STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9. 2003

B 13/2003 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9.2003 Helsingfors 2003

ISSN 1459-0344 Universitetstryckeriet Helsingfors 2003

TILL RIKSDAGEN Enligt 6 lagen om statens revisionsverk (676/ 2000) lämnar revisionsverket årligen före utgången av september en berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Motsvarigt har av förvaltningsrevisionerna i denna berättelse inkluderats de revisioner vilka har blivit klara efter maj 2002 och före utgången av maj 2003. Denna berättelse från statens revisionsverk gäller verkets verksamhet år 2002, men i berättelsen har inkluderats de viktigaste revisionsresultaten av de revisioner, vilka har blivit klara på våren 2003 och vilka hänför sig till år 2002. Med stöd av 6 och 22 5 momentet lagen om statens revisionsverk lämnar statens revisionsverk högaktningsfullt till riksdagen denna berättelse om sin verksamhet. Helsingfors den 2 september 2003 Generaldirektör Tapio Leskinen Planeringschef Esa Tammelin

4

INNEHÅLL 1. REVISIONVERKETS VERKSAMHET ÅR 2002 9 1.1 Ställning och uppgifter... 9 1.2 Verksamhetsmålsättning... 10 1.3 Vision och värden... 12 1.4 Revisionverkets revisionsrätt och verksamhetsområde... 13 1.5 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionverksamheten... 14 1.6 Revisionsverksamheten år 2002... 15 1.7 Internationell verksamhet... 16 1.8 Organisation, personal och kostnader... 17 2. REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR 2002 20 5 3. TILLSTÅNDET I FÖRVALTNINGEN PÅ BASIS AV REVISIONERNA 23 3.1 Revisionsberättelserna... 23 3.2 Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna... 24 3.3 De reviderade myndigheternas skyldighet att meddela angående anmärkningar i revisionsberättelserna... 26 3.4 Budgeteringsförfaranden... 28 3.5 Räkenskapsverkens bokslutskalkyler... 29 3.6 Räkenskapsverkens lönsamhetsmål och uppgifterna om lönsamheten i boksluten... 30 3.7 Avgiftsbelagd verksamhet... 34 3.8 Tillståndet för redovisningsväsende och övrig intern kontroll... 35 3.9 Intern granskning... 37 3.10 Förvaltningens ekonomiska styrningssystem... 38 3.11 Statsbidrag och stöd... 40 3.12 Statens intäkter och finansieringssystem... 41 3.13 Statens upphandling... 42

4. STÄLLNINGSTAGANDEN TILL REGERINGENS BERÄTTELSE OM STATSFINANSERNAS SKÖTSEL OCH TILLSTÅND 43 4.1 Finansministeriets resultatrapportering till riksdagen för år 2002... 44 4.2 Undervisningsministeriets resultatrapportering till riksdagen för år 2002... 45 4.3 Produktiviteten i den offentliga serviceproduktionen... 46 4.4 Uppgifterna om statens personal... 47 5. OBSERVATIONER VID REVISIONERNA ENLIGT FÖRVALTNINGSGREN 49 6 5.1 Statsrådets kansli... 50 5.2 Utrikesministeriets förvaltningsområde... 51 5.3 Inrikesministeriets förvaltningsområde... 53 5.4 Förvarsministeriets förvaltningsområde... 55 5.5 Finansministeriets förvaltningsområde... 57 5.6 Undervisningsministeriets förvaltningsområde... 60 5.7 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde... 63 5.8 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde... 65 5.9 Handels- och industriministeriets förvaltningsområde... 67 5.10 Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde... 69 5.11 Arbetsministeriets förvaltningsområde... 72 5.12 Miljöministeriets förvaltningsområde... 73 6. REVISIONEN AV FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 75 7. BOLAG DÄR STATEN UTÖVAR BESTÄMMANDERÄTTEN 77 Bilagor: 1. Organisationsmodellen... 83 2. Negativa ställningstaganden till lagenligheten och ålägganden att meddela... 85

7

8

1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR 2002 1.1 Ställning och uppgifter Enligt 90 i Finlands grundlag finns för revisionen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten i anknytning till riksdagen statens revisionsverk, som är oavhängigt. Enligt 1 lagen om Statens revisionsverk har revisionsverket till uppgift att granska lagligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. 9

