Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare

Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Inspektionsrapport 2010:7 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Augusti 2010 Vapen.indd 1 2010-08-19 15.30

Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: sta-128-1116/09 Omslagsfoto: Anna Hållams / Scanpix Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 150 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2010 Vapen.indd 2 2010-08-19 15.30

innehåll 1 SAMMANFATTNING Allmänt.......................................... 4 Framgångsfaktorer och förslag................... 4 Prioritering av vapenhandlarfrågor i verksamhetsplaner............................... 4 Tydlig ledning och styrning....................... 4 Resurssäkrad verksamhet........................ 4 Kompetenssäkrad verksamhet.................... 4 Utvecklad och bestående samverkan............. 5 Tydlighet gentemot vapenhandlarna.............. 5 2 INLEDNING Bakgrund till inspektionen....................... 6 Inspektionens syfte............................... 6 Inspektionens inriktning.......................... 6 Inspektionens genomförande..................... 6 3 RÄTTSLIG REGLERING Tillståndsprövning............................... 7 RPSFS 2009:13, FAP 551-3................... 7 Tillståndets innehåll och omfattning.............. 8 Förvaring av skjutvapen.......................... 8 RPSFS 2005:4, FAP 556-2..................... 8 Larmföretag.................................. 10 Inköps- och försäljningsförteckningar.......... 10 RPSFS 2000:30, FAP 551-4................. 10 Polismyndigheternas tillsyn..................... 11 Återkallelse av tillstånd......................... 11 Vapenreparatörer.................................. 11 Reparationsförteckning...................... 12 IT-system (VÄS)................................ 12 Förvaltningslagen.............................. 12 Jäv........................................... 12 Rätt att få del av uppgifter.................... 13 Beslut........................................ 13 Skadeståndslagen............................... 13 4 ALLMÄNT OM INSPEKTIONSBESÖKEN................................................. 14 5 POLISMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN Organisation, ledning och styrning............. 15 Delegationsordning............................ 15 Tillstånd........................................ 15 Tillsyn.......................................... 15 6 POLISMYNDIGHETEN I JÄMTLANDS LÄN Organisation, ledning och styrning............. 16 Delegationsordning............................ 16 Tillstånd........................................ 16 Tillsyn.......................................... 16 7 POLISMYNDIGHETEN I VÄSTMANLANDS LÄN Organisation, ledning och styrning............. 18 Delegationsordning............................ 18 Tillstånd........................................ 18 Tillsyn.......................................... 18 8 POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Organisation, ledning och styrning............. 20 Delegationsordning............................ 20 Tillstånd........................................ 20 Tillsyn.......................................... 20 9 POLISMYNDIGHETEN I ÖSTERGÖTLANDS LÄN Organisation, ledning och styrning............. 22 Delegationsordning............................ 22 Tillstånd........................................ 22 Tillsyn.......................................... 22 10 POLISMYNDIGHETEN I KALMAR LÄN Organisation, ledning och styrning............. 23 Delegationsordning............................ 23 Tillstånd........................................ 23 Tillsyn.......................................... 23 11 KOMPETENS OCH UTBILDNING................................................. 24 12 INSPEKTIONSGRUPPENS SYNPUNKTER Organisation, ledning och styrning............. 25 Tillstånd........................................ 25 Viktiga faktorer för en väl fungerande tillsyn... 26 Yrkesmässighet.............................. 27 Vapenreparatörer............................... 27 Kompetens och utbildning...................... 27 IT-system (VÄS)................................ 27 13 DET FORTSATTA ARBETET Goda exempel.................................. 28 Vapen.indd 3 2010-08-19 15.30

