STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9. 2003

B 13/2003 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9.2003 Helsingfors 2003

ISSN 1459-0344 Universitetstryckeriet Helsingfors 2003

TILL RIKSDAGEN Enligt 6 lagen om statens revisionsverk (676/ 2000) lämnar revisionsverket årligen före utgången av september en berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Motsvarigt har av förvaltningsrevisionerna i denna berättelse inkluderats de revisioner vilka har blivit klara efter maj 2002 och före utgången av maj 2003. Denna berättelse från statens revisionsverk gäller verkets verksamhet år 2002, men i berättelsen har inkluderats de viktigaste revisionsresultaten av de revisioner, vilka har blivit klara på våren 2003 och vilka hänför sig till år 2002. Med stöd av 6 och 22 5 momentet lagen om statens revisionsverk lämnar statens revisionsverk högaktningsfullt till riksdagen denna berättelse om sin verksamhet. Helsingfors den 2 september 2003 Generaldirektör Tapio Leskinen Planeringschef Esa Tammelin

4

INNEHÅLL 1. REVISIONVERKETS VERKSAMHET ÅR 2002 9 1.1 Ställning och uppgifter... 9 1.2 Verksamhetsmålsättning... 10 1.3 Vision och värden... 12 1.4 Revisionverkets revisionsrätt och verksamhetsområde... 13 1.5 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionverksamheten... 14 1.6 Revisionsverksamheten år 2002... 15 1.7 Internationell verksamhet... 16 1.8 Organisation, personal och kostnader... 17 2. REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR 2002 20 5 3. TILLSTÅNDET I FÖRVALTNINGEN PÅ BASIS AV REVISIONERNA 23 3.1 Revisionsberättelserna... 23 3.2 Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna... 24 3.3 De reviderade myndigheternas skyldighet att meddela angående anmärkningar i revisionsberättelserna... 26 3.4 Budgeteringsförfaranden... 28 3.5 Räkenskapsverkens bokslutskalkyler... 29 3.6 Räkenskapsverkens lönsamhetsmål och uppgifterna om lönsamheten i boksluten... 30 3.7 Avgiftsbelagd verksamhet... 34 3.8 Tillståndet för redovisningsväsende och övrig intern kontroll... 35 3.9 Intern granskning... 37 3.10 Förvaltningens ekonomiska styrningssystem... 38 3.11 Statsbidrag och stöd... 40 3.12 Statens intäkter och finansieringssystem... 41 3.13 Statens upphandling... 42

4. STÄLLNINGSTAGANDEN TILL REGERINGENS BERÄTTELSE OM STATSFINANSERNAS SKÖTSEL OCH TILLSTÅND 43 4.1 Finansministeriets resultatrapportering till riksdagen för år 2002... 44 4.2 Undervisningsministeriets resultatrapportering till riksdagen för år 2002... 45 4.3 Produktiviteten i den offentliga serviceproduktionen... 46 4.4 Uppgifterna om statens personal... 47 5. OBSERVATIONER VID REVISIONERNA ENLIGT FÖRVALTNINGSGREN 49 6 5.1 Statsrådets kansli... 50 5.2 Utrikesministeriets förvaltningsområde... 51 5.3 Inrikesministeriets förvaltningsområde... 53 5.4 Förvarsministeriets förvaltningsområde... 55 5.5 Finansministeriets förvaltningsområde... 57 5.6 Undervisningsministeriets förvaltningsområde... 60 5.7 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde... 63 5.8 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde... 65 5.9 Handels- och industriministeriets förvaltningsområde... 67 5.10 Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde... 69 5.11 Arbetsministeriets förvaltningsområde... 72 5.12 Miljöministeriets förvaltningsområde... 73 6. REVISIONEN AV FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 75 7. BOLAG DÄR STATEN UTÖVAR BESTÄMMANDERÄTTEN 77 Bilagor: 1. Organisationsmodellen... 83 2. Negativa ställningstaganden till lagenligheten och ålägganden att meddela... 85

7

8

1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR 2002 1.1 Ställning och uppgifter Enligt 90 i Finlands grundlag finns för revisionen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten i anknytning till riksdagen statens revisionsverk, som är oavhängigt. Enligt 1 lagen om Statens revisionsverk har revisionsverket till uppgift att granska lagligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. 9

1.2 Verksamhetsmålsättning Verket anser, att målsättningen för dess verksamhet är att för riksdagen, statsrådet och andra styrande instanser inom förvaltningen generera nyttiga och tillförlitliga övervaknings- och revisionsdata om statsfinansernas skötsel, iakttagandet av budget och förvaltningens verksamhet. Med revisionsverksamheten och till denna hörande expertis på centrala kunskapsområden vill revisionsverket säkerställa iakttagandet av statsbudgeten och till tillämpandet av den tillhörande centrala lagstiftningen; att kravet på korrekt och tillräcklig infomation i statens bokslut och räkenskapsverkens bokslut blir tillgodosedda och främja 10 säkerställa att bestämmelserna gällande statens budget och finanser iakttas, främja resultat dvs. lönsamhet, produktivitet och effektivitet inom statsförvaltningen samt stöda en god förvaltning och iakttagandet av de allmänna principerna för skötseln av finanserna inom förvaltningen. Revisionsverkets revisionsverksamhet omfattar både redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Ett framgångsrikt handhavande av uppgiften att utgöra sakkunnigmyndighet med ansvar för den externa revisionen av statsfinanserna baserar sig på dessa varandra kompletterande basfunktioner och på inbördes växelverkan. Redovisningsrevisionen är årlig och hänför sig till alla statens bokslutspliktiga ämbetsverk och inrättningar. Målsättningen är att i statsförvaltningen med revisionsverksamheten och tillhörande sakkunnigverksamhet på de centrala kunskapsområdena förverkligandet av riksdagens budgetmakt; förverkligandet av en adekvat intern kontroll; iakttagandet av principerna för en god ekonomi samt resultatet inom förvaltningen. Förvaltningsrevisionen är av engångsnatur och hänför sig till uppgiftsområden som omfattar flera aktörer, till funktioner med genomslagskraft i förvaltningen, till någon avgränsad uppgift som sköts av någon viss förvaltningssektor, myndighet eller mottagare av statsbidrag, till fonder utanför statsbudgeten, affärsverk eller statsbolag. Den centrala målsättningen för förvaltningsrevisionen är att lyfta fram betydande brister och problem i förvaltningens effektivitet samt de underliggande orsakerna till dessa, och för respektive beslutsfattare alstra för styrningen av ekonomin behövlig information i användbar form.

Såväl redovisningsrevisionen som förvaltningsrevisionen innebär extern revision av ministerierna samt dem underlydande ämbetsverk och inrättningar, och tryggar primärt ägarens ekonomiska intressen. Redovisningsrevisionen tjänar riksdagen samt statsrådet och den underlydande förvaltningen i synnerhet genom att säkra lagenligheten för statshushållningen och iakttagandet av budgeten. Förvaltningsrevisionen tjänar dem i synnerhet genom att alstra objektiv information om resultatutfallet i skötseln av statens uppgifter samt även om ickeönskade effekter. Bägge slagen av revision tryggar att riksdagen och organen för styrning av statsfinanserna får en korrekt och tillräcklig information. Rapporteringen till ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna genererar ett mervärde för styrningen och övervakningen av finanserna. 11

1.3 Vision och värden 12 Verkets vision är att ha ett kunnande på toppnivå på området för revision av statsfinanserna. Detta förutsätter att verket använder sig av ett kvalitativt och kvantitativt tillräckligt yrkeskunnande och som förutsätts av den på verket ankommande revisions- och sakkunniguppgiften, en inriktning av revisionerna som baserar sig på av ledningen fastställda kriterier och centrala revisionsområden, effektiva processer för planering, utförande och uppföljning av arbetet samt en klar rapportering som genomförs i rätt tid. Från statsrådets och den underlydande förvaltningens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket som extern revisor alstrar objektiva och för styrningen av förvaltningen behövliga revisionsdata om för förvaltningens resultatutfall väsentliga och riskbenägna frågor, om iakttagandet av budgeten, bestämmelser och andra styrningsbeslut i skötseln av statsfinanserna samt om riktigheten för statens och räkenskapsverkens bokslut. Dessutom innebär den att revisionsverket tar initiativ och utnyttjar sin sakkunskap. Från medborgarnas synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket öppet redovisar sina revisionsresultat. Detta bidrar till att medborgarna betraktar revisionsverket som en oavhängig och pålitlig revisionsmyndighet och upplever verkets verksamhet viktig. I verkets arbete med att precisera sin strategi har visionens innehåll konkretiserats ur revisionsverkets olika intressegruppers synvinkel. Från riksdagens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverkets verksamhet stöder riksdagens budget- och lagstiftningsmakt genom att alstra objektiva och nyttiga revisionsdata om verkställandet av budgeten, skötseln av de uppgifter som i lagstiftningen uppställts för förvaltningen och hur målsättningarna har uppnåtts samt om tillförlitligheten och tillräckligheten för den information om planering och övervakning som förvaltningen ger till riksdagen. Från verkets personals synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket är en konkurrenskraftig arbetsplats som erbjuder personalen utmanande uppgifter, en möjlighet att utvecklas, en lönesättning som är rättvis och sporrande både i professionellt hänseende och för medlemmarna av arbetssamfundet samt tillhandahåller tidsenliga arbetsredskap och stödsystem. I ledningen av verket och i övrig verksamhet iakttas de vid verket gemensamt avtalade värdena, som är kunnande, objektivitet, samarbete, djärvhet samt resultatrikedom.

1.4 Revisionsverkets revisionsrätt och verksamhetsområde Verkets revisionsrätt och verksamhetsområde omfattar: statsrådet och ministerierna, statens ämbetsverk och inrättningar, statsbidrag, fonder utanför statsbudgeten, statens affärsverk och bolag där staten utövar bestämmanderätten, kreditinstitut som sköter statens betalningsrörelse, medelöverföringar mellan Finland och Europeiska gemenskapen. Den ekonomiska betydelsen av dessa belyses av följande siffror ur bokslutet för år 2002. Revisionsverket svarar också för vissa till dess verksamhetsområde hörande sakkunnig- och rådgivningsuppgifter samt deltar i det nationella och internationella samarbetet på området för revision. STATSFÖRVALTNINGEN räkenskapsverk slutsumman i statens bokslut ca 35,5 mrd euro personalstyrka ca 119 500 STATSBIDRAG OCH INKOMSTÖVERFÖRINGAR 13 bidragsmottagare kommuner, samkommuner, privathushåll, allmännyttiga samfund och företag övriga bidrag och reservationsutgifter reservationsutgifter ca 19,4 mrd euro FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 11 fonder fondernas sammanlagda intäkter 4,3 mrd euro och utgifter 3,8 mrd euro 1 fyra affärsverk omsättning enligt bokslutet ca 1,3 mrd euro personalstyrka ca 7 900 37 koncerner eller utanför koncernerna stående bolag omsättning enligt bokslutet ca 22,5 mrd euro genomsnittlig personalstyrka ca 88 200 STATENS AFFÄRSVERK STATSBOLAGEN SÄRSKILDA OBJEKT användningen av medelöverföringar mellan EU och Finland och EU-medel och övervakning av användningen intäkter ur EU:s budget ca 1,1 mrd euro betalningar till EU ca 1,2 mrd euro olika internationella revisions- m.fl. uppdrag 1 Stats budgeten 2003 (uppskatting)

1.5 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten 14 Verkets verksamhetsstrategi består av de linjedragningar, enligt vilka verkets verksamhet inriktas, genomförs och utvecklas med beaktande av förändringarna i verkets verksamhetsomgivning. Grundvalen för uppläggandet av strategin är den uppgift som anförtrotts verket i lagstiftningen. Statens revisionsverks verksamhet baserar sig på långsiktig planering och planering av verksamheten på årsbasis. I planerna fastslås verksamhetens strategiska linjedragningar och tyngdpunkterna i inriktningen samt fastställs de enskilda revisionsobjekten. Under verksamhetsåret inleddes vid revisionsverket en uppdatering av strategin, varvid som element i en framgångsrik verksamhet fastställdes att rätt inrikta revisionsverksamheten och att trygga verkets professionella kunnande. Verket fullgör sin revisionsuppgift med redovisningsrevision och förvaltningsrevision, vilka bägge är ägnade att förverkliga målsättningen för verkets verksamhet. Revisionsverket har fastställt följande kriterier för inriktning av revisionsverksamheten: frågans ekonomiska betydelse den statsfinansiella risken alstrande av ny information säkerställande att statens ämbetsverk och inrättningar sköter sina finanser på ett riktigt och funktionellt sätt samt att statsbudgeten iakttas frågans betydelse från riksdagens synpunkt. Redovisningsrevisionen omfattar alla statens räkenskapsverk och statens bokslut, och revisionerna inriktas enligt räkenskapsverk med beaktande av ovan nämnda kriterier. Förvaltningsrevisionerna inriktas, med hänsyn till hela statsförvaltningen, på tyngdpunktsområden som primärt utvalts på basis av fastställda kriterier. Sådana tyngdpunktsområden år 2002 var förvaltningens ekonomiska styrningssystem, statsbidrag och andra stöd, statens intäkter och finansieringssystem samt upphandling. I enlighet med principen för ensartat skydd får revisionen av EU-medel samma egenvikt i verket som revisionen av nationella medel. Revisionsverket reviderar medelöverföringarna mellan Finland och Europeiska Unionen i samma omfattning och med iakttagande av samma principer och förfaringssätt som gäller för nationella medel. Av statens drygt etthundra räkenskapsverk har 2/3 i sin bokföring transaktioner som anknyter till EU-medel. Verket följer med verksamheten i statsbolagen, statens affärsverk och fonderna utanför statsbudgeten. Verket publicerar årligen en utredning, i vilken på koncernnivå granskas verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Om de revisioner som hänför sig till statsbolagen och statens affärsverk samt fonder utanför budgeten beslutes särskilt.

1.6 Revisionsverksamheten år 2002 Revisionsverket avgav på våren 2002 revisionsberättelser om samtliga statens räkenskapsverk och en berättelse om revisionen av statens bokslut för räkenskapsåret 2001. En revision gällande räkenskapsåret 2002 inleddes år 2002 i statens samtliga 116 räkenskapsverk och revisionsberättelser om dessa samt om statens bokslut avgavs på våren 2003. Under verksamhetsåret 2003 avslutades 32 förvaltningsrevisioner. Vid årets utgång var på hälft 39 revisioner, vilka fortsattes under år 2003. Under verksamhetsåret publicerades också den årliga utredningen över verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande under föregående år. Verket deltog också som observatör vid samtliga fyra revisionsbesök som den europeiska revisionsdomstolen gjorde i Finland. Vidare följde revisionsverket upp och behandlade ekonomiska oegentligheter i statsförvaltningen och deras inverkningar samt åtgärderna i syfte att motverka oegentligheter. Revisionsverksamheten och dess centrala resultat beskrivs nedan i denna berättelse. 15

1.7 Internationell verksamhet 16 Revisionsverket fungerar som nationell kontaktmyndighet till de högsta revisionsorganen i Europeiska unionens medlemsstater samt till den Europeiska revisionsdomstolen. Under verksamhetsåret deltog verket på hävdvunnet sätt i möten för generaldirektörerna och kontaktpersonerna vid revisionsverken inom Europeiska unionen samt i arbetet i arbetsgrupper som tillsatts av generaldirektörsmötena. En tjänsteman från revisionsverket innehade också en tidsbestämd befattning i revisionsdomstolens tjänst enligt den praxis som överenskommits mellan revisionsdomstolen och medlemsländernas revisionsverk. Verket är medlem av INTOSAI och dess europeiska dotterorganisation EUROSAI. Verket har på hävdvunnet sätt deltagit i organisationernas möten och beredningen av konferensmaterialet samt har besvarat förfrågningar från organisationerna och dess arbetsgrupper. Ett centralt mål för det internationella samarbetet är att främja informationsutbytet gällande förfaringssätt vid revision av statsfinanserna. INTOSAI och EUROSAI arbetar även med att utveckla revisionsmetoder och standarder. Under verksamhetsåret deltog representanter för revisionsverket i Eurosais V kongress i Moskva, i ett förvaltningsrevisionsseminarium i Budapest samt i ett adb-seminarium i Haag. harmonisering och rapportering av utvecklingssamarbetet. Under verksamhetsåret fungerade två tjänstemän från revisionsverket som revisorer för Wassenaar-organisationen. Samarbetet och det inbördes informationsutbytet mellan de nordiska revisionsverken och revisionsverken i de baltiska länderna bedrevs på traditionellt sätt. Samarbetsformer under verksamhetsåret var generaldirektörsoch samarbetsmöten mellan de nordiska och baltiska länderna samt ömsesidiga studiebesök. Det nordiska generaldirektörsmötet ordnades på Färöarna, och de nordiska och baltiska ländernas generaldirektörs- och samarbetsmöte i Riga. Revisionsverkets enhet för interna tjänster företog en resa för att bekanta sig med verksamheten vid motsvarande enhet vid Estlands revisionsverk. De estniska kollegerna gjorde en studieresa till Finlands revisionsverk, där för dem i huvudsak presenterades de åliggandet som medlemskapet i EU medför. Under verksamhetsåret mottog revisionsverket totalt 10 utländska gästgrupper på studieresor och besök och representanter för revisionsverket deltog i totalt 21 i utlandet ordnade möten och seminarier. Revisionsverket stod värd för två nordiska seminarier. Under verksamhetsåret deltog revisionsverket i ett möte för revisionsverkens i EU:s medlemsländers mervärdesskattearbetsgrupp i London, i ett möte i Rom för en arbetsgrupp som klarlade metoder mot bedrägerier, i ett möte i Bonn för den arbetsgrupp som koordinerar revisionen av EU:s strukturfonder samt i ett möte i Haag för arbetsgruppen för Vidare fungerade tjänstemän vid revisionsverket som sakkunniga inom OECD/PUMAprojektet som undersöker effekterna av elektronisk förvaltning samt inom projektet för utvecklande av bokföringen i den offentliga förvaltningen i Namibia, vilket genomförs som ett utvecklingssamarbetsprojekt.

1.8 Organisation, personal och kostnader Organisation Revisionsverket leds av en generaldirektör som utses av riksdagen. Generaldirektörens mandatperiod är sex år. Verket har också en lagstadgad delegation. Verkets övriga organisation utgörs av enheterna för revision, enheten för interna tjänster och specialenheten (organisationsschema, bilaga 1). Enheterna för revision är enheten för redovisningsrevision och två enheter för förvaltningsrevision. Enheten för interna tjänster har till uppgift att bereda och handlägga de ärenden som gäller revisionsverkets interna förvaltning och uppgifter som räkenskapsverk samt de interna stödtjänsterna och verkets kontakter till den europeiska revisionsdomstolen. Specialenheten har till uppgift att behandla ärenden som gäller besvär och oegentligheter gällande statsfinanserna samt att bereda utredningar och initiativ som berör verkets verksamhetsområde. Revisionsverkets huvudkontor är beläget i Helsingfors. Verket har kontor också i Åbo och Uleåborg. Revisionsverket har en lagstadgad delegation vars uppgift är att upprätthålla och utveckla revisionsverkets kontakter till samarbetspartnerna, ställa initiativ till utvecklande av revisionsverksamheten samt att följa upp revisionsverksamhetens inriktning, resultat och serviceförmåga från olika samarbetspartners synpunkt. Delegationens ordförande har varit riksdagsledamot Maria Kaisa Aula, vice ordförande understatssekreterare Juhani Turunen och sekreterare specialforskare Leena Juvonen samt överrevisor Lassi Perkinen. Under verksamhetsåret sammanträdde delegationen fem gånger. För delegationens medlemmar presenterades aktuella förvaltningsrevisioner samt revisionsverkets revisions- och verksamhetsplan för år 2003. 17 DELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING 2001-2003 Maria Kaisa Aula Reino Hjerppe Markku Lehto Tapio Leskinen Christel von Martens Anita Niemi-Iilahti Risto Palo Vappu Taipale Juhani Turunen Kari Urpilainen riksdagsledamot överdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet generaldirektör, Statens revisionsverk utvecklingschef, Finlands Kommunförbund professor, Vasa universitet överrevisor, Statens revisionsverk generaldirektör, forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården STAKES understatssekreterare, finansministeriet riksdagsledamot

18 Dessutom diskuterade delegationen revisionsverkets berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Delegationen ställde också ett initiativ till undervisningsministeriet om fortsatt finansiering av det vid Tammerfors universitet ordnade utbildningsprogrammet för revision och evaluering. Som av riksdagen utsedda revisorer vilka har granskat revisionsverkets bokslut, bokföring och förvaltning, har fungerat riksdagsledamöterna Matti Saarinen (ordförande), Petri Salo och Aulis Ranta-Muotio samt CGR Eero Suomela. Personal Antalet tjänster vid verket vid utgången av år 2002 var 146. Det totala antalet anställda vid verket var 138 personer vid utgången av år 2002. År 2002 fullgjordes vid verket en arbetsinsats motsvarande 137 årsverken. Av revisionsverkets hela personal var 34,8 % kvinnor och 65,2 % män. Av revisionspersonalen var kvinnornas andel 30,4 % (2001 31,4 %, 2000 34,6 %) och av den övriga personalen 56,5 % (2001 65,2 %, 2000 66,7 %). Medelåldern för revisionsverkets hela personal var vid verksamhetsårets utgång 44,9 år. (2001 45,0 år, 2000 44,0 år). De största åldersgrupperna under verksamhetsåret var 45-49 år (21,0 %) och 50-54 år (15,9 %). Andelen för personer i s.k. seniorålder (minst 45 år) av hela personalen var 57,2 % (av männen 58,9 % och av kvinnorna 54,2 %). Medelåldern för hela budgetstatens personal år 2001 var 42,4 år (2000 42,4 år) och UPPGIFTER OM HELA PERSONALEN 31.12. 1999 2000 2001 2002 Medelålder/år 44,4 44,0 45,0 44,9 Genomsnittlig anställningstid vid revisionsverket/år 10,1 10,2 11,2 11,3 Kvinnornas andel av personalen/% 38 40,5 38 34,8 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 85,2 84 83,7 86,2 UPPGIFTER OM REVISIONSPERSONALEN 31.12. 1999 2000 2001 2002 Kvinnornas andel av personalen/% 32,7 34,6 31,4 30,4 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 99,1 99,1 99,1 99,1 UPPGIFTER OM DEN ÖVRIGA PERSONALEN 31.12. 1999 2000 2001 2002 Kvinnornas andel av personalen/% 63,6 66,7 65,2 56,5 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 22,7 20,8 21,7 21,7

seniorernas andel av personalen 45,3 % (2000 45,1 %). Den genomsnittliga anställningstiden vid revisionsverket var 11,3 år (2001 11,2 år, 2000 10,2 år). Både revisionspersonalens och den övriga personalens genomsnittliga anställningstid var 11,3 år. Personalens utbildningsnivå var under verksamhetsåret alltjämt hög. Av revisionspersonalen har 99,1 % avlagt högskoleexamen. Kostnadsstruktur och kostnader För år 2002 hade för verkets driftskostnader beviljats totalt 8 876 000 euro och av anslaget förbrukades 8 869 491 euro. Revisionsverkets kostnader enligt intäkts- och kostnadskalkylen var totalt 8 918 919 euro. Detaljerade uppgifter om revisionsverkets kostnader framgår ur verkets bokslut och den i detta ingående verksamhetsberättelsen. 19 713 101 238 140 Personalkostnader 946 Hyror Köpta tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga kostnader 6779 Avskrivningar Figur 1. Revisionsverkets kostnader år 2002 (tusen euro).

2. REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR 2002 20 Statens revisionsverk har 6.6.2003 gett en revisionsberättelse över revisionen av statens bokslut för år 2002 till finansministeriet och Statskontoret samt statsrevisorerna till kännedom. Revisionen gällde det i 17 lagen om statsbudgeten avsedda statens bokslut samt de i 18 lagen om statsbudgeten avsedda utredningarna till den del dessa berör statens budgetekonomi. Revisionen gällde även föreskrifterna om och kontrollen av statens bokföring. Revisionen av bokslutet utfördes med tillämpande av adb-stödda analytiska revideringsmetoder och utnyttjande av de observationer som gjorts vid revisionerna av räkenskapsverken. I det följande behandlas innehållet i ovan nämnda revisionsberättelse. De slutledningar som gäller de enskilda räkenskapsverkens bokslut och bokföring har rapporterats separat i revisionsberättelserna. Sammanfattande information om dem har presenterats separat nedan i denna berättelse. Bokslutet Statskontoret har undertecknat statens bokslut 2.4.2003. Statens bokslutskalkyler har med undantag för presentationen av affärsverkens grundkapital i balansräkningen uppgjorts i enlighet med den av finansministeriet fastställda modellen (TM 0203 VM 6/01/2002). Affärsverkens grundkapital och övrigt i affärsverken investerat eget kapital borde ha presenterats skilt i bokslutet. Den kalkyl som utvisar statsbudgetens utfall motsvarar huvudboken i statens budgetbokföring. Statens balansräkning har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Statens intäkts- och utgiftskalkyl presenteras i statens bokslut så, att de i kontoplanen angivna kontona för interna intäkter och kostnader har eliminerats. Den vid Statskontoret uppgjorda elimineringskalkylen har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Intäkts- och kostnadskalkylen har på ett adekvat sätt härletts ur elimineringskalkylen. I bilageuppgifterna till statens bokslut har presenterats en utredning över i budgeten beviljade fullmakter och deras användning och av användningen orsakade utgifter samt en avstämningskalkyl av bokslutet på det sätt som förordningen om statsbudgeten förutsätter. Enligt 18 lagen om statsbudgeten inkluderas i statens bokslutshandlingar förutom statens bokslut utredningar över till följande år överförda anslag, av staten beviljade lån, statsskulden och vid räkenskapsårets utgång i kraft varande statsgarantier och statens övriga ansvarsförbindelser. Utredningarna har uppgjorts adekvat på basis av statens centralbokföring och i samband med räkenskapsverkens bokslut presenterade uppgifter. De ändringar som i centralbokföringen gjorts i räkenskapsverkens kontouppgifter och centralbokföringens noteringar har dokumenterats och registrerats på verifierbart sätt. Kontouppgifterna enligt räkenskapsverkens bokföring svarar mot centralbokföringens kontouppgifter 31.12.2002. På basis av revisionen fästs uppmärksamhet vid följande brister och risker, vilka är centrala

med tanke på av 14 lagen om statsbudgeten förutsatt god bokföringssed och den däri ingående enhetlighetsprincipen. I samband med revisionen år 2001 konstaterades, att det hävdvunna innehållet i anslagens användningsändamål tämligen ofta breddas i de momentvisa motiveringarna. I fråga om år 2002 har inte väsentliga förändringar inträffat i budgeteringsförfarandena. Oklarhet har orsakats av att av staten själv genomförda projekt med statsbidrag har finansierats från överföringsutgiftsmoment, samt av att av utomstående finansierad mervärdesskatt har behandlats i budgeten och budgetbokföringen. Till dessa delar kunde budgetmotiveringarna kompletteras och göras klarare. Enhetlighetsprincipen har inte i statens balansräkning genomförts täckande vid avgränsning och värdering av vissa poster i balansen. Vidare förekommer skillnader i hur exempelvis enskilda grupper av tillgodohavanden, aktier och andelar i internationella finansieringsinstitut samt omsättningstillgångar behandlas i statens balansräkning. Genomförande av enhetlighetsprincipen förutsätter mera täckande och enhetliga bestämmelser än för närvarande om det, hur ovan nämnda poster skall behandlas i statens bokslut. Enligt centralbokföringen har 1 153,1 miljoner euro bokförts som ökningar av affärsverkens grundkapital. Detta beror på att praxis för bokföring av det i affärsverken investerade egna kapitalet har ändrats under år 2002 så, att i statens balansräkning anges förutom grundkapitalet även övrigt i affärsverken investerat eget kapital. Enligt Statskontorets föreskrift om kontoplanen presenteras affärsverkens grundkapital och till dem på det egna kapitalets villkor överförda övriga tillgångar som en enda post. Förfarandet avviker från den av finansministeriet fastställda modellen för balansräkningen. Före uppgörandet av bokslutet för år 2003 bör säkerställas, att ovan nämnda poster kan presenteras skilt i statens bokslut. Vid de bokföringar av skulder som anknyter till som fasta anslag och förslagsanslag budgeterade utgifter används i enlighet med Statskontorets bestämmelser alltjämt inköpsskuldkonton, konton för övriga skulder och utgiftsrestkonton. Statskontoret bör beakta de av 19 lagen om statsbudgeten föreskrivna förpliktelserna gällande uppföljning av utgiftsrester då det utfärdar föreskrifter gällande bokföringen. I samband med revisionen av centralbokföringen har även klarlagts förfarandena i anknytning till uppföljning av räkenskapsverkens fullmakter. I samband med revisionerna av räkenskapsverken har framkommit en del brister i de uppgifter om fullmakternas användning och av detta åsamkade utgifter som presenteras som bilaga till bokslutet. När uppföljningen av fullmakterna ordnas och föreskrifter ges om den borde alltjämt ägnas uppmärksamhet åt att uppföljningen av fullmakterna är en del av uppföljningen av budgetens utfall. I fråga om uppföljningen av fullmakterna har brister konstaterats bl.a. vad gäller verifiering, avstämning, fullständighet, kontinuitet och rapportering. Till den del kan denna omständighet också påverkas med utvecklande av bestämmelser och föreskrifter. Enligt statens huvudbok ingår i statens 21

22 bokslut 1 891,6 miljoner euro i kortfristiga tillgodohavanden, av vilka 693,8 miljoner euro i inkomstrester. Vid revisionen har fåtts uppfattningen att räkenskapsverken och Statskontoret har fäst uppmärksamhet vid behandlingen av tillgodohavandena vid indrivningen och i bokföringen. De äldsta av inkomstresterna härrör emellertid alltjämt från år 1977. Revisionsverket har förutsatt, att finansministeriet och Statskontoret utreder, vilka åtgärder som borde vidtas i synnerhet vad gäller de äldsta inkomstresterna. Arkiveringen av centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial baserar sig på Statskontorets praxis, som inte har dokumenterats. Enligt revisionsverkets förmenande bör centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial och dess förvaringstider fastställas enligt god bokföringssed så, att en obruten bokföringskedja kan säkerställas mellan räkenskapsverkens bokföringsmaterial och centralbokföringen samt statens bokslut och statens bokslutsdokument. När materialet och dess förvaringstider fastställs bör som helhet beaktas statens bokslutskalkyler och som bilaga till dem givna uppgifter samt specifikationer av bokslutet och annat material i centralbokföringen som verifierar centralbokföringen. Styrning och kontroll av bokföringen Enligt den uppfattning som fåtts i samband med revisionen av statens bokslut har man med intern kontroll av centralbokföringen kunnat inverka på, att uppgifterna i centralbokföringen som utgör grundval för statens bokslut inte skall innehålla felaktigheter. Kontrollen av uppgifterna i centralbokföringen baserar sig emellertid huvudsakligen på analys av uppgifterna och kan inte ersätta räkenskapsverkens egna åtgärder eller föreskrifter gällande statens bokföring. En av de mest centrala principerna som inverkar på statens centralbokföring och statens bokslut är det krav på enhetlighet som i 61 förordningen om statsbudgeten ställs på räkenskapsverkens bokslut. I den helhet som budgetekonomin utgör är principen en del av den interna kontroll som övergriper denna helhet, och som ankommer på Statskontoret i dess egenskap av att handha statens centralbokföring och uppgöra statens bokslut. Enhetlighetsprincipen är en central princip också när enskilda frågor som gäller statens bokföring och bokslut skall avgöras. Revisionsverkets ställningstagande till bokslutets fastställbarhet Statens bokslut för år 2002 har uppgjorts i enlighet med gällande bestämmelser. De i revisionsverkets revisionsberättelse om statens bokslut framförda bristerna och riskerna, och de nedan behandlade anmärkningarna som framförts i revisionsberättelserna gällande samtliga 116 räkenskapsverk som underlyder statsrådet, utgör med beaktande av väsentlighetsprincipen inte ett hinder för fastställande av statens bokslut.

3. TILLSTÅNDET I FÖRVALTNINGEN PÅ BASIS AV REVISIONERNA 3.1 Revisionsberättelserna Bilden av tillståndet i förvaltningen uppkommer genom de observationer vilka framförts i revisionsberättelserna. Den årliga redovisningsrevisionen utfördes hos samtliga 116 räkenskapsverk. I valet av ämnen för förvaltningsrevisionerna år 2002 betonade verket fyra teman: förvaltningens ekonomiska styrningssystem, statsbidrag och stöd, statens intäkter och finansieringssystem samt statens upphandling. Revisionsberättelserna distribuerades till ifrågavarande räkenskapsverk och eventuell direktions eller styrelses ledamöter, de styrande ministerierna, Statskontoret och statsrevisorerna. Revisionsberättelserna har sammanställts i en tryckt publikation, som har distribuerats till riksdagen och förvaltningen. Revisionsverket utgav på sommaren 2003 en publikation, Perustietoa valtion tilivirastojen tilintarkastuksesta, som har distribuerats både till riksdagen och till en vid krets inom förvaltningen. Publikationens ändamål är att upplysa om revisionens innehåll och rapportering och särskilt om räkenskapsverkets revisionsberättelse och hur den kan utnyttjas. Alla förvaltningsrevisionsberättelser har publicerats i tryckt form. Till distributionen har hört ifrågavarande myndigheter inom förvaltningen, riksdagens ledamöter, finansutskottet, ifrågavarande specialutskott, statsrevisorerna och finansministeriet. Berättelserna har också varit allmänt tillgängliga och om varje berättelse har getts ett pressmeddelande. Resuméer av de förvaltningsrevisioner som blivit klara efter den berättelse som gavs till riksdagen år 2002 ingår enligt förvaltningsområde i kapitel 5 i denna berättelse. På samma plats finns uppföljande rapporter om tidigare revisioner. Alla revisionsverkets revisionsberättelser samt resuméer om utförda förvaltningsrevisioner kan också läsas på verkets internet-sidor (http://www.vtv.fi). 23

3.2 Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna 24 Vid revisionerna räkenskapsåret 2002 yppade sig i fråga om 41 (35 %) räkenskapsverk sådana felaktiga förfaranden, där en given anmärkning eller flera anmärkningar som helhet ansågs innebära en överträdelse av iakttagandet av statsbudgeten, om vilken man hade att i revisionsberättelsen framföra ett negativt ställningstagande till lagenligheten. Utvecklingen under tre år och fördelningen enligt förvaltningsområde har presenterats i tabell 1. I bilaga 2 till denna berättelse har presenterats de enligt förvaltningsområde och räkenskapsverk specificerade uppgifterna. Antalet räkenskapsverk som getts ett negativt ställningstagande till lagenligheten är alltjämt synnerligen stort. Med tanke på skötseln av statsfinanserna som helhet kan av detta emellertid inte dras den slutsatsen, att ca en tredjedel av användningen av statens medel inte skulle uppfylla kravet på lagenlig- het, emedan ställningstagandena i allmänhet gäller några delområden av ekonomin eller något specificerat fall. Dessutom bör beaktas att räkenskapsverkens ekonomiska volym varierar. Det är inte heller fråga om missbruk av statens medel. Ett negativt ställningstagande bör emellertid alltid betraktas som en allvarlig omständighet i skötseln av ifrågavarande räkenskapsverks ekonomi, och revisionen har till uppgift att rapportera om avvikelser från ett vederbörligt iakttagande av budgeten. De viktigaste anledningarna till negativa ställningstaganden till lagenligheten (hos 23 räkenskapsverk) var att anslag använts i strid med motiveringarna, att utgiften hänförts till fel räkenskapsår eller motsvarande felaktigheter. Det näst viktigaste skälet var brister i tillförlitligheten för den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat (18 räkenskapsverk).

räkenskapsverk på förvaltningsområdet år 2002 negativt ställningstagande till lagenligheten år 2000 negativt ställningstagande till lagenligheten år 2001 negativt ställningstagande till lagenligheten år 2002 Republikens presidents kansli 1 - - - Statsrådets kansli 1 - - - Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 1 1 1 Justitieministeriets förvaltningsområde 2 - - 1 Inrikesministeriets förvaltningsområde 18 1 1 2 Försvarsministeriets förvaltningsområde 3 2 1 1 Finansministeriets förvaltningsområde 6-1 2 Undervisningsministeriets förvaltningsområde 27 10 20 10 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 10 2 6 3 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 8 2 1 3 Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, 15 6 12 12 TE-centralerna Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, 13 4 2 2 övriga 25 Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 7 3 4 3 Arbetsministeriets förvaltningsområde 1 1 1 1 Miljöministeriets förvaltningsområde 3 - - - 116 32 50 41 Tabell 1: Negativa ställningstaganden till lagenligheten i revisionsberättelserna åren 2002, 2001 och 2002

3.3 De reviderade myndigheternas skyldighet att meddela angående anmärkningar i revisionsberättelserna 26 Enligt 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall revisionsobjektet och det ministerium till vars ansvarsområde revisionsobjektet hör meddela revisionsverket vilka åtgärder som vidtagits med anledning av anmärkningarna i granskningsberättelsen. I de givna revisionsberättelserna har sådana anmärkningar specificerats och en bestämd tid har angetts inom vilken meddelandet om åtgärderna bör lämnas. Åtgärdernas tillräcklighet kontrolleras alltid vid följande revision. Som regel anses negativa ställningstaganden till lagenligheten också vara frågor som medför meddelandeåliggande, men meddelandeåliggande kan också uppkomma av anmärkningar vilka inte har lett till ett negativt ställningstagande till lagenligheten. I tabell 2 har presenterats meddelandeåliggandenas fördelning enligt förvaltningsområde under tre års tid. Deras antal vid revisionerna år 2002 var 56 och antalet har ökat något. Den viktigaste gruppen anledningar till anmärkningar som lett till meddelandeåliggande var brister eller felaktigheter i uppgifterna om det ekonomiska resultatet och den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet samt i anknytning till detta svagheter i kostnadsberäkningen. Sådana fall förekom hos 33 räkenskapsverk. De näst vanligaste orsakerna var felaktigheter eller brister i bokföringen (14 räkenskapsverk) och brister i hur upphandlingen ordnats (10 räkenskapsverk). I samband med revisionerna år 2002 utreddes effekterna av de meddelandeåligganden som påförts år 2000. Vid revisionerna år 2000 ålades 49 räkenskapsverk att lämna meddelande. Av dem hade man i fråga om 25 räkenskapsverk att på grund av samma brister förnya förfarandet vid revisionerna år 2001. Vid revisionerna år 2002 konstaterades vad gällde dessa 25, att hos 22 räkenskapsverk hade anledningarna till anmärkningarna år 2000 till väsentlig del inte ännu rättats till. Den mest betydande gruppen av dem är 13 arbetskraftsoch näringscentraler, där det går långsamt att utveckla redovisningsväsendet till en tillfredsställande nivå. I fråga om förvaltningsrevisionerna bestäms om meddelandeåliggande från fall till fall på basis av en uppföljningsplan som uppgörs när revisionen blivit klar.

räkenskapsverk på förvaltningsområdet år 2002 meddelandeåligganden år 2000 meddelandeåligganden år 2001 meddelandeåligganden år 2002 Republikens presidents kansli 1 - - - Statsrådets kansli 1 - - - Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 1 1 1 Justitieministeriets förvaltningsområde 2 1 2 1 Inrikesministeriets förvaltningsområde 18 1 3 4 Försvarsministeriets förvaltningsområde 3 3 2 1 Finansministeriets förvaltningsområde 6-2 3 Undervisningsministeriets förvaltningsområde 27 15 11 14 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 10 4 7 4 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 8 2 2 5 Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, 15 14 14 14 TE-centralerna Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, 13 4 3 4 övriga Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 7 4 4 4 Arbetsministeriets förvaltningsområde 1-1 1 Miljöministeriets förvaltningsområde 3 - - - 27 116 49 52 56 Tabell 2: Meddelandeåligganden i revisionsberättelserna räkenskapsåren 2000, 2001 och 2002

3.4 Budgeteringsförfaranden I räkenskapsverkens revisionsberättelser gjordes anmärkningar om budgeteringsförfarandena hos 8 räkenskapsverk (år 2001: 31, år 2000: 10). Det exceptionellt stora antalet år 2001 berodde på hanteringen av icke-budgeterade intäkter, närmast donations- och sponsormedel, på undervisningsministeriets förvaltningsområde. I fråga om icke-budgeterade intäkter har situationen förbättrats väsentligt. 28

3.5 Räkenskapsverkens bokslutskalkyler Antalet anmärkningar gällande den med hänsyn till iakttagandet av budgeten viktigaste kalkylen, dvs. kalkylen över budgetens realisering, ökade inte. Som de viktigaste bilageuppgifterna bör betraktas bilagan gällande fullmakter. Anmärkningar om riktigheten för dessa bilageuppgifter måste ges till 12 räkenskapsverk. Fyra räkenskapsverk fick en anmärkning om att fullmakten använts i strid med budgeten. 51 räkenskapsverk hade fullmakter i bruk. 2000 2001 2002 kalkyl över budgetens realisering 29 31 28 intäkts- och kostnadskalky 9 8 16 balansräkning 9 9 7 bilageuppgifter 11 14 18 granskning av kalkylerna 8 7 5 29 Tabell 3: Anmärkningar i revisionsberättelserna om bokslutskalkylerna

3.6 Räkenskapsverkens lönsamhetsmål och uppgifterna om lönsamheten i boksluten 30 Resultatmål Bestämmelsen om uppgörandet av budgeten förutsätter att s.k. preliminära resultatmål (effekter, produktivitet, lönsamhet) presenteras i samband med budgetmotiveringarna. Täckande och klart presenterade fungerande resultatmål är av betydelse inte bara för regeringen som utgångspunkt för resultatstyrningen, utan även för riksdagen när den besluter om de anslag som beviljas. I fråga om de preliminära resultatmålens täckningsgrad, klarhet och funktion har generellt konstaterats ett behov av utveckling. Frågan är av betydelse även när resultatutfallet i förvaltningen rapporteras till riksdagen i berättelsen om statsfinansernas skötsel och tillstånd. Revisionsverket har utvärderat den information som riksdagen får i samband med budgeten och i den s.k. tillståndsberättelsen vid separata revisioner på finansministeriets och undervisningsministeriets förvaltningsområden. Sammanfattningar av dessa revisioner har presenterats nedan i punkterna 4.1 och 4.2. Enligt 11 förordningen om statsbudgeten uppgörs för verkställigheten av budgeten årligen en detaljerad indelning därav samt godkänns resultatmålen för förvaltningsområdena och deras ämbetsverk och inrättningar. Enligt förordningens 13 skall, sedan riksdagen har publicerat statsbudgeten, respektive ministerium fastställa den detaljerade indelningen av budgeten samt godkänna och publicera de resultatmål som avses i 11. Resultatmålen skall enligt 14 utan dröjsmål sändas till finansministeriet, statsrevisorerna och Statens revisionsverk. I samband med revisionen av räkenskapsverken har revisionsverket utvärderat hur täckande och fungerande de av ministeriet godkända slutliga resultatmålen har varit. Härvid fokuseras i synnerhet på ekonomimålen eller alternativa ersättande förfaranden vid presentationen av kostnadsmålen enligt resultatområde eller uppgift. På basis av revisionerna räkenskapsåret 2002 görs bedömningen, att de till resultatstyrningen väsentligen hörande, i 11 budgetförordningen avsedda av ministerierna godkända resultatmålen för ämbetsverken och inrättningarna alltjämt i fråga om ekonomi- eller kostnadsmålen i regel är bristfälliga och inte uppfyller ens de krav som uppställts för de preliminära resultatmålen i instruktionen om budgetens uppgörande. Endast för 17 % av räkenskapsverken har godkänts ekonomi- eller kostnadsmål (år 2000: 19 %, år 2001: 18 %). Att utvärdera effektmålen med de verktyg som står revisionen till buds har visat sig vara problematiskt. Trots detta har i samband med revisionerna även utvärderats de av ministeriet godkända servicemålen och de målsatta samhälleliga effekterna. Servicemålsättningar hade uppställts för 46 procent av räkenskapsverken och målsättningar som beskrev samhälleliga effekter för 62 procent av räkenskapsverken. Produktivitetsmålsättningar hade godkänts endast för 9 procent av räkenskapsverken.