1.2 Verksamhetsmålsättning Verket anser, att målsättningen för dess verksamhet är att för riksdagen, statsrådet och andra styrande instanser inom förvaltningen generera nyttiga och tillförlitliga övervaknings- och revisionsdata om statsfinansernas skötsel, iakttagandet av budget och förvaltningens verksamhet. Med revisionsverksamheten och till denna hörande expertis på centrala kunskapsområden vill revisionsverket säkerställa iakttagandet av statsbudgeten och till tillämpandet av den tillhörande centrala lagstiftningen; att kravet på korrekt och tillräcklig infomation i statens bokslut och räkenskapsverkens bokslut blir tillgodosedda och främja 10 säkerställa att bestämmelserna gällande statens budget och finanser iakttas, främja resultat dvs. lönsamhet, produktivitet och effektivitet inom statsförvaltningen samt stöda en god förvaltning och iakttagandet av de allmänna principerna för skötseln av finanserna inom förvaltningen. Revisionsverkets revisionsverksamhet omfattar både redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Ett framgångsrikt handhavande av uppgiften att utgöra sakkunnigmyndighet med ansvar för den externa revisionen av statsfinanserna baserar sig på dessa varandra kompletterande basfunktioner och på inbördes växelverkan. Redovisningsrevisionen är årlig och hänför sig till alla statens bokslutspliktiga ämbetsverk och inrättningar. Målsättningen är att i statsförvaltningen med revisionsverksamheten och tillhörande sakkunnigverksamhet på de centrala kunskapsområdena förverkligandet av riksdagens budgetmakt; förverkligandet av en adekvat intern kontroll; iakttagandet av principerna för en god ekonomi samt resultatet inom förvaltningen. Förvaltningsrevisionen är av engångsnatur och hänför sig till uppgiftsområden som omfattar flera aktörer, till funktioner med genomslagskraft i förvaltningen, till någon avgränsad uppgift som sköts av någon viss förvaltningssektor, myndighet eller mottagare av statsbidrag, till fonder utanför statsbudgeten, affärsverk eller statsbolag. Den centrala målsättningen för förvaltningsrevisionen är att lyfta fram betydande brister och problem i förvaltningens effektivitet samt de underliggande orsakerna till dessa, och för respektive beslutsfattare alstra för styrningen av ekonomin behövlig information i användbar form.

Såväl redovisningsrevisionen som förvaltningsrevisionen innebär extern revision av ministerierna samt dem underlydande ämbetsverk och inrättningar, och tryggar primärt ägarens ekonomiska intressen. Redovisningsrevisionen tjänar riksdagen samt statsrådet och den underlydande förvaltningen i synnerhet genom att säkra lagenligheten för statshushållningen och iakttagandet av budgeten. Förvaltningsrevisionen tjänar dem i synnerhet genom att alstra objektiv information om resultatutfallet i skötseln av statens uppgifter samt även om ickeönskade effekter. Bägge slagen av revision tryggar att riksdagen och organen för styrning av statsfinanserna får en korrekt och tillräcklig information. Rapporteringen till ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna genererar ett mervärde för styrningen och övervakningen av finanserna. 11