1 Sammanfattning Allmänt Regler om vapenhandlare och deras verksamhet finns i vapenlagen (1996:67) och vapenförordningen (1996:70). Rikspolisstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd angående handel med skjutvapen. Av bestämmelserna framgår bl.a. att tillstånd till handel får meddelas den som har rätt att driva handel i allmänhet, har de kunskaper som behövs samt är ordentlig och pålitlig. Tillstånd får meddelas endast för handel som ska bedrivas yrkesmässigt. Polismyndigheterna ska se till att skjutvapen som innehas av handlare förvaras på föreskrivet sätt. Minst en gång årligen ska polismyndigheten granska handlarens inköps- och försäljningsförteckningar samt, när anledning finns till det, handlarens lager av skjutvapen. Polismyndigheterna har dessutom sedan den 1 juni 2009 en årlig uppgiftsskyldighet till Rikspolisstyrelsen angående bl.a. hur många och vilka vapenhandlare som inspekterats under föregående kalenderår. Framgångsfaktorer och förslag En effektiv och väl fungerande tillsyn av vapenhandlare kräver att polisen använder tillräckliga resurser med rätt kompetens så att förutsättningarna att utöva tillsyn blir likartade i alla delar av landet. Vapenhandlare är intressanta för yrkeskriminella personer som vill få tillgång till vapen exempelvis för att genomföra brott såsom rån och liknande. Det finns åtskilliga kriminella personer som ständigt är på jakt efter tillfällen där skjutvapen kan stjälas, bl.a. från utrymmen där skjutvapen förvaras utan tillfredsställande skyddsnivå för förvaringen. Med anledning härav måste personal vid polismyndigheterna besitta de tekniska kunskaper som erfordras för att bedöma de underlag som inkommer till myndigheterna inför prövning av vapenförvaring så att rätt krav ställs på förvaringen. Syn av lokaler och andra utrymmen som är anordnade för vapnens förvaring behöver inte göras eftersom det är vapenhandlarna som, genom att förete intyg och annat underlag, har att visa att de uppfyller de förvaringskrav som vapenlagstiftningen ställer. För att säkerställa att handel med vapen sker på ett sådant seriöst och yrkesmässigt sätt att vapen inte kommer i orätta händer krävs att brister påtalas och att det är tydligt för vapenhandlaren vilka åtgärder som måste vidtas för att undanröja dessa. Tillsynen bör ske oanmäld vid olika tidpunkter på året. Inspektionsgruppen har funnit att följande förutsättningar är avgörande för en väl fungerande tillsyn av vapenhandlare. u prioritering av vapenärenden i polismyndighetens verksamhetsplaner u tydlig ledning och styrning u resurssäkrad verksamhet u kompetenssäkrad verksamhet u utvecklad och dokumenterad samverkan u tydlig myndighetsutövning Prioritering av vapenhandlarfrågor i verksamhetsplaner Det är av avgörande betydelse att vapenhandlarfrågorna är ett uttalat prioriterat område inom polismyndigheterna och att ledningens stöd är tydligt. Polisledningen måste formulera inriktningen för verksamheten i myndighetens styrande dokument och verka för uppföljning av denna. Den säkerhetsrisk som en bristfällig förvaring hos vapenhandlare med omfattande vapeninnehav utgör för inte bara polismyndighets yttre personal, utan också för hela befolkningen inom myndighetens område, måste särskilt beaktas. Tydlig ledning och styrning För att en väl fungerande tillsyn ska ske av vapenhandlare är det inte tillräckligt att ansvaret inom myndigheten är tydligt då arbetsuppgifter inte utförs eller utförs på ett felaktigt sätt. För att den löpande tillsynen av vapenhandlare ska ske på ett kvalitativt nöjaktigt sätt krävs dessutom att det finns en tydlig ledning och styrning. Närmaste chef har ett stort ansvar för verksamheten och är den som aktivt bör fördela arbetsuppgifter efter kompetens. Resurssäkrad verksamhet Uppgiften att granska vapenhandlarna är en i lag fastlagd skyldighet som ska utföras minst en gång varje år. Det är polismyndighetens lednings ansvar att tillse att myndigheten utför tillsyn och att lagstadgade tidsfrister hålls. Kompetenssäkrad verksamhet Det är viktigt att samtliga som arbetar med vapen- 4 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 4 2010-08-19 15.30

sammanfattning handlarfrågor erhåller adekvat utbildning inom sitt verksamhetsområde inte bara gällande författningar utan aktuella standard- och normkrav för förvaringsutrymmen, larm och skalskydd. Utöver vapenhandläggarnas och beslutsfattarnas egen kompetens måste verksamhetsområdet ges ett uttryckligt stöd i förvaringstekniska frågor. Detta stöd behöver inte nödvändigtvis finnas inom den egna myndigheten. Utvecklad och bestående samverkan För att polismyndigheternas tillsyn av vapenhandlare ska bli effektiv och av hög kvalité krävs ett utvecklat samarbete inte bara mellan polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen utan också mellan polismyndigheterna och Säkerhetspolisen. En god samverkan bör eftersträvas gentemot andra aktörer på området, exempelvis med branschorganisationer för värdeförvaringstekniker och larminstallatörer. Samverkan kräver tydliga rutiner, tydlig ansvarsfördelning och i vissa fall avtal. Polismyndigheterna bör samverka inom det egna samverkansområdet. Samverkan bör finnas inom den egna myndigheten. Ett underrättelsestöd är exempelvis av värde både vid tillståndsprövningen och den årliga tillsynen. Tydlighet gentemot vapenhandlarna Utmärkande för myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. För att myndighetsutövning ska föreligga krävs det vidare att myndigheten grundar sin befogenhet att bestämma på en författning eller något annat beslut av regeringen eller riksdagen samt att ärendet mynnar ut i ett bindande beslut. Fel eller försummelse vid myndighetsutövning kan leda till att myndigheten tvingas betala ut skadestånd enligt 3 kap 2 skadeståndslagen (1972:207). Den tjänsteman som utövar myndighetsutövning och som med uppsåt eller av oaktsamhet missköter sina uppgifter kan dömas till ansvar för tjänstefel enligt 20 kap. 1 brottsbalken. Polismyndigheterna ska iaktta objektivitetsprincipen. Lika fall ska behandlas lika och ovidkommande hänsyn får inte på något sätt påverka beslut i ärendet. Kommunikation ska ske skriftligen. Inga överenskommelser får göras muntligen. Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 5 Vapen.indd 5 2010-08-19 15.30

