemmar tog sedan initiativet till att bilda en konst förening. Målet för konstföreningen skulle vara att anordna konstutställningar, föreläsningar och diskussionsaftnar över bildande konst, ordna lotterier med konstverk som vinster samt även på annat sätt främja konstnärliga intressen och syften i länet. Därmed hade länets konstnärer dels fått ett forum för diskussion och samarbete inom gruppen men också en organisation för att sprida sin egen konst och föra en dialog med sin publik. Västerbottens läns konstförening bildades den 23 septem ber 1935 då en interimstyrelse utsågs med uppdrag att utarbeta förslag till stadgar för föreningen. Vid nästa sammanträde den 1 november antogs stadgarna och den första styrelsen valdes. Till ordförande i föreningen utsågs landshövding Gustav Rosén och till styrelseledamöter valdes tolv borgare i staden, nämligen direktör H. Byström, fru H. Ekvall, doktor G. Eriksson, rådman A. Forsberg, kyrko - herde G.A. Grubbström, överjägmästare S.Hederström, förvaltare G. Lindahl, kontorschef E. Lundkvist, rektor E. Måhlén, doktor W. Möller, advokat S. Palmgren, doktor S. Wahlgren, intendent L. Wickström samt konstnärerna B. Johansson-Bajo, C.M. Lindqvist och Kjell Rosén. Titlar var viktiga på den tiden. Som arbetsutskott valdes konst närerna CM Lindqvist och Kjell Rosén. Första uppgiften blev att värva medlemmar till föreningen vilket skedde genom ett utsänt cirkulär. Innan årets slut hade föreningen 295 medlemmar.
30-talet Helmer Osslund. Höstdag vid Nämforsen. 1918. Västerbottens museum Som första utställare inbjöds den store norrlandskonstnären Helmer Osslund. Han hade vuxit upp i Umeå och hade för många av västerbot tenskonstnärerna varit en stor inspirationskälla och föregångare. Osslund verkade framför allt i Ångermanland och var en flitig gäst i trakterna kring Torneträsk. Utställningen som omfattade ett 60-tal verk recensera des i Väs terbottens Kuriren av Einar Härlin som gav en utförlig presenta tion av konstnärens utveckling och rekommenderade utställningen varmt. Härlins sakkunniga artiklar som vägledning till konstföreningens verksam het var ovärderliga och bidrog starkt till det stora intresset för konstförenings utställningsverksamhet. Osslunds utställning besöktes nämligen av 750 perso ner och de kommande utställningarna hade till och med fler besökare. Nästa utställning presenterade konstnärsklubbens medlemmar. Då det i statuterna för konstnärsklubben stod att den endast skulle vara öppen för män visades endast verk av manliga konstnärer. Dessa var Olle Blomberg, Steen Flemming, Bertil Johansson-Bajo, Helge Linden, Carl Magnus Lindqvist, Torsten Nordberg, Folke Ricklund, Kjell Rosén, Otto, Stig och David Wretling. Om priserna i utställningskatalogen utgör en värdemätare så var Folke Ricklund och Helge Linden de bästa, tätt följda av CM Lindqvist. Denna utställning besöktes av 1 240 personer vilket visar på det stora intresset särskild med tanke på att Umeå var en relativt liten stad då. Utställningen av konstnärsklubbens medlemmar visades också i Skellefteå och var lika populär där. Första årets utställningar avslutades med Modernt svenskt måleri som producerats av Riksföreningen för Bildande Konst. Det var en utställning som väl svarade mot syftet att sprida kunskap om konsten i allmänhet och inte bara från länet. Olika utställningar från Riksföreningen för Bildande Konst skulle under de följande åren vara återkommande inslag i föreningens verksamhet. Året därpå visades en utställning med verk av Christian Eriksson och Martin Åberg och ännu en utställning av konstnärsklubbens medlemmar. 1938 presenterade föreningen för första gången kvinnliga konstnärer. Då ingick Vera Frisén och Hildur Halleborg-Nordwall tillsammans med några av konstnärsklubbens medlemmar i årets presentation av västerbottenskonst. Dessutom visades en separatutställning av Carl Kylberg. Året efter visades en separatutställning av Erik Kylberg och senare presen terades Albin Amelin tillsammans med Gideon Börje. Hannes Wagnstedt medverkade i årets utställning av västerbottenskonst. Föreningen lånade också in konst från sina medlemmar och kunde därmed visa en högklassig utställning av svensk konst under rubriken Konst i privat ägo. 3