1.3 Vision och värden 12 Verkets vision är att ha ett kunnande på toppnivå på området för revision av statsfinanserna. Detta förutsätter att verket använder sig av ett kvalitativt och kvantitativt tillräckligt yrkeskunnande och som förutsätts av den på verket ankommande revisions- och sakkunniguppgiften, en inriktning av revisionerna som baserar sig på av ledningen fastställda kriterier och centrala revisionsområden, effektiva processer för planering, utförande och uppföljning av arbetet samt en klar rapportering som genomförs i rätt tid. Från statsrådets och den underlydande förvaltningens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket som extern revisor alstrar objektiva och för styrningen av förvaltningen behövliga revisionsdata om för förvaltningens resultatutfall väsentliga och riskbenägna frågor, om iakttagandet av budgeten, bestämmelser och andra styrningsbeslut i skötseln av statsfinanserna samt om riktigheten för statens och räkenskapsverkens bokslut. Dessutom innebär den att revisionsverket tar initiativ och utnyttjar sin sakkunskap. Från medborgarnas synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket öppet redovisar sina revisionsresultat. Detta bidrar till att medborgarna betraktar revisionsverket som en oavhängig och pålitlig revisionsmyndighet och upplever verkets verksamhet viktig. I verkets arbete med att precisera sin strategi har visionens innehåll konkretiserats ur revisionsverkets olika intressegruppers synvinkel. Från riksdagens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverkets verksamhet stöder riksdagens budget- och lagstiftningsmakt genom att alstra objektiva och nyttiga revisionsdata om verkställandet av budgeten, skötseln av de uppgifter som i lagstiftningen uppställts för förvaltningen och hur målsättningarna har uppnåtts samt om tillförlitligheten och tillräckligheten för den information om planering och övervakning som förvaltningen ger till riksdagen. Från verkets personals synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket är en konkurrenskraftig arbetsplats som erbjuder personalen utmanande uppgifter, en möjlighet att utvecklas, en lönesättning som är rättvis och sporrande både i professionellt hänseende och för medlemmarna av arbetssamfundet samt tillhandahåller tidsenliga arbetsredskap och stödsystem. I ledningen av verket och i övrig verksamhet iakttas de vid verket gemensamt avtalade värdena, som är kunnande, objektivitet, samarbete, djärvhet samt resultatrikedom.

1.4 Revisionsverkets revisionsrätt och verksamhetsområde Verkets revisionsrätt och verksamhetsområde omfattar: statsrådet och ministerierna, statens ämbetsverk och inrättningar, statsbidrag, fonder utanför statsbudgeten, statens affärsverk och bolag där staten utövar bestämmanderätten, kreditinstitut som sköter statens betalningsrörelse, medelöverföringar mellan Finland och Europeiska gemenskapen. Den ekonomiska betydelsen av dessa belyses av följande siffror ur bokslutet för år 2002. Revisionsverket svarar också för vissa till dess verksamhetsområde hörande sakkunnig- och rådgivningsuppgifter samt deltar i det nationella och internationella samarbetet på området för revision. STATSFÖRVALTNINGEN räkenskapsverk slutsumman i statens bokslut ca 35,5 mrd euro personalstyrka ca 119 500 STATSBIDRAG OCH INKOMSTÖVERFÖRINGAR 13 bidragsmottagare kommuner, samkommuner, privathushåll, allmännyttiga samfund och företag övriga bidrag och reservationsutgifter reservationsutgifter ca 19,4 mrd euro FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 11 fonder fondernas sammanlagda intäkter 4,3 mrd euro och utgifter 3,8 mrd euro 1 fyra affärsverk omsättning enligt bokslutet ca 1,3 mrd euro personalstyrka ca 7 900 37 koncerner eller utanför koncernerna stående bolag omsättning enligt bokslutet ca 22,5 mrd euro genomsnittlig personalstyrka ca 88 200 STATENS AFFÄRSVERK STATSBOLAGEN SÄRSKILDA OBJEKT användningen av medelöverföringar mellan EU och Finland och EU-medel och övervakning av användningen intäkter ur EU:s budget ca 1,1 mrd euro betalningar till EU ca 1,2 mrd euro olika internationella revisions- m.fl. uppdrag 1 Stats budgeten 2003 (uppskatting)