2 Inledning Bakgrund till inspektionen Rikspolisstyrelsen beslutade i december 2008 att Enheten för inspektionsverksamhet under år 2009 skulle genomföra en granskning av polismyndigheternas tillsyn av vapenhandlare. Inspektionen inleddes i februari 2009 med att en enkät skickades till samtliga polismyndigheter. Rikspolisstyrelsen gav därefter länspolismästare Ulla Ardermark Paulsson, Polismyndigheten i Hallands län, i uppdrag att leda en fortsatt inspektion med en fördjupad granskning av verksamheten vid sex polismyndigheter. Utöver Ulla Ardermark Paulsson har Carina Vangstad, verksamhetsansvarig för vapenlagstiftningsfrågor vid Rikspolisstyrelsen, Håkan Berg, byrådirektör vid Säkerhetspolisen och Anna Ladeborn Nilsson, jurist vid Polismyndigheten i Hallands län, deltagit i den fortsatta fördjupade inspektionen. Inspektionens syfte Syftet med inspektionen har främst varit att granska polismyndigheternas arbete med att utöva sin tillsyn enligt bland annat 5 kap. 8 och 9 vapenförordningen över vapenhandlarnas hantering av vapen. I sammanhanget har även myndigheternas hantering av reparationstillstånd granskats. Enligt förordningen ska polismyndigheterna i vissa avseenden minst en gång årligen granska de vapenhandlare som finns inom distriktet. Beträffande de verksamhetsområden som omfattats av inspektionsuppdraget har det varit angeläget att iaktta: u huruvida polismyndigheterna upprätthåller det rättsliga kravet på att tillse att handel med vapen sker på ett sådant seriöst och yrkesmässigt sätt att vapen inte kommer i orätta händer u huruvida ansvariga inom polismyndigheterna besitter de nödvändiga tekniska kunskaperna som erfordras för att kunna avgöra om vapen förvaras på ett föreskrivet sätt Inspektionens inriktning Inriktningen av inspektionen har varit att granska hur polismyndigheterna utövar sin tillsyn i följande avseenden: u att Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenhandlares och vissa sammanslutningars förvaring av skjutvapen m.m. (RPSFS 2005:4, FAP 556-2) efterlevs u att myndigheternas tillsyn sker kontinuerligt och inom föreskriven tid u att vapenhandlares inköpsförteckningar och försäljningsförteckningar med bilagor är utformade och förs enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om inköps- och försäljningsförteckningar m.m. enligt 5 kap. vapenförordningen u att vapenhandlares reparationsförteckning förs enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPSFS 2009:13, FAP 551-3) samt att de vapen som finns i förteckningen ingår i handlarens handelstillstånd Inspektionens genomförande Inspektionen har genomförts genom besök hos sex polismyndigheter. Dessa har varit Polismyndigheten i Västernorrlands län, Polismyndigheten i Jämtlands län, Polismyndigheten i Västmanlands län, Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i Östergötlands län och Polismyndigheten i Kalmar län. I samband med besöken har inspektionsgruppen även närvarat vid polismyndigheternas tillsyn av vapenhandlare. Inför besöken hos polismyndigheterna har inspektionsgruppen skickat ut frågor till de ansvariga på respektive myndighet. Inspektionsgruppen har även begärt in kopior av samtliga gällande vapenhandlartillstånd/reparatörtillstånd, protokoll från senast utförd tillsyn samt kopia av anläggarintyg och i förekommande fall polismyndighetens motivering till varför eventuella avvikelser i intyg accepterats. Efter varje besök har en skrivelse med fakta för sakgranskning översänts till respektive myndighet. Polismyndigheterna har därmed fått tillfälle att lämna synpunkter på de sakförhållanden som rör den egna myndigheten. Rikspolisstyrelsen förutsätter att de granskade myndigheterna i sitt fortsatta arbete beaktar de iakttagelser och synpunkter som framgår av respektive granskningsrapport och att de vidtar erforderliga åtgärder. 6 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 6 2010-08-19 15.30