I fråga om målsättningarna förefaller situationen på delområdena av resultatet vara desto sämre ju mera konkreta områden som förutsätter nyckeltal och mätbarhet det är fråga om. På mjuka resultatområden uppställs målsättningar där det emellertid i allmänhet förekommer problem med mätbarheten. På hårdare ekonomi- och produktivitetsområden är målsättningarna bristfälligast. Resultatuppgifterna i boksluten Enligt 63 budgetförordningen skall räkenskapsverket i sitt bokslut ge riktiga och tillräckliga uppgifter om ekonomi och verksamhetens resultat. Enligt budgetförordningens 65 2 moment 2 punkt skall i den verksamhetsberättelse som ingår i bokslutet presenteras en beskrivning av verksamhetens resultat jämte nyckeltal och jämförelser med de uppställda resultatmålen. Vid revisionerna har koncentrerats på att granska presentationen av uppgifter om ekonomi samt kostnader och prestationer. Antalet räkenskapsverk där uppgifterna om ekonomi och kostnader konstaterades vara riktiga och tillräckliga var 60 dvs. 52 procent. Föregående år var siffrorna de samma. Den centrala och allvarligaste frågan med tanke på hela resultatstyrningen är alltjämt att ministerierna inte presenterar riktiga och tillräckliga resultatuppgifter om sin egen verksamhet. Endast uppgifterna om finansministeriet kunde betraktas som riktiga och tillräckliga. Kravet på riktiga och tillräckliga uppgifter innebär, att räkenskapsverkets resultatuppgifter samtidigt är både tillförlitliga och tillräckliga. 31 Räkenskapsår Tillförlitliga Tillräckliga Riktiga och tillräckliga uppgifter uppgifter uppgifter 2000 76 % 52 % 35 % 2001 81 % 57 % 52 % 2002 67 % 58 % 52 % Tabell 4: Tillförlitliga och tillräckliga ekonomiska resultatuppgifter i boksluten

32 Bedömning av tillståndet för resultatstyrningen Nedanstående figur avser att bedöma tillståndet för resultatstyrningen som helhet. Kriterierna har varit att ministerierna sörjer för adekvata ekonomiska resultatmål och att alla räkenskapsverk i sina bokslut ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamhetens ekonomi. Bedömt med ovan presenterade kriterier har i tillståndet för resultatstyrningen inte skett någon väsentlig förändring. Ekonomi-informationen i boksluten är alltjämt på föregående års nivå (52 %). Andelen för räkenskapsverk som styrs med tillräckliga målsättningar och rapporterar riktiga och tillräckliga uppgifter är 12 procent (de föregående åren 2001 och 2000: 14 %). Av de räkenskapsverk för vilka har godkänts ekonomiska resultatmål (20 st) ger 14 räkenskapsverk dvs. 70 procent riktiga och tillräckliga uppgifter. Av de räkenskapsverk, för vilka inte har uppställts ekonomimål, ger 46 räkenskapsverk dvs. bara 48 procent riktiga och tillräckliga uppgifter. Den stagnation som i flera års tid rått i resultatstyrningen i fråga om riktiga och tillräckliga bokslutsuppgifter om ekonomi och produktivitet och bristfälliga målsättningar kan lösas endast genom att först åstadkoms en adekvat nivå för boksluten och åtgärder vidtas vad gäller resultatredovisningen. Endast sålunda kan även de motsvarande resultatmålens funktionsduglighet förbättras, emedan utgångspunkten för dem är att ekonomi- och produktivitetsmål definieras, och medvetenhet råder om i vilket tillstånd verksamheten befinner sig i relation till dessa. Utan kunskap om det rådande nuläget kan fungerande resultatmål inte finnas. JA 2000: 22% 2001: 38% 2000: 14% 2001: 14% riktiga och tillräckliga uppgifter NEJ 2002: 40% 2000: 59% 2001: 44% 2002: 12% 2000: 5% 2001: 4% 2002: 43% 2002: 5% NEJ JA resultatmål som beskriver ekonomi

Som en positiv omständighet med tanke på utvecklandet av förvaltningen är det emellertid skäl att framföra, att som resultat av finansministeriets projekt Mot bättre redovisningsskyldighet och Skärpning av resultatstyrningen har inletts ett omfattande utvecklingsarbete jämte behövliga preciseringar av bestämmelserna. Någon snabb förbättring av läget kan emellertid knappast förväntas, emedan det avgörande i praktiken är vilka åtgärder som vidtas av ministeriernas och räkenskapsverkens ledning. I fråga om samhälleliga effekter har det visat sig vara problematiskt att bedöma uppgifternas riktighet och tillräcklighet vid de årliga revisionerna. Särskilt svårt är det att verifiera de presenterade uppgifternas tillförlitlighet. Revisionerna av räkenskapsverken innefattar inte heller ställningstaganden i detta avseende. I samband med revisionerna bedömer revisorerna emellertid också tillräckligheten för rapporteringen om de samhälleliga effekterna. Resultatet av bedömningen var ungefär lika gott som föregående år, dvs. ca 90 procent av räkenskapsverken ansågs ha rapporterat i tillräcklig omfattning. Enligt planerna för utvecklande av resultatstyrningen skall rapporteringen om samhälleliga effekter på ämbetsverksnivå göras lättare, och motsvarigt betonas betydelsen av den serviceförmåga som anknyter till verksamhetens resultat. I fråga om samhälleliga effekter torde i fortsättningen betonas ministeriernas redovisningsskyldighet och även externa oavhängiga utvärderingar. De centrala resultaten av dessa utvärderingar borde vid sidan av den övriga resultatrapporteringen även rapporteras i regeringens berättelse om statsfinansernas skötsel och tillstånd. Under de senaste fem åren har externa utvärderingar gjorts hos ca 50 bokslutsskyldiga ämbetsverk eller inrättningar. 33

3.7 Avgiftsbelagd verksamhet 34 Enligt 15 2 momentet lagen om statsbudgeten bör uppföljningen av avgiftsbelagd verksamhet ordnas så, att årsresultatet kan presenteras i samband med bokslutet, ifall inte den avgiftsbelagda verksamheten är ringa. Enligt budgetförordningens 65 2 moment 3 punkten skall i verksamhetsberättelsen presenteras uppgifter om den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och jämförelser med de uppställda målen. Innebörden av riktiga och tillräckliga uppgifter har på detta område även preciserats med Statskontorets bestämmelse (8/03/97, 3.9.1997) i vilken förutsätts att kostnadsmotsvarighetskalkylerna presenteras enligt prestationstyp. Innebörden av riktiga och tillräckliga uppgifter i fråga om avgiftsbelagd verksamhet har klart angetts i bestämmelserna. Statskontoret har senast för år 2001 gjort en utredning om statens avgiftsbelagda verksamhet. Enligt den var intäkterna totalt ca 7,1 miljarder mark, av vilka de offentligrättsliga prestationernas andel utgjorde 1,3 miljarder mark, marknadsprestationerna 4,1 miljarder mark och de med stöd av speciallagar prissatta prestationerna 1,7 miljarder mark. Angående den avgiftsbelagda verksamheten konstaterades vid revisionerna att kostnadsmotsvarighetskalkylerna innehöll riktiga och tillräckliga uppgifter hos 63 räkenskapsverk av de 99 som idkade avgiftsbelagd verksamhet (64 %). Föregående år var motsvarande siffror 64 räkenskapsverk av 101 räkenskapsverk (63 %). Läget vad gäller riktiga och tillförlitliga uppgifter om avgiftsbelagd verksamhet är i stort sett det samma som året innan, men har klart förbättrats i jämförelse med år 2000. På en förbättring jämfört också med år 2001 tyder det, att ett negativt ställningstagande till lagligheten beroende på felaktiga förfaranden i den avgiftsbelagda verksamheten år 2002 måste ges till 18 räkenskapsverk (12 arbetskrafts- och näringscentraler), medan motsvarande antal år 2001 var 24 räkenskapsverk. I den avgiftsbelagda verksamheten framkom några fall som lett till ett betydande underskott i marknadsprestationerna. Revisionsverket fäster alltjämt uppmärksamhet vid det problematiska med det prisstödsförfarande som avses i lagen om grunderna för avgifter till staten. Revisionsverket har med anledning av saken ställt ett initiativ till finansministeriet. Räkenskapsår Tillförlitliga uppgifter Tillräckliga kalkyler Riktiga och tillräckliga uppgifter 2000 59 % 67 % 50 % 2001 65 % 96 % 63 % 2002 68 % 90 % 64 % Tabell 5: Tillförlitliga och tillräckliga bokslutsuppgifter om avgiftsbelagd verksamhet

3.8 Tillståndet för redovisningsväsende och övrig intern kontroll Nedanstående tabell avser att åskådliggöra det på observationerna vid revisionerna baserade tillståndet för redovisningsväsende och övrig intern kontroll i förvaltningen. De centrala bestämmelserna om det övriga redovisningsväsende som förutsätts utöver bokföringen ingår i budgetlagens 15 2 moment och 16. Närmare stadgas om saken i budgetförordningens 55, enligt vilken redovisningsväsendet samt övriga uppföljningssystem skall producera de uppgifter som den interna ledningen och den externa styrningen förutsätter och som gäller antalet producerade prestationer, deras art och kostnader och den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet samt deras utveckling. Revisionsresultaten gällande det övriga redovisningsväsendet antyder inte att sakernas tillstånd hade förbättrats i förvaltningen, för hos 42 procent av räkenskapsverken har vid revisionerna ansetts finnas anledning till att vidta korrigerande åtgärder. Redovisningsväsendet är i de flesta fall den kritiska faktorn med tanke på riktiga och tillräckliga bokslutsuppgifter om produktivitet och den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet, vilka uppgifter även bör säkerställas med intern kontroll. De utvecklingsåtgärder vilka finansministeriet planerat att påbörja på hösten 2003 kan medföra en förbättring av situationen på 2-3 års sikt. Av största vikt är ministeriernas och de underlydande räkenskapsverkens egna åtgärder. En väsentlig brist i det övriga redovisningsväsendet i förvaltningen har blivit hur arbetskostnaderna hänförs till resultatområden, uppgifter och prestationer. I de flesta fall förutsätter situationen en tillräcklig och tillförlitlig arbetstidsbokföring för att riktiga och tillräckliga uppgifter om produktivitet och lönsamhet skall kunna presenteras i boksluten. Hindren för sakernas läggande till rätta förefaller i hög grad att vara attitydmässiga, och förutsätter att både ministeriernas och ämbetsverkens ledning tar 35 Bokföring Övrigt redovisningsväsende Fullmaktsuppföljning Övrig intern kontroll a) ej väsentligt att anmärka 71 88 55 44 b) väsentliga brister, men åtgärder har vidtagits 9 6 3 21 c) väsentliga brister, med anledning av vilka korrigerande åtgärder bör vidtas 20 6 42 35 Tabell 6: Tillståndet för redovisningsväsende och övrig intern kontroll, procent av de reviderade räkenskapsverken

36 itu med saken. Ordnandet av redovisningen av arbetstidskostnaderna är inte ett problem med tanke på redovisningens arbetsmängd, emedan där kan utnyttjas de fördelar datatekniken erbjuder.till den i tabellen presenterade övriga interna kontrollen hör ärenden eller funktionskedjor vilka har granskats vid revisionerna år 2002 på basis av riskbedömningen enligt räkenskapsverk. Till denna sektor hör t.ex. upphandlingen, som granskades hos 59 räkenskapsverk. Fördelningen av revisionsresultaten gällande den interna kontrollen av upphandlingen var följande: a) ej väsentligt att anmärka 39 % b) väsentliga brister, men åtgärder har vidtagits 36 % c) väsentliga brister, med anledning av vilka korrigerande åtgärder bör vidta 25 % Upphandlingsfunktionen är en i alla ämbetsverks och inrättningars verksamhet ingående funktion, som är förutom ekonomiskt betydelsefull även noggrant normreglerad. Den interna kontrollen har till uppgift att säkra både att upphandlingen sköts ekonomiskt och att verksamheten är lagenlig. Av denna anledning borde ämbetsverkens och inrättningarnas ledning ägna tillräcklig uppmärksamhet också åt den interna kontrollen av upphandlingen. Den revision som utförs av revisionsverket stöds av revisorer som är specialiserade på ekonomiförvaltningens system, och som har till uppgift att hos utvalda objekt (åtta räkenskapsverk år 2002) granska till systemen och deras funktionsmiljö anknutna risker, kontroller, den interna kontrollens förfaranden, dokumentering samt dataskyddet. Granskningsresultaten har rapporterats i samband med revisionerna. I den interna kontrollens förfaranden yppades utvecklingsbehov i systemens möjligheter till avstämning, förvaltningen av användningsrätter, dataskyddet samt i upprätthållandet och övervakningen av användningen. Också Europeiska unionens medelöverföringar granskas i samband med den normala revisionen. Granskningen stöds av specialiserade revisorer, som år 2002 hos flera myndigheter klarlade fullständigheten, exaktheten, tidsenligheten och dataskyddet i de datasystem som ingår i uppföljningen av strukturfondprogrammen och i de system som alstrar information för dem. Ställningstagandena vid granskningarna har vid revisionerna rapporterats till de räkenskapsverk som har berörts av granskningarna eller som bär ansvar för att bristerna korrigeras. Ett viktigt verktyg för den interna kontrollen hos räkenskapsverken är den i 26 budgetförordningen förutsatta ekonomistadgan. Läget i fråga om ekonomistadgorna har förbättrats så, att vid revisionerna år 2002 bedömdes att ekonomistadgan var på adekvat nivå hos 104 räkenskapsverk (90 %), då motsvarande siffra året innan var 75 (65 %).

3.9 Intern granskning Enligt 70 förordningen om statsbudgeten skall ämbetsverkens och inrättningarnas ledning ordna intern granskning om det finns motiverat behov därtill med anledning av de interna kontrollförfaranden som förutsätts i 69 och 69 a. Den interna granskningen har till uppgift att för ledningen utreda om den interna kontrollen är ändamålsenlig och tillräcklig samt att utföra de granskningsuppgifter som ledningen bestämmer. Vid ordnandet av den interna granskningen skall de allmänna standarder och rekommendationer som gäller den beaktas. Föreskrifter om förfarandena i samband med den interna granskningen och dess ställning i ämbetsverkets eller inrättningens organisation skall meddelas i ett reglemente för intern granskning. I fråga om den interna granskningen kan på basis av revisionerna år 2002 konstateras, att intern granskning förekommer hos 67 räkenskapsverk (58 %) (2001: 52 %). För den interna granskningen användes totalt ca 100 årsverken (2001: 96), av vilket andelen för köpta tjänster var ca 11 årsverken (2001: 8 åv). Den interna granskningen hade ordnats med användning av den egna personalen i 49 räkenskapsverk. Budgetförordningens bestämmelse om att den interna granskningen skall beakta allmänna standarder och rekommendationer understryker kontrollens kvalitet, professionalism och oavhängighet. Endast hos få räkenskapsverk fungerar enheter för intern granskning som består av flera personer. När hos ca 20 räkenskapsverk satsningen på intern granskning med egen personal understiger ett årsverke, och hos 10 räkenskapsverk uppgår till ett årsverke, är det i synnerhet i dessa fall skäl att fästa uppmärksamhet vid kravet på professionalism i granskningen. Reglementet för intern granskning bedömdes av revisionsverket vara ändamålsenligt hos 61 räkenskapsverk (91 %), (2001: 83 %, 2000: 68 %), vilket i sig ger en positiv signal om utvecklingen. 37

3.10 Förvaltningens ekonomiska styrningssystem 38 Föremål för revisionerna av styrningssystemen har till vissa delar varit de förändringar och reformer, i och med vilka riksdagens budgetmakt förändrats till att utövas i mera allmänna drag. Vid revisionerna har granskats hur reformerna fungerat, deras samhälleliga inverkningar och förutsättningarna för förverkligandet av riksdagens budgetmakt. Delegeringen av behörighet till den regionala och lokala förvaltningen samt den minskade normstyrningen har man inom statsförvaltningen gått in för att kompensera med en informationsstyrning. Ett samhälleligt centralt område för informationsstyrningen är det av statsrådet godkända mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården 2000-2003. Vid den utförda revisionen bedömdes, hur programmet har motsvarat de uppställda målsättningarna, hur det har styrt kommunerna och hur statsförvaltningen. Programmet visade sig innehållsmässigt vara alltför omfattande och splittrat för att utgöra ett effektivt styrningsmedel. De givna rekommendationerna bildar inte en klar helhet. I kommunerna har man förhållit sig till programmet som ett bakgrundsmaterial, som en viljeyttring från statens sida, och det har inte nödvändigtvis tagits upp till behandling i de kommunala organen. Programmets direkta inverkan på de social- och hälsovårdstjänster som ordnas av kommunerna har förblivit ringa. Det har inte stött inledandet av ett omfattande utvecklingsarbete i kommunerna. Revisionen visar, att ett sådant programförfarande och informationsstyrningen generellt inte kompenserar de problem som delegeringen av behörighet och den minskade normstyrningen kan åsamka medborgarna beroende på hemkommun, social ställning el. dyl. Resultatstyrningens funktion utvärderades med revisioner som gällde bl.a. trafiksektorn och utvecklingssamarbetet. Redovisningsfunktionen borde alstra sådan information som behövs i resultatstyrningen. Alstring av lönsamhetsdata förutsätter kostnadsberäkning. Produktivitetskalkyler förutsätter dessutom kalkylering av utfallet. Vid revisionen på trafiksektorn gjordes den slutsatsen, att tillräcklig kostnadsberäkning inte förekommer, och att övergången till resultatstyrning inte i sak förefaller att ha ändrat på den verksamhet som anknyter till styrningen av trafikprestationerna i jämförelse med tidigare praxis. Statsförvaltningen övergick till systemet med resultatstyrning redan år 1995. Till riksdagen gavs år 1990 en redogörelse, enligt vilken uppmärksamhet skall ägnas åt en höjd produktivitet i den offentliga serviceproduktionen samt vid dess jämförbarhet med produktivitetsutvecklingen inom den privata serviceproduktionen. Vid revisionen av statsbolag med särskilt samhälleligt intresse framhölls den aktiva ägarstyrningens betydelse i synnerhet när affärsverksamhetens omgivning förändras. Det ekonomiska ansvaret för bolagets framgång ankommer på ägaren, varför ägarens uppgift är att uppställa sina krav på och målsättningar för bolagets verksamhet och aktivt övervaka att de realiseras. Temat för en del revisioner har varit riktigheten, tillräckligheten och användbarheten för de budgetmotiveringar som presenteras för riksdagen. Under verksamhetsåret granskades

bl.a. tillräckligheten för budgetmotiveringarna gällande inkomststödet till lantbruket. I budgetmotiveringarna till inkomststödet har inte presenterats uppgifter om lantbrukets lönsamhet eller om lantbrukarbefolkningens disponibla inkomster, av vilken anledning det har varit svårt att besluta om stödets storlek och inriktning. Att bedöma hur odlarnas målsatta inkomstnivå har uppnåtts är problematiskt, emedan den målsättning som presenterats i budgeten i sig är diffus. Kravet på en god ekonomi är ett genomgående tema i revisionerna. Denna gång var kravet accentuerat före vid den revision som gällde samarbetsprojekten i närområdena. När projekten hade valts ut utan konkurrensutsättning, är det svårt att klargöra hur lönsamt förverkligandet varit eller hur skäliga kostnaderna varit. Rapporteringen har varit bristfällig. För att förhindra att problemen sprider sig måste kraven på en god ekonomi tillämpas på ett föregripande sätt. 39

3.11 Statsbidrag och stöd 40 Föremål för revision har varit bl.a. stödet till samarbetet inom närområdena, det nationella stödet till lantbruket, stödet till renskötseln, stödet från Europeiska socialfonden till utbildnings- och utvecklingsprojekt samt företagsstödet. Uppmärksamhet har ägnats åt stödförfarandenas ändamålsenlighet, förvaltning och rapporteringen av hur stöden använts. Att få en bild av resultatet och effekterna av de stöd som staten beviljat är svårare. Förfarandena vid uppföljning och utvärdering av ESF-projekten har varit brokiga och utvärderingsdata splittrade. Projektens sysselsättningseffekter har ansetts vara till den grad indirekta, att särskild uppmärksamhet inte har ägnats åt sysselsättningseffekterna när stöden har beviljats. Revisionsverket ansåg, att man också bör sträva till att bedöma de indirekta sysselsättningseffekterna. Det vore också skäl att bättre klargöra inverkningarna av de stöd som beviljas renskötseln. Det nationella stödet till lantbruket har inte bemött olika produktionsinriktningar och regioner på ett jämbördigt sätt, och har snedvridit den lönsamhetsordning som genereras av marknaden. Vid bedömning av effekterna av närområdesprojekten borde man även beakta de samhällspolitiska effekterna av den offentliga penninganvändningen. Både i uppföljningen av projekten generellt och vid den utförda revisionen har bedömningen av effekterna inskränkt sig till enskilda observationer. Närom- rådesprojekten har finansierats på kostnadsbasis. I stället för uppföljning av kostnaderna kunde övervakningen koncentrera sig på genomförandets kvalitet och effekter, ifall på projekten skulle tillämpas ett genomförande under övergripande ansvar. Utvärderingen av statsbidragens och stödens effekter ges alltjämt ringa uppmärksamhet i förvaltningen. I verksamheten har mera betonats utdelningen av pengar än klargörandet av det, vad som har åstadkommits med de genomförda åtgärderna eller om med åtgärderna har uppnåtts det som hade eftersträvats. Det är skäl att utveckla metoderna för och systematiken vid utvärdering av effekterna av statsbidrag och stöd. Detta gäller även tillståndet för myndighetsövervakningen generellt. Den lag om stöd till företagen som trätt i kraft från början av år 2001 förutsätter att effekterna av de stöd som beviljats åt företagen skall utvärderas i flera skeden. Uppföljningen håller som bäst (2003) på att inledas. Vid revisionen konstaterades inexaktheter i begreppen (ny arbetsplats, företag, varaktighet). Det system för uppföljande av företagsstödens effekter som är under utveckling innebär en intressant öppning, som ifall det kröns med framgång eventuellt kan fungera som exempel också för andra sektorer av förvaltningen.

