Fakta om svensk turism (utdrag)

Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta & statistik 2009

fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Turism i Sverige 29 Inhemsk turism 38 Inkommande turism 44 Internationella kongresser 56 Definitioner och källor 58 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Tillväxtverket Stockholm, juli 2010 Upplaga: 1 500 ex, därefter tryck vid behov Författare: Peter Terpstra Produktion: Tillväxtverket Form: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska AB Info 0175 ISBN: 978-91-86341-60-2 2

fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida information och kunskap om turismens utveckling och effekter på näringslivet i Sverige. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att ha en tillväxt på cirka fyra procent per år fram till 2020. Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna tillväxt då våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga. Många är beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publikation för analyser av specifika frågeställningar. Aktiviteten turism är en mycket komplex företeelse och det finns sällan några enkla metoder att beskriva den. I denna publikation belyses turism och resande från ett stort antal olika perspektiv som till exempel ekonomi, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. I årets upplaga av Fakta om svensk turism finns de senast publicerade uppgifterna för 2009 från respektive källa. Stockholm i juli 2010 Christina Lugnet Generaldirektör Peter Terpstra Turismanalytiker 3

utmaningar och utveckling Utmaningar och utveckling Vad är turism Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Det är vem som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot traditionella definitioner av olika sektorer, näringar eller branscher. Den traditionella definitionen av exempelvis flyg - branschen utgår från vad aktörerna inom branschen producerar. En övervägande del av luftfartens aktiviteter uppkommer dock som ett resultat av turism, men att det bara är 81 procent beror på att resterande 19 procent är ett resultat av frakthantering, teknisk service med mera. Av samma orsak är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktiviteter som utgör en del av turismen eftersom resterande konsumtion, framför allt på restauranger, görs av lokalbefolkningen och därmed per definition inte är turism. Se även definitionerna i slutet av denna publikation. Begreppsbildningen en kritisk faktor Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsutveckling. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. 4

utmaningar och utveckling Kunskap om vilka aktörer, både offentliga och privata, som är involverade i aktiviteter riktade mot resenärer, är också avgörande för ett framgångsrikt näringsfrämjande arbete. Konkurrenskraft och attraktionsresurser Den gängse bilden av konkurrenskraft, som något som i första hand skapas i företagen, måste när det gäller turismen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som samspelar med företagen och blir en avgörande omständighet för framgången. Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, infrastruktur etcetera, som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentliga aktörer, som för 5

utmaningar och utveckling turismen har en väsentligt tyngre och mer aktiv roll än i andra mer traditionella sektorer. Samordning av offentliga insatser Samhället har, som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turismens möjligheter att utvecklas. Turismen påverkas också av en mängd andra beslut och förutsättningar inom många olika sektorer och politikområden. Det avsätts också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turismen och resandet. Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turismens utveckling eller viseversa. Effekter och konkurrensverktyg I takt med att turismens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig inom området. Målet för turistpolitiken, i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turismens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan syns i den traditionella statistiken. På regional nivå avsätts det betydande resurser för att främja turismen. Effekterna av dessa insatser är idag svåra att mäta, därför behövs det, förutom nationella beräkningar, även beräkningar på regional nivå som belyser turismens effekter på ekonomi och sysselsättning. Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges 6

utmaningar och utveckling ekonomi. Med en hemmamarknad på drygt nio miljoner invånare, kommer den förväntade tillväxten att vara beroende av utlandsmarknaderna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckling och marknadsföring av Sverige som destination, behövs därför en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. En gränsundersökning är ett viktigt konkurrensverktyg och används ofta på de destinationer som Sverige konkurrerar med. En global utmaning Den globala turismens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Internationell turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom ramen för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfrågan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett stort ansvar hos sektorns olika aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen. 7

n yc k e lta l Gästnätter, kapacitet och logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL och campingplatser 2009 (procentuell förändring från 2008) Nyckeltal från Turism i Sverige sidorna 29 37 51 760 086 totalt antal gästnätter, plus 2,1% 38 887 573 totalt antal svenska/inhemska gästnätter, plus 1,8% 16,6 miljarder kronor i logiintäkter på hotell, stugbyar och vandrarhem, minus 4,3% 1 982 totalt antal hotell, plus 2,2% 221 767 totalt antal hotellbäddar, plus 1,7% Gästnätter från utlandet i Sverige 2009 (procentuell förändring från 2008) Nyckeltal från Inkommande turism sidorna 44 50 12 872 513 totalt antal utländska gästnätter, plus 3,0% varav: 5 977 707 från Europa utom Norden, minus 2,1% 5 488 899 från Norden utom Sverige, plus 11,4% 1 405 907 från länder utanför Europa, minus 3,9% 9

turism i sverige Turism i Sverige Stadig ökning av volymer Antalet gästnätter på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade till 51,8 miljoner eller med 2,1 procent under 2009. Det är de högsta volymerna som någonsin registrerats. Det var utlandsmarknaderna, det vill säga utländska gästnätter som ökade mest under 2009, plus tre procent. De inhemska gästnätterna ökade med 1,8 procent. Gästnätter per marknadsområde på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) 60 000 50 000 40 000 30 000 50 711 38 216 51 760 + 2,1% 38 887 +1,8% Totalt Svenska/ inhemska Utländska/ inkommande 20 000 10 000 12 495 12 872 +3,0% 0 2008 2009 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Volymerna från utlandet ökar snabbast Sedan 1995 har gästnätterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med drygt 37 procent. Den inhemska marknaden har under samma period ökat något mindre, cirka 32 procent. Utlandsmarknaderna har under motsvarande period ökat med nästan 60 procent och samtidigt ökat sin andel av de totala volymerna på hotell, stugbyar och vandrarhem från 20,3 till 23,3 procent. 29