1.5 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten 14 Verkets verksamhetsstrategi består av de linjedragningar, enligt vilka verkets verksamhet inriktas, genomförs och utvecklas med beaktande av förändringarna i verkets verksamhetsomgivning. Grundvalen för uppläggandet av strategin är den uppgift som anförtrotts verket i lagstiftningen. Statens revisionsverks verksamhet baserar sig på långsiktig planering och planering av verksamheten på årsbasis. I planerna fastslås verksamhetens strategiska linjedragningar och tyngdpunkterna i inriktningen samt fastställs de enskilda revisionsobjekten. Under verksamhetsåret inleddes vid revisionsverket en uppdatering av strategin, varvid som element i en framgångsrik verksamhet fastställdes att rätt inrikta revisionsverksamheten och att trygga verkets professionella kunnande. Verket fullgör sin revisionsuppgift med redovisningsrevision och förvaltningsrevision, vilka bägge är ägnade att förverkliga målsättningen för verkets verksamhet. Revisionsverket har fastställt följande kriterier för inriktning av revisionsverksamheten: frågans ekonomiska betydelse den statsfinansiella risken alstrande av ny information säkerställande att statens ämbetsverk och inrättningar sköter sina finanser på ett riktigt och funktionellt sätt samt att statsbudgeten iakttas frågans betydelse från riksdagens synpunkt. Redovisningsrevisionen omfattar alla statens räkenskapsverk och statens bokslut, och revisionerna inriktas enligt räkenskapsverk med beaktande av ovan nämnda kriterier. Förvaltningsrevisionerna inriktas, med hänsyn till hela statsförvaltningen, på tyngdpunktsområden som primärt utvalts på basis av fastställda kriterier. Sådana tyngdpunktsområden år 2002 var förvaltningens ekonomiska styrningssystem, statsbidrag och andra stöd, statens intäkter och finansieringssystem samt upphandling. I enlighet med principen för ensartat skydd får revisionen av EU-medel samma egenvikt i verket som revisionen av nationella medel. Revisionsverket reviderar medelöverföringarna mellan Finland och Europeiska Unionen i samma omfattning och med iakttagande av samma principer och förfaringssätt som gäller för nationella medel. Av statens drygt etthundra räkenskapsverk har 2/3 i sin bokföring transaktioner som anknyter till EU-medel. Verket följer med verksamheten i statsbolagen, statens affärsverk och fonderna utanför statsbudgeten. Verket publicerar årligen en utredning, i vilken på koncernnivå granskas verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Om de revisioner som hänför sig till statsbolagen och statens affärsverk samt fonder utanför budgeten beslutes särskilt.

1.6 Revisionsverksamheten år 2002 Revisionsverket avgav på våren 2002 revisionsberättelser om samtliga statens räkenskapsverk och en berättelse om revisionen av statens bokslut för räkenskapsåret 2001. En revision gällande räkenskapsåret 2002 inleddes år 2002 i statens samtliga 116 räkenskapsverk och revisionsberättelser om dessa samt om statens bokslut avgavs på våren 2003. Under verksamhetsåret 2003 avslutades 32 förvaltningsrevisioner. Vid årets utgång var på hälft 39 revisioner, vilka fortsattes under år 2003. Under verksamhetsåret publicerades också den årliga utredningen över verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande under föregående år. Verket deltog också som observatör vid samtliga fyra revisionsbesök som den europeiska revisionsdomstolen gjorde i Finland. Vidare följde revisionsverket upp och behandlade ekonomiska oegentligheter i statsförvaltningen och deras inverkningar samt åtgärderna i syfte att motverka oegentligheter. Revisionsverksamheten och dess centrala resultat beskrivs nedan i denna berättelse. 15