3.12 Statens intäkter och finansieringssystem På detta ämnesområde utfördes under verksamhetsperioden en revision som gällde intäktsföringen till staten av Penningautomatföreningens avkastning. Uppföljningen gällde penningströmmen allt från de i spelen gjorda insatserna ända till statskassan. Budgeteringen av föreningens avkastning i statsbudgeten visade sig vara svår att klargöra. 41

3.13 Statens upphandling 42 Revisionerna på området hänförde sig till universitetens upphandlingsfunktion, utbildning som anskaffats med stöd av Europeiska socialfonden, upphandling i namn av samarbete i närområdena, anskaffningen av kombi-isbrytare och deras kommersiella verksamhet samt statens upphandling av betalningsrörelse. Teman var bl.a. iakttagandet av lagstiftningen om upphandling samt organiseringen och normeringen av upphandlingen. Iakttagandet av reglerna för upphandlingen har varit bristfälligt. I synnerhet vad gäller konkurrensutsättningen av anskaffningarna har brister yppat sig på alla ovannämnda sektorer. Av projekten inom närområdessamarbetet har en betydande del valts ut som direkt upphandling utan konkurrensutsättning. Systemet för utväljande av projekt har inte varit öppet för nya hugade aktörer. I fråga om anskaffningen av kombi-isbrytare utvärderades, huruvida det var förmånligt för staten att anskaffa kombi-isbrytare, huruvida valet av isbrytartyp baserade sig på adekvata utredningar och huruvida av kombi-isbrytarna hade valts den förmånligaste. En orsak till missförhållandena i universitetens upphandling har varit den splittrade organiseringen av upphandlingen. Styrningen enligt förvaltningsområde av upphandlingen har inte avancerat vad universiteten anbelangar. Revisionen visade att gränsytan mellan myndighetsverksamhet och privat kommersiell verksamhet, som upphandlingsfunktionen hänför sig till, är ett svårt och riskutsatt område för den offentliga förvaltningen. I synnerhet förefaller det att föranleda svårigheter att iaktta reglerna om och principerna för konkurrensutsättning av upphandlingen. Upphandlingsrutinerna har inte ännu utvecklats till den nivå som gällande bestämmelser förutsätter, och styrningen av upphandlingsfunktionen har inte effektiverats så, att de önskade resultaten hade uppnåtts. Å andra sidan har det, att bestämmelserna inte iakttagits, i sig inte inneburit att upphandlingen alltid hade genomförts på ett oekonomiskt sätt.

4. STÄLLNINGSTAGANDEN TILL REGERINGENS BERÄTTELSE OM STATSFINANSERNAS SKÖTSEL OCH TILLSTÅND Regeringens berättelse om statsfinansernas skötsel och tillstånd är i nuvarande praxis för bokslut och verksamhetsberättelse regeringens viktigaste rapport till riksdagen om resultatet av verksamheten inom förvaltningen. Statens revisionsverk har under redogörelseåret klarlagt denna rapporterings tillräcklighet, riktighet och klarhet med betoning av effektaspekten på finansministeriets och undervisningsministeriets förvaltningsområden. Revisionsverket har av hävd utvärderat resultatstyrningen i förvaltningen på basis av observationerna vid redovisningsrevisionerna. Bedömningen har härvid koncentrerats på s.k. slutliga, verkställigheten av budgeten gällande och av ministerierna godkända målsättningar beträffande ekonomi och lönsamhet samt på riktigheten och tillräckligheten för de uppgifter som i räkenskapsverkens bokslut presenteras om dessa områden av resultatutfallet. Revisionsverket har även granskat tillräckligheten och användbarheten för de uppgifter som i ifrågavarande regeringsberättelse till riksdagen rapporteras om produktiviteten i statsfinanserna och om statens personal. 43

4.1 Finansministeriets resultatrapportering till riksdagen för år 2002 44 Revisionsverket anser på basis av den utförda granskningen, att i statsbudgeten har resultatmålen på finansministeriets förvaltningsområde inte till alla delar presenterats enligt resultatområde på det sätt som instruktionerna förutsätter. I budgetpropositionen har ämbetsverkens grundläggande uppgifter framförts. Förändringarna i verksamhetsmiljön har just inte beskrivits. Resultatmål ingår i budgetpropositionen i synnerligen stort antal. Få målsättningar har emellertid uppställts för produktivitet och ekonomi. Merparten av målsättningarna kan klassificeras som effektmålsättningar. De flesta av målsättningarna är sådana, att det kan anses att det på basis av dem är synnerligen svårt att åstadkomma en entydig rapportering. Granskningen ger vid handen att rapporteringen om finansförvaltningen i berättelsen om statsfinansernas skötsel och tillstånd inte följer budgetens ordningsföljd för presentationen. Det är ofta synnerligen svårt att finna enskilda målsättningar och motsvarande rapportering. I samband med rapporteringen presenteras målsättningar just inte alls. Dessutom är terminologin i rapporteringen ofta en annan än i budgetpropositionen. För resultatets komponenter ekonomi, produktivitet och samhälleliga effektmål har inte angetts indikatorer, och tidsserier över dessa komponenter saknas. Åt beslutsfattarna förmedlas i praktiken ingen information om förvaltningens interna effektivitet, dvs. ekonomi och produktivitet. Negativa omständigheter eller resultatmål som inte har uppnåtts rapporteras just inte, utan selektivt framförs ett antal utvecklingsdrag och åtgärder vilka är att betrakta som positiva. Rapporteringen innefattar ett stort antal verksamheter och åtgärder, vilkas samband med effekterna inte på något sätt specificeras eller analyseras. Därtill rapporteras om åtgärder, vilkas egentliga effekter kan antas uppträda först efter budgetårets utgång. Att beskriva till varandra bristfälligt anknutna åtgärder bildar inte en tillförlitlig helhetsbild av hur målsättningen har uppnåtts. En positiv utveckling presenteras ofta som prestationer, trots att många utomstående faktorer klart inverkar på sakernas tillstånd. Att verifiera aktörens egen andel ställer sig svårt. De uppgifter som i berättelsen om statsfinansernas skötsel och tillstånd ges till riksdagen om verksamheten på finansministeriets förvaltningsområde kan enligt revisionsverkets förmenande inte betraktas som klara och tillräckliga.

4.2 Undervisningsministeriets resultatrapportering till riksdagen för år 2002 I budgetpropositionen presenterades i förklaringsdelen i undervisningsministeriets huvudtitel ett flertal samhälleliga effektmål såsom tyngdpunktsområden. Dessa målsättningar var till sin karaktär synnerligen omfattande och hänförde sig till ett flertal sektorer av politiken och resultatområden. Målsättningarna har konkretiserats med särskilt uppföljbara åtgärder i den av undervisningsministeriet uppgjorda resultatplanen för år 2002. På kapitel- och momentnivån varierade presentationen av resultatmål och andra målsättningar i hög grad. I vissa kapitel hade målsättningar inte alls uppställts. I vissa kapitel och moment var måluppställandet synnerligen täckande och tillräckligt. Måluppställandet för utbildning och forskning baserade sig i mycket stor utsträckning på de riktlinjer och mål som dragits upp i den av statsrådet 29.2.1999 godkända utvecklingsplanen. och rapporteringen motsvarar inte heller vad innehållet beträffar till alla delar varandra. Det är ofta synnerligen svårt att finna den rapportering som svarar mot enskilda målsättningar. På resultatets komponenter förekommer just inte indikatorer. I rapporteringen låg tyngdpunkten vid att presentera uppgifter om effekter, markbelopp och antal. De presenterade bedömningarna och jämförelserna utgör en i sig nyttig information om effekterna. Negativa omständigheter eller resultatmål som inte har uppnåtts rapporterades just inte, utan i berättelsen om statsfinansernas skötsel och tillstånd framfördes selektivt ett antal utvecklingsdrag och åtgärder. Rapporteringen beskrev närmast de åtgärder som vidtagits under redogörelseåret. Den innehöll emellertid synnerligen litet av utvärdering av hur framgångsrik verksamheten varit. 45 Målsättningarna på kapitel- och momentnivån var till sin karaktär å ena sidan närmast samhälleliga effektmål, utvecklingsmål och servicemål och å andra sidan kvantitativa mål. För produktivitet och ekonomi uppställdes just inte målsättningar. Ett måluppställande på ett så pass högt plan avspeglar sig givetvis även på rapporteringen, som det är svårt att göra entydig. Rapporteringen om undervisningsministeriets förvaltningsområde i regeringens berättelse om statsfinansernas skötsel och tillstånd följer inte till alla delar budgetens ordningsföljd för presentationen. Måluppställandet Rapporteringen bör utvecklas så att den blir klarare. Resultatmålen och rapporteringen borde klarare knytas till varandra. Det måluppställande på längre sikt som genomförts, och en motsvarande rapportering (ofta tre år), lämpar sig väl för undervisningsministeriets förvaltningsområde. De uppgifter som i berättelsen om statsfinansernas skötsel och tillstånd ges till riksdagen om verksamheten på undervisningsministeriets förvaltningsområde kan enligt revisionsverkets förmenande inte betraktas som klara och tillräckliga.

4.3. Produktiviteten i den offentliga serviceproduktionen 46 I regeringens berättelser om statsfinansernas skötsel och tillstånd har alltsedan den år 1997 uppgjorda berättelsen beskrivits först resultaten av provkalkylerna i Statistikcentralens projekt för mätning av statens produktivitet, och senare med användning av produktivitetsstatistikens sifferdata, produktivitetsutvecklingen i den offentliga serviceproduktionen. Produktivitet innebär förhållandet mellan utfall och de insatser som använts för dess producerande. Produktiviteten mäter således den effektivitet, varmed insatserna omvandlas till utfall. Produktivitet och produktivitetsökning utgör ett problem på den offentliga sektorn. Införandet av resultatstyrning inom förvaltningen var avsett att trygga en höjd produktivitet och en behärskad och planmässig kostnadsutveckling. En nyckelfråga med tanke på att de för resultatstyrningssystemet uppställda målsättningarna skall uppnås har varit att utveckla redovisningsfunktionen i ämbetsverk och inrättningar. Resultatstyrningen förutsätter av varje ämbetsverk och inrättning en kalkylering av utfallet samt en per slutprodukt gjord kalkylering av hur resurser används för att åstadkomma olika samhälleliga effekter och prestationer. Revisionsverket anser att redovisningsfunktionens utveckling i statens ämbetsverk och inrättningar inte har svarat mot de krav som uppställdes vid övergången till resultatstyrning. Beroende på den allmänna nivån för statens ämbetsverks och inrättningars redovisningsfunktion är kvaliteten för de uppgifter som insamlas från dem i och för uppgörande av produktivitetsstatistik inte god. Därigenom kan tillgängliga statistiska data om produktiviteten för de resurser som vid statens ämbetsverk och inrättningar används för offentlig serviceproduktion inte vara särdeles goda. Problemen kan i praktiken lösas endast på ämbetsverkens och inrättningarnas nivå. I regeringens berättelse om statsfinansernas skötsel och tillstånd begränsas användbarheten för de sifferuppgifter som presenteras om produktivitetsutvecklingen även av de brister, som vid sidan av kvalitetsproblemen förekommer i täckningsgraden för de data som utgör utgångspunkt för deras alstrande. Exempelvis förhandsuppgifterna gällande statens ämbetsverks och inrättningars serviceproduktion år 2002 täckte 67 % av staten mätt med lönekostnaderna. Vid sidan av sifferdata producerade av Statistikcentralen behandlas i regeringens berättelse även produktiviteten för resursanvändningen i den offentliga serviceproduktionen. I textavsnittet motsvarar definitionen av begreppet produktivitet inte den allmänt vedertagna definitionen av begreppet.

4.4 Uppgifterna om statens personal Revisionsverket har utrett, huruvida till riksdagen har getts tillförlitliga och användbara uppgifter om beskaffenheten och utvecklingen av statens personal. Föremål för utredningen var regeringens berättelser om statsfinansernas skötsel och tillstånd åren 2001 och 2002. Under utredningens gång har man stått i kontakt med finansministeriet, som också tillställts en mera omfattande promemoria som uppgjorts på basis av utredningen. I berättelserna om statsfinansernas skötsel och tillstånd lämnades uppgifter om statens personal i kapitlet om statens utgifter, i kapitlen om förvaltningsområdenas resultatutfall samt i kapitlet om beskaffenheten av statens personal. Uppgifterna om personalen var sålunda spridda i berättelserna, och den innehållsmässiga arbetsfördelningen mellan de skilda delarna var inte klar. För bedömning av uppgifternas tillräcklighet och användbarhet uppställdes bedömningskriterier, som baserade sig på de utvecklingsbehov vilka riksdagens arbetsgrupp för berättelseförfarandet samt den av finansministeriet tillsatta bokslutsarbetsgruppen framfört i sina betänkanden. I utredningen granskades dessutom linjedragningarna i och målsättningarna för statens arbetsgivar- och personalpolitik samt de publikationer angående statens personal som producerats av finansministeriets personalavdelning. Bedömningskriterier uppställes separat för uppgifternas tillräcklighet och uppgifternas tillförlitlighet. Kriterier för uppgifternas tillräcklighet var, att uppgifterna presenteras enligt förvaltningsområde på ett sätt som möj- liggör en utvärdering av förhållandet mellan målsättningar och resurser, och att uppgifter presenteras som en förvaltningsområdena överskridande bedömning av statens personalpolitik och beskaffenheten av dess personal. Kriterier för uppgifternas användbarhet ansågs för sin del vara, att informationen bör ta ställning och innefatta bedömningar, grunden för presentationen bör vara regeringens och förvaltningsområdenas strategiska betoningar, och informationen bör presenteras på ett tillförlitligt och klart sätt. Bedömd med dessa kriterier som utgångspunkt var den i tillståndsberättelsen givna informationen otillräcklig. I berättelsen saknades alltjämt med några undantag information om personalen enligt förvaltningsområde. Det förefaller som om praxis att presentera uppgifter om personalen i de kapitel som beskriver förvaltningsområdenas resultatutfall inte har vunnit hävd, och att koordinering på ministerienivå har saknats. Kapitlet om personalens beskaffenhet innehöll inte alls uppgifter enligt förvaltningsområde. Inte heller presenterades någon förvaltningsområdenas gränser överskridande information om statens personalpolitik och personalens beskaffenhet. Kapitlet om personalens beskaffenhet behandlade nyckeltal, som kan användas för uppföljning av hur personalpolitiken har lyckats och för planering av behövliga åtgärder. Kapitlet kan emellertid inte som sådant betraktas som en bedömning av ovan nämnt slag. Som helhet framgick ur berättelsen om statsfinansernas skötsel och tillstånd inte sambandet mellan personalpolitikens målsättningar, för deras uppnående vidtagna 47

48 åtgärder och personalens beskaffenhet. I användbarheten för informationen gällande personalen förekom brister. Den i berättelsens olika kapitel presenterade informationen bestod i huvudsak av sifferdata utan utvärderingar och synpunkter. I kapitlet om personalens beskaffenhet syntes de strategiska tyngdpunkterna inte som betoningar eller som motiveringar till valet av vilka uppgifter som presenterades. Därtill borde informationens tillförlitlighet, klarhet och begriplighet alltjämt utvecklas. Statens personal har i stor utsträckning behandlats som en enda helhet, utan jämförelser som baserar sig på andra bakgrundsfaktorer såsom kön, yrkeskategori eller ålder. Sådana uppgifter hade funnits färdigt tillgängliga, och de hade preciserat den givna bilden av personalens beskaffenhet. I fortsättningen borde säkerställas att av alla nyckeltal som bakgrundsarbete görs jämförelser åtminstone på basis av ovannämnda faktorer. De väsentligaste observationerna på basis av jämförelserna borde alltid presenteras i berättelsen. I berättelsen över år 2002 hade gjorts ett flertal förbättringar jämfört med de tidigare, och den givna informationen var mera användbar än förr. Problemen var emellertid de samma som i berättelsen över år 2001. Förvaltningen alstrar rikligt, låt vara inte ännu tillräckligt, med uppgifter om personalen. Informationsalstringen utvecklas också fortlöpande. Från riksdagens synpunkt är selekteringen av informationen och sättet på vilket den presenteras en väsentligare fråga än kvantiteten. För närvarande är de uppgifter som ges i berättelsen mera tekniska och personaladministrativt betonade, och beaktar i mindre grad riksdagens behov av information.

5. OBSERVATIONER VID REVISIONERNA ENLIGT FÖRVALTNINGSGREN En sammanfattning av tillståndet i förvaltningen under redogörelseåret har presenterats ovan i kapitel 3. I detta kapitel presenteras enligt förvaltningsgren de viktigaste observationerna och ställningstagandena vid de redovisnings- och förvaltningsrevisioner, på vilka sammanfattningen baserar sig. De här behandlade redovisningsrevisionerna har blivit klara på våren 2003 och förvaltningsrevisionerna under tiden mellan juni 2002 och maj 2003. I kapitlet presenteras även huvuddragen i de under nämnda period gjorda uppföljande rapporterna om förvaltningsrevisionerna, i vilka klargörs vilka åtgärder som inom förvaltningen har vidtagits i den fråga som varit föremål för revision, och utvärderas effekterna av den utförda revisionen. 49

5.1 Statsrådets kansli På basis av revisionsberättelsen har budgeten och de centrala bestämmelserna gällande denna iakttagits. I de målsättningar som kansliet uppställt för sin verksamhet ingår inte lön- samhetsmålsättningar. Inte heller bokslutets resultatinformation kan till denna del ännu betraktas som tillräcklig. 50

5.2 Utrikesministeriets förvaltningsområde Utrikesministeriet fungerar som ett enda räkenskapsverk. Vid revisionen av utrikesministeriet framkom i fråga om en del anslag mot budgeten stridande förfaranden (bilaga 2). Resultatuppgifterna i ministeriets bokslut kan inte betraktas som tillräckliga, och inte heller uppgifterna om den avgiftsbelagda verksamheten uppfyller kravet på riktiga och tillräckliga uppgifter. Kostnadsberäkningen är inte på den nivå som förutsätts i 55 i budgetförordningen. Med anledning av anmärkningarna i revisionsberättelsen har också konstaterats att utrikesministeriets interna kontroll kräver utvecklingsåtgärder. SAMARBETSPROJEKT INOM NÄROMRÅDENA (revisionsberättelse 42/2003) Föremål för revisionen var närområdessamarbetets projektverksamhet på områdena för miljöskydd, vatten- och avloppsteknik samt jord- och skogsbruk. De för revisionen utvalda projekten administreras av tre ministerier: miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt handels- och industriministeriet. Projektverksamheten koordineras av utrikesministeriet. Vid revisionen klarlades, hur ministerierna har sörjt för en god ekonomi vid projekten. av projekt har inte varit tillräckligt öppet för nya aktörer och planer. Revisionsverket ansåg att konkurrensen inom projektverksamheten borde utökas. Vid revisionen yppades även vissa problem med övervakningen av projekten. Revisionsverket anser att det vore ändamålsenligare att ordna förverkligandet av i synnerhet stora projekt så, att man i stället för kostnadsuppföljning, som visat sig vara vansklig, skulle koncentrera sig på att säkra projektens kvalitet. RESULTATSTYRNINGEN AV FINLANDS BILATERALA UTVECKLINGSSAMARBETE (revisionsberättelse 46/2003) Revisionsverket klarlade huruvida utrikesministeriets rapportering om resultatutfallet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om det bilaterala utvecklingssamarbetets funktion och hur det har lyckats. Enligt revisionsresultaten är rapporteringen av resultatutfallet bättre än tidigare. Revisionsverket anmärker emellertid, att i rapporteringen också bör berättas om hur utvecklingssamarbetets effektmål har uppnåtts och om de resurser som använts för detta. Denna rapportering borde basera sig på uppgifter från projektuppföljningen och användning av evalueringsresultat. 51 Vid revisionen framgick att en betydande del av närområdessamarbetsprojekten har genomförts utan konkurrensutsättning. Tilllämpandet av direkt upphandling har gjort det svårare att bedöma hur lönsamt projekten genomförts. Alternativa projekt, former för verkställande och aktörer hade inte klarlagts i tillräcklig utsträckning, och systemet för val Uppföljningen av och rapporteringen på projektplanet har baserat sig på de verkställande organisationernas egna system och behov. Detta är i enlighet med Finlands u-landspolitiska målsättningar. De använda systemen bör tjäna både biståndsgivarens och mottagarens informationsbehov. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt deras tillförlitlighet.

52 Från utvecklingsbistånd i projektform är man i färd att övergå till sektorprogram och budgetstöd. Härvid accentueras betydelsen av samarbetsländernas egna uppföljnings- och rapporteringssystem i uppföljningen av verksamhetens effekter. Finlands u-landspolitiska linjedragningar motsvarar långt målsättningarna i FN:s milleniedeklaration, att minska fattigdom och ojämställdhet. Enligt revisionsverket kunde utvärderingen av verksamhetens resultat och effekter, i likhet med samarbetet och dialogen mellan Finland och utvecklingsländerna samt andra biståndsgivande organisationer, för sin del förbättras genom att Finlands u-landspolitiska målsättningar förenhetligas med målsättningarna i milleniedeklarationen. FÖRVALTNING OCH BESLUTSFATTANDE I FINLANDS NÄROMRÅDESSAMARBETE OCH INTEREG II A PROGRAM VID FINLANDS ÖSTGRÄNS (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 11/1999) Vid revisionen granskades förvaltningen, beslutsfattandet och koordineringen i fråga om nationella och av Europeiska unionen initierade program som genomförts på vardera sidan av den finsk-ryska gränsen under åren 1995-1999. Målsättningen var att klarlägga hur väl den inbördes koordineringen av programmen fungerar samt vilka parter som administrerar programmen och hur de fattar besluten gällande programmens genomförande. Vid revisionen observerades, att Interreg II A gemenskapsinitiativprogrammens regionala förvaltningskommittéers eller deras medlemmars ställning och ansvar inte har definierats i den nationella lagstiftningen. Enligt revisionsverkets åsikt borde sådana projekt som anknyter till gemenskapsinitiativprogrammen men genomförs på ryskt territorium behandlas i samband med samarbetet på närområdena, varvid de skulle styras av statsrådet. Samtidigt kunde projektens inbördes koordinering effektiveras. Bestämmelser om förvaltningskommittén har fogats till lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1353/1999) med en lag om ändring av lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1286/2000). Utrikesministeriet har tillsammans med inrikesministeriet och övriga berörda instanser aktivt gått in för att främja samordningen av både Finlands närområdessamarbete och Interreg-programmen samt EU:s Interreg- och Tacis-program.