turism i sverige Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) 35 000 30 000 25 000 Inkommande Inhemsk 20 000 15 000 10 000 5 000 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Dalarna och storstadsregionerna störst En majoritet av regionerna hade volymökningar under 2009. Förutom höga volymer i Dalarna spenderades flest gästnätter i Gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2009 Miljoner gästnätter 8,0 9,5 4,5 5,5 2,0 2,8 1,0 2,0 0,8 1,0 0,6 0,8 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 30

turism i sverige storstadsregionerna. Stockholm med drygt 9,4 miljoner gäst - nätter var störst, följt av Västra Götaland med 8,2 miljoner, Dalarna med 5,4 miljoner och Skåne med drygt 4,5 miljoner gästnätter. Kalmar ökade mest under 2009 Med en ökning på 11,2 procent var det Kalmar som procentuellt ökade mest under 2009. Mätt i antal övernattningar ökade dock Västra Götaland mest. De tre storstadsregionerna stod tillsammans för 42 procent av de totala volymerna som var en liten minskning av andelen från 2008 (43 procent). En för - klaring till att Stockholm inte ökade sina volymer under 2009, var ett kraftigt minskat affärsresande som även påverkade logiintäkterna mycket. Även om logiintäkterna är störst i storstadsregionerna, så är turismens regionala betydelse mätt i intäkter per capita, större i både Jämtland och på Gotland, se även sidan 35. Gästnätter i de fem största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) 10 000 ±0% 8 000 +3,6% 2008 2009 6 000 4 000 +0,6% +2,3% +11,2% 2 000 0 Stockholm V. Götaland Dalarna Skåne Kalmar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Storstadsregionerna ökar mer än övriga landet Sedan 1998 har storstadsregionerna tillsammans ökat sina volymer på hotell, stugbyar och vandrarhem med drygt 40 procent. Under motsvarande period har volymerna i landet som helhet ökat med drygt 31 procent. Västra Götaland är den storstadsregion som ökat mest under perioden, plus 43 procent. Stockholm och Skåne har båda ökat med cirka 40 procent var. 31

turism i sverige Gästnätter i de fyra största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar och vandrarhem (1000-tal) 10 000 Stockholm 8 000 6 000 V. Götaland 4 000 2 000 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Skåne Dalarna 08 09 Ökning av antalet fritidsresenärer under sommaren Sommaren 2009 genererade totalt 23,6 miljoner övernattningar i Sverige, som var en ökning med 4,2 procent från sommaren 2008. Sommarmånaderna (juni-augusti) stod för nästan 45 procent av årets totala volymer på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser. Detta var en liten ökning av andelen i jämförelse med 2008 (44 procent). Även här var det ett mins - kat affärsresande och ett ökat fritidsresande som förklarade förändringen under 2009. Generellt innebär alltid sommarmånaderna en ökning av fritidsresandet medan affärsresandet, som ger större intäkter, minskar. Under 2009 ökade volymerna under samtliga sommarmånader. Juli var den sommarmånad som ökade mest i absoluta tal samtidigt som juni ökade mest i relativa tal. Gästnätter månad för månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) 12 000 +3,3% 10 000 2008 2009 8 000 +4,9% 6 000 +5,1% 4 000 2 000 ±0% -4,4% -5,0% +6,2% +1,6% -2,9% +2,4% -1,0% +7,6% 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 32

turism i sverige Fler bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem Antalet bäddar på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem ökade med två procent till 306 000 under 2009. Antalet bäddar i stugbyar och på vandrarhem ökade något mer än på hotellen. Mellan 1992 och 2009 har antalet bäddar i alla tre boendeformerna ökat med drygt 34 procent. Bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) 350 300 250 Övriga boendeformer Hotell 200 150 100 50 0 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Not: Den stora förändringen av andelen bäddar mellan 2001 och 2002 har sin grund i att inkvarteringsstatistikens vandrarhemskategori fick en ny definition januari 2002. Ungefär 250 anläggningar berördes av omdefinieringen och flyttades vid årsskiftet 2001 2002 från hotellkategorin till vandrarhemskategorin. Nyckeltal för kapacitet 2009 Hotell Stugbyar Vandrarhem Camping Antal anläggningar 1 982 280 775 10 650 Antal rum/stugor 108 168 8 561-107 311 tomter 12 279 stugor Antal bäddar 221 767 42 802 41 013 - Övernattningar, miljoner 25,9 3,3 2,9 15,2 Beläggningsgrad rum/stugor 48% 36% - - Beläggningsgrad bäddar 35% 26% 25% - Logiintäkterna på hotellen minskade kraftigt 2009 Hotellen står för 80 procent av volymerna på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem, men för 92 procent av de totala logiintäkterna. Stugbyarna, som är den näst största boendeformen av de tre, står för tio procent av volymerna och för fem procent av logiintäkterna. Logiintäkterna för stugbyar och vandrarhem ökade, men minskade kraftigt för hotellen under 2009. För hotellen minskade logiintäkterna med 0,8 miljarder 33