3 Rättslig reglering Den svenska vapenlagstiftningen är av tradition restriktiv och regleringen på området är tämligen detaljerad. Lagstiftningen har ändrats vid ett stort antal tillfällen. Oftast har det rört sig om förhållandevis små ändringar som gjorts inom ramen för den gällande lagstiftningen. Genomgripande förändringar i vapenlagstiftningen som lett till helt nya författningar har genomförts i samband med 1934 års vapenkungörelse, 1949 års vapenförordning och 1973 års vapenlag. Den nuvarande vapenlagen har efter en systematisk översyn varit i kraft sedan den 1 april 1996. Vapenlagstiftningen utgör ett system för kontroll av vapenhanteringen i landet. Polismyndigheternas tillsyn över vapenhandlarna är ett viktigt inslag. Syftet med tillsynen är att kontrollera att vapenhandeln bedrivs på ett legalt och även i övrigt seriöst sätt. Bestämmelserna om förvaring av skjutvapen har skärpts i takt med ökningen av antalet brott som begåtts med hjälp av skjutvapen. Grundregeln är att vapeninnehavaren är skyldig att ha uppsikt över vapnen så att obehöriga inte kan få tag i dem (5 kap. 1 vapenlagen). Detaljkraven på förvaringen beror på antalet vapen, hur farliga de är, samt hur begärliga de anses vara. Vissa lättnader medges för förvaring i bostaden. Tillståndsprövning I 2 kap. 1 första stycket b vapenlagen föreskrivs att tillstånd krävs för att driva handel med skjutvapen. Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas både fysisk och juridisk person. Tillstånd att driva handel med skjutvapen får meddelas den som enligt 10 samma kapitel har de kunskaper som behövs samt är ordentlig och pålitlig. Sökanden ska också ha rätt att driva handel i allmänhet och får således t.ex. inte ha näringsförbud eller vara försatt i konkurs. Vapenhandlartillstånd får bara meddelas för handel som ska bedrivas yrkesmässigt. RPSFS 2009:13, FAP 551-3 I 13 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen finns närmare föreskrifter om vad som krävs för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen. Författningen trädde i kraft den 1 juni 2009, då den tidigare författningen om vapenlagstiftningen (RPSFS 2006:12) upphörde att gälla. Rikspolisstyrelsen kan med stöd av 21 kap. 1 nämnda föreskrift medge undantag från dessa föreskrifter. Kunskap, ordentlighet och pålitlighet Enligt 13 kap. 2 FAP 551-3 ska den som söker vapenhandlartillstånd besitta god kännedom om vapen, vapenlagstiftning, jaktlagstiftning och övrig lagstiftning som berör vapen. Sökanden ska visa att han eller hon besitter erforderliga kunskaper, exempelvis genom att styrka omfattande och väldokumenterad erfarenhet av tidigare verksamhet inom vapenhandeln, inom skytterörelsen eller försvarsmakten. Även genomförd utbildning i hithörande fråga kan styrka att sökanden uppfyller kunskapskravet. Såvitt avser vapenlagens krav på ordentlighet och pålitlighet bör, enligt de allmänna råden i FAP:en, sökandens allmänna laglydnad tillmätas stor betydelse. Det bör ställas högre krav på en vapenhandlare än på en person som önskar förvärva vapen för eget bruk. Den som dömts för exempelvis våldsbrott, egendomsbrott, häleriförseelser eller bokföringsbrott bör, om inte brottet är att betrakta som ringa, inte meddelas tillstånd förrän en avsevärd tid förflutit. I regel innebär detta tre till fem år räknat från den dag då den brottsliga gärningen begicks. Tiden bör stå i relation till brottets svårighetsgrad. Detsamma gäller, enligt de allmänna råden, för den som är känd i missbrukssammanhang. Vidare bör beaktas om sökanden fullgör sina åligganden mot det allmänna i t.ex. skattehänseende. Kraven på lämplighet gäller även för en juridisk person. I dessa fall ingår att bedöma lämpligheten hos styrelseledamöter och andra personer med avgörande inflytande i företaget. Det bör också tillses att föreståndare och ersättare har en sådan ställning inom företaget att de självständigt kan bedriva verksamheten på ett riktigt sätt. Enligt 5 kap. 3 vapenförordningen ska föreståndare och ersättare vara godkända av polismyndigheten. Yrkesmässighet När det gäller kravet på yrkesmässighet anges i de allmänna råden till 13 kap. 2 FAP 551-3 att verksamheten ska vara vinstinriktad och ha en viss varaktighet eller åtminstone vara inriktad på en serie affärshändelser. Det gäller för polismyndigheten att avgöra om det är fråga om en seriös och yrkesmässig handelsverksamhet. Vid bedömningen bör omfattningen av verksamheten vägas in, varvid några tiotal transaktio- Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 7 Vapen.indd 7 2010-08-19 15.30