5.3 Inrikesministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriets förvaltningsområde består av 18 räkenskapsverk, av vilka de i ekonomiskt hänseende viktigaste är ministeriet, de sex länsstyrelserna och Gränsbevakningsväsendet. De resultatmål som avser lönsamhet eller kostnadsutveckling är som regel bristfälliga i de av ministeriet godkända resultatavtalen. Resultatavtalens måluppställande har till denna del bedömts vara tillräcklig endast hos polisinrättningen i Helsingfors härad, Polisskolan, Räddningsinstitutet och Utlänningsverket. Då användningen av anslagen med undantag för två fall var i enlighet med budgeten på förvaltningsområdet, förekom inte andra anledningar till negativa ställningstaganden till lagligheten. Anmärkningar i revisionsberättelserna ledde till att förutom ministeriet tre räkenskapsverk ålades att lämna meddelande till revisionsverket. För samtliga var orsaken brister i lönsamhetsuppgifterna i boksluten och i anknytning till detta redovisningsväsendets tillstånd (bilaga 2). Riktiga och tillräckliga uppgifter om lönsamheten gavs av 10 räkenskapsverk, varför behov av utveckling föreligger också hos andra räkenskapsverk på förvaltningsområdet. GRUNDANDET AV ALARMCENTRALERNA (revisionsberättelse 33/2002) Vid revisionen konstaterades att alarmcentralreformen hade framskridit enligt tidtabellen. Utgångspunkten för reformen var att de olika myndigheternas alarmfunktioner skulle överföras till att upprätthållas av staten, och att alla alarmcentraltjänster skall fås från det allmäneuropeiska nödnumret 112. Enligt revisionsverket hade kostnaderna för reformen inte har klarlagts med tillräcklig noggrannhet. Alarmcentralernas fastighets- och personalkostnader höjer de årliga driftskostnaderna för statens räddningsväsen mera än förväntat. Att bygga nya verksamhetsutrymmen blir dyrare än vad som antagits, emedan enligt lagen alarmcentralernas verksamhet bör ordnas så, att verksamheten är möjlig också under exceptionella förhållanden. Det förefaller även som om behovet av personal vid alarmcentralerna delvis måste omprövas, emedan antalet anmälningar som görs har varit större än väntat. Revisionsverket anser det vara viktigt, att instruktioner utfärdas om samarbetet mellan alarmcentralerna och länets ledningscentraler. Terminologin och rapporteringsmetoderna på området bör förenhetligas och uppdateras. Dessutom finns utvecklingsbehov vad gäller kommunikationssystemens funktion och samordning av informationssystemen. TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET (revisionsberättelse 34/2002) Vid revisionen klarlades på vilka grunder de åt den lokala polisen anvisade anslagen fördelas och i vilken mån de i bruk varande finansierings- och övriga förfarandena stöder en effektiv och resultatrik resursanvändning och därtill anknuten planering. Vid revisionen framgick att polisinrättningarna har varit tvungna till principiella linjedragningar gällande verksamheten, utan att ha en klar bild av de minimikrav som ställts 53

54 på basfunktionerna och de prioriteringar som förutsätts av bl.a. olika slags riksomfattande handlingsprogram. Resurserna har inte alltid inriktats enligt behoven i polisverksamheten och polisen har ålagts rentav betydande ytterligare åligganden, trots att tilläggsfinansiering inte alltid har beviljats för deras utförande. Vidare har missförhållanden förekommit i ansvarsfördelningen samt i koordineringen av uppgifter och finansiering. Enligt revisionsverket borde polisens finansieringsmodeller förnyas så, att i dem bättre skulle beaktas de viktigaste förändringarna som sker i omgivningen och de krav som bör ställas på verksamheten. Planeringen av verksamheten, resultatstyrningen och finansieringen borde vara närmare förbundna med varandra än vad i dag är fallet. En mot behovet svarande resurstilldelning borde stödas med utveckling av samarbete och organisationer samt med en rätt dimensionerad utbildning av polispersonal. BEKÄMPNINGEN AV NARKOTIKA (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 14/2000) En av huvudmålsättningarna för revisionen var att klarlägga, hur olika myndigheter förmår inverka på utvecklandet av vårdsystem och vårdformer för personer med narkotikaproblem. Revisionen visade, att brister i information och samarbete samt till finansieringen och styrningen anknutna faktorer har hämmat utvecklingsarbetet. Under revisionens gång och därefter har social- och hälsovårdsministeriet samt justitieministeriet skridit till åtgärder för att förnya lagstiftningen. En del av utvecklingsarbetet är emellertid alltjämt på hälft. I budgeten för år 2002 intogs ett särskilt anslag för ökade tjänster för svårt narkotikaberoende samt effektiverad vård och rehabilitering. Effekterna av reformerna skall utvärderas senare. Den andra huvudmålsättningen för revisionen var att klarlägga, hur polis-, tull- och gränsmyndigheterna förmår effektivera sin verksamhet i den allt svårare narkotikasituationen. Enligt revisionsverket borde myndigheterna mera än tidigare koncentrera sig på att avvärja allvarlig narkotikabrottslighet. Vid den uppföljande granskningen noterades även, att myndigheterna har effektiverat sin verksamhet i syfte att avvärja yrkesmässig och organiserad narkotikabrottslighet. Detta har kommit till synes i bl.a. strategiska linjedragningar, resurstilldelningen samt som att avtal mellan olika myndigheter har ingåtts på det nationella och internationella planet.

5.4 Försvarsministeriets förvaltningsområde Räkenskapsverk på försvarsministeriets förvaltningsområde är ministeriet, försvarsmakten och Försvarsförvaltningens byggverk. Vid revisionerna har gjorts bedömningen, att endast för det sistnämnda har uppställts resultatmål med avseende på lönsamheten. Byggverket är också det enda av förvaltningsområdets räkenskapsverk som i sitt bokslut ger riktiga och tillräckliga uppgifter om lönsamheten. I försvarsmaktens bokslut ingick felaktigheter som ledde till negativt ställningstagande till lagligheten i fråga om iakttagandet av budgeten samt också annat redovisningsväsende och tillförlitligheten för den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat (bilaga 2). I försvarsmaktens bokslut presenteras inte riktiga och tillräckliga uppgifter om lönsamheten. Uppgifterna om ministerieräkenskapsverket har också till övriga delar framförts synnerligen kortfattat i verksamhetsberättelsen. I fråga om försvarsmaktens budgeteringsförfaranden anmärktes i revisionsberättelsen om de på intäktsmoment 12.27.20 budgeterade anskaffningsutgifterna för lös egendom, vilka har samma innehåll som användningsmotiveringarna för driftsutgiftsmomentet och momentet för anskaffning av försvarsmateriel. Hos försvarsmakten förekommer inte sådana verksamhetsmässiga orsaker, på grund av vilka anskaffningsutgifterna för lös egendom ytterligare borde budgeteras i samband med intäktsmomentet. FÖRSVARSFÖRVALTNINGENS UPPHAND- LINGSFUNKTION: ANSKAFFNING AV DAGLIGVAROR (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 2/2001) Revisionen behandlade försvarsmaktens anskaffning av dagligvaror. Revisionen inriktades på möjligheten att effektivera medelanvändningen och åstadkomma inbesparingar genom att utveckla organisationen av och praxis vid försvarsförvaltningens anskaffningar av dagligvaror. Vid den uppföljande granskningen utreddes, huruvida försvarsmakten har fortsatt arbetet med att utveckla upphandlingen av dagligvaror. Dessutom granskades försvarsmaktens åtgärder med anledning av observationerna och ställningstagandena i revisionsberättelsen. Vid uppföljningen konstaterades, att utvecklandet av upphandlingen av dagligvaror har fortsatt och att försvarsmakten har genomfört ett flertal utvecklingsåtgärder utgående från revisionsverkets revision. Försvarsministeriet har tagit som sin uppgift att strategiskt styra upphandlingen och utvidga styrningen även till anskaffningen av försvarsmateriel. ANVÄNDNINGEN AV SFA BESTÄLLNINGS- FULLMAKT (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 11/2001) Revisionen behandlade användningen av beställningsfullmakt gällande skapande av förutsättningar för forskningsverksamhet och anskaffning (SFA) med hänsyn till iakttagandet av statsbudgeten. Vid revisionen observerades ett flertal fall, där beställningsfullmakten inte hade använts i enlighet med budgeten. Syftet 55

med den uppföljande granskningen var att klarlägga, huruvida försvarsmakten hade skridit till åtgärder för att korrigera de vid revisionen påpekade missförhållandena. Vid uppföljningen konstaterades att försvarsmakten vidtagit åtgärder för att förbättra beställningsfullmakternas användning i enlighet med budgeten. Försvarsmakten har tagit i bruk ett informationssystem för projektstyrning av beställningsfullmakterna, utsett personer vilka ansvarar för beställningsfullmakterna och börjat utföra testning och produktutveckling av försvarsmateriel med den för detta avsedda beställningsfullmakten, varvid detta arbete har gjorts före till sin volym stora beställningsfullmakter har intagits i budgeten. Vidare har inom försvarsförvaltningen blivit klar en rapport från en arbetsgrupp som utrett graden av inhemskhet vid anskaffning av försvarsmateriel. 56

5.5 Finansministeriets förvaltningsområde Finansministeriets förvaltningsområde fördelar sig förutom ministerieräkenskapsverket på fem räkenskapsverk. Av dem är Skattestyrelsen och Tullverket betydande inkasserare av intäkter till staten. De övriga räkenskapsverken på förvaltningsområdet är Statskontoret, Statistikcentralen och Statens ekonomiska forskningscentral. I revisionsberättelsen om Skattestyrelsen har som negativt ställningstagande till lagligheten framförts, att i budgeteringen och bokföringen av till beskattningen anknutna ränteutgifter och ränteintäkter i samband med skatteintäkterna inte har iakttagits den i 3 lagen om statsbudgeten förutsatta bruttobudgeteringen. Det nuvarande förfarandet har tillämpats under flera års tid. Med anledning av anmärkningen förutsätts både Skattestyrelsen och finansministeriet meddela om korrigerande åtgärder till revisionsverket (bilaga 2). Revisionsverket bedömer, att ministeriet har uppställt fungerande lönsamhetsmål för Skattestyrelsen, Tullverket och Statistikcentralen. Enligt revisionsberättelserna gav Skattestyrelsen, Statistikcentralen, Statskontoret och ministeriet riktiga och tillräckliga uppgifter om lönsamheten i sina bokslut. I fråga om ministeriet konstaterades emellertid, att specificeringen av viktiga prestationsdata, årsverken och kostnader alltjämt borde utvecklas. I fråga om budgeteringsförfarandet har till finansministeriet och Statskontoret getts en anmärkning om att de till beskattningen anknutna ränteutgifterna och intäkterna har nettobudgeterats i samband med skatteintäkterna i avdelning 11. Emedan enligt 3 och 3 a lagen om statsbudgeten nettobudgetering inte bör tillämpas på skatter eller ränteutgifter och intäkter, kan förfarandet inte anses följa budgetlagen. I revisionsberättelsen har ansetts att budgeteringsförfarandet bör rättas till. DE NYA AVLÖNINGSSYSTEMEN I STATSFÖR- VALTNINGEN (revisionsberättelse 36/2002) Revisionen klarlade hur reformen av statens avlöningssystem har framskridit. Reformarbetet har varit på gång i ett tiotal år, men vid tidpunkten för revisionen omfattades under 15 procent av personalen av de nya avlöningssystemen. Statens arbetsmarknadsverk och löntagarorganisationerna har förbundit sig till att genomföra reformen. Revisionen visade att reformarbetet har varit svårare än väntat och att man berett sig illa på den. Uppföljningen av hur reformen framskridit har varit bristfällig och de uppställda målsättningarna delvis oklara. Arbetet med avlöningsreformen har hämmats av misstro och osäkerhet, knappa resurser och bristande engagemang. Revisionsverket anser det vara viktigt att skapa en enhetlig utvärderingskultur i ämbetsverken, och framhåller också betydelsen av utbildning för dem som är i förmannaställning, emedan förmännens personaladministrativa uppgifter betonas i och med de nya avlöningssystemen. Enligt revisionsverket är det viktigt att för reformen görs upp en genomförbar tidtabell och klara målsättningar, och att den genomförs enligt tidtabellen. Enligt verket bör 57

tillämpandet av de nya avlöningssystemen följas upp, så att de skall kunna utvecklas ytterligare. PERSONALUTBILDNINGEN I STATSFÖR- VALTNINGEN (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 9/1999) 58 FINSKA STATENS UPPHANDLING AV BETALNINGSRÖRELSE (revisionsberättelse 45/2003) Revisionsverket klarlade konkurrensutsättningen av statens betalningsrörelse. Vid den konkurrensutsättning av betalningsrörelsen som finansministeriet och Statskontoret utlyste år 2001 gick man in för ett alternativ med flera banker, där Nordea Bank Finland Abp fungerar som huvudförmedlare och ACA Andelsbankernas Centralbank Abp och Sampo Bank Abp som biförmedlare. Vid revisionen observerades, att staten med flerbanksmodellen sparar ca 75 procent på årsbasis jämfört med de tidigare kostnaderna för betalningsrörelsen. Inbesparingen beror närmast på en minskning av de float-kostnader som uppkommer av betalningarnas övergångstider samt på sänkta tariffer per transaktion. Enligt revisionsverket har vid konkurrensutsättandet av betalningsrörelsen och under anskaffningsprocessen i huvudsak förfarits i enlighet med bestämmelserna. Upphandlingen av betalningsrörelse konkurrensutsattes i enlighet med bestämmelserna om EU-upphandling, låt vara att minimiantalet offertgivare inte uppnåddes. Därtill framgick inte betoningen av valkriterierna vid upphandlingen ur upphandlingsdokumenten. Upphandlingen av betalningsrörelsen gjordes för fem år. Enligt bestämmelserna om statsbudgeten kan utgifter av långfristiga avtal inte betalas utan fullmakt, låt vara att ett sådant förfarande har varit i enlighet med budgetpraxis. Enligt revisionsverket borde närmare bestämmelser ges om rätten att ingå upphandlingsavtal. Föremål för revisionen var personalutbildningen i statsförvaltningen. Revisionsmaterialet insamlades huvudsakligen från regionalförvaltningen (arbets-, miljö- samt jord- och skogsbruksförvaltningen). Revisionen visade att problemet med personalutbildningen har varit att den varit åtskild från organisationens målsättningar samt brist på långsiktighet och uppföljning. Också introduktionen av ny personal har varit ringa och verksamheter som stöder personalens utveckling, såsom karriärplanering och personalcirkulation har genomförts knapphändigt. Instruktionerna om studier på eget initiativ har varit få, och mångformsstudier har just inte utnyttjats. Sedermera har uppmärksamhet ägnats åt ett flertal vid revisionen påtalade omständigheter. Finansministeriet har tillsatt en kommitté för att behandla personalutbildningen i framtiden. Arbetsmarknadsparterna har omnämnt personalutbildningen i underteckningsavtalet år 2002. ÅRSÖVERVAKNINGEN OCH FÖRFARANDET MED SKATTEFÖRSLAG (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 12/2000) Huvudmålsättningen med revisionen var att klarlägga hur skatteförvaltningen säkerställer att beskattningen förverkligas korrekt och jämlikt vid förfarandet med skatteförslag. De viktigaste observationerna vid revisionen blev tidtabells- och personalresursproblemen i förfarandet med skatteförslag. Förfarandet med skatteförslag sysselsätter personalen klart mera än väntat. Därtill råder en geografisk obalans mellan personalen och den arbetsmängd som skall utföras.

I samband med uppföljningen har kunnat konstateras, att man gått in för att dela på arbetet så, att vissa beskattningsfunktioner decentraliseras från skattebyråer med stort antal kunder till sådana regioner, där sakkunnig personal finns bättre tillgänglig. I avtalet om resultatmål mellan finansministeriet och Skattestyrelsen för år 2002 har som mål uppställts att arbetsmängderna skall utjämnas genom att arbetsuppgifter motsvarande 50 årsverken överförs från Nylands skatteverk till andra skatteverk. I skatteförvaltningens verksamhets- och ekonomiplan för åren 2003-2006 har föreslagits att personbeskattningen skall utvecklas med en automatiserad beskattningsprocess, där skatteförslaget skulle ersättas med en förhandsifylld skattedeklaration som innehåller beskattningens slutresultat. Personbeskattningens aktualitet, smidighet och riktighet går man inom skatteförvaltningen in för att förbättra bl.a. genom att utveckla möjligheten att sköta ärenden på elektronisk väg. UPPHANDLINGEN AV SJUKVÅRDSTJÄNSTER FÖR KRIGSINVALIDER (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 1/2001) Revisionen gällde upphandlingen av rehabiliterings- och sjukvårdstjänster för krigsinvalider. Vid revisionen konstaterades, att det av Statskontoret tillämpade förfarandet med konkurrensutsättning inte innebar en faktisk konkurrens. Av denna anledning hade uppenbarligen inte heller uppnåtts den ekonomiska nytta, som hade kunnat fås med att genomföra konkurrensen på det sätt som avses i lagen om offentlig upphandling. Uppföljningen visade, att trots vissa förbättringar någon väsentlig korrigering av sakernas tillstånd inte hade inträffat i genomförandet av konkurrensronden. Konkurrensutsättningen följde inte principerna i lagen om upphandling. 59

5.6 Undervisningsministeriets förvaltningsområde 60 På undervisningsministeriets förvaltningsområde verkar 27 räkenskapsverk, av vilka 20 är universitet. Ett negativt ställningstagande till lagligheten gällande iakttagandet av budgeten framfördes i revisionsberättelserna till tio räkenskapsverk. Av dem gällde sju medelanvändning i strid med budgeten eller bokföringsförfaranden. 14 räkenskapsverk ålades att lämna meddelande (bilaga 2). Enligt revisionsverkets bedömning är ministeriets resultatmål beträffande lönsamheten otillräckliga i fråga om alla räkenskapsverk på förvaltningsområdet. Riktiga och tillräckliga resultatuppgifter i bokslutet gav 19 räkenskapsverk, av vilka 16 universitet. Bristfälliga uppgifter gav undervisningsministeriet, Undervisningsstyrelsen, Lapplands universitet, Teaterhögskolan, Finlands Akademi, Museiverket, Nationalarkivet och Sveaborgs förvaltningsnämnd. Angående budgeteringsförfarandet bör undervisningsministeriet klargöra universitetens budgetering av den mervärdesskatt som anknyter till anskaffningar som gjorts med donationer eller annan motsvarande finansiering. Mervärdesskatteutgifterna har bokförts på driftsutgiftsmomentet, där de emellertid inte har budgeterats. I fråga om Sveaborgs förvaltningsnämnd uppmärksammades ett budgeteringsförfarande, där intäkterna av samfälld verksamhet inte hade budgeterats, utan intäkterna och de motsvarande utgifterna hade bokförts på driftskostnadsmomentet. DE REGIONALA KONSTKOMMISSIONERNA (revisionsberättelse 29/2002) I Finland finns 13 regionala konstkommissioner vilka fungerar som en del av statens konstförvaltning, som underlyder undervisningsministeriet. Revisionen utvärderade de regionala kommissionernas verksamhet i förhållande till de målsättningar som uppställts för dem. Enligt revisionen har de regionala konstkommissionerna förblivit avskilda från det riksomfattande helhetssystemet för främjande av konsten, till vilket ytterligare hör statens konstkommissioner och centralkommissionen för konst. Revisionsverket ansåg, att de regionala konstkommissionerna borde knytas fastare till systemet och att deras ställning anslutning till länsförvaltningen borde omvärderas. Enligt revisionsresultaten har statens hela system med konstkommissioner inte fått en så central ställning i finansieringen på undervisningsministeriets konst- och kultursektor som hade planerats. De regionala konstkommissionernas finansieringsandel av denna var litet och deras av fyra olika delsystem sammansatta finansieringssystem var splittrat och oredigt. Det var svårt att av statsbudgeten skapa sig en bild av den totala finansieringen och den framgick inte ur statens bokslut. Budgeteringen av de regionala konstkommissionernas förvaltningskostnader följde inte till alla delar bestämmelserna. De saknade också juridiska grunder för beviljande av konstnärsstipendier, vilket emellertid var deras viktigaste verksamhetsform. Undervisningsministeriets resultatstyrning

av kommissionerna konstaterades vara bristfällig. Av kommissionernas externa rapportering har inte heller kunnat bildas en sådan enhetlig bild som hade möjliggjort en jämförelse av kommissionernas verksamhet och deras resultatutfall. En jämförelse förutsätter enligt revisionsverkets åsikt att det årligen görs upp en enhetlig rapport om kommissionerna. UNIVERSITETENS UPPHANDLINGSFUNK- TION (revisionsberättelse 32/2002) Revisionsverket granskade hur lagstiftningen om upphandling iakttagits samt hur upphandlingen reglerats och organiserats vid Helsingfors handelshögskola, Joensuu universitet, Åbo handelshögskola och Vasa universitet. Bestämmelserna om konkurrensutsättning iakttogs bristfälligt vid alla de granskade universiteten. Anskaffningarna hade inte alltid konkurrensutsatts eller konkurrensen hade inte genomförts på det sätt bestämmelserna förutsätter. Alla till upphandlingsprocessen hörande dokument hade inte alltid uppgjorts. De granskade universiteten hade år 2000 för anskaffningar använt totalt ca 174 miljoner mark (ca 29 miljoner euro), vilket utgör i genomsnitt ca 21 % av universitetens totala utgifter. Universiteten har gjort sina anskaffningar på ett för helheten oekonomiskt sätt från många olika leverantörer och i små kvantiteter. Universitetens upphandlingsfunktion är delvis splittrad på universitetens olika verksamhetsenheter. Revisionsverket har ansett den decentraliserade organisationen vara en anledning till de missförhållanden som uppdagats i universitetens upphandlingsfunktion. Enligt revisionsverket vore det motiverat att utreda möjligheterna att rationalisera universitetens anskaffningar i syfte att sänka kostnaderna. Universiteten bör införa metoder för att undvika de missförhållanden som beror på den decentraliserade upphandlingsorganisationen. Det är också möjligt att utöka upphandlingssamarbetet mellan de olika universiteten. AV LÄNSSTYRELSERNA BEVILJAD ESF- FINANSIERING FÖR UTVECKLINGS- OCH UTBILDNINGSPROJEKT (revisionsberättelse 39/2002) Länsstyrelserna har beviljat ESF-finansiering för utvecklings- och utbildningsprojekt för förverkligande av EU:s strukturfondprogram från och med år 2000. Revisionsverket klarlade, huruvida i finansieringsbesluten har fattats i enlighet med bestämmelser och givna föreskrifter om penninganvändningen. Enligt utredningen har ESR-finansieringen inriktats på ändamålsenliga objekt. Vid förverkligandet av de finansierade projekten har det emellertid förekommit oklarheter och olika tolkningar i synnerhet vad gäller projektens godtagbara kostnadsposter och finansieringsandelar. Detta har lett till ovisshet bland dem som ansöker om finansiering och har utökat myndigheternas arbete. Också i uppföljningen, övervakningen och rapporteringen av projekten har observerats brister och varierande förfaranden. Problemen har delvis berott på arbetsministeriets och undervisningsministeriets från varandra avvikande instruktioner samt på undervisningsministeriets bristfälliga skriftliga anvisningar. LÄROAVTALSUTBILDNING (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 2/2000) Ämne för revisionen var en utvärdering av läroavtalsutbildningens målsättningar, stra- 61

tegi, finansiering och resultat. Vid revisionen observerades, att denna utbildningsform inte så som målsättningen varit kunnat göras till en alternativ utbildningsväg för unga vid sidan av läroanstaltsutbildningen. Tyngdpunkten i utbildningen låg alltjämt starkt vid vuxenutbildning. I tyngdpunkten har inte skett någon förändring, för vuxenutbildningen har ännu efter revisionen fått en allt större egenvikt i utvecklandet av utbildningssystemet. Uppföljningen av revisionen visade emellertid, att i systemet med läroavtalsutbildning hade skett en positiv utveckling, och är avsikten alltjämt är att utveckla den som en utbildningsväg i yrkesgrundutbildning för unga. Läroavtalsutbildningen har blivit en fastare del av utbildningssystemet än tidigare. Statistik-, uppföljnings- och kvalitetssystemen har utvecklats. Framdeles är avsikten också att uppgöra ett verkställighets- och uppföljningsprogram för läroavtalsutbildningen. 62