turism i sverige kronor eller med 5,4 procent till 15,3 miljarder kronor under 2009. Volymer och intäkter fördelade per boendeform 2009 (procent) VOLYMER/ GÄSTNÄTTER Hotell, 80 Stugbyar, 10 Vandrarhem, 10 LOGIINTÄKTER Hotell, 92 Stugbyar, 5 Vandrarhem, 3 Volymerna fortsatte öka men intäkterna minskade under 2009 Under 2003, 2004 och 2005 ökade volymerna mätt i antal gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem samtidigt som logiintäkterna minskade. Under 2006, 2007 och 2008 ökade intäkterna betydligt snabbare än volymerna. Under 2009 vände trenden igen och de totala logiintäkterna för de tre boendeformerna minskade med hela 4,3 procent. I löpande priser har logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med 15 procent sedan 2002. Mätt i 2002 års priser har dock ökningen bara varit cirka fyra procent. Under motsvarande period har volymerna mätt i antal gästnätter ökat med nästan 20 procent. Under 2009 var det framförallt ett minskat affärsresande som resulterade i lägre logiintäkter på hotellen. Index för intäkter (löpande priser) och volymer. Index 2000 = 100 125 120 115 Logiintäkter Volymer/Gästnätter 110 105 100 95 90 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 34

Liseberg populäraste besöksmålet Syftet med Tillväxtverkets besöksmålsdatabas är i första hand att kunna analysera förändringar av olika besöksmålskategoturism i sverige Logiintäkter som ett mått på turismens regionala betydelse Många använder volymer mätt i antal kommersiella gästnätter som en indikator på turismens utveckling lokalt- och regionalt. Enbart denna variabel har ett relativt begränsat förklaringsvärde. På nationell nivå kan volymdata kompletteras med ekonomiska data om import- och exportvärden, förädlingsvärde, sysselsättning med mera. Genom att också redovisa logiintäkter från inkvarteringsstatistiken får man ytterligare en variabel för att mäta turismens regionala betydelse. Även om logiintäkterna är högst i storstadsregionerna, så är turismens regionala betydelse mätt i logiintäkter per capita, högre i både Jämtland och på Gotland. Logiintäkter per region på hotell, stugbyar och vandrarhem, fördelat per invånare, 2009 Region Totala logiintäkter per region (1 000-tal SEK) Logiintäkter per invånare, SEK 09/08, procent Gotland 214 255 3 744 7,0 Jämtland 404 478 3 193-2,9 Stockholm 5 881 739 2 913-7,7 Dalarna 682 229 2 468 0,5 Norrbotten 548 646 2 203-6,3 Kalmar 392 740 1 681 8,0 Västra Götaland 2 581 821 1 645-3,4 Skåne 1 740 573 1 414 1,8 Halland 417 244 1 406 0,0 Västerbotten 358 265 1 386 0,7 Jönköping 431 808 1 285-1,5 Västernorrland 308 749 1 270-7,4 Östergötland 523 410 1 225-2,8 Värmland 334 415 1 224-7,0 Blekinge 179 672 1 177-4,9 Uppsala 364 030 1 097-7,6 Kronoberg 198 970 1 086 4,9 Örebro 295 562 1 060-7,8 Södermanland 284 818 1 059-10,5 Gävleborg 276 178 1 000-4,1 Västmanland 216 425 861-7,9 Hela landet 16 636 028 1 781-4,3 35

turism i sverige rier över tiden och därmed fånga förändringar i preferenser och beteenden. Hösten 2005 publicerades rapporten: Besöksmål i Sverige analys av attraktivitet och regional utveckling under åren 1998 till 2003. Analysen kan hämtas hem från www. tillvaxtverket.se/publikationer. Topplistan är en biprodukt som ger en bild av olika volymintensiva besöksmål och sevärdheter. Uppgifter om andelen tillresta besökare, som per definition utgör en del av turismen, är svåra att samla in och andelen Besöksmål och sevärdheter i Sverige år 2009 med förändringar från 2008 Listan anger antal besök i förekommande fall uppskattat för viktiga besöksmål och sevärdheter (fasta anläggningar) i Sverige och bygger på data som är inhämtade från respektive anläggning. Besöksmål/sevärdhet Ort Antal besök 2009 Förändring 09/08, procent 1 Liseberg Göteborg 2 902 000-58 000-2,0 2 Folkets Park Malmö 2 650 000 +20 000 0,8 3 Kulturhuset Stockholm 2 323 835-228 995-9,0 4 Sälens skidanläggningar 2 Malung 2 074 000 1 +164 000 8,6 5 Fyrishov Uppsala 1 778 000 +71 000 4,2 6 Skansen Stockholm 1 405 128 +52 883 3,9 7 Globe Arena Stockholm 1 300 000-17 429-1,3 8 Eriksdalsbadet Stockholm 1 267 036 +50 008 4,1 9 Gröna Lund Stockholm 1 248 135 +134 383 12,1 10 Vasamuseét Stockholm 1 154 615 +10 211 0,9 11 Svenska Mässan Göteborg 1 145 349-23 885-2,0 12 Stockholmsmässan Stockholm 1 142 524-106 907-8,6 13 Åre/Duved Åre 1 088 000 1 +33 000 3,1 14 Rosvalla Nyköping 934 000 +14 000 1,5 15 Domkyrkan i Lund Lund 780 000 +80 000 11,4 16 Söderåsen, naturomr. Svalöv m fl 750 000 - - 17 Ales Stenar Ystad 750 000 - - 18 Gustavsvik bad Örebro 700 000 +90 000 14,8 19 Scandinavium Göteborg 679 489-144 061-17,5 20 Kolmårdens djurpark Norrköping 621 352 +85 352 15,9 21 Naturhist. riksmuséet Stockholm 620 141 +273 524 78,9 22 Kungliga slottet, Totalt Stockholm 615 000 +119 653 24,2 23 Botaniska trädgården Göteborg 605 100 +18 600 3,2 24 Uppsala Domkyrka Uppsala 600 000 - - 25 Moderna museét Stockholm 592 000 +92 000 18,4 26 Idre Fjäll Älvdalen 548 000 1 +80 000 17,1 27 Vemdalen/Klövsjö Härjedalen 548 000 1 +46 000 9,2 28 Dunkers Kulturhus Helsingborg 540 100 + 1 100 2,0 29 Universeum Göteborg 524 034 +19 034 3,8 30 Malmö Arena Malmö 515 000 - - 1 Antal skiddagar säsongen 2008/09 Källa: Tillväxtverket/Resurs AB 2 Lindvallen/Tandådalen-Hundfjället/Kläppen/Stöten 36