1.7 Internationell verksamhet 16 Revisionsverket fungerar som nationell kontaktmyndighet till de högsta revisionsorganen i Europeiska unionens medlemsstater samt till den Europeiska revisionsdomstolen. Under verksamhetsåret deltog verket på hävdvunnet sätt i möten för generaldirektörerna och kontaktpersonerna vid revisionsverken inom Europeiska unionen samt i arbetet i arbetsgrupper som tillsatts av generaldirektörsmötena. En tjänsteman från revisionsverket innehade också en tidsbestämd befattning i revisionsdomstolens tjänst enligt den praxis som överenskommits mellan revisionsdomstolen och medlemsländernas revisionsverk. Verket är medlem av INTOSAI och dess europeiska dotterorganisation EUROSAI. Verket har på hävdvunnet sätt deltagit i organisationernas möten och beredningen av konferensmaterialet samt har besvarat förfrågningar från organisationerna och dess arbetsgrupper. Ett centralt mål för det internationella samarbetet är att främja informationsutbytet gällande förfaringssätt vid revision av statsfinanserna. INTOSAI och EUROSAI arbetar även med att utveckla revisionsmetoder och standarder. Under verksamhetsåret deltog representanter för revisionsverket i Eurosais V kongress i Moskva, i ett förvaltningsrevisionsseminarium i Budapest samt i ett adb-seminarium i Haag. harmonisering och rapportering av utvecklingssamarbetet. Under verksamhetsåret fungerade två tjänstemän från revisionsverket som revisorer för Wassenaar-organisationen. Samarbetet och det inbördes informationsutbytet mellan de nordiska revisionsverken och revisionsverken i de baltiska länderna bedrevs på traditionellt sätt. Samarbetsformer under verksamhetsåret var generaldirektörsoch samarbetsmöten mellan de nordiska och baltiska länderna samt ömsesidiga studiebesök. Det nordiska generaldirektörsmötet ordnades på Färöarna, och de nordiska och baltiska ländernas generaldirektörs- och samarbetsmöte i Riga. Revisionsverkets enhet för interna tjänster företog en resa för att bekanta sig med verksamheten vid motsvarande enhet vid Estlands revisionsverk. De estniska kollegerna gjorde en studieresa till Finlands revisionsverk, där för dem i huvudsak presenterades de åliggandet som medlemskapet i EU medför. Under verksamhetsåret mottog revisionsverket totalt 10 utländska gästgrupper på studieresor och besök och representanter för revisionsverket deltog i totalt 21 i utlandet ordnade möten och seminarier. Revisionsverket stod värd för två nordiska seminarier. Under verksamhetsåret deltog revisionsverket i ett möte för revisionsverkens i EU:s medlemsländers mervärdesskattearbetsgrupp i London, i ett möte i Rom för en arbetsgrupp som klarlade metoder mot bedrägerier, i ett möte i Bonn för den arbetsgrupp som koordinerar revisionen av EU:s strukturfonder samt i ett möte i Haag för arbetsgruppen för Vidare fungerade tjänstemän vid revisionsverket som sakkunniga inom OECD/PUMAprojektet som undersöker effekterna av elektronisk förvaltning samt inom projektet för utvecklande av bokföringen i den offentliga förvaltningen i Namibia, vilket genomförs som ett utvecklingssamarbetsprojekt.

1.8 Organisation, personal och kostnader Organisation Revisionsverket leds av en generaldirektör som utses av riksdagen. Generaldirektörens mandatperiod är sex år. Verket har också en lagstadgad delegation. Verkets övriga organisation utgörs av enheterna för revision, enheten för interna tjänster och specialenheten (organisationsschema, bilaga 1). Enheterna för revision är enheten för redovisningsrevision och två enheter för förvaltningsrevision. Enheten för interna tjänster har till uppgift att bereda och handlägga de ärenden som gäller revisionsverkets interna förvaltning och uppgifter som räkenskapsverk samt de interna stödtjänsterna och verkets kontakter till den europeiska revisionsdomstolen. Specialenheten har till uppgift att behandla ärenden som gäller besvär och oegentligheter gällande statsfinanserna samt att bereda utredningar och initiativ som berör verkets verksamhetsområde. Revisionsverkets huvudkontor är beläget i Helsingfors. Verket har kontor också i Åbo och Uleåborg. Revisionsverket har en lagstadgad delegation vars uppgift är att upprätthålla och utveckla revisionsverkets kontakter till samarbetspartnerna, ställa initiativ till utvecklande av revisionsverksamheten samt att följa upp revisionsverksamhetens inriktning, resultat och serviceförmåga från olika samarbetspartners synpunkt. Delegationens ordförande har varit riksdagsledamot Maria Kaisa Aula, vice ordförande understatssekreterare Juhani Turunen och sekreterare specialforskare Leena Juvonen samt överrevisor Lassi Perkinen. Under verksamhetsåret sammanträdde delegationen fem gånger. För delegationens medlemmar presenterades aktuella förvaltningsrevisioner samt revisionsverkets revisions- och verksamhetsplan för år 2003. 17 DELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING 2001-2003 Maria Kaisa Aula Reino Hjerppe Markku Lehto Tapio Leskinen Christel von Martens Anita Niemi-Iilahti Risto Palo Vappu Taipale Juhani Turunen Kari Urpilainen riksdagsledamot överdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet generaldirektör, Statens revisionsverk utvecklingschef, Finlands Kommunförbund professor, Vasa universitet överrevisor, Statens revisionsverk generaldirektör, forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården STAKES understatssekreterare, finansministeriet riksdagsledamot