5.7 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde På förvaltningsområdet verkar förutom ministerieräkenskapsverket nio andra räkenskapsverk, av vilka Centralen för utsädespotatis sedermera har bolagiserats. Anmärkningar i revisionsberättelserna ledde till att negativa ställningstaganden till lagligheten gavs tre räkenskapsverk och fyra ålades att lämna meddelande (bilaga 2). Den avgiftsbelagda verksamheten vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi uppvisar ett betydande underskott, vilket åtminstone delvis torde bero på sättet för beräkning av de samfällda kostnaderna. Revisionsverket har bedömt att de av ministeriet godkända lönsamhetsmålen är tillräckliga endast i fråga om Lantmäteriverket och Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi. Riktiga och tillräckliga lönsamhetsuppgifter gavs i boksluten av sex räkenskapsverk. Som bristfälliga betraktades uppgifterna från jord- och skogsbruksministeriet, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel samt Skogsforskningsinstitutet. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS NATURRESURSSTRATEGI OCH RENSKÖT- SELN (revisionsberättelse 31/2002) Vid revisionen granskades hur jord- och skogsbruksministeriets år 1997 utfärdade naturresursstrategi har förverkligats i fråga om renskötseln. Den centrala principen i naturresursstrategin är, att av naturresurserna exploateras endast en volym som motsvarar deras årliga avkastning. Jord- och skogsbruksministeriets uppgift är å ena sidan att främja renskötseln och å andra sidan övervaka att naturresurserna exploateras i enlighet med strategin. På basis av revisionen konstaterades, att näringspolitiska intressen haft större inverkan på ministeriets beslutsfattande än skyddet av naturresurserna. I stödpolitiken inom renskötseln har inte tillräckligt beaktats naturresursstrategins målsättningar. De i bruk varande stödformerna gynnar anskaffning av ett stort antal renar, trots att antalet renar borde minskas i enlighet med lavbetenas bärkraft. Stöden har också varierat storligen från år till år. Revisionsverket ansåg att stödens art och dimensionering borde motiveras klarare än för närvarande. Tillförlitlig information om de utbetalda stödens inverkningar på renskötseln finns för närvarande inte. Antalet renar är för närvarande för stort i förhållande till lavbetenas bärkraft. Beräkningen av antalet renar konstaterades vara inexakt. Revisionsverket ansåg att övervakningen av noggrannheten i anmälan av antalet renar bör utvecklas. Revisionsverket ansåg det vara viktigt, att projektet gällande ett system för anteckningar inom renskötseln och projektet gällande bokföring av renskötselns lönsamhet tas i bruk så snart som möjligt. 63 LANTBRUKSSTÖDETS MÅLSÄTTNINGAR OCH INVERKNINGAR (revisionsberättelse 37/2002) Revisionsverket granskade inverkan av inkomststödet till lantbruket på mjölk-, svinoch spannmålsgårdarnas lönsamhet samt

riktigheten och tillräckligheten för de i statens budgetproposition presenterade motiveringarna till inkomststödet. Stödets ändamål är att trygga lantbruksproduktionens lönsamhet jämbördigt i alla regioner och för alla produktionsinriktningar. Vid revisionen framgick, att stödet snedvrider den av marknaden alstrade lönsamhetsordningen. Mjölkgårdarna vore utan stöd relativt sett lönsammare än svin- och spannmålsgårdarna. På grund av stöden blir emellertid svin- och spannmålsgårdarnas lönsamhet klart bättre än mjölkgårdarnas. Revisionsverket anser, att det borde övervägas att återinrikta stödet mera jämbördigt på olika produktionsinriktningar. Enligt revisionsverket är de i budgetpropositionen presenterade motiveringarna till stödet bristfälliga. I förslaget har inte presenterats uppgifter om lantbrukets lönsamhet eller om odlarbefolkningens disponibla inkomster. I fråga om den målsatta inkomstnivån kan effekterna av stödpolitiken inte bedömas, emedan den i budgeten framförda målsättningen är alltför vag. Revisionsverket anser, att uppgifter om lantbrukets lönsamhet och inkomstjämförelser i fortsättningen bör ingå i statens budgetproposition. STÖDET TILL SMÅFÖRETAG (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 18/2000) Vid revisionen jämfördes effekterna av det stöd till småföretag som beviljas på jord- och skogsbruksministeriets och handels- och industriministeriets förvaltningsområden. Stödbesluten i fråga om vardera stödformen fattas vid arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygds- och företagsavdelningar. Vid de två granskade TE-centralernas landsbygdsavdelningar användes 1,5 gånger mera direkt stöd än på företagsavdelningarna per en uppkommen arbetsplats. När det stöd som ingår i lånen beaktas var stödbehovet på landsbygdsavdelningarna trefaldigt i jämförelse med företagsavdelningarna. På alla granskade avdelningar var turistprojekten dyra i förhållande till sysselsättningseffekterna: stödbehovet per ett årsverke var sjufaldigt jämfört med övriga projekt. 64 Revisionen har inte ännu haft önskad effekt på förenhetligandet av det regionala beslutsfattandet och verksamhetssätten. Liknande observationer av TE-centralernas verksamhet gjordes även vid revisionsverkets granskning av TE-centralernas styrnings- och ledningssystem 9/2001. UTVECKLANDET AV LANTBRUKETS STRUK- TUR (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 3/2001) Vid revisionen granskades effekterna av stöd till på lantbrukets struktur inverkande åtgärder samt hur stödet har inriktats. Vid revisionen konstaterades att stödet för förvärv av tillläggsareal höjer priset på åkermark, varvid en del av stödet i strid med avsikten går till gårdar som avstår från jordbruk. I fråga om stödet till ladugårdsinvesteringar gav inte revisionen motsvarande statistisk verifikation av att stödet leder till högre pris på mjölkkvoter. Vid uppföljningen konstaterades emellertid att stödet till ladugårdsinvesteringar höjer priset på mjölkkvoter. Jord- och skogsbruksministeriets åtgärder förefaller inte att ha haft inverkan på det konstaterade problemet med stödens inriktning i fråga om någotdera av de granskade stöden. I fråga om mjölkkvoterna kommer problemet att fortsätta. En snabb investeringstakt i förening med jämnt avstående från produktion leder till att den nationella kvoten för mjölkproduktion överskrids också under kommande år, vilket gör att kvoternas priser hålls höga. Detta gynnar de gårdar som avstår från produktion och säljer sina kvoter på bekostnad av de gårdar som fortsätter produktionen.

5.8 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Kommunikationsministeriets förvaltningsområde består av åtta räkenskapsverk. Anmärkningarna i revisionsberättelserna ledde till negativt ställningstagande till lagligheten beträffande tre räkenskapsverks medelanvändning och till åliggande för fem räkenskapsverk att lämna meddelande (bilaga 2). Resultatmål för lönsamheten hade ministeriet uppställt endast för tre räkenskapsverk. Sex räkenskapsverk gav emellertid i sitt bokslut riktiga och tillräckliga uppgifter om detta. Undantagen var ministeriet självt och Vägförvaltningen. I fråga om budgeteringsförfarandena uppmärksammades Sjöfartsverkets hantering av extern finansiering som fåtts av städer och kommuner för ett kanalbyggnadsprojekt, och ansågs att medel av motsvarande slag i fortsättningen i mån av möjlighet borde budgeteras. Det rekommenderades att verket tillsammans med kommunikationsministeriet utreder hur budgeteringspraxis kunde göras klarare. Om Vägförvaltningens budgeteringsförfaranden gavs en anmärkning gällande fullmakterna i moment 31.24.79. Fullmakternas belopp har inte i budgeten angetts tillräckligt entydigt, och budgeteringen borde till denna del göras klarare. STYRNING AV TRAFIKPRESTATIONERNA (revisionsberättelse 41/2002) Kommunikationsministeriet använder resurser för att förverkliga målsättningar som hänför sig till den fysiska trafiken. Om de åtgärder med vilka ministeriet avser att inverka på val med anknytning till människornas och företagens förflyttning och transporter, användes vid revisionen benämningen styrning av trafikprestationerna. Vid revisionen granskades vilka åtgärder kommunikationsministeriet tillgriper för att inverka på efterfrågan och utbudet på trafikoch transporttjänster samt hur exakt uppfattning ministeriet har om det, hurudan produktivitet det uppnår i resursanvändningen. Dessutom granskades på vilka grunder helhetsresultatet kan betraktas som lyckat från medborgarnas synpunkt. Vid revisionen framgick, att ministeriets system för uppföljning inte alstrar information på basis av vilken det kunde bedömas hurudan produktivitet ministeriet uppnår i sin resursanvändning. Enligt revisionsverket fungerar resultatstyrningen inte på ett sätt som skulle motsvara de målsättningar som har uppställts i samband med att resultatstyrningen togs i bruk. 65 ANSKAFFNINGEN AV KOMBI-ISBRYTARE OCH DERAS KOMMERSIELLA VERKSAMHET (revisionsberättelse 43/2003) Revisionsverket utredde huruvida det har varit ekonomiskt fördelaktigare för staten att anskaffa kombi-isbrytare än konventionella isbrytare och huruvida anskaffningarna har gjorts på ett adekvat sätt. Vid revisionen konstaterades att det var fördelaktigare att Sjöfartsverket anskaffade kombi-isbrytare än konventionella isbrytare, låt vara att skillnaden inte har varit särskilt stor. I samband

med anskaffningarna har inte gjorts adekvata utredningar, och man tog inte befattning med brister i utredningarna när anskaffningsförslagen behandlades. Vid revisionen konstaterades även, att Sjöfartsstyrelsen utan offerttävlan för den kommersiella verksamheten har valt en avtalspartner, åt vilken den har befraktat alla tre kombi-isbrytare under perioderna av öppet vatten. Sålunda har inte utretts vilken som hade varit den bästa intäktsnivå som kunde ha uppnåtts med den kommersiella användningen av fartygen. Vid revisionen utreddes också den kommersiella verksamhetens lönsamhet. På granskningen inverkar i väsentlig grad hurudan ränta och hurudana avskrivningar som används, emedan de behövliga investeringarna är stora. De ingångna befraktnings- och uthyrningsavtalen har inte alltid varit tillräckligt exakta och täckande. De har inte heller till alla delar iakttagits, vilket har lett till ekonomiskt förfång för staten. Revisionsverket anser det vara viktigt att Sjöfartsverket agerar så, att de förluster som staten har åsamkats av att de kommersiella avtalen inte följts och av andra försummelser, blir kompenserade i så hög grad som möjligt. Enligt revisionsverkets uppfattning leder det till problem att Sjöfartsverkets produktionsverksamhet och kommersiella verksamhet bedrivs i ämbetsverksform, varför de borde separeras från det ämbetsverk som handhar myndighetsuppgifterna. 66

5.9 Handels- och industriministeriets förvaltningsområde På ministeriets förvaltningsområde verkar 13 räkenskapsverk och dessutom såsom egna räkenskapsverk arbetskrafts- och näringscentralerna (15), varför antalet räkenskapsverk är totalt 28. I fråga om Konsumentverket uppmärksammades ett budgeteringsförfarande, där vid ett projekt utanför budgeten hade bokförts ickebudgeterade intäkter och mot dem svarande utgifter på driftskostnadsmomentet. Anmärkningar om iakttagandet av budgeten ledde för arbetskrafts- och näringscentralernas del till negativa ställningstaganden till lagligheten för hela 12 centraler och för andra räkenskapsverk i två fall. Åliggande att lämna meddelande gavs 18 räkenskapsverk, av vilka 14 var arbetskrafts- och näringscentraler (bilaga 2). Det centrala problemet vid arbetskrafts- och näringscentralerna är alltjämt redovisningsväsendets skrala tillstånd och av detta orsakade brister i bokslutens lönsamhetsuppgifter och i uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet. Förutom handels- och industriministeriet bär också jord- och skogsbruksministeriet och arbetsministeriet ett partiellt styrningsansvar för situationen. Handels- och industriministeriets styrande grepp i fråga om de ekonomiska resultatmålen är svagt. Hos arbetskrafts- och näringscentralerna saknas som regel lönsamhetsmål, och det bedöms att även av de andra räkenskapsverken är det endast för Patentoch registerstyrelsen som lönsamhetsmål har uppställts. Inte en enda av arbetskrafts- och näringscentralerna kan anses ha gett riktiga och tillräckliga uppgifter om lönsamheten. Av de övriga 13 räkenskapsverken ansågs uppgifterna i sju bokslut till denna del vara riktiga och tillräckliga. Bland de bristfälliga (6) finns, i enlighet med det allmänna läget i förvaltningen, även ministerieräkenskapsverket. STATENS SPECIALFINANSIERINGSVERK- SAMHET (revisionsberättelse 38/02) Föremål för revisionen var Finnvera Abp och Finlands Industriinvestering Ab, som styrs av handels- och industriministeriet. Vid revisionen granskades statens specialfinansieringsverksamhet och det, hur väl specialfinansieringsbolagen har förverkligat de målsättningar som i lagstiftningen har uppställts för deras verksamhet. Vid revisionen konstaterades, att den lagstiftning som gäller inriktningen av Finnveras finansieringsverksamhet borde göras klarare. I motiveringarna till Finnveras finansieringsbeslut borde enligt revisionsverket ägnas större uppmärksamhet åt de finansierade projektens regionala lokalisering och åt bolagets skyldighet att kompensera de brister som råder i utbudet av finansieringstjänster. Volymen för Industriinvesterings oplacerade kapital är avsevärt stort. I slutet av år 2001 var nära hälften av statens investeringar i koncernen alltjämt oplacerade. Revisionsverket ansåg, att när man överväger nya kapitalinvesteringar i bolaget borde samtidigt granskas bolagets nettopenningbehov och alternativa sätt, på vilka volymen för det oplacerade kapitalet kunde minskas. Vid revisionen konstaterades att Finnvera 67

68 och Industriinvestering idkar överlappande verksamhet inom den regionala kapitalplaceringen, varutöver de har överlappande verksamhet också med Sitra. Enligt revisionsverket bör samarbetet med Sitra ytterligare utvecklas. LAGEN OM UTVECKLANDE AV FÖRETAGENS VERKSAMHET - SM-FÖRETAGENS UTVECKLINGSPROJEKT (revisionsberättelse 44/2003) Den nya lagen om företagsstöd trädde i kraft från början av år 2001, och den hade tre centrala målsättningar: att göra systemet med direkta företagsstöd klarare, förbättra stödens effekter och effektivera övervakningen av hur stöden användes. Vid revisionen har bedömts hur de i samband med lagreformen uppställda målsättningarna har förverkligats i de beslut om utvecklingsstöd som arbetskrafts- och näringscentralerna har fattat år 2001. På basis av revisionen fungerade administreringen av företagsstöden enligt den nya lagen väl. De främsta problemen anknöt till uppföljningen av företagsstödens effekter och särskilt till de använda utgångsuppgifternas tillförlitlighet. Projektens sysselsättningseffekter hade inte uppskattats tillräckligt noggrant. Systemet för uppföljning av stöden bör utvecklas i synnerhet vad gäller utvärderingen av effekterna på antalet arbetsplatser. Revisionen visade att utvecklingsstöd var den centrala formen för företagsstöd. Enligt revisionsverket är det viktigt vid beviljande av utvecklingsstöd, att det till sin volym begränsade stödet kan tilldelas i synnerhet åt projekt där den erhållna nyttan är den största. ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRA- LERNA - UTFALL AV STYRNINGS- OCH LED- NINGSSYSTEMEN (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 9/2001) Vid revisionen utvärderades TE-centralministeriernas samarbete vid reformens genomförande och i styrningen av TE-centralerna. Vid revisionen konstaterades, att ministerierna inte har en tillräckligt klar och enhetlig syn på TE-centralernas styrning och utvecklande. Detta kom särskilt tydligt till synes i verkställigheten av resultatstyrningsprocessen. I arbetsfördelningen mellan ministerierna förekom problem, som avspeglade sig på ledningen av TE-centralerna och avdelningarnas verksamhet. I informationshanteringen yppade sig samma problem som i TE-centralernas övriga funktioner. Vid uppföljningen konstaterades, att handels- och industriministeriet har tillsatt ett stort antal olika arbetsgrupper för att utveckla TE-centralernas verksamhet. Mellan ministerierna förefaller emellertid att råda olika åsikter om saken, för jord- och skogsbruksministeriet och arbetsministeriet upplever, att det trots utvecklingsarbetet inte har skett några nämnvärda framsteg i TE-centralernas verksamhet. Vid TE-centralerna har tagits i bruk en gemensam dataskyddsinstruktion. Ministeriernas uppfattningar om tillståndet för informationshanteringens utveckling avvek från varandra.

5.10 Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde På social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde verkar sju räkenskapsverk. Anmärkningar som ledde till negativt ställningstagande till lagligheten måste i revisionsberättelserna framföras om ministeriet, Stakes och Läkemedelsverket, och åliggande att lämna meddelande gällde fyra räkenskapsverk (bilaga 2). Tillräckliga lönsamhetsmål anses ha uppställts endast för Folkhälsoinstitutet, Läkemedelsverket och Strålskyddscentralen. Riktiga och tillräckliga uppgifter om lönsamheten presenterades förutom av ovannämnda av Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral och Försäkringsinspektionen. Budgeteringsförfarandena vid Forskningsoch utvecklingscentralen för social- och hälsovården och de under denna lydande statliga mentalsjukhusen kräver utvecklande så, att intäkterna av och utgifterna för den affärsekonomiskt prissatta avgiftsbelagda verksamheten budgeteras enligt målsättningarna i 7 lagen om grunderna för avgifter till staten. Gränsdragningen mellan samfällt finansierad och avgiftsbelagd verksamhet bör preciseras. Uppgifterna i de i budgetens förklaringsdel presenterade kalkylerna över kostnadsmotsvarigheten ger inte en riktig bild av kostnadsstrukturen. INTÄKTSFÖRINGEN AV PENNINGAUTOMAT- FÖRENINGENS AVKASTNING TILL STATEN (revisionsberättelse 35/2002) Revisionen gällde redovisningen av intäkterna av Penningautomatföreningens (PAF) spelverksamhet till staten. Enigt den har Penningautomatföreningen åren 2000-2001 redovisat sin avkastning till staten på behörigt sätt, men budgeteringen av föreningens avkastning i statsbudgeten är komplicerad och svårbegriplig. Av de pengar som satsas på PAF:s spel återgår ca två tredjedelar som vinster till spelarna. Deras belopp uppskattades till över 1,1 miljarder euro år 2001. PAF redovisade år 2000 som avkastning till staten ca 359 miljoner euro, av vilket som budgetintäkter för staten noterades 346 miljoner euro för räkenskapsåret 2001. Revisionsverket har ansett att budgeteringen av avkastningen bör göras klarare. I budgeteringen av understöd som beviljas från Penningautomatföreningens avkastning bör beaktas de årlighets- och fullständighetsprinciper som skyddar riksdagens budgetmakt samt en av offentlighetsprincipen förutsatt klarhet i budgeten. Revisionsverket konstaterade att Penningautomatföreningens egen kontroll i huvudsak är adekvat och tillräcklig i förhållande till verksamhetens omfattning. Däremot har inrikesministeriets och den lokala polisens övervakning av Penningautomatföreningen varit ringa. MÅL- OCH VERKSAMHETSPROGRAMMET FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN (revisionsberättelse 40/2002) Revisionsverket utredde hur mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården styr kommunerna i ordnandet av socialoch hälsovårdstjänster. Det första mål- och verksamhetsprogrammet enligt nuvarande 69

70 bestämmelser utfärdades år 1999 och det omfattar åren 2000-2003. Kommunerna anser programmets innehåll och målsättningar vara goda. Enligt revisionen har emellertid dess effekter varit små. Orsaker till detta står att finna både i programmets innehåll och i dess verkställighet. Till de största problemen gällande programmets innehåll hör att det är vidlyftigt och splittrat. De personalresurser som vid social- och hälsovårdsministeriet har anslagits för programmets verkställande har varit otillräckliga, och det projektanslag som reserverats för programmets genomförande har inte räckt till för att stöda kommunerna. Enligt revisionsverket borde programmets innehåll utvecklas utgående från kommunernas reella verksamhetsmöjligheter och resurser. De för programmets genomförande reserverade anslagen och statsförvaltningens till stöd för kommunerna avsedda projekten bör fås i balans med de rekommendationer som ställs till kommunerna. Tillgången på sakkunnigtjänster som kommunerna behöver bör tryggas med tillräckliga personresurser. Social- och hälsovårdsministeriet bör gå in för att främja att programmet behandlas på bred front i kommunerna och knyta det närmare till den kommunala planeringen och beslutsfattandet. FINANSIERINGEN AV ÄLDREOMSORGEN (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 6/2000) Revisionen gällde systemet för finansiering av äldreomsorgen. Systemet uppmuntrar kommunerna att skära ner anstaltsvården och bygga servicehus, trots att målet har varit att utöka den service som ges i hemmen. Detta möjliggör att kostnader överförs från en part till en annan utan att någon totalekonomisk fördel uppnås. Kundavgifterna tillsammans med bostadsbidraget och beskattningen orsakar inkomstfällor och uppmuntrar inte kunderna till öppen vård. Bidrag från Penningautomatföreningen har i strid med avsikten i penningautomatförordningen beviljats till sammanslutningar där kommunerna har bestämmanderätten. Enligt revisionsverket borde systemet för finansiering av äldreomsorgen ändras så, att systemet är det samma vid öppen vård och anstaltsvård. Efter revisionen har social- och hälsovårdsförvaltningen vidtagit betydande konkreta åtgärder i syfte att tillrättalägga vissa vid revisionen påpekade problem, i synnerhet vad gäller gränsdragningen mellan öppen vård och anstaltsvård. Åtgärder har initierats redan före revisionen, men denna har för sin del stött deras genomförande. I fråga om vissa vid revisionen framförda rekommendationer har åtgärder inte vidtagits. Särskilda målsättningar har inte uppställts för den övervakning av den offentliga äldreservicen som handhas av länsstyrelserna, och statistikföringen av service som ges i hemmet har inte ändrats. Inte heller har kommunernas deltagande i verksamheten i föreningar som får bidrag från Penningautomatföreningen begränsats noggrannare än förr. AVBYTARSERVICE FÖR LANTBRUKSFÖRE- TAGARE (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 12/2001) Revisionen gällde avbytarservicens förvaltning, ekonomi och verksamhetens lagenlighet. Vid revisionen konstaterades, att de totala kostnaderna för avbytarservicen sjönk reellt med ca 50 procent åren 1991-2000. De lönsamhetsmål som uppställts åren 1996-1997 uppnåddes emellertid inte. Social- och hälso-

vårdsministeriet, som leder avbytarservicen, var alltför passivt i styrningen av avbytarservicen. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (Mela), som svarar för avbytarservicens förverkligande, styrde däremot den lokala förvaltningen i tillräcklig omfattning. Verksamhetens lagenlighet hade i systemet med avbytarservice säkrats på ett tillräckligt sätt. Efter revisionen har ministeriets grepp om styrningen skärpts något och exempelvis kontrollen och övervakningen av de lokala enheterna har ordnats på behörigt sätt. Uppställandet av målsättningar för Mela samt utvärderingen av avbytarservicens resultat är alltjämt bristfälliga. Mela har utvecklat styrningen av avbytarservicens lokala enheter på det sätt som föreslogs vid revisionen, och de lokala enheternas förutsättningar att säkerställa avbytarservicens lagenlighet har ytterligare förbättrats. En ändring av grunderna för fördelning av ersättningar till den lokala förvaltningen har inte beretts så som föreslagits vid revisionen. Behovet av en ändring kommer emellertid att försvinna, emedan antalet enheter inom lokalförvaltningen minskar med ca hälften i början av år 2004. 71