40-talet Berta Hansson. Syskon. 1940-talet. Västerbottens museum Landshövding Rosén inledde decenniet som ordförande men avled 1942. Han ersattes då av doktor Sven Ekvall. I arbetsutskottet ingick under hela 40-talet konstnärerna Helge Linden och Kjell Rosén. Linden hade 1939 återvänt till hemstaden efter en lång utbildnings- och verksam hetsperiod i Frankrike, Italien och Stockholm. Det som präglade verksamheten under 40-talet var en strävan att väcka intresse för konst i hela länet. Inom föreningen startade man projektet Konsten åt skolan som innebar att man anordnade vandringsutställningar med konst av framför allt länets konstnärer som visades i de flesta kommuner i länet. Föreningen inbjöd också flera av de länsanknutna konstnärerna till stora separatutställningar. På detta sätt presenterades Hugo Zuhr, Erik Hallström och Folke Ricklund i början av decenniet. Vera Frisén, som haft en kritikerrosad utställning i Stockholm något år tidigare, ställde ut 1944 och fick även här ett positivt bemötande liksom Berta Hansson, som året efter, hade en uppmärksammad och lovordad presentation av sin konst. Även Helge Linden hade en stor separatutställning på hemmaplan 1946. Konstföreningen presenterade även konst från andra regioner, utställningar som Ångermanländsk konst 1941, Skånekonstnärer 1943, Halmstadgruppen 1945, Jämtlandskonstnärer 1946 och Boråsmålare 1947. Man anordnade också några retrospektiva utställningar till minne av bortgångna konstnärer, som över Helmer Osslund och Harald Öman, Ö-vikskonstnären som var svåger till CM Lindqvist.
50-talet Kalle Hedberg. Självporträtt. 1958. Ricklundgården, Saxnäs Sven Ekvall var ordförande i förening under större delen av tiden men ersätts 1957 av journalisten Einar Härlin. Ambitionen att visa andra regioners konst fortsatte. Så presenterades Västernorrlänningarna 1950, Nordnorska konstnärer 1951, Nordfinsk konst 1952, Dansk konst 1953, 4 Stockholmare och Aktuell Skånekonst 1954. Vidare fortsatte presentatio nen av länets egna konstnärer i separatutställningar med Bertil Johans son-bajo 1951, Kjell Rosén 1953 och Kalle Hedberg (flitig Saxnäsbesökare) 1957. Västerbottenskonstnärerna deltog i vandringsutställningar inom projektet Konsten åt skolan både 1952 och 1953 och presenterades därefter årligen i olika konstellationer i Umeå. 1953 var det Steen Flemming, Bror Jonsson, CM Lindqvist, Fridolf Lodin, Torfrid Olsson och Sune Wahlberg som ingick. 1956 deltog Pär Andersson, Olle Blomberg, Lennart Gram, Helge Holmlund, CM Lindqvist och David Wretling. 1957 presenterades Fem Västerbottningar nämligen Ingvar Hällgren, Bertil Johansson-Bajo, Bror Jonsson, Väinö Nyqvist och Torfrid Olsson. Andra inbjudna konstnärer under perioden var Einar Forseth, Evert Lundqvist, Ragnar Persson, Birger Lundqvist, Bengt Hamrén och Tom Krestesen och några konstnärer tillägnades också minnesutställningar som Sigrid Hjertén och Fritz Högberg. 5