turism i sverige tillresta besökare varierar därför kraftigt beroende på typ av besöksmål. Liseberg toppar som tidigare år listan över de 30 största besöksmålen med cirka 2,9 miljoner besökare. Västra Götaland står för nästan hälften av alla gästnätter i gästhamnarna Tillväxtverket genomför i samarbete med Riksföreningen Gästhamnar i Sverige (RGS) en undersökning i syfte att mäta beläggningen i svenska gästhamnar. Totalt registrerades 1 426 981 gästnätter i gästhamnarna under 2009, vilket var en minskning med 7,9 procent från 2008. Nästan hälften eller drygt 45 procent av alla gästnätter registrerades i Västra Götaland, följt av Stockholm med 16,8 procent. Övriga 38 procent hade en god spridning över landet, varav Skåne och Kalmar stod för 9,5 respektive sex procent av det totala antalet. Nästan samtliga regioner uppvisade ett minskat antal gästnätter under 2009. Även antalet båtnätter i gästhamnarna minskade med 1,1 procent under 2009. Totalt antal gästnätter i gästhamnar i privata fritidsbåtar uppdelade efter region, 2009 Region Antal Andel i procent 09/08, procent Västra Götaland 646 172 45,3-7,1 Stockholm 240 008 16,8-10,4 Skåne 135 861 9,5-7,9 Kalmar 85 322 6,0-5,9 Östergötland 1 60 323 4,2-9,6 Blekinge 57 059 4,0-7,5 Västernorrland 45 478 3,2-6,8 Sörmland 43 937 3,1 4,1 Halland 26 687 1,9-6,1 Gotland 24 980 1,8-7,4 Gävleborg 14 734 1,0-22,0 Uppsala 14 428 0,9-6,6 Värmland 9 871 0,7-10,0 Norrbotten 8 772 0,6-32,6 Västmanland 2 5 446 0,4-10,4 Örebro 4 201 0,3-15,8 Västerbotten 3 702 0,3 4,5 Hela landet 1 426 981 100% -7,9 1 Östergötland inkluderar gästhamnar från Källa: Tillväxtverket/RGS Jönköpings län. 2 Västmanland inkluderar gästhamnar från Kopparbergs län som ingår i kanalsystemet Strömsholms kanal. 37

inhemsk turism Inhemsk turism Inhemska volymer ökade under 2009 Antalet inhemska/svenska gästnätter i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med totalt 1,8 procent till 38,9 miljoner under 2009. Mellan 1995 och 2009 har andelen inhemska gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem minskat från cirka 80 till drygt 76 procent. Under 2009 ökade antalet inhemska gästnätter på de billigare boendeformerna, men minskade på hotellen och stugbyarna. Volymerna på campingplatserna ökade med 5,6 procent, vandrarhemmen med 3,1 procent och förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) med 8,4 procent. På hotellen minskade de inhemska volymerna med knappt en procent och i stugbyarna med två procent. Antalet inhemska/svenska gästnätter per boendeform 2009 (1 000-tal) Hotell Camping SoL 1 Stugbyar Vandrarhem 19 871 (20 042) 11 415 (10 808) 2 814 (2 595) 2 564 (2 615) 2 223 (2 156) (Data inom parantes = 2008) 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 1 Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Tillkommer cirka 46,9 (50,6) miljoner nätter hos släkt och vänner och cirka 28,3 (29,9) miljoner i egna fritidshus och lägenheter samt cirka 7,2 (4,8) miljoner i privat förhyrda stugor och lägenheter. (Siffrorna inom parentes avser 2008) Källa: ResursAB/TDB Gävleborg och Gotland har högst andel inhemsk turism En majoritet av regionerna hade volymökningar under 2009. Förutom höga volymer i Dalarna spenderades flest inhemska gästnätter i storstadsregionerna. Stockholm med drygt 6,2 miljoner gästnätter var störst, följt av Västra Götaland med 5,9 38