5.11 Arbetsministeriets förvaltningsområde Arbetsministeriets förvaltningsområde fungerar som ett enda räkenskapsverk. Ministeriet har emellertid också ett ansvar för styrningen av arbetskrafts- och näringscentralerna. I fråga om lönsamheten har resultatmål inte uppställts och ministeriets bokslut kan inte anses innehålla riktiga och tillräckliga uppgifter till denna del. Vid revisionen framkom anmärkningar som gav anledning till negativt ställningstagande till lagligheten och åliggande att lämna meddelande (bilaga 2). I revisionsberättelsen har fästs uppmärksamhet vid ordnandet av den interna kontrollen och i anknytning till detta även vid att ändamålsenliga åtgärder bör inledas med anledning av anmärkningar som rapporteras av den interna kontrollen. 72

5.12 Miljöministeriets förvaltningsområde På miljöministeriets förvaltningsområde verkar tre räkenskapsverk, nämligen ministeriet, Finlands Miljöcentral och Bostadsfondsverket. I deras revisionsberättelser framkom inte anmärkningar som hade gett anledning till negativt ställningstagande till lagligheten eller till åliggande att lämna meddelande. Resultatavtalen på förvaltningsområdet innefattar inte resultatmål gällande lönsamheten, och endast Bostadsfondsverkets uppgifter om resultatet i verksamhetsberättelsen kan anses vara riktiga och tillräckliga. Övervakningen har inte till alla delar varit systematisk. En central orsak till detta anser revisionsverket vara att de krav som skall ställas på övervakningen inte har definierats klart. För övervakningen av miljötillstånden uppbärs inte heller något särskild avgift av verksamhetsidkarna. Revisionsverket anser emellertid, att en övervakningsavgift vore i enlighet med upphovsprincipen. VAL AV INVÅNARE I BOSTADSRÄTTSBOSTÄ- DER (uppföljningsrapport till revisionsberättelse 10/2000) ÖVERVAKNINGEN AV MILJÖTILLSTÅNDEN SÄRSKILT MED HÄNSYN TILL LUFTSKYDDET (revisionsberättelse 30/2002) Med miljötillstånden enligt miljöskyddslagen regleras i huvudsak utsläpp och annan belastning på miljön som härrör från enskilda källor såsom industri- och energianläggningar. Vid revisionen granskades övervakningen av miljötillstånden som en del av tillståndssystemet. Det särskilda temat för revisionen var luftskyddet. På basis av revisionen fungerade systemet med miljötillstånd som helhet tämligen väl. Skyldigheten att ansöka om tillstånd iakttas som regel och bristfälligheter förekommer närmast vid småskalig eller icke etablerad verksamhet. De av de regionala miljöcentralerna fattade tillståndsbesluten har emellertid avvikit avsevärt från varandra till sin struktur, sättet för presentation av uppgifterna samt i fråga om hur stränga föreskrifterna om utsläpp och övervakning är. Vid revisionen granskades valet av invånare till av staten stödda bostadsrättsbostäder och huruvida bostäderna på avsett sätt tilldelas de som behöver dem. Vid revisionen konstaterades att till valet av invånare har anknutit bristfälligheter, upplevda missförhållanden och oklarheter som har hämmat hela systemets funktionsduglighet. Dessutom framgick det, att tillförlitliga uppgifter om antalet sökande till bostadsrättsbostäder och om förhållandet mellan efterfrågan och utbud inte har funnits att tillgå. Detta har hämmat den bostadspolitiska planeringen på kommunplanet samt styrningen av arava- och räntestödslånen. Uppföljningen visade, att enligt ministeriets uppfattning den nya lagen om fritt finansierade bostadsrättsbostäder och annat utvecklande av bostadsrättssystemet (RP 100/2002) vid dess ikraftträdande torde eliminera merparten av de missförhållanden som uppdagats vid revisionen. Enligt ministeriet har styrningen av valet av invånare effektiverats och avsikten är att ordna utbildning i samband med att den nya lagen träder i kraft. Hos ministeriet är 73

också på gång andra utvecklingsåtgärder, som syftar till att förbättra bostadsrättssystemets funktion och tillförlitligheten för uppgifterna om efterfrågan och tillgången på bostäder. I kommunerna har revisionsresultaten utnyttjats bl.a. i projekt för reform av systemen för val av invånare samt i beslutsfattandet gällande själva valet. 74

6. REVISIONEN AV FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN Finansutskottet har i sitt betänkande 12.11.2002 (FinUB 25/2002) om Statens revisionsverks berättelse behandlat bl.a. hur riksdagens tillgång på information om fonderna utanför statsbudgeten kunde förbättras. Utskottet har ansett det vara viktigt, att regeringens rapportering till riksdagen i detta avseende kan förbättras exempelvis i regeringens s.k. tillståndsberättelse, till vilken kunde fogas ett särskilt avsnitt som beskriver fondernas verksamhet. Finansutskottet har också ansett, att regeringen borde utreda huruvida årsrevisionen av fonderna utanför statsbudgeten kunde centraliseras och fastställas om en uppgift för Statens revisionsverk. Härvid kunde revisionsverket rapportera förutom om de enskilda fondernas revisionsberättelser även om skötseln av fondernas finanser och om deras verksamhet till både riksdagen och förvaltningen. Staten har 11 fonder utanför statsbudgeten. I de stadgar som gäller för nio av dem har bestämts att revisionen skall utföras av särskilt tillsatta revisorer. I samband med justeringen av lagen om Brandskyddsfonden bestämdes enligt 13 i nämnda lag (306/2003) att revisionen skall utföras av Statens revisionsverk. Revisionsverket kommer därigenom att utföra revisionen av Brandskyddsfonden fr.o.m. räkenskapsåret 2003. Om revisionen av Oljeskyddsfonden finns inga bestämmelser, men revisionsverket kommer också att om denna fond ge en särskild revisionsberättelse för räkenskapsåret 2003 under tillämpning av principerna i de bestämmelser som utfärdats om revisionen av Brandskyddsfonden. Revisionsverkets har i sig rätt att revidera alla fonder, men i fråga om de ovan nämnda nio fonderna är det inte ändamålsenligt att utföra överlappande revisionsarbete. Då nuläget eventuellt fortsätter, har revisionsverket i sina planer som en verksamhetslinje intagit att årligen utföra en förvaltningsrevision som behandlar fonderna. Detta kan emellertid inte ersätta den information som fås av den årliga redovisningsrevisionen. Som en förberedelse inför eventuella ytterligare revisionsuppgifter förhörde sig revisionsverket på sommaren 2003 av de ministerier som förvaltar fonderna (finansministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, handels- och industriministeriet, miljöministeriet) vilka eventuella åtgärder de har vidtagit eller avser att vidta med anledning av vad som framförts i finansutskottets betänkande. Den allmänna linjen i svaren var, att ministerierna anser att det nuvarande förfarandet är från deras synpunkt bra, och att de inte understöder den föreslagna ändringen. Ett undantag är miljöministeriets svar vad gäller Oljeskyddsfonden, där avsikten är att utgående från motsvarande bestämmelser om Brandskyddsfonden uppdra åt revisionsverket att utföra den årliga redovisningsrevisionen. Bl.a. i finansministeriets svar anförs, att man med bestämmelserna om särskilt tillsatta revisorer, deras uppgifter och om rapporteringen särskilt har gått in för att trygga att också statsrådet och det ministerium vilket som en del av statsrådet ansvarar för fondens styrning får sina behov av information och övervakning tillgodosedda. I finansministeriets svar 75

76 hänvisas också till uppdragets krävande natur, och framhålls betydelsen av specialkunnande samt noggrann och omsorgsfull revision av fonderna, vilka står utanför statens budgetekonomi och därigenom även utanför statsfinansernas sedvanliga styrnings- och rapporteringssystem. Med anledning av de erhållna svaren önskar revisionsverket fästa uppmärksamhet vid följande synpunkter: Revisionsverket är en statlig revisionsmyndighet, som i skötseln av sina på grundlagen baserade uppgifter bör beakta både riksdagens samt statsrådets och den underlydande förvaltningens behov. Vad gäller fonderna är det uttryckligen fråga om en oavhängig extern revision. Revisionsverket fungerar som revisor för statsbokslutet, ministerierna och de räkenskapsverk som underlyder dessa. I fråga om fonderna föreligger enligt revisionsverkets uppfattning inga sådana drag, som skulle betona statsrådets och ministeriernas från den övriga förvaltningen avvikande behov av information på ett sådant sätt, att statskoncernens revisionsmyndighet borde åsidosättas genom särskilda av ministerierna gjorda val av revisorer. Att fonderna verkar utanför statsfinansernas sedvanliga styrnings- och rapporteringssystem är förvisso ett särdrag, men detta talar uttryckligen för att revisionsverket utför revisionen så att riksdagens informationsbehov tryggas. Revisionsverket är en revisionsmyndighet som är specialiserad på frågor gällande statsfinansernas skötsel och övervakning, som iakttar god revisionssed inom den offentliga förvaltningen och vars personal består av professionella revisorer. Flera fonders verksamhet och penningströmmar är nära anknutna till budgetekonomin och dess enheter, vilken omständighet inte har förts fram i ministeriernas svar. Denna omständighet och det, att revisionsverket uttryckligen besitter specialkunnande på området för statsfinanserna och deras övervakning, talar för att revisionsverket uppdras att revidera fonderna. Revisionsverket understryker, att endast det endast genom att fungera som revisor även kan påverka hur revisionen inriktas.

7. BOLAG DÄR STATEN UTÖVAR BESTÄMMANDERÄTTEN VERKSAMHETEN I AKTIEBOLAG MED STATLIGT MAJORITETSÄGANDE (utredning 27.5.2003) Statens revisionsverk presenterar årligen en utredning av verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. I den utredning som publicerades i juni 2003 granskades hur de nyckeltal som beskriver de enskilda koncernernas och bolagens verksamhet har utvecklats under åren 1998-2002. Av dem har bildats en statsbolagskoncern, vars verksamhet har utretts på motsvarande sätt. Bokslutskorrigeringarna och nyckeltalen har för alla bolag beräknats med ett så enhetligt förfarande som möjligt. I utredningen är också inkluderade placerings- och finansieringsbolagen med statligt majoritetsägande. De ingår ändå inte i de sammanräknade talen. Egendomsförvaltningsbolaget Arsenal Abp ingår inte i granskningen. Med bildandet av en statsbolagskoncern har kunnat presenteras det samfällda operativa resultatet och den kvantitativa utvecklingen av statens företagsverksamhet i aktiebolagsform, med undantag för finansiering och placeringar. En begränsning av granskningen innebär emellertid, att koncernelimineringar i en sådan statskoncern inte har kunnat göras, dvs. eventuella gemensamma affärsverksamheter och korsäganden har inte eliminerats ur resultaten. I utredningen består den granskade statsbolagskoncernen av inalles 27 kommersiella, produktiva och tjänster producerande koncerner och bolag. År 2002 försvagades koncernens genomsnittliga självförsörjningsgrad med 5,5 procentenheter och var 45,8 %. Det totala skuldbeloppet minskade från föregående år med 7,0 %. Den relativa skuldsättningen (främmande kapital/omsättningen) sjönk med 0,6 procentenheter och var 57,5 %. Omsättningen ökade mest hos Fortum (+738 milj. euro), Kemira (+158 milj. euro) och Posten Finland (+66 milj. euro). Rörelsevinsten ökade mest hos Fortum (+122 milj. euro), Rundradion (+46 milj. euro) och Finnair (+29 milj. euro). Nettoresultatet ökade mest hos Fortum (+45,4 milj. euro), Rundradion (+44,6 milj. euro) och Posten Finland (+12,8 milj. euro). Det till sin omsättning största statsbolaget år 2002 var Fortum (11,1 mrd. euro) och det minsta Metsähallitus Consulting (0,6 milj. euro). De bästa rörelsevinstprocenterna uppvisade Veikkaus (31,9 %), Myntverket (25,0 %), Metsähallitus Consulting (20,0 %), Kemijoki (16,8 %) och Suomen Erillisverkot (15,2 %). Mätt med rörelsevinstprocenten var förlusterna störst hos Suomen Siilot Holding-koncernen (-0,7 milj. euro), -22,0 % av omsättningen), Rundradion (-62 milj. euro, -16,5 % av omsättningen), Suomen Lentoasemapalvelut (-0,2 milj. euro, -4,1 % av omsättningen) och VPU Pukutehdas (-0,2 milj. euro, -2,8 % av omsättningen). Poster av engångsnatur har korrigerats. Avkastningsprocenten på det investerade kapitalet var högst hos Veikkaus (92,0 %), Tietokarhu (90,1 %), Suomen Erillisverkot (80,2 %) och Myntverket (42,2 %). Lägst var avkastningsprocenten på det investerade kapitalet hos Suomen Lentoasemapalvelut ( 135,7 %), 77

Rundradion (-20,3 %), VPU Pukutehdas (-3,5 %) och Edita (-2,4 %). Solidast mätt med självförsörjningsprocenten var Veikkaus (86,2 %), Myntverket (85,2 %) och VR (82,9 %) och mest skuldsatta Suomen Lentoasemapalvelut (7,9 %), Alko (20,0 %) och CSC Tieteellinen laskenta (21,6 %). Personalstyrkan var störst hos Posten Finland koncernen (23 077), VR-koncernen (14 401) och Fortum-koncernen (14 053). Statsbolagskoncernens utveckling åren 1998-2002 har varit tämligen stabil, mätt med de nyckeltal som avspeglar det operativa resultatet. Nyckeltalen år 2002 var något svagare än året innan, men låg på den genomsnittliga nivån under jämförelseåren. Lönsamheten har alltjämt försvagats något, från tillfredsställande nivå till tämligen svag, likviditeten är alltjämt på tillfredsställande nivå. Den genomsnittliga soliditeten är god, låt vara att den försvagades från året innan. De totala skulderna minskade med 7 %. Den relativa skuldsättningen är något lägre än föregående år. Rörelsevinstprocenten var 7,1 (nyckeltalets bästa värde under granskningsperioden 1998-2002 var 9,2). Avkastningsprocenten på det investerade kapitalet var 7,6 (nyckeltalets bästa värde under femårsperioden var 12,0). Självförsörjningsgraden var 45,8 % (nyckeltalets bästa värde under femårsperioden var 51,3). Nettofinansieringskostnaderna uppgick till 1,4 % av omsättningen, vilket var det högsta värdet under femårsperioden). Procentuellt sett var nettofinansieringskostnaderna lägst år 1999, då de uppgick till 0,7 procent av omsättningen. 78 2002 2001 Förändring från föregående år Omsättning 21,8 mrd. 23,1 mrd. - 5,9 % Rörelsevinst 1,5 mrd. 1,9 mrd. - 17,0 % Nettoresultat 1,0 mrd. 1,0 mrd. - 2,0 % Rörelsevinstprocent 7,1 % 8,1 % - 1,0 %-yksikköä Nettoresultatet av omsättningen 4,6 % 4,4 % + 0,2 %-yksikköä Avkastning på investerat kapital 7,6 % 8,2 % - 0,6 %-yksikköä Självförsörjiningsgrad 45,8 % 51,3 % - 5,5 %-yksikköä Nettofinansieringskostnader 1,4 % 1,1 % + 0,3 %-yksikköä Skulder totalt 14,9 mrd. 16,0 mrd. - 1,1 mrd. Eget kapital 10,9 mrd. 15,2 mrd. - 4,3 mrd. Balansräkningens slutsumma 27,3 mrd. 32,6 mrd. - 5,3 mrd. Personalstyrka 87 404 100 436-13 029 Tabell 7: Ekonomiska nyckeltal statsbolagkoncernen åren 2002 och 2001

ÄGARSTYRNINGEN AV STATSÄGDA BOLAG VILKA HANDHAR SÄRSKILDA SAMHÄLLELI- GA UPPGIFTER (revisionsberättelse 48/2003) Revisionsverket utredde ägarstyrningen av statsägda bolag av särskilt samhälleligt intresse, samt ansvarsministeriets och bolagets styrelses roll i denna. Föremål för revisionen var Oy Veikkaus Ab och Rundradion Ab. I fråga om Veikkaus ägnades uppmärksamhet åt de krav som affärsverksamhetsmiljön ställer på undervisningsministeriets ägarstyrning samt åt finansministeriets ställning i ägarstyrningen. I fråga om Rundradion utvärderades i synnerhet bolagets förvaltningsmodell. Enligt revisionsverket ökar den hierarkiska och representativa form som karakteriserar ägarstyrningen av statsbolagen risken för att ägarens och bolagets lednings intressen avviker från varandra. Revisionsverket framhåller, att oberoende av förvaltningsmodellen bör påverkningskanalerna kunna organiseras så, att den operativa ledningen inte kan eliminera statens-ägarens inflytande. Enligt revisionsverkets åsikt är det passiva ägandet av statsbolagen inte tillräckligt i den nuvarande affärsverksamhetsmiljön. Det ekonomiska ansvaret för bolagets framgång ankommer på ägaren, varför ägaren aktivt bör övervaka att dess målsättningar och krav blir tillgodosedda. Revisionsverket anser, att för en balanserad ledning av bolaget bäst kan svara bolagets styrelse, som helt borde vara sammansatt av personer utanför bolaget. 79

80

BILAGOR 81

82

Bilaga 1: ORGANISATIONSMODELLEN 2003 VERKSAMHETSENHET FÖR INTERNA TJÄNSTER Planeringschef Esa Tammelin GENERALDIREKTÖR Tapio Leskinen DELEGATION SPECIALENHET VERKSAMHETSENHET 1 FÖR FÖRVALTNINGSREVISION Enhetschef Mikko Koiranen VERKSAMHETSENHET 2 FÖR FÖRVALTNINGSREVISION Revisionsråd Hannu Konstari VERKSAMHETSENHET FÖR REDOVISNINGSREVISION Revisionsråd Hannu Nieminen Revisionsråd Erkki Mäki-Ranta 83

84

Bilaga 2: NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE UTRIKESMINISTERIET UTRIKESMINISTERIET På anslaget 24.30.66 (Egentligt bostånd) har bokförts ca 6,1 miljoner euro till år 2003 hörande utgifter och av anslaget har i strid med momentets motiveringar använts ca 0,2 miljoner euro för löneutbetalningar. På anslaget 24.50.66 (Närområdessamarbete) har bokförts 50 000 euro till år 2003 hörande utgifter och av anslaget har i strid med momentets motiveringar använts ca 1 miljon euro för utbetalning av statsbidrag. Utrikesministeriet har inte i samband med bokslutet i fråga om den avgiftsbelagda verksamhetens affärsekonomiska prestationer presenterat årsresultatet på det sätt 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsätter. Den interna kontrollen har inte ordnats på det sätt bestämmelserna förutsätter. Enligt 24 b lagen om statsbudgeten skall ämbetsverkens och inrättningarnas ledning leda ordnandet av den interna kontrollen och svara för att den är ändamålsenlig och tillräcklig. Ministeriets åtgärder med anledning av 2001 års revisionsberättelse har inte varit tillräckliga.i enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall utrikesministeriet meddela revisionsverket före 29.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att presentera tillräckliga och tillförlitliga resultatuppgifter samt tillförlitliga kostnadsmotsvarighetskalkyler i bokslutet. Åläggandet att meddela gäller även åtgärder för att eliminera bristerna i uppföljningen av utvecklingssamarbetets fullmakter samt åtgärder för att förbättra den interna kontrollen av bokföringen. 85

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE JUSTITIEMINISTERIET 86 BROTTSPÅFÖLJDSVERKET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall justitieministeriet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att utveckla kostnadsberäkningen så, att riktiga och tillförlitliga kostnadsuppgifter kan presenteras om ministeriets och förvaltningsområdets ämbetsverks lönsamhet. På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag att ca 130 000 euro av omkostnadsmomentets anslag använts för ett produktionsbyggverk för lantbruk utan att om detta särskilt hade bestämts i omkostnadsmomentets motiveringar. INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE INRIKESMINISTERIET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall inrikesministeriet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att utveckla kostnadsberäkningen så, att om utvecklingen