rättslig reglering ner, dock minst 20, per år till eller från privatpersoner torde kunna vara ett nedre riktmärke 1. Den beräknade lagerhållningen bör också stå i rimlig proportion till årsomsättningen. Andra omständigheter som bör beaktas är uppgifter om tilltänkt kundkrets, vilket utbud som planeras, i vilken affärslokal verksamheten ska bedrivas, öppettider och finansiering. Den tilltänkta etableringens inverkan från marknadssynpunkt, t.ex. att det redan finns vapenhandlare på orten, är utan betydelse för bedömningen. Polismyndigheternas uppgiftsskyldighet till Rikspolisstyrelsen Genom ändringen i föreskriften år 2009 infördes en ny bestämmelse som reglerar polismyndighetens årliga uppgiftsskyldighet till Rikspolisstyrelsen. Enligt 13 kap. 4 aktuell föreskrift ska polismyndigheten senast den 31 mars varje år bl.a. lämna uppgift till Rikspolisstyrelsen om hur många och vilka vapenhandlare som inspekterats under föregående kalenderår, om vapenhandlarna har förvarat sina skjutvapen i överensstämmelse med vad som föreskrivs i Rikspolisstyrelsens föreskrift och allmänna råd om vapenhandlares och vissa sammanslutningars förvaring av skjutvapen m.m. (RPSFS 2005:4, FAP 556-2) samt i vilken omfattning och på vilket sätt kontrollerna genomförts. Tillståndets innehåll och omfattning Enligt 2 kap. 2 vapenlagen och 1 kap. 3 4 vapenförordningen är det polismyndigheten på den ort där verksamheten bedrivs som beslutar om vapenhandlartillstånd. I 2 kap. 10 vapenlagen och 5 kap. 1 vapenförordningen föreskrivs att det av tillståndet ska framgå vilka typer av skjutvapen och vilket antal av varje typ av vapen som tillståndet avser 2. Vapenhandlarens rätt att inneha vapen är begränsad till de vapen som anges i tillståndet. När det gäller helautomatiska vapen kan vapenhandlartillståndet aldrig medföra någon rätt att inneha andra vapen än sådana som har tagits in för en viss 1 Undantagsvis bör ett lägre antal kunna godkännas, som när försäljningen något enstaka år understiger tjugo vapen eller för en handlare med ett särskilt exklusivt eller udda sortiment, som ändå kan visa att det finns ett kommersiellt underlag för verksamheten. (Förstärkt kontroll av vapen m.m., Ds 2004:32 s. 59) 2 I detta antal ingår även vapen som handlaren innehar för kommissionsförsäljning, reparation, förvaring eller dylikt (13 kap. 1 andra stycket FAP 551-3) köpare (2 kap. 10 tredje stycket vapenlagen). Tillståndet ska vidare ange den plats där rörelsen får bedrivas och kan också innehålla villkor om hur vapnen ska förvaras. Förvaring av skjutvapen Enligt 2 kap. 10 vapenlagen får tillstånd till handel med skjutvapen förenas med villkor om hur skjutvapnen ska förvaras. Av 5 kap. 5 vapenlagen framgår att när det finns särskild anledning till det får en polismyndighet även i annat fall än som avses i dess 2 kap. besluta att tillstånd att inneha skjutvapen ska förenas med villkor att vapnet ska förvaras på visst sätt. En handelsrörelse får enligt 5 kap. 4 vapenförordningen inte påbörjas förrän polismyndigheten har godkänt de lokaler och andra utrymmen som är anordnade för vapnens förvaring. I begreppet förvaring ingår fysiskt skalskydd, förvaringsenhet/er samt larm inklusive larmöverföring och larmmottagare. Att larm ingår i förvaringsbegreppet framgår av ett kammarrättsavgörande från den 27 juni 2007, mål nr. 7302-05. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter eller villkor i fråga om förvaring av vapen som meddelats med stöd av vapenlagen kan enligt 9 kap. 2 b vapenlagen dömas för brott mot vapenlagen till böter eller fängelse i högst sex månader. RPSFS 2005:4, FAP 556-2 Vapenhandlares förvaring av skjutvapen regleras i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenhandlares och vissa sammanslutningars förvaring av skjutvapen m.m. (RPSFS 2005:4, FAP 556-2). Nu gällande föreskrift innebär en lättnad i förvaringskraven i förhållande till RPSFS 2003:13 (bostadsbegreppet i 4 kap. 5 utvidgades och kravet på larmöverföring i 7 kap. 1 3 sänktes genom att viss tidsfördröjning tillåts om förvaringen sker i valv/värdeskåp). FAP:en från 2003 trädde ikraft den 1 januari 2004 med en övergångstid på ett år. Från den 1 januari 2005 skulle således samtliga vapenhandlare uppfylla förvaringskraven. De regler om standarder och normer för förvaringsutrymmen, larm och skalskydd som anges i FAP:en från 2005 avser enligt föreskriftens 1 kap. 2 den lägsta tillåtna nivån för inbrottsskydd. Även andra standarder eller normer än de till vilka det hänvisas ska accepteras, om de når upp till den lägsta tillåtna nivån. Rikspolisstyrelsen kan enligt 9 kap. 1 nämnda föreskrift (RPSFS 2005:4, FAP 556-2) meddela undantag från dessa föreskrifter. 8 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 8 2010-08-19 15.30

rättslig reglering Under tiden december 2003 till juli 2005 ansökte femton vapenhandlare om dispens från bestämmelserna. Rikspolisstyrelsen avslog samtliga ansökningar. Åtta vapenhandlare överklagade beslutet till regeringen som avslog samtliga överklaganden den 22 februari 2007. Allmänna bestämmelser om förvaring Enligt 4 kap. 1 FAP 556-2 ska en vapenhandlare förvara vapnen i ett förvaringsutrymme som är lämpligt med hänsyn till dels vapnens antal, farlighet och begärlighet från stöldsynpunkt, dels beskaffenheten av och lokaliseringen av den lokal där förvaringsutrymmet finns. Förvaringsutrymme Av 4 kap. 4, 6 och 9 FAP 556-2 framgår att en vapenhandlare ska förvara särskilt farliga vapen 3, övriga vapen 4 och enhandsvapen tillsammans med övriga vapen i ett valv eller i ett värdeskåp. Avser förvaringen