inhemsk turism miljoner, Dalarna med 4,6 miljoner och Skåne med drygt 3,4 miljoner gästnätter. Andelen inhemska gästnätter av totalt antal gästnätter varierar dock kraftigt över landet. Högst andel inhemska volymer hade Gävleborg med 91 procent, följt av Gotland med 90 procent. Lägst andel inhemska volymer hade Kronoberg, 56 procent. Även Värmland, Norrbotten, Stockholm och Västa Götaland tillhör de regioner som hade lägst andel inhemsk turism under 2009, se även tabellen sid 47. Antal inhemska/svenska gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2009 Miljoner gästnätter 5,9 6,2 3,4 4,6 1,3 2,3 0,9 1,3 0,7 0,9 0,4 0,7 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Västa Götaland tar emot flest svenska fritidsresenärer Svenskarna gjorde totalt 39 miljoner resor med övernattning inom Sverige under 2009. Av dessa stod resor på fritiden för nästan 90 procent eller 34,9 miljoner. Tabellerna nedan visar resor med övernattning och andel i procent av totalt antal resor på fritiden respektive i affärer. Tabellerna bygger på data 39

inhemsk turism hämtade från Rese- och TuristDataBasen, TDB. Stockholm är det vanligaste resmålet för svenska affärsresenärer. Drygt var fjärde affärsresa går till huvudstaden. Västra Götaland tar emot drygt 16 procent av affärsresorna medan Skåne tar emot 9,5 procent. Över 50 procent av alla affärsresor i Sverige går till storstadsregionerna. Östergötland står för 5,5 procent medan övriga regioner ligger under fyra procent var. Inhemska fritidsresenärer valde i första hand Västra Götaland som destination som stod för 15,9 procent av alla resor på fritiden, följt av Stockholm med 15,6 procent och Skåne med 9,1 procent. De tre storstadsregionerna är destination för drygt 40 procent av alla resor på fritiden inom Sverige. Dalarna tar emot 7,6 procent och Kalmar 5,1 procent medan övriga regioner ligger under fem procent var. Resmål 2009, resor med övernattning i Sverige (procent) Region/län Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Västernorrland Norrbotten Jönköping Örebro AFFÄRSRESOR 5,5 3,8 3,7 3,2 3,1 9,5 16,3 28,0 Region/län Västra Götaland Stockholm Skåne Dalarna Kalmar Halland Jämtland Östergötland RESOR PÅ FRITIDEN 5,1 4,9 4,3 4,2 9,1 7,6 15,9 15,6 0 5 10 15 20 25 30 Källa: ResursAB/TDB Konferens och besöka släkt och vänner vanligaste syftet Det vanligaste syftet vid resor med övernattning för svenska affärsresenärer i Sverige är att delta i konferens, kongress, kurs eller seminarium som svarade för 35,4 procent. Det näst vanligaste var att resa på en enskild tjänsteresa för besök eller möten inom företaget eller organisationen, 25,6 procent. 40

inhemsk turism Drygt 57 procent av de svenska fritidsresenärerna reser inom Sverige för att träffa släkt och vänner och nästan 14 procent för att vistas i fritidshus. Syfte med resan 2009, resor med övernattning i Sverige (procent) Konferens/kongress/kurs Enskild tjänsteresa/internt Enskild tjänsteresa/externt Ordinarie arbete på annan ort Mässa/utställning Studiebesök Incentive/belöningsresa AFFÄRSRESOR 2,3 1,8 0,9 15,6 13,3 35,4 30,6 Träffa släkt och vänner Komma bort, komma ifrån Lugn och ro/avkoppling Vistas i fritidshus Gemenskap med andra Bröllop, begravning, dop mm Nöje och underhållning RESOR PÅ FRITIDEN 15,1 13,8 12,7 8,0 8,0 22,5 57,4 0 10 20 30 40 50 60 (Summerar ej till 100%, då flera svarsalternativ är möjliga.) Källa: ResursAB/TDB Bil vanligast vid resor inom Sverige Bilen är det överlägset vanligaste transportmedlet för både svenska fritidsresenärer och affärsresenärer vid resor inom Sverige. Tre av fyra resor på fritiden gjordes med bil och nästan hälften vid affärsresor. Näst vanligaste färdsättet för resor både på fritiden och i affärer var tåg. Transportmedel 2009, resor med övernattning i Sverige (procent) AFFÄRSRESOR Bil, 47,9 Tåg, 23,8 Flyg, 22,7 Buss, 3,5 Övrigt, 2,1 RESOR PÅ FRITIDEN Bil, 74,8 Tåg, 12,4 Flyg, 2,2 Buss, 6,3 Övrigt, 4,3 Källa: ResursAB/TDB 41