60-talet Lars Hillersberg. Karneval. 1958. Stiftelsen Helge Lindens Minne 1960 övertog överläkare Ingmar Flodström ordförandeskapet i föreningen. Han hade under sin tid i Stockholm aktivt tagit del i konstlivet och knutit en rad kontakter med unga konstnärer. Dessa bjöd han in att ställa ut i förenings regi. På detta sätta fick konstföreningens medlemmar möta den nationellt aktuella konsten i en utställningsverksamhet som var både omfångsrik ofta sex utställningar per år och högklassig. Under första året presenterades Torsten Renqvist, Staffan Hallström, Torsten Bergmark och under rubriken Informell konst: Öyvind Fahlström, Carl Fredrik Reuterswärd och Anders Österlind. Ingmar Flodström tycks ha haft god känsla för vilka konstnärer som skulle komma att utvecklas till betydande sådana. Det gäller Lena Cronqvist, Ulrik Samuelsson, Olle Ängkvist, Sivert Lindblom, Hans Wiksten och Sture Meijer som alla på ett tidigt stadium i sin verksamhet visades upp i Umeå. Vidare presenterades en rad nationellt tongivande konstnärer som: Berto Marklund, Arne Jones, Carl-Erik Hammarén, Bengt Lindström, Thage Nordholm, Karl-Erik Häggblad, Olle Carlström, Karl- Axel Persson, Asmund Arle, Lars Hillersberg, Enno Hallek, C.Göran Karlsson, Endre Nemes och Lena Svedberg. Dessutom ordnade föreningen separatutställningar av flera aktuella norrländska konstnärer som Helge Linden, Albert Johansson, Stig Lindberg, Martin Holmgren, Ingvar Hällgren, Torsten Bergmark, Sture Meijer, Pär Andersson, Astrid Tobiasson-Schoerner, Sixten Fager, Åke Lagerborg och Arne Olsson. Ja, 60-talet utgjorde ett intensivt och för medlemmarna ytterst stimulerande decennium i konstföreningens historia. Utöver den högklassiga utställningsverksamheten togs också ett initiativ till att bygga upp en konstsamling i Umeå av efterkrigskonst en dröm som konstnären Helge Linden hade men som han inte hann förverkliga. Efter hans död 1961 sändes ett upprop ut till konstnärer och konstälskare om att stödja skapandet av en sådan konstsamling. Ett hundratal verk och en ansenlig summa pengar skänktes och på detta sätt startades uppbyggandet av den konstsamling som går under namnet Stiftelsen Helge Lindens Minne en stolthet för staden idag som får en egen presentation på sidan 11.
70-talet Sture Meijer. Sent om hösten. 1976. Västerbottens museum Atti Johansson. Förbytta ting. 1967 68. Stiftelsen Helge Lindens Minne Ingmar Flodström fortsatte sitt engagerade arbete som ordförande i föreningen fram till sin död 1972. Han efterträddes då av apotekare Bo Wallén under ett år och sedan av konstvetaren Ivar Tornéus, för att 1977 ersättas av Folke Nordström, professor i konstvetenskap. En mycket uppmärksammad utställning var den presentation av polska konstnärer som konstföreningen anordnade tillsammans med Umeå Stads Kulturnämnd 1970 och Flodström menade att polsk konst var intressant därför att där möttes influenser från öst och väst. Umeåpubliken fick därmed möjlighet att möte något helt nytt, något man inte sett tidigare. I övrigt presenterades under detta decennium ytterligare några av nationens mer framträdande konstnärer som Bo Larsson, Ulla Wachtmeister, Bisse Thofelt, Tom Krestesen, Lars Huck Hultgren, Carl Fredrik Reuterswärd, John Thorgren, C.Göran Karlsson, Hans Wigert, Beth Laurin, Atti Johansson, Claes Hake, Margaretha Renberg, Olle Ängkvist, Peter Dahl och John Steen. Förutom den egna utställningsverksamheten var man under 70-talet delaktig på olika sätt i en del av de konstutställningar eller program i anslutning till dessa som anordnades av Västerbottens museum med utställare som Hans Viksten (1971), Evert Lundqvist (1972), Albert Johansson (1973), KG Nilsson (1975), Lage Lindell (1977), Sture Meijer (1979), Staffan Hallström (1978), Peter Weiss (1978), Franco Leidi (1979) och Klas Engman (1979). 7
80-talet Kjersti Dahlstedt. Gryning. 1987. Privat ägo Under både 60- och 70-talet genomförde föreningen mycket lite av de länsinriktade insatser som bedrivits under tidigare perioder. Flera konstföreningar hade också tillkommit i länet och i stort sett varje kommun hade sin egen förening. Det var inte motiverat längre att göra anspråk på att vara länets konstförening varför föreningen döptes om till Västerbottens konstförening, Umeå, den beteckning som ännu gäller för föreningen. Folke Nordström efterträddes som ordförande av Bengt Andersson 1981 varefter Karin Eriksson 1983 övertog ordförandeklubban. Hon önskade fortsatt samarbete med Västerbottens museum och i några utställningar eller program i anslutning till dessa var konstföreningen delaktig som Tidiga landskap av Kjersti Dahlstedt 1983 och separatutställningar med Ulf Wahlberg 1984 och Torsten Bergmark 1985. 1981 invigs det nya Bildmuseet som skulle bli ett vitalt tillskott i Umeås konstliv och som också blev en ny samarbetspart för konstföreningen. Utställningen Vin, kvinnor och män av Peter Dahl visades 1983 i samarrangemang med Bildmuseet och i slutet av 80-talet presenterades de första professorerna vid Umeå universitets nystartade konsthögskola, Stina Ekman, Georg Suttner och Staffan Kilgren, en utställning som föreningen medverkade i. Redan 1980 hade föreningen deltagit som medarrangör i den av Västerbottens museum producerade utställningen med skulptören Herta Hillfon. Bildmuseet som från 1982 till 1991/92 förvaltade konstsamlingen Helge Lindens Minne anordnade 1988 en utställning kallad Önskeverket. I utställningen presenterades ett antal konstnärer som man önskade skulle ingå i konstsamlingen och där man hade förhoppningen att med hjälp av sponsorer och extra bidrag från kommunen kunna köpa in några av de utställda verken. Detta uppfylldes över förväntan och konstsamlingen berikades med ett tiotal viktiga konstverk. Konstföreningen anordnade i samband med Önskeverket en offentlig diskussion om en eventuell ny konsthall i Umeå. Konstföreningen medverkade också som arrangör av andra publika föreläsningar och samtal i anslutning till utställningar på Bildmuseet under 1980-talet. I egen regi visades ett flertal utställning i varierande lokaler. Tullkammaren var under några år konstförenings utställningslokal. Där visades verk av Per Fredrik Glommé, Anita Grede, Michael Kempe och Konstskolan Forum. Bengt Lindström, PG Thelander och Albert Johansson visades på Hantverkshuset och i Scharinska villan visades Karl-Axel Persson, Gert Aspelin och Curt Hillfon.
90-talet Peter Lundström. Utan titel. 1998. Umeå kommun Karin Eriksson ledde konstföreningens verksamhet under hela 90-talet. 1992 inbjöd Västerbottens museum länets konstnärer till en Höstsalong, en jurybedömd utställning, där Västerbottens konstförening och KRO deltog som samarrangörer. En förutsättning för att en ideell förening ska kunna bedriva utställningsverksamhet är att en bra lokal kan ställas till förfogande till en rimlig kostnad. Detta skedde på Folkets Hus i Umeå. Under de första åren på 90-talet var Galleriet föreningens utställningslokal men från och med 1994 har konstförening haft sina utställningar i Tonsalen. Där visades bland annat Textil konst idag 1991, Ung finsk konst 1993, Vårt val från konstmässan 1994 och en jubileumsutställning 1995 med anledning av att föreningen fyllde 60 år. Umeå hade nu fått flera utställningsarrangörer, förutom Västerbottens museum och Bildmuseet var galleriernas verksamhet betydande och inriktad på etablerad nationell konst. De unga konstnärerna, bland annat de från konsthögskolan, hade svårt att få ställa ut sin konst. Konstföreningen ville därför ge dessa yngre konstnärer med lokal anknytning chansen att presentera sig. De som visades var Peter Lundström, Jörgen Nilsson, Olle Ebgen Ljungblad, Jon Åkerlind, Stellan Schedin och Florian Kynman. Under 90-talet startade också en omfattande och uppskattad konstrese verksamhet med föreningens goda reseledare Rolf Öhman och Jarl Sahlqvist. 1995 gjordes en bussresa genom Sverige ner till Glasriket, i samarrangemang med Föreningen för byggnadskultur, med stopp vid gallerier, museer, slott och andra intressanta byggnadsverk. 