18 Dessutom diskuterade delegationen revisionsverkets berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Delegationen ställde också ett initiativ till undervisningsministeriet om fortsatt finansiering av det vid Tammerfors universitet ordnade utbildningsprogrammet för revision och evaluering. Som av riksdagen utsedda revisorer vilka har granskat revisionsverkets bokslut, bokföring och förvaltning, har fungerat riksdagsledamöterna Matti Saarinen (ordförande), Petri Salo och Aulis Ranta-Muotio samt CGR Eero Suomela. Personal Antalet tjänster vid verket vid utgången av år 2002 var 146. Det totala antalet anställda vid verket var 138 personer vid utgången av år 2002. År 2002 fullgjordes vid verket en arbetsinsats motsvarande 137 årsverken. Av revisionsverkets hela personal var 34,8 % kvinnor och 65,2 % män. Av revisionspersonalen var kvinnornas andel 30,4 % (2001 31,4 %, 2000 34,6 %) och av den övriga personalen 56,5 % (2001 65,2 %, 2000 66,7 %). Medelåldern för revisionsverkets hela personal var vid verksamhetsårets utgång 44,9 år. (2001 45,0 år, 2000 44,0 år). De största åldersgrupperna under verksamhetsåret var 45-49 år (21,0 %) och 50-54 år (15,9 %). Andelen för personer i s.k. seniorålder (minst 45 år) av hela personalen var 57,2 % (av männen 58,9 % och av kvinnorna 54,2 %). Medelåldern för hela budgetstatens personal år 2001 var 42,4 år (2000 42,4 år) och UPPGIFTER OM HELA PERSONALEN 31.12. 1999 2000 2001 2002 Medelålder/år 44,4 44,0 45,0 44,9 Genomsnittlig anställningstid vid revisionsverket/år 10,1 10,2 11,2 11,3 Kvinnornas andel av personalen/% 38 40,5 38 34,8 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 85,2 84 83,7 86,2 UPPGIFTER OM REVISIONSPERSONALEN 31.12. 1999 2000 2001 2002 Kvinnornas andel av personalen/% 32,7 34,6 31,4 30,4 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 99,1 99,1 99,1 99,1 UPPGIFTER OM DEN ÖVRIGA PERSONALEN 31.12. 1999 2000 2001 2002 Kvinnornas andel av personalen/% 63,6 66,7 65,2 56,5 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 22,7 20,8 21,7 21,7

seniorernas andel av personalen 45,3 % (2000 45,1 %). Den genomsnittliga anställningstiden vid revisionsverket var 11,3 år (2001 11,2 år, 2000 10,2 år). Både revisionspersonalens och den övriga personalens genomsnittliga anställningstid var 11,3 år. Personalens utbildningsnivå var under verksamhetsåret alltjämt hög. Av revisionspersonalen har 99,1 % avlagt högskoleexamen. Kostnadsstruktur och kostnader För år 2002 hade för verkets driftskostnader beviljats totalt 8 876 000 euro och av anslaget förbrukades 8 869 491 euro. Revisionsverkets kostnader enligt intäkts- och kostnadskalkylen var totalt 8 918 919 euro. Detaljerade uppgifter om revisionsverkets kostnader framgår ur verkets bokslut och den i detta ingående verksamhetsberättelsen. 19 713 101 238 140 Personalkostnader 946 Hyror Köpta tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga kostnader 6779 Avskrivningar Figur 1. Revisionsverkets kostnader år 2002 (tusen euro).

2. REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR 2002 20 Statens revisionsverk har 6.6.2003 gett en revisionsberättelse över revisionen av statens bokslut för år 2002 till finansministeriet och Statskontoret samt statsrevisorerna till kännedom. Revisionen gällde det i 17 lagen om statsbudgeten avsedda statens bokslut samt de i 18 lagen om statsbudgeten avsedda utredningarna till den del dessa berör statens budgetekonomi. Revisionen gällde även föreskrifterna om och kontrollen av statens bokföring. Revisionen av bokslutet utfördes med tillämpande av adb-stödda analytiska revideringsmetoder och utnyttjande av de observationer som gjorts vid revisionerna av räkenskapsverken. I det följande behandlas innehållet i ovan nämnda revisionsberättelse. De slutledningar som gäller de enskilda räkenskapsverkens bokslut och bokföring har rapporterats separat i revisionsberättelserna. Sammanfattande information om dem har presenterats separat nedan i denna berättelse. Bokslutet Statskontoret har undertecknat statens bokslut 2.4.2003. Statens bokslutskalkyler har med undantag för presentationen av affärsverkens grundkapital i balansräkningen uppgjorts i enlighet med den av finansministeriet fastställda modellen (TM 0203 VM 6/01/2002). Affärsverkens grundkapital och övrigt i affärsverken investerat eget kapital borde ha presenterats skilt i bokslutet. Den kalkyl som utvisar statsbudgetens utfall motsvarar huvudboken i statens budgetbokföring. Statens balansräkning har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Statens intäkts- och utgiftskalkyl presenteras i statens bokslut så, att de i kontoplanen angivna kontona för interna intäkter och kostnader har eliminerats. Den vid Statskontoret uppgjorda elimineringskalkylen har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Intäkts- och kostnadskalkylen har på ett adekvat sätt härletts ur elimineringskalkylen. I bilageuppgifterna till statens bokslut har presenterats en utredning över i budgeten beviljade fullmakter och deras användning och av användningen orsakade utgifter samt en avstämningskalkyl av bokslutet på det sätt som förordningen om statsbudgeten förutsätter. Enligt 18 lagen om statsbudgeten inkluderas i statens bokslutshandlingar förutom statens bokslut utredningar över till följande år överförda anslag, av staten beviljade lån, statsskulden och vid räkenskapsårets utgång i kraft varande statsgarantier och statens övriga ansvarsförbindelser. Utredningarna har uppgjorts adekvat på basis av statens centralbokföring och i samband med räkenskapsverkens bokslut presenterade uppgifter. De ändringar som i centralbokföringen gjorts i räkenskapsverkens kontouppgifter och centralbokföringens noteringar har dokumenterats och registrerats på verifierbart sätt. Kontouppgifterna enligt räkenskapsverkens bokföring svarar mot centralbokföringens kontouppgifter 31.12.2002. På basis av revisionen fästs uppmärksamhet vid följande brister och risker, vilka är centrala

med tanke på av 14 lagen om statsbudgeten förutsatt god bokföringssed och den däri ingående enhetlighetsprincipen. I samband med revisionen år 2001 konstaterades, att det hävdvunna innehållet i anslagens användningsändamål tämligen ofta breddas i de momentvisa motiveringarna. I fråga om år 2002 har inte väsentliga förändringar inträffat i budgeteringsförfarandena. Oklarhet har orsakats av att av staten själv genomförda projekt med statsbidrag har finansierats från överföringsutgiftsmoment, samt av att av utomstående finansierad mervärdesskatt har behandlats i budgeten och budgetbokföringen. Till dessa delar kunde budgetmotiveringarna kompletteras och göras klarare. Enhetlighetsprincipen har inte i statens balansräkning genomförts täckande vid avgränsning och värdering av vissa poster i balansen. Vidare förekommer skillnader i hur exempelvis enskilda grupper av tillgodohavanden, aktier och andelar i internationella finansieringsinstitut samt omsättningstillgångar behandlas i statens balansräkning. Genomförande av enhetlighetsprincipen förutsätter mera täckande och enhetliga bestämmelser än för närvarande om det, hur ovan nämnda poster skall behandlas i statens bokslut. Enligt centralbokföringen har 1 153,1 miljoner euro bokförts som ökningar av affärsverkens grundkapital. Detta beror på att praxis för bokföring av det i affärsverken investerade egna kapitalet har ändrats under år 2002 så, att i statens balansräkning anges förutom grundkapitalet även övrigt i affärsverken investerat eget kapital. Enligt Statskontorets föreskrift om kontoplanen presenteras affärsverkens grundkapital och till dem på det egna kapitalets villkor överförda övriga tillgångar som en enda post. Förfarandet avviker från den av finansministeriet fastställda modellen för balansräkningen. Före uppgörandet av bokslutet för år 2003 bör säkerställas, att ovan nämnda poster kan presenteras skilt i statens bokslut. Vid de bokföringar av skulder som anknyter till som fasta anslag och förslagsanslag budgeterade utgifter används i enlighet med Statskontorets bestämmelser alltjämt inköpsskuldkonton, konton för övriga skulder och utgiftsrestkonton. Statskontoret bör beakta de av 19 lagen om statsbudgeten föreskrivna förpliktelserna gällande uppföljning av utgiftsrester då det utfärdar föreskrifter gällande bokföringen. I samband med revisionen av centralbokföringen har även klarlagts förfarandena i anknytning till uppföljning av räkenskapsverkens fullmakter. I samband med revisionerna av räkenskapsverken har framkommit en del brister i de uppgifter om fullmakternas användning och av detta åsamkade utgifter som presenteras som bilaga till bokslutet. När uppföljningen av fullmakterna ordnas och föreskrifter ges om den borde alltjämt ägnas uppmärksamhet åt att uppföljningen av fullmakterna är en del av uppföljningen av budgetens utfall. I fråga om uppföljningen av fullmakterna har brister konstaterats bl.a. vad gäller verifiering, avstämning, fullständighet, kontinuitet och rapportering. Till den del kan denna omständighet också påverkas med utvecklande av bestämmelser och föreskrifter. Enligt statens huvudbok ingår i statens 21