inhemsk turism Affärsresenärer spenderar fem gånger så mycket som fritidsresenärer Affärsresenärerna spenderade i genomsnitt 2 162 kronor per person och dygn när de reste i Sverige under 2009. Detta är nästan fem gånger så mycket som för personer som reste på fritiden, som i genomsnitt spenderade 432 kronor per person och dygn. Utgifter 2009, resor med övernattning i Sverige (kronor per person och dygn) Affärsresor 2 162 Resor på fritiden 432 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Källa: ResursAB/TDB Flest resor på fritiden per invånare från Jämtland och Jönköping Enligt data från Rese- och TuristDataBasen, TDB, var det invånarna (0 74 år) i de tre storstadsregionerna som tillsammans svarade för 50 procent av alla resor på fritiden med övernattning inom Sverige under 2009, vilket var något mindre än storstadsregionernas andel av den totala befolkningen. För affärsresandet var andelen något lägre, 46,4 procent. Invånarna i Jämtland och Jönköping var med 5,2 respektive 5,1 resor per invånare och år de flitigaste fritidsresenärerna inom Sverige. Affärsresandet per invånare var högst i Västernorrland, Norrbotten och Östergötland under 2009. Resandet är dock inte jämt fördelat över invånarna i varje region, utssa individer gör många resor medan andra inte reser alls. 42

inkommande turism Inkommande turism Ökning av utländska volymer under 2009 Antalet utländska gästnätter i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med totalt tre procent till drygt 12,8 miljoner under 2009. Mellan 1995 och 2009 har andelen ut ländska gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat från 20,1 till 23,3 procent. Under 2009 ökade antalet utländska gästnätter mest på campingplatserna, plus 7,9 procent och på hotellen med 4,4 procent. På övriga boendeformer minskade de utländska volymerna. Av de kommersiella boendeformerna var hotell den vanligaste boendeformen för utländska besökare i Sverige och stod för nästan hälften eller drygt sex miljoner gästnätter under 2009. Därefter kom campingplatserna med drygt 3,8 miljoner gästnätter. Övriga boendeformer stod tillsammans för drygt tre miljoner gästnätter från utlandet under 2009. Gästnätter från utlandet per boendeform 2009 (1 000-tal) Hotell Camping SoL 1 Stugbyar Vandrarhem 6 087 (5 830) 3 810 (3 530) 1 555 (1 575) 831 (716) 705 (728) (Data inom parantes = 2008) 0 2 000 4 000 6 000 8 000 1 Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Kronoberg och Värmland har högst andel utländsk turism En majoritet av regionerna hade volymökningar under 2009. Förutom höga volymer i storstadsregionerna spenderades flest gästnätter från utlandet i Värmland och Dalarna. Stockholm 44

inkommande turism med drygt 3,2 miljoner gästnätter var störst, följt av Västra Götaland med 2,3 miljoner och Skåne med drygt en miljon utländska gästnätter. Andelen utländska gästnätter av totalt antal gästnätter varierar dock kraftigt över landet. Högst andel utländska volymer hade Kronoberg med 44,4 procent, följt av Värmland med nästan 42 procent. Lägst andel hade Gävleborg och Gotland, se även tabellen på sidan 47. Gästnätter från utlandet per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2009 Miljoner gästnätter 2,3 3,3 0,8 1,1 0,4 0,8 0,2 0,4 0,1 0,2 0,08 0,1 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Norrmän vanligaste utlandsgästerna i kommersiellt boende Volymerna från Tyskland, som var den näst största utlandsmarknaden efter Norge, minskade med 2,6 procent under 2009. Andra betydelsefulla marknader som minskade var Nederländerna, minus 6,2 procent och Storbritannien som minskade med 10, 2 procent. Norge som är den enskilt största 45

inkommande turism marknaden ökade med 8,1 procent. Finland ökade med 9,7 procent och Danmark med hela 20,2 procent. Som ett resultat av finanskrisen och lågkonjunkturen minskade det långväga resandet kraftigt under 2009. Från USA, som är Sveriges viktigaste marknad utanför Europa, minskade volymerna med nästan tio procent under 2009. Gästnätter per utlandsmarknad 2009 på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1000-tal) Norge Tyskland Danmark Nederländerna Storbritannien Finland USA Italien Frankrike Schweiz 3 333 (8,1%) 2 620 (-2,6%) 1 621 (20,2%) 705 (-6,2%) 560 (-10,2%) 522 (9,7%) 356 (-9,8%) 315 (19,3%) 282 (2,8%) 208 (6,5%) 0 1 000 2 000 3 000 4 000 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Störst ökning av utländska volymer under juli Under 2009 ökade antalet utländska gästnätter framförallt under de månader då privatresandet är som störst. Finanskrisen och lågkonjunkturen bidrog till att affärsresandet från utlandet minskade kraftigt. Men under hösten 2009 märktes en återhämtning, som delvis kan förklaras av den kraftiga nedgången i resandet under hösten 2008. Gästnätter från utlandet månad för månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1000-tal) 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-6,3% -13,2% +2,2% +19,5% Jan Feb Mar Apr ±0% Maj +6,0% Jun +5,3% Jul +1,7% Aug Sep Okt Nov 2008 2009-5,4% +10,4% +8,8% +10,2% Dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 46