1996 gick resan till Tammerfors och Helsingfors och på hösten till Luleå. 1997 reste man till Kassel och utställningen Documenta X och på hemvägen besöktes Berlin. Höstens resa gick till Örnsköldsvik och Härnösand. Under vårens resa 1998 besöktes Danmark och Skåne och under hösten följde man Konstvägen inåt landet och besökte även Ricklundgården och Tuggengården. Man gjorde också en resa till Stockholm och Skul p- turens Hus. 1999 var resmålen Sollefteå och Österåsen och höstens bussresa gick över Dalarna och Rackenmuseet i Värmland till Oslo och bland annat Vigelandsparken och Munchmuseet. 9
2000-talet Nic Langendoen. Fragment ur ett landskap. 2008. Stiftelsen Helge Lindens Minne Eva Zettervall. Fuck you 1992. Museum Anna Nordlander Ordförande inför det nya millenniet var Rolf Öhman. Han efterträddes 2003 av Lars Flodström och 2005 av Karin Lundemark, vår nuvarande ordförande. Det första decenniet på det nya seklet blev en färd i sparsamhetens tecken. Kommunen har sedan konstföreningens start 1935 gett ett bidrag till verksamheten som successivt ökat och som fram till 2002 var 25 000 per år. Då ansågs föreningen ha så god ekonomi att bidraget drogs in. En påtaglig försiktighet i planeringen har därför präglat de sista åren. Den strategi som drogs upp i slutet av 90-talet har följts och ett flertal av de yngre konstnärerna utexaminerade från konsthögskolan i Umeå har fått presentera sig, såsom: Michael Richter, Mikael Hultdin, Fredrik Lindqvist, Ludvig Franzén, Atte Öhrnell och Sirgitta Reinikainen. Under konstföreningens första decennier var andelen kvinnliga konstnärer som visades mycket låg beroende på att det var de manliga konstnä rerna som dominerade konstlivet. Under senaste decennierna har kvin norna stigit fram både när det gäller utbildningar och verksam het vilket också avspeglat sig i konstföreningens verksamhet. Under 2000- talet har följande kvinnliga konstnärer ställts ut: Eva Zettervall, Atti Jo - hansson, Kjersti Dahlstedt, Silvia Wieser, Aino Näslund, Britt Hill bom, Åsa Bergdal, Helena Wikström, Lena Ylipää, Eva Eklund, Birgitta Berggren och en av pionjärerna inom länets konst, nämligen Barbro Grip. I tiden ligger ett utvidgat konstbegrepp. Förutom installationer och datakonst har fotografiet och konsthantverket tagit steget in i konstvärlden. I den andan presenterade konstföreningen en mycket uppskattad konsthantverksutställning under titeln Surolle featuring Snapp mag nus. Träsnidare Jögge Sundqvist valde att ställa ut tillsammans med sin kompis smeden Magnus Karlsson. Reseverksamheten har fortsatt under decenniet med några uppskattade resor bland annat till Luleå med besök på det nya kulturhuset och till Torfrid Olsson-museet i Bygdeträsk. Två av 2004 års utställningar presenterade delar av konstsamling Helge Lindens Minne. Konstsamlingen är för den stora allmänheten relativt anonym. Ett skäl till detta är att den inte har ett eget hem utan finns utplacerad på olika ställen. Först visades ett urval målningar och skulpturer ur den konst som ingår i samlingen och därefter presenterade grafik ut samlingen. I anslutning till utställningarna informerades också i föreläsningsform om konstsamlingen och upphovsmannen Helge Linden. Utställningarna väckte både kommunens och publikens insikt om konstsamlingens höga kvalitet. En privatperson skänkte i samband med detta ett aktie innehav motsvarande då ca 100 000 kronor att användas till konstinköp. Ett par år senare utökades konstsamlingens 90-talsinnehav genom att kommunen dubbelregistrerade såsom ingående både i Stiftelsen Helge Lindens Minne och i kommunens ägo tretton kommunalt inköpta konstverk under de år stiftelsen inte beviljats något kommu - nalt bidrag. Dessa 13 verk visades 2007 under titeln Helge Lindens Minne Lever!