22 bokslut 1 891,6 miljoner euro i kortfristiga tillgodohavanden, av vilka 693,8 miljoner euro i inkomstrester. Vid revisionen har fåtts uppfattningen att räkenskapsverken och Statskontoret har fäst uppmärksamhet vid behandlingen av tillgodohavandena vid indrivningen och i bokföringen. De äldsta av inkomstresterna härrör emellertid alltjämt från år 1977. Revisionsverket har förutsatt, att finansministeriet och Statskontoret utreder, vilka åtgärder som borde vidtas i synnerhet vad gäller de äldsta inkomstresterna. Arkiveringen av centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial baserar sig på Statskontorets praxis, som inte har dokumenterats. Enligt revisionsverkets förmenande bör centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial och dess förvaringstider fastställas enligt god bokföringssed så, att en obruten bokföringskedja kan säkerställas mellan räkenskapsverkens bokföringsmaterial och centralbokföringen samt statens bokslut och statens bokslutsdokument. När materialet och dess förvaringstider fastställs bör som helhet beaktas statens bokslutskalkyler och som bilaga till dem givna uppgifter samt specifikationer av bokslutet och annat material i centralbokföringen som verifierar centralbokföringen. Styrning och kontroll av bokföringen Enligt den uppfattning som fåtts i samband med revisionen av statens bokslut har man med intern kontroll av centralbokföringen kunnat inverka på, att uppgifterna i centralbokföringen som utgör grundval för statens bokslut inte skall innehålla felaktigheter. Kontrollen av uppgifterna i centralbokföringen baserar sig emellertid huvudsakligen på analys av uppgifterna och kan inte ersätta räkenskapsverkens egna åtgärder eller föreskrifter gällande statens bokföring. En av de mest centrala principerna som inverkar på statens centralbokföring och statens bokslut är det krav på enhetlighet som i 61 förordningen om statsbudgeten ställs på räkenskapsverkens bokslut. I den helhet som budgetekonomin utgör är principen en del av den interna kontroll som övergriper denna helhet, och som ankommer på Statskontoret i dess egenskap av att handha statens centralbokföring och uppgöra statens bokslut. Enhetlighetsprincipen är en central princip också när enskilda frågor som gäller statens bokföring och bokslut skall avgöras. Revisionsverkets ställningstagande till bokslutets fastställbarhet Statens bokslut för år 2002 har uppgjorts i enlighet med gällande bestämmelser. De i revisionsverkets revisionsberättelse om statens bokslut framförda bristerna och riskerna, och de nedan behandlade anmärkningarna som framförts i revisionsberättelserna gällande samtliga 116 räkenskapsverk som underlyder statsrådet, utgör med beaktande av väsentlighetsprincipen inte ett hinder för fastställande av statens bokslut.