inkommande turism Störst ökning av utländska besökare i Norrbotten och Halland I snitt ökade volymerna från utlandet med tre procent under 2009. Störst ökningar hade Norrbotten med nästan 20 pro - cent, följt av Halland med 15,5 procent. De tre storstadsregionerna svarade tillsammans för drygt 50 procent av alla utländska gästnätter. För inhemska gästnätter var motsvarande relation för de tre storstadsregionerna endast 40 procent. I snitt stod de utländska besökarna för nästan 25 procent av samtliga övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser. Förutom storstadsregionerna samt Kronoberg och Värmland, som hade högst andel utländska gästnätter, låg Norrbotten, Jönköping, Jämtland, Blekinge och Västerbotten alla över rikssnittet under 2009. Det går också att se att det för Svenska och utländska gästnätter per region 2009 på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser med förändring från 2008 Inkommande Förändring totalt 09/08, % Förändring inkommande 09/08, % Totalt Region Antal Andel, % 2009 Kronoberg 329 603 44,4 742 893 3,9 0,4 Värmland 834 076 41,9 1 989 488 5,1 11,2 Norrbotten 729 687 35,3 2 067 692 3,0 19,9 Stockholm 3 203 101 34,0 9 414 411-0,1 2,3 Västra Götaland 2 331 009 28,3 8 239 652 3,6-2,7 Jönköping 387 551 27,4 1 416 472 2,9-3,5 Jämtland 698 315 25,8 2 702 717 4,5 12,3 Blekinge 223 420 25,8 867 212 3,7 7,0 Västerbotten 359 088 25,5 1 406 963-3,0 2,8 Skåne 1 084 864 23,8 4 552 738 2,3 7,4 Kalmar 495 401 17,8 2 784 053 11,2 12,7 Örebro 190 946 17,3 1 102 659-2,8-8,2 Östergötland 231 266 16,6 1 389 521 3,3 3,2 Södermanland 153 303 15,6 983 407-3,6-0,1 Dalarna 808 739 14,9 5 425 185 0,6-9,4 Uppsala 138 752 14,9 930 357-2,5 3,4 Västmanland 94 929 14,8 642 195-0,2-3,7 Halland 306 584 12,7 2 423 444 1,4 15,5 Västernorrland 94 430 10,1 933 095-5,8-15,7 Gotland 82 417 9,7 851 194 9,1 8,5 Gävleborg 81 844 9,3 880 002 2,9 12,2 Hela landet 12 872 513 24,9 51 760 086 2,1 3,0 *Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 47

inkommande turism vissa regioner finns ett samband mellan höga volymer och en hög andel utländska gästnätter. Mycket god utveckling för de nordiska närmarknaderna under 2009 Det var det nordiska närmarknaderna som svarade för ökningen av de utländska volymerna under 2009. Totalt ökade antalet övernattningar från Norden med drygt 560 000 eller med 11,4 procent. Europa utanför Norden, som är det enskilt största marknadsområdet utanför Sverige, minskade med 2,1 procent. Här var det framförallt Tyskland, Storbritannien och Nederländerna som stod för minskningen. Marknaderna utanför Europa fortsatte att minska. Under 2009 var USA den utom-europeiska marknad som stod för den största volymminskningen. Gästnätter från utlandet på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser fördelade per marknadsområde (1 000-tal) 8 000 7 000 6 000-2,1% +11,4% 2008 2009 5 000 4 000 3 000 2 000-3,9% 1 000 0 Europa utom Norden Norden utom Sverige Utom-Europa * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Norge och Tyskland de största utlandsmarknaderna Av de fem största utlandsmarknaderna på hotell, stugbyar och vandrarhem fortsatte Norge, Danmark och Finland att öka under 2009. Både Tyskland och Storbritannien minskade. Mellan åren 2002 och 2009 är det Danmark, med drygt 36 procent, som haft den största ökningen. Därefter följer Tyskland med nästan 27 procent, Finland med 21 procent och Norge med drygt 14 procent. Storbritannien med en ökning på 0,4 procent är den marknad som haft sämst utveckling sedan 2002. 48

inkommande turism Gästnätter från utlandet på hotell, stugbyar och vandrarhem från de fem största utlandsmarknaderna (1 000-tal) 1 400 1 200 Norge Tyskland 1 000 800 Danmark 600 400 Storbritannien 200 Finland 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ökning av andelen utländska gästnätter Andelen utländska gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem har mellan åren 1995 och 2009 haft en långsam men ganska stadig ökning från 20,1 till 23,3 procent. Det är den europeiska marknaden utanför Norden som ökat mest, plus 32,2 procent, följt av den nordiska närmarknaden med nästan 23 procent. Den utom-europeiska marknaden har, med en ökning på sju procent, haft en betydligt sämre utveckling sedan 1995. Totalt har volymerna från utlandet på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med nästan 24 procent. Under motsvarande period har de inhemska volymerna ökat med cirka 18 procent. Utländska gästnätters procentuella andel av totalt antal gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem med trendlinje 24 23 22 21 20,5 20,8 21,5 21,4 21,3 22,3 22,5 22,4 23,0 23,1 22,8 22,9 22,9 23,3 20 20,1 19 18 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 49