Konstsamlingen Helge Lindens Minne Konstnären Helge Linden drömde om att skapa en representativ konstsamling med svensk konst i Umeå. En sådan samling skulle stimulera konstlivet i hela övre Norrland och vara en inspiration för kommande konstnärer. Den drömmen hann han inte förverkliga innan han dog 1961 men Västerbottens läns konstförening, genom dess dåvarande ordförande Ingvar Flodström, ville försöka göra något åt detta. Det upprop som sändes ut till konstnärer och konstintresserade 1962, resulterade i att 108 verk donerades till föreningen och att en fond bildades för inköp. Konstföreningen hade svårt att ensam arbeta vidare med att förverkliga drömmen. 1966 bildades därför Stiftelsen Helge Lindens Minne av stiftelsebildarna Västerbottens läns konstförening och Umeå stads kulturnämnd. Stiftelsen förband sig därmed att verka för utökning av konstsamlingen samt att söka tillse att den på lämpligt sätt blir tillgänglig för allmänheten. Genom stiftelsens goda inköpsstrategi har samlingen utökats med representativa verk, särskilt gäller det 70- och 80-talets konst men också -90-talet är mycket väl företrätt genom ovan nämnda överföring från kommunens konst- inköp. Fortsatt inköpsverksamhet gör att även 2000-talet är företrätt med några fina konstverk, bland annat den unga f.d. konsthögskoleeleven Lisa D. Manners målning Burspråk från 2006 och Nic Langendoens målning Fragment ur ett landskap från 2008. Flera av sin sam tids idag mest kända svenska konstnärer finns represente rade i samlingen, i några fall med centrala verk, som t.ex. Peter Dahls bildserie Kalles dröm från 1971 och Anna Sjödahls Barbros drömmar från 1973. Västerbottens museum var från början förvaltare av konstsamlingen. Efter Bildmuseets tillkomst övergick för valtningen 1982 dit för att 1991/92 återgå till Västerbot tens museum som därefter haft ansvaret för konstsamlingen. Konstsamlingen omfattar idag ca 500 verk, huvudsakligen målningar och grafik men också skulpturer och teckningar. I avsaknad av egen utställningslokal eller ett konstmuseum i Umeå, som Helge Linden drömde om, är en stor del av samlingen utspridd som depositioner i kommunala verksamheter, på Umeå universitet och i Länsresidenset. En förändring är dock på gång. Under 2009 beslöt styrelsen för Stiftelsen Helge Lindens Minne att ställa sig bakom Västerbottens museums planer att låta den nationellt inriktade konstsamlingen Helge Lindens Minne tillsammans med länsmuseets re gio nalt profilerade konstsamling bli ett permanent be tydande inslag och del i sin utställningsverksamhet i nuvarande Bildmuseets lokaler. Detta kommer att ske med början år 2012 då Bildmuseets verksamhet flyttat till Konstnärligt Campus. Västerbottens museum återtar då fastigheten som Umeå universitet hyrt av länsmuseet för Bildmuseets räkning. I och med detta kommer den mycket intressanta samlingen av svensk konst från andra hälften av 1900-talet och det första decenniet av 2000-talet att ha fått ett fast hem och blivit publikt tillgänglig. Konstnären Helge Lindens vision och dröm om ett konstmuseum i Umeå där en samling av modern konst blir pedagogiskt till - gänglig blir därmed förverkligad, femtio år efter hans bortgång och den första stora insamlingsvågen. gull-mari rosén, västerbottens konstförening elisabeth rasch, västerbottens museum Helge Linden. Flicka på bänk. Odat. Stiftelsen Helge Lindens Minne Källor: Fällström Irina: Ur Västerbottens läns konstförenings historia. C-uppsats vid konstvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet 1994 Pionjärerna: Den första generationen konstnärer i Västerbotten 1994 Västerbottens museums konstarkiv Västerbottens läns konstförenings arkiv i Folkrörelsearkivet i Umeå 11
Foto: Fuck You, Krister Hägglund. Övriga, Pekka Nyman, Västerbottens museum. Layout: Nifty Form & Tanke. Tryck: Tid-Tryck, Umeå. ISBN 978-91-633-7524-8. Torfrid Olsson. Rädslans ögonblick. 1970. Västerbottens museum www.vasterbottenskonstforening.se www.vbm.se