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA av ministeriets och förvaltningsområdets ämbetsverks lönsamhet och kostnader kan presenteras de uppgifter som förutsätts i 55 och 65 förordningen om statsbudgeten. ÅLANDS LÄNSSTYRELSE På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala stadgandena över budgetens tillämpning har iakttagits förutom att ur länsstyrelsens moment 26.05.21 omkostnader erlagts 10 010,70 euro för täckande av inrikesministeriets tillställda moment 26.75.21 omkostnader inom polisväsendet. 87 LAPPLANDS LÄNSSTYRELSE I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Lapplands länsstyrelse meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt övriga redovisningsväsende så, att om resultatet av länsstyrelsens verksamhet i samband med bokslutet till alla väsentliga delar kan rapporteras de riktiga och tillförlitliga uppgifter som förutsätts i 63 förordningen om statsbudgeten. CENTRALKRIMINALPOLISEN På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att ersättningar för av statens arbetsuppgifter orsakade löneutgifter 2129 euro har intäktsförts på det bruttobudgeterade momentet 34.06.02.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA SKYDDSPOLISEN I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall skyddspolisen meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt övriga redovisningsväsende och förbättra beskrivningen av resultatet. POLISYRKESHÖGSKOLAN 88 I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Polisyrkeshögskolan meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsende. FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTEN På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för användningen av beställningsfullmakten i omkostnadsmomentet, vissa byggnadsprojekt som genomförts med omkostnadsanslag, utgiftsbokföringar på moment 12.27.20 i strid med budgeten, nettobokföringen av bötesavgifter p.g.a. försenade leveranser, bokningar i strid med detaljmotiveringarna och ordnande av redovisningsväsendet enligt 15 2 momentet och 16 lagen om statsbudgeten. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Försvarsmakten meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av ovan anförda mot budgeten stridande förfaranden och för att utveckla sitt redovisningsväsen och förbättra den interna kontrollen.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE FINANSMINISTERIET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall finansministeriet meddela revisionsverket före 29.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att korrigera skattestyrelsens förfaranden vid budgetering av de till beskattningen anknutna ränteutgifterna och intäkterna för år 2003 och 2004 till att svara mot kraven i lagen och förordningen om statsbudgeten, samt för att ekonomistadgan skall motsvara förordningen om statsbudgeten och Statskontorets föreskrifter. 89 SKATTESTYRELSEN SKATTESTYRELSEN I budgeteringen och bokföringen av till beskattningen anknutna ränteutgifter och ränteintäkter i samband med skatteintäkterna har inte iakttagits den av 3 lagen om statsbudgeten förutsatta bruttobudgeteringen eller de i 3 och 4 förordningen om statsbudgeten givna föreskrifterna om intäkters och utgifters gruppering i avdelningar och huvudtitlar. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Skattestyrelsen meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att korrigera förfarandena vid budgetering av de till beskattningen anknutna ränteutgifterna och intäkterna för år 2003 och 2004 till att svara mot kraven i lagen och förordningen om statsbudgeten. På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om den till övriga delar har iakttagits.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA TULLSTYRELSEN TULLSTYRELSEN På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för brister i balansspecifikationerna. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Tullstyrelsen meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att klargöra skillnaderna mellan huvudbokföringen och bokföringen av skattemedel samt för att uppgöra den saknade balansspecifikationen. 90 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE UNDERVISNINGSMINISTERIET UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE UNDERVISNINGSMINISTERIET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att det redovisningsväsen som utgör grund för resultatbeskrivningen inte ordnats på det sätt som förutsätts i 16 lagen om statsbudgeten och 55 förordningen om statsbudgeten. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall undervisningsministeriet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att utveckla det redovisningsväsen som utgör grund för reultatbeskrivning och kostnadsmotsvarighetskalkyler samt för att säkerställa riktiga och tillräckliga uppgifter i bokslutet. Dessutom skall undervisningsministeriet meddela, vilka åtgärder det har vidtagit för att utveckla kostnadsberäkningen i anknytning till universitetens avgiftsbelagda verksamhet. HELSINGFORS UNIVERSITET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Helsingfors universitet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att säkerställa

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA tillförlitligheten för den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat samt för den interna kontrollen av upphandlingsfunktionen. JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för av den interna bokföringen orsakade brister i ordnandet av budgetbokföringen och uppföljningen av iakttaganden av budgeten, om vilka stadgas i 15 1 momentet lagen om statsbudgeten och 42 förordningen om statsbudgeten. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Jyväskylä universitet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att utveckla sin bokföring och förbättra tillförlitligheten för den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat. LAPPLANDS UNIVERSITET 91 I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Lapplands universitet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att göra den affärsekonomiska avgiftsbelagda verksamheten lönsam. ULEÅBORGS UNIVERSITET ULEÅBORGS UNIVERSITET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för av den interna bokföringen orsakade brister i ordnandet av budgetbokföringen och uppföljningen av iakttaganden av budgeten, om vilka stadgas i 15 1 momentet lagen om statsbudgeten och 42 förordningen om statsbudgeten. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Uleåborgs universitet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att utveckla sin bokföring.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA ÅBO UNIVERSITET ÅBO UNIVERSITET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för presentation av den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat i enlighet med 15 2 momentet lagen om statsbudgeten. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Åbo universitet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit i fråga om den interna kontrollen av betalningsrörelsen och inventeringen av lösöre, för att utveckla kostnadsberäkningen samt förbättra tillförlitligheten för den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat. HELSINGFORS HANDELSHÖGSKOLA 92 I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Helsingfors handelshögskola meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla den interna kontrollen av Småföretagscentralens upphandling av utbildningstjänster. ÅBO HANDELSHÖGSKOLA På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att ca 1 700 euro av omkostnadsanslaget använts i strid med budgeten för bidrag som betalts till föreningar. ÅBO HANDELSHÖGSKOLA I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Åbo handelshögskola meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de anmärkningar som gjorts i fråga om den interna kontrollen. Anmärkningarna gällde brister i inventering av anläggningstillgångar, upphandling och ordnande av kassafunktioner vid den separata inrättningen i Björneborg.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA SIBELIUS-AKADEMIN På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att ersättningar för av statens arbetsuppgifter orsakade löneutgifter ca 1175 euro har intäktsförts på det bruttobudgeterade momentet 34.06.02. SIBELIUS-AKADEMIN I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Sibelius-Akademin meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av underskottet i den affärsekonomiska avgiftsbelagda serviceverksamheten. KONSTINDUSTRIELLA HÖGSKOLAN KONSTINDUSTRIELLA HÖGSKOLAN På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den i 15 2 momentet lagen om statsbudgeten avsedda tillförlitligheten för den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Konstindustriella högskolan meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att förbättra sitt redovisningsväsen i synnerhet vad gäller inriktningen av arbetskostnader. 93 TEATERHÖGSKOLAN I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Teaterhögskolan meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att förbättra den interna kontrollen samt inventera anläggningstillgångarna. NATIONALARKIVET NATIONALARKIVET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för mot budgeten stridande förfaranden i anknytning till ordnandet av arkivdagarna. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Nationalarkivet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit med anledning av de anmärkningar som gjorts i fråga om den interna kontrollen. Anmärkningarna gällde

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA externaliseringen av arkivdagarnas betalningsrörelse och bokföring samt avsaknaden av uppgifter om lönsamhet eller kostnadsutveckling i bokslutet. FINLANDS AKADEMI FINLANDS AKADEMI 94 På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för en post om totalt 95 127,09 euro externa finansieringsintäkter vid ett samfinansierat forskningsprojekt, som i Akademins bokföring har behandlats i strid med budgeten. Akademin bör i bokföringen för år 2003 göra en rättelsenotering av budgetintäkten, där de 95 127,09 euro som inte blivit intäktsförda på intäktsmomentet på behörigt sätt intäktsförs på intäktsmomentet. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Finlands Akademi meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av den anmärkning som gjorts angående behandlingen i bokföringen av en post om 95 127,09 euro externa finansieringsintäkter vid ett samfinansierat forskningsprojekt. MUSEIVERKET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Museiverket meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att utveckla redivisningsväsendet till att motsvara kravnivån i 55 förordningen om statsbudgeten och att presentera lönsamhets- eller kostnadsutvecklingen i bokslutets resultatbeskrivning. SVEABORGS FÖRVALTNINGSNÄMND Budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för 61 000 euro intäkter och till dem anknutna utgifter som bokförts på omkostnadsmomentet utan budgetering.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA JORD- OCH SKOGSBRUKSMINIS- TERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE JORD- OCH SKOGSBRUKSMINIS- TERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Ministeriet har överskridit fullmakten på moment 30.31.44 (Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet) med 31 000 euro. Fullmaktens belopp har varit 65,4 miljoner euro. Bokföringspraxis i budgetbokföringen gällande återuppbörd av ovannämnda stöd strider mot 3 a lagen om statsbudgeten. Till övriga delar har budgeten och de centrala bestämmelserna om den iakttagits. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall jord- och skogsbruksministeriet meddela revisionsverket före 31.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit med anledning av den anmärkning som i fråga om underskottet i Forskningscentralens för jordbruk och livsmedelskonomi avgiftsbelagda verksamhet har gjorts i Forskningscentralens för jordbruk och livsmedelsekonomi revisionsberättelse 66/53/03. 95 FORSKNINGSCENTRALEN FÖR JORDBRUK OCH LIVSMEDELSEKONOMI I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att förbättra tillförlitligheten för den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat och minska underskottet. KONTROLLCENTRALEN FÖR VÄXTPRODUKTION I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Kontrollcentralen för växtproduktion meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla frökontrollavdelningens övervakning av ekologisk produktion samt odlingskontrollverksamhetens och provtagningstjänstens upphandling.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA VILT- OCH FISKERIFORSKNINGS- INSTITUTET VFFI har år 2002 för ett projekt fått EU-delfinansierad finansiering (moment 30.41.62) från Ålands landskapsstyrelse. VFFI har i strid med budgeten från sitt omkostnadsmoment (30.42.21) finansierat den i beslutet förutsatta självfinansieringsandelen, som för hela projektet är totalt 36 497 euro. 96 Till övriga delar har budgeten och de centrala bestämmelserna om den iakttagits. ANSTALTEN FÖR VETERINÄRMEDICIN OCH LIVSMEDEL ANSTALTEN FÖR VETERINÄRMEDICIN OCH LIVSMEDEL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den i 15 2 momentet lagen om statsbudgeten avsedda uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamheten och presentationen av årsresultatet. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga uppgifter om lönsamhet och kostnadsmotsvarighet skall presenteras i bokslutet.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE KOMMUNIKATIONSMINISTERIET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall jord- och skogsbruksministeriet meddela revisionsverket före 31.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit 1. för att utveckla sitt redovisningsväsen till att motsvara kraven i 55 förordningen om statsbudgeten, 2. med anledning av de brister som anknyter till Vägförvaltningens bokföring av jordområden och förmögenhetsförvaltning samt fullmaktsbokföring, 97 3. för att utveckla den stadgegrund som utgör bas för Banförvaltningscentralens fastighetsfunktions intäkter, med anledning av det fortgående underskottet i den såsom affärsekonomisk prestation definierade fastighetsfunktionen och 4. för att utreda möjligheterna att göra praxis för budgetering av Sjöfartsverkets finansiering utanför budgeten klarare. VÄGFÖRVALTNINGEN VÄGFÖRVALTNINGEN På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för moment 31.24.87 (Anskaffningar av jord- I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Vägförvaltningen meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att korrigera de

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA områden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar), Momentet har använts för utgifter vilka inte överensstämmer med budgetmotiveringarna. Felaktiga noteringar, totalt 204 103 euro, förekom hos fyra av de fem granskade vägdistrikten. I allt används momentet i nio vägdistrikt. brister som anknyter till bokföringen av jordområden och förmögenhetsförvaltningen samt fullmaktsbokföringen, samt för att utveckla kostnadsberäkningen till att motsvara kraven i 55 förordningen om statsbudgeten. SJÖFARTSVERKET SJÖFARTSVERKET 98 På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att mervärdesskatter om ca 245 000 euro som anknyter till utgifter som betalats från reservationsutgiftsmoment har betalats från moment 28.81.23 (Mervärdesskatteutgifter), omkostnadsanslag har använts för grundreparationer, dividendintäkter har intäktsförts på omkostnadsmomentet, samt ett i kalkylen över budgetens realisering ingående inriktningsfel om ca 70 000 euro, där ifrågavarande utgifter enligt prestationsprincipen borde ha behandlats som budgetutgifter och kostnader i affärsbokföringen för år 2003. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Sjöfartsverket meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit med anledning av ovan nämnda mot budgeten stridande förfaranden. BANFÖRVALTNINGSCENTRALEN I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Banförvaltningscentralen meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla förvaltningen och bokföringen av anläggningstillgångar samt med anledning av fastighetsfunktionens underskott.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA KOMMUNIKATIONSVERKET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att 162 900 euro utgifter som hör till år 2003 har bokförts som utgifter år 2002 på momenten 12.31.70 (Kommunikationsverkets inkomster) och 28.81.22 (Utvecklande av verksamheten vid nettobudgeterade ämbetsverk). HAVSFORSKNINGSINSTITUTET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Havsforskningsinstitutet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit med anledning av de anmärkningar som gjorts gällande den interna kontrollen. Anmärkningarna gällde brister i bokföringens metodbeskrivning, dokumenteringen av eurokonverteringar, egendomsbokföringen, konkurrensutsättningen av EU-forskningsprojekt, bokslutets tidtabell och användningen av ofördelade anslag. 99 HANDELS- OCH INDUSTRIMINIS- TERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE HANDELS- OCH INDUSTRIMINIS- TERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall handels- och industriministeriet meddela revisionsverket före 29.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA 1. för att statsbudgeten skall iakttas i finansieringen av Statens tekniska forskningscentrals EU-strukturfondsprojekt. Anmärkningen har framförts i Statens tekniska forskningscentrals revisionsberättelse 85/53/03 och 100 STATENS TEKNISKA FORSKNINGSCENTRAL 2. för att utveckla arbetskrafts- och näringscentralernas redovisningsväsen och för att riktiga och tillräckliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i arbetskrafts- och näringscentralernas bokslut. Anmärkningarna har gjorts i arbetskrafts- och näringscentralernas revisionsberättelser. STATENS TEKNISKA FORSKNINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för bokförings- och bokslutsförfaranden vilka avviker från den i 42 d förordningen om statsbudgeten avsedda prestationsprincipen samt ett förfarande, där anslag i Statens tekniska forskningscentrals omkostnadsmoment i strid med budgeten har använts för betalning av självfinansieringsandelen vid EU-strukturfondsprojekt. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Statens tekniska forskningscentral meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att ändra bokförings- och bokslutsförfarandena vid långfristiga forskningsprojekt så att de följer gällande regler och bestämmelser, samt för att säkerställa att ett förfarande i enlighet med statsbudgeten iakttas vid EU-strukturfondsprojekten. KONSUMENTVERKET Konsumentverket har år 2002 på det nettobudgeterade omkostnadsmomentet bokfört ca 34 000 euro intäkter och med dem finansierade utgifter som hänför sig till ett projekt utanför budgeten. I budgeteringen av omkostnadsmo-

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA mentet har ifrågavarande intäkter emellertid inte beaktats år 2002. Till övriga delar har budgeten och de centrala bestämmelserna om den iakttagits. KONSUMENTKLAGONÄMNDEN I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Konsumentklagonämnden meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att ekonomistadgan skall motsvara förordningen om statsbudgeten och Statskontorets föreskrifter. 101 CENTRALEN FÖR TURISTFRÄMJANDE I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Centralen för turistfrämjande meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla kostnadsberäkningen till att motsvara kraven i 55 förordningen om statsbudgeten. SYD-ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Syd-Österbottens TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de av Tuki2000-systemet orsakade bristerna i den interna kontrollen och i fråga om tillräcklig uppdelning av uppgifter i anknytning till ERUF-delfinansierade stöd.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA TAVASTLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Tavastlands TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga resultatuppgifter presenteras i bokslutet. 102 SYDÖSTRA FINLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och presentationen av årsresultatet. SYDÖSTRA FINLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Sydöstra Finlands TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla den interna kontrollen i fråga om utgifter av upphandling av utbildning, samt för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillräckliga produktivitets- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. KAJANALANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL KAJANALANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av dess årsresultat. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Kajanalands TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA MELLERSTA FINLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL MELLERSTA FINLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att utgifter om ca 0,4 miljoner euro som hör till år 2003 i strid med budgeten och 19 1 momentet lagen om statsbudgeten har bokförts på moment 34.06.64 (Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte) och på vissa övriga förslagsanslagsmoment, samt den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av dess årsresultat. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Mellersta Finlands TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen. 103 LAPPLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL LAPPLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att utgifter om 10 001 euro som hör till år 2003 i strid med budgeten och 19 1 momentet lagen om statsbudgeten har bokförts på momenten 34.05.61 (Europeiska socialfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram) och 34.05.62 (Statlig medfinansiering för arbetssministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), det av 39 förordningen om statsbudgeten förutsatta förfarandet med betalningsorder samt den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av årsresultatet. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Lapplands TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA BIRKALANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL BIRKALANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för uppföljningen av den avgiftsbelagda serviceverksamhetens lönsamhet och presentationen av årsresultatet i enlighet med 15 2 momentet förordningen om statsbudgeten. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Birkalands TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla den interna kontrollen i fråga om utgifter av upphandling av utbildning, samt för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillräckliga produktivitets- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. 104 ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att utgifter om 164 000 euro som hör till år 2003 i strid med budgeten och 19 1 momentet lagen om statsbudgeten har bokförts på moment 34.06.64 (Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte), samt den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av dess årsresultat. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Österbottens TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. NORRA KARELENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL NORRA KARELENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den av 15 2 momentet lagen I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Norra Karelens TEcentral meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av dess årsresultat. sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. NORRA ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL NORRA ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av dess årsresultat. NORRA SAVOLAX ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Norra Österbottens TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. NORRA SAVOLAX ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL 105 På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av årsresultatet. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Norra Savolax TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sin kostnadsberäkning och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. SATAKUNDA ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL SATAKUNDA ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att utgifter om ca 0,7 miljoner euro som hör till år 2003 har bokförts på år 2002, uppföljningen av den avgiftsbelagda serviceverksamhetens lönsamhet och presentationen av I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Satakunda TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla den interna kontrollen i fråga om utgifter av upphandling av utbildning, samt för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA årsresultatet i enlighet med 15 2 momentet lagen om statsbudgeten. tillräckliga produktivitets- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. NYLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL NYLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL 106 På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för på förhand betalade anskaffningsutgifter för utbildning samt den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av årsresultatet. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Nylands TE-central meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sin kostnadsberäkning och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet. EGENTLIGA FINLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL EGENTLIGA FINLANDS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för den av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten förutsatta uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av årsresultatet. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Egentliga Finlands TEcentral meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att utveckla sitt redovisningsväsen och för att riktiga och tillförlitliga resultat- och lönsamhetsuppgifter presenteras i bokslutet.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINIS- TERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINIS- TERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET På basis av utförd granskning anförs, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med följande undantag. Uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet och presentationen av ett tillförlitligt årsresultat har inte ordnats på det sätt som förutsätts av 15 2 momentet lagen om statsbudgeten. Anslag i momenten 33.01.64 och 4.01.33.01.64 (Främjande av social- och hälsovårdena servicesystem med hjälp av datateknik samt byggande av behövlig infrastruktur) har använts för konsumtionsutgifter i strid med budgetmotiveringarna. Ur moment 33.01.67 (Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag) har utgifter som hör till åren 2003, 2004 och 2005 utan grund betalats i förtid. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall social- och hälsovårdsministeriet meddela revisionsverket före 29.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av den anmärkning som gjorts gällande uppföljningen av den avgiftsbelagda verksamheten och presentationen av ett tillförlitligt årsresultat samt för att utveckla den ekonomiska resultatinformationen och redovisningsväsendet, och för att ändra grunderna för bokföring av moment 33.01.64 så att de är i enlighet med momentets motiveringar. Dessutom bör social- och hälsovårdsministeriet meddela revisionsverket före 29.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit med anledning av de anmärkningar gällande den interna kontrollen vid Folkhälsoinstitutet, vilka har gjorts i Folkhälsoinstitutets revisionsberättelse 98/53/03 samt de anmärkningar gällande den interna kontrollen vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, vilka har gjorts i Forsknings- och utvecklingscentralens för social- och hälsovården revisionsberättelse 96/53/03. 107 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSCENTRA- LEN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSCENTRA- LEN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovår-

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA för mot budgeten stridande förfaranden som har yppat sig i den interna kontrollen av bokföringen. Förfarandena har gällt sambandet mellan bokslutet samt bokförda fordringar och skulder. Detta har inte utan svårigheter kunnat konstateras, vilket 43 förordningen om statsbudgeten förutsätter. Specifikationerna av skulder och fordringar samt övervakningen av fordringarna motsvarar inte kraven i 42 d förordningen om statsbudgeten. den meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit för att korrigera budgeteringsförfarandena och klargöra den den avgiftsbelagda verksamhetens innehåll, förbättra den interna kontrollen av bokföringen och klargöra specifikationerna av vissa fordringar och skulder, samt för att effektivera övervakningen av fordringarna. FOLKHÄLSOINSTITUTET 108 I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Folkhälsoinstitutetet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit med anledning av de anmärkningar som gjorts gällande den interna kontrollen. Anmärkningarna gällde brister i ordnandet av projektuppföljning och upphandling samt bokföringsarrangemangen vid förvaltning och uppföljning av samfinansierad verksamhet. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS PRODUKTTILLSYNSCENTRAL I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall Folkhälsoinstitutetet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de anmärkningar gällande interna bestämmelser och föreskrifter vilka gjorts ovan i punkten intern kontroll.

NEGATIVT STÄLLNINGSTAGANDE TILL LAGLIGHETEN I FRÅGA OM IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN ÅLÄGGANDE ATT MEDDELA REVISIONSVERKET OCH BESTÄMMELSERNA OM DENNA LÄKEMEDELSVERKET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att ett frän år 2001 överfört omkostnadsanslag har använts för ett bidrag uppgående till 18 500 euro utan i motiveringarna ingående berättigande. Ett omnämnande av detta har sedermera intagits i motiveringarna till moment 33.11.21 i den första tilläggsbudgeten år 2002. ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 109 ARBETSMINISTERIET ARBETSMINISTERIET På basis av utförd granskning anförs som utlåtande, att budgeten och de centrala bestämmelserna om den har iakttagits med undantag för att 157 000 euro utgifter som hör till år 2003 har bokförts på moment 4.01.34.06.21.1 (Omkostnader inom arbetskraftsärendenas lokalförvaltning) som utgifter för år 2002, samt presentationen av den avgiftsbelagda verksamhetens årsresultat. I enlighet med 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk skall arbetsministeriet meddela revisionsverket före 15.8.2003, vilka åtgärder det har vidtagit för att ordna arbetsförvaltningens arbetstidsbokföring och redovisningsväsen på behörigt sätt så, att arbetskraftsavdelningarna och byråerna som en del av TE-centralerna kan alstra riktiga och tillförlitliga uppgifter om verksamhetens resultat och om den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet.

110

111

112

Statens revisionsverk, Annegatan 44, PB 1119, FIN-00101 HELSINGFORS Telefon: +358 (0)9 4321(växel), Telefax: +358 (0)9 432 5820, www.vtv.fi ISSN 1459-0344