inkommande turism Utländska besökare i gästhamnarna minskade under 2009 Under 2009 var andelen utländska övernattningar i de svenska gästhamnarna nästan 40 procent, som är en betydligt högre andel än för övriga kommersiella övernattningsformer. Både andelen och volymerna minskade dock under 2009. De största utlandsmarknaderna var Norge med 11,6 procent, Tyskland med 10,8 procent och Danmark med 9,7 procent av samtliga övernattningar. Utlandsmarknaderna minskade med totalt 116 000 övernattningar eller med drygt 17 procent under 2009. Totalt minskade antalet övernattningar i gästhamnarna med 7,9 procent varav de inhemska/svenska övernattningarna minskade med mindre än en procent under 2009. Gästnätter i gästhamnar i privata fritidsbåtar uppdelade efter nationalitet, 2009 Nationalitet Gästnätter Andel i % 09/08 procent Sverige 867 606 60,8-0,7 Norge 165 530 11,6 233,9 Tyskland 154 118 10,8-46,8 Danmark 138 418 9,7-24,9 Nederländerna 34 271 2,4-34,9 Finland 29 964 2,1 1,8 Övriga Europa 31 365 2,2-43,8 Övriga Världen 5 709 0,4-59,1 Total 1 426 981 100-7,9 Källa: Tillväxtverket/RGS 50

internationella kongresser Internationella kongresser Stockholm sjunde största kongresstaden i världen 2009 Stockholm låg på sjunde plats bland världens största kongresstäder år 2009. Med 102 internationella möten ökade mötesfrekvensen med 15 möten från 2008. Göteborg låg på plats 47 med 33 möten, som var en ökning med fem möten från 2008. Uppsala låg med 14 möten på 121:a plats i världen, som var en minskning med tre möten från 2008. Av de nordiska huvudstäderna var det Köpenhamn som hade flest möten under 2009. Köpenhamn låg på sjätte plats i världen med 103 möten. Helsingfors låg på plats 32 och Oslo på plats 34 i världen. Antal internationella möten/kongresser per stad/land 2009 Stad Antal möten Land Antal möten 1 Wien 160 1 USA 595 2 Barcelona 135 2 Tyskland 458 3 Paris 131 3 Spanien 360 4 Berlin 129 4 Italien 350 5 Singapore 119 5 Storbritannien 345 6 Köpenhamn 103 6 Frankrike 341 7 Stockholm 102 7 Brasilien 293 8 Amsterdam 98 8 Japan 257 Lissabon 98 9 Kina 245 10 Beijing 96 10 Österrike 236 32 Helsingfors 56 Nederländerna 236 34 Oslo 50 12 Schweiz 214 47 Göteborg 33 13 Kanada 213 121 Uppsala 14 14 Sverige 184 18 Danmark 151 22 Finland 124 23 Norge 120 Källa: ICCA 56

internationella kongresser Sverige på fjortonde plats bland kongressländerna i världen 2009 Sverige kom med 184 kongresser på plats 14 bland kongressländerna i världen under 2009. Detta var en ökning med 21 möten sedan 2008. Av våra nordiska grannländer kom Danmark med 151 möten på plats 18, en ökning med 38 möten från 2008. Finland och Norge kom på plats 22 respektive 23 på världslistan som toppas av USA och Tyskland. Sverige värd för flest möten i Norden Sedan 2000 är Sverige det land i Norden som stått värd för flest internationella möten. Med 81 fler möten sedan 1999 är Sverige också det land där antalet möten ökat mest, tätt följt av Danmark som stod värd för 66 fler möten under 2009 i jämförelse med 1999. I Norge och Finland har också antalet möten ökat med drygt 50 respektive fem procent mellan 1999 och 2009. Antal internationella möten/kongresser i Norden 200 160 Sverige Danmark 120 80 40 Finland Norge 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: ICCA I den statistik som International Congress and Convention Association, ICCA redovisar ingår endast möten med över 50 deltagare, som är återkommande och som förflyttas mellan minst tre länder. 57

definitioner och källor Definitioner och källor FNs definition av turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Besökare Begreppet besökare är grundläggande i hela systemet för turiststatistik och ansluter till definitionen av begreppet turism. Tre krav ställs för att en resenär ska kunna räknas som besökare: 1. Resan ska gå till en plats utanför resenärens vanliga omgivning. Exkluderar regelbundna pendlingsresor, det vill säga till och från hemmet för arbete eller studier. 2. Den sammanhängande vistelsetiden på platsen för besöket ska vara högst ett år. Längre vistelsetid är bosättning. 3. Huvudsyftet med resan ska vara annat än att utöva lönearbete som betalas av någon på platsen. Exkluderar arbetsmigration. Sverige har anslutit sig till den av Förenta Nationerna internationellt vedertagna definitionen av turism. För en mer utförlig definition se Turismens begreppsnyckel som finns att hämta på www.tillvaxtverket.se/publikationer 58

definitioner och källor Källa: Tillväxtverket samt uppgifter från: International Congress and Convention Association (ICCA) Nationalräkenskaperna (NR) Resurs AB/Rese- och TuristDataBasen (TDB) Riksföreningen Gästhamnar Sverige (RGS) Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges Riksbank/SCB Tom Ylkanen/Finnish Tourist Board (MEK) World Tourism Organization (UNWTO) Citera gärna, men ange alltid källan 59

Tillväxtverket Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se För fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. Tillväxtverket sprider kunskap om turismens utveckling Info 0175. DESIGN: ORDFÖRRÅDET. Tryck: DANAGÅRDS GRAFISKA. TRYCKT i 1 500 ex, juli 2010. DÄREFTER TRYCK vid BEHOV. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida information och kunskap om turismens utveckling och effekter på näringslivet i Sverige. Du hittar mer fakta om turismens utveckling på Tillväxtverkets webbplats www.tillvaxtverket.se under rubriken Fakta och statistik, där du också kan beställa eller hämta hem denna publikation.