högst tio enhandsvapen, högst 20 övriga vapen eller vid gemensam förvaring av särskilt farliga vapen tillsammans med övriga vapen, högst tjugo vapenpoäng 5 får dock vapnen förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme 6. Med valv eller värdeskåp förstås, enligt 2 kap. 1 samma föreskrift, ett förvaringsutrymme, vars inbrottsskyddande förmåga lägst uppfyller kraven i SS EN 1143-1 utgåva 1, Grade 3 och, med undantag för ett valv som är gjutet på plats, är certifierat av ackrediterat certifieringsorgan 7. Med säkerhetsskåp förstås enligt andra stycket samma bestämmelse ett förvaringsutrymme som uppfyller lägst Svensk Standard SS 3492 säkerhetsskåp eller motsvarande krav och är certifierat av ackrediterat certifieringsorgan. Valv eller värdeskåp ska enligt 2 kap. 2 nämnd föreskrift vara försett med ett lås för säkerhetsskåp enligt Svensk Standard SS 3492 8. 3 Med särskilt farliga vapen avses, enligt 3 kap. 1 FAP 556-2, tillståndspliktiga enhandsvapen och skjutvapen med helautomatisk funktion 4 Definitionen av övriga skjutvapen framgår av 3 kap. 2 FAP 556-2 5 Vapenpoäng framräknas enligt bestämmelserna i 4 kap. 9 och 10 FAP 556-2 6 Vad som menas med lika säkert förvaringsutrymme framgår av 2 kap. 3 FAP 556-2 7 Definitionen av ett ackrediterat certifieringsorgan framgår av 2 kap. 5 FAP 556-2 8 Svensk Standard SS och Svensk och Europeisk Standard SS EN utges av Standardiseringen i Sverige, SIS och tillhandahålls av SIS Förlag AB Under vissa förutsättningar ska, enligt 2 kap. 4 samma föreskrift, ett fristående förvaringsutrymme vara förankrat i byggnadsstommen eller försett med tyngder så att vikten 150 kg uppnås. Förvaringsutrymmet ska som huvudregel, enligt 4 kap. 4 och 6 nämnda föreskrift, vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 2 6. Kravet på larm är dock undantaget då förvaringsutrymmet är placerat i vapenhandlarens bostad och förvaringen avser högst 20 enhandsvapen, högst 40 övriga vapen eller vid gemensam förvaring av särskilt farliga vapen tillsammans med övriga vapen, högst 40 vapenpoäng (4 kap. 5, 6 och 10 ). I nu gällande FAP utvidgades bostadsbegreppet i 4 kap. 5 i förhållande till RPSFS 2003:13 så att förvaring kan ske i angränsande garage eller fristående byggnad som är så placerad att den är möjlig att övervaka från bostaden. Enligt övergångsbestämmelserna till nu gällande FAP får den som före den 1 januari 2004 innehade ett skåp som inte uppfyller kraven i Svensk Standard men som godkänts eller accepterats enligt RPS- eller SSFnorm som gällde före den 1 juli 1992 även efter den 1 januari 2004 förvara skjutvapen i ett sådant, dock längst till utgången av 2010. Fysiskt skalskydd Då förvaringsutrymmen inte är placerade i vapenhandlares bostad ska, enligt 4 kap. 13 FAP 556-2, byggnad eller rum där vapen förvaras ha ett mekaniskt inbrottsskydd som når upp till skyddsklass 2 enligt SSF 200:3, Regler Mekanisk inbrottsskydd. Fönster, glas i dörrenhet och brandventilatorer ska förses med ett inkrypningsskydd bestående av 1. Skyddsglas i klass P6B enligt SS EN 356 utgåva 1, 2. galler i klass 1 enligt SSF 012, Galler Krav och klassindelning3, fastställd juli 1993, eller 3. minst sex m.m. tjock polykarbonat. Fysiskt skalskydd är alltså inget krav då förvaringsutrymmet är placerat i vapenhandlarens bostad. Enligt 4 kap. 14 samma FAP ska det fysiska skalskyddet kompletteras med antingen personell bevakning genom väktare eller teknisk bevakning genom larm enligt 7 kap. 1. Larm Enligt 7 kap. 1 FAP 556-2 ska larmet uppfylla kraven i larmklass 3 enligt SSF Regler Projektering och installation av inbrottslarmanläggning, SSF 130, utgåva 6. Därvid ska följande gälla: Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 9 Vapen.indd 9 2010-08-19 15.30

rättslig reglering 1. Det fysiska skalskyddet ska vara försett med ett larm 2. Förvaringsutrymmet ska vara försett med larm som detekterar (reagerar) vid angrepp (exempelvis seismiska detektorer) 3. Larmöverföring ska ske genom en övervakad förbindelse som vid angrepp avger larm inom 10 minuter. Sker förvaringen enligt 4 kap. 4 andra stycket eller 4 kap. 6 andra stycket i säkerhetsskåp eller i lika säkert förvaringsutrymme, ska dock larmöverföringen ske genom en fast uppkopplad ledning som ska vara kontinuerligt övervakad 4. Larmet ska överföras till en larmcentral som uppfyller SSF Regler-Larmcentraler / Central remote monitoring stations, SSF 136, utgåva 3 5. Centralutrustning inklusive överföringsutrustning ska vara placerad inom larmskyddat område 6. Tiden för en insats efter ett larm ska, så långt det är möjligt, stå i relation till det fysiska skyddet, så att larmad personal kan vara på plats innan det fysiska skyddet har penetrerats Larmföretag Enligt 2 lagen (1983:1097) med vissa bestämmelser om larmanläggningar m.m. får larminstallationsverksamhet inte bedrivas utan tillstånd. För tillstånd krävs bland annat att den som ansöker om tillstånd kan antas komma att bedriva verksamheten med noggrannhet och omsorg (2 andra stycket p. 1 samma lag). Fråga om tillstånd prövas av polismyndigheten i den ort där verksamhetens ledning ska utövas (3 angiven lag). Polismyndigheten får återkalla tillståndet, om förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger (4 samma lag). Har ett larmföretag vid upprepade tillfällen gjort slarviga installationer eller installerat larmanläggningar som har varit uppenbart olämpliga med hänsyn till bevakningsuppgifter och miljö ska polismyndigheten kunna ta upp frågan om en återkallelse av tillståndet (prop. 1982/83:163 s. 42). Inköps- och försäljningsförteckningar En vapenhandlares förvärv av vapen ska enligt 5 kap. 5 vapenförordningen ske efter skriftlig rekvisition och handlaren ska föra en särskild inköpsförteckning över rekvisitionerna. I 5 kap. 6 vapenförordningen föreskrivs att handlaren också ska föra anteckningar över sålda vapen i en särskild försäljningsförteckning. Enligt 13 kap. 3 Rikspolisstyrelsens föreskrift och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPSFS 2009:13, FAP 551-3) ska handlarens inköps- och försäljningsförteckning föras i antingen ett av Rikspolisstyrelsen tillhandahållet automatiskt dataprogram eller en för ändamålet avsedd inköps- och försäljningsbok. Vapenhandlaren är enligt 5 kap. 9 vapenförordningen skyldig att hålla inköps- och försäljningsförteckningarna med bilagor tillgängliga för polisman. Handlaren ska också lämna de upplysningar om inköpta och sålda vapen, om det befintliga vapenlagret och om andra förhållanden som är av betydelse för den tillsyn som polismyndigheten ska utöva över verksamheten. Inköps- och försäljningsförteckningar med bilagor ska enligt 5 kap. 10 vapenförordningen förvaras under tio år från den dag då den sista anteckningen gjordes. Om rörelsen läggs ner ska förteckningarna och bilagorna lämnas över till polismyndigheten. RPSFS 2000:30, FAP 551-4 Rikspolisstyrelsen har meddelat föreskrifter (RPSFS 2000:30, FAP 551-4) om innehållet i rekvisition, om vilka uppgifter som ska införas i inköpsförteckning och försäljningsförteckning, hur förteckningarna ska föras och om vilka handlingar som ska fogas som bilagor till sådana förteckningar samt om innehållet i vapenhandlares anmälan enligt 5 kap. 5 vapenförordningen. Författningen trädde i kraft den 1 juli 2000 då den tidigare föreskriften från 1986 (RPSFS 1986:24) upphörde att gälla. Rikspolisstyrelsen får med stöd av 11 nämnda föreskrift (RPSFS 2000:30, FAP 551-4) medge undantag från dessa föreskrifter. Rekvisition Av 1 och 2 FAP 551-4 framgår att en rekvisition ska vara numrerad och innehålla uppgifter om beställarens namn och adress, antalet rekvirerade vapen, vapentyp och kaliber samt leverantörens namn och adress. Till en kopia av rekvisitionen ska det fogas en kopia av leverantörens faktura. Handlingarna ska förvaras som bilagor till inköpsförteckningen. Inköps- och försäljningsförteckning Inköps- och försäljningsförteckningar ska enligt 3 FAP 551-4 vara utformade så att det i ett sammanhang går att överblicka verksamhetens förlopp. Förteckningarna ska föras i ett ordnat skick och på ett betryggande sätt. Transaktionerna ska numreras och antecknas i en kronologisk ordning på ett sådant sätt att det enkelt går att följa och kontrollera inköps- och försäljningstransaktionerna för respektive vapen. I inköps- och försäljningsförteckningarna ska vissa uppgifter om överlåtare, köpare och vapen anges (5 8 nämnd FAP). 10 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 10 2010-08-19 15.30

rättslig reglering Om förteckningarna förs med hjälp av ett helt eller delvis automatiserat system, ska de enligt 4 nämnd FAP framställas och förvaras även som pappersdokument. Denna framställning ska göras minst en gång varje kalendermånad och vid varje tillfälle som förteckningarna granskas av polismyndigheten. Förteckningarnas riktighet ska bestyrkas genom att de undertecknas av tillståndshavaren eller föreståndaren för rörelsen. De ska förvaras i ett ordnat skick och på ett betryggande sätt. Vad gäller polismyndighetens granskning av förteckningar som förs med hjälp av ett automatiserat system bör, enligt de allmänna råden, granskningen kompletteras med en granskning även av pappersdokumenten. Polismyndigheten bör genom en anteckning på förteckningen eller, i förekommande fall, framställt pappersdokument intyga att en granskning har skett. Vapenhandlares anmälan Av 9 och 10 FAP 551-4 framgår att en anmälan enligt 5 kap. 5 andra stycket vapenförordningen ska innehålla vissa uppgifter om handlaren och överlåtaren, överlåtarens innehavstillstånd och vapnets typ, fabrikat, modell, kaliber och tillverkningsnummer. En kopia av anmälan ska förvaras som bilaga till inköpsförteckningen. Sker förvärvet från ett dödsbo eller ett konkursbo ska personuppgifterna avse den avlidne eller konkursgäldenären. Polismyndigheternas tillsyn Polismyndigheten har ansvar för att kontrollera att vapenhandlarna följer vapenförfattningarnas bestämmelser och att respektive handlare uppfyller förutsättningarna för och villkoren i det meddelade tillståndet. Som ett led i denna kontroll ska polismyndigheten enligt 5 kap. 8 vapenförordningen se till att de skjutvapen som en handlare har förvaras på föreskrivet sätt. Minst en gång om året ska myndigheten också granska inköps- och försäljningsförteckningarna med bilagor. När det finns anledning till det ska myndigheten, enligt nämnda lagrum, granska handlarens lager av skjutvapen. I samband med denna kontroll kan vapenhandlarens utlåning av vapen granskas. En vapenhandlare får, enligt 3 kap. 6 vapenlagen, låna ut skjutvapen till den som fyllt arton år för sådan provskjutning på skjutbana som äger rum under uppsikt. Kravet på uppsikt gäller inte om låntagaren själv har rätt att inneha vapen av den typ som lånet avser. Utlåning får enligt de allmänna råden i 15 kap. FAP 551-3 (RPSFS 2009:13) inte ske för något annat ändamål än provskjutning på skjutbana och inte för längre tid än som behövs för provskjutningen. Den längsta lånetiden, två veckor, torde i praktiken mycket sällan behöva tillämpas för provskjutning. Vapenhandlaren är enligt 5 kap. 9 vapenförordningen skyldig att hålla inköps- och försäljningsförteckningarna med bilagor tillgängliga för polisman. Handlaren ska också lämna de upplysningar om inköpta och sålda vapen, om det befintliga vapenlagret och om andra förhållanden som är av betydelse för den tillsyn som polismyndigheten ska utöva över verksamheten. Återkallelse av tillstånd Ett vapenhandlartillstånd ska enligt 6 kap. 3 vapenlagen återkallas om tillståndshavaren inte längre bedriver yrkesmässig handel. Tillståndet ska också återkallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns. Detta innebär att tillståndet ska återkallas om tillståndshavaren inte längre har rätt att driva handel i allmänhet eller om denne inte uppfyller kraven på kunskap, ordentlighet eller pålitlighet. Vidare ska tillståndet återkallas, om det annars finns någon skälig anledning att återkalla det. Denna regel infördes i syfte att göra det helt klart att polismyndigheten ska göra en allsidig prövning av alla omständigheter som kan påverka lämpligheten av att en vapenhandlare fortsätter sin handel (prop. 1990/91:130 s. 65). Slutligen får tillståndet återkallas om innehavaren har åsidosatt någon bestämmelse i vapenlagen eller någon föreskrift eller något villkor som har meddelats med stöd av lagen. Denna grund för återkallelse är, till skillnad från övriga grunder för återkallelse, fakultativ. Det finns inga bestämmelser om återkallelse av en av polismyndigheten godkänd föreståndare eller ersättare enligt 5 kap. 3 vapenförordningen. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet driver handel med skjutvapen utan tillstånd ska enligt 9 kap. 2 f vapenlagen straffas med böter eller med fängelse i högst sex månader. Vapenreparatörer I 2 kap. 1 första stycket c vapenlagen föreskrivs att tillstånd krävs för att yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn. Innehavare av tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn kan vara såväl fysisk som juridisk person. Enligt 4 kap. 3 samma lag får skjutvapen för reparation eller översyn lämnas till och tillfälligt innehas av den som får driva handel med sådana vapen eller den som har tillstånd att ta emot vapen för sådana åtgärder. Av 2 kap. 2 vapenlagen och 1 kap. 3 4 vapenför- Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 11 Vapen.indd 11 2010-08-19 15.30

rättslig reglering ordningen framgår att det är polismyndigheten på den ort där rörelsen ska bedrivas som beslutar om tillstånd för någon annan än en enskild person att ta emot vapen för reparation eller översyn. Tillstånd för en enskild person att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn prövas av polismyndigheten på den ort där personen är folkbokförd eller, om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, på den ort där han eller hon är bosatt eller annars uppehåller sig (2 kap. 2 vapenlagen och 1 kap. 3 1 vapenförordningen). I 8 kap. 1 vapenförordningen föreskrivs att det av tillståndsbeviset ska framgå vilka vapentyper tillståndet avser samt om villkor som meddelats med stöd av vapenlagen. Reparationsförteckning Enligt 8 kap. 2 vapenförordningen är den som tar emot skjutvapen för reparation eller översyn skyldig att föra anteckningar i en särskild reparationsförteckning över mottagna vapen. Den som har tagit emot skjutvapen för reparation eller översyn är skyldig att hålla förteckningen tillgänglig för polisman och på begäran lämna upplysningar till honom eller henne om mottagna vapen. I 16 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPSFS 2009:13, FAP 551-3) finns närmare föreskrifter om ändring, reparation och skrotning av skjutvapen. Av 1 nämnda kapitel framgår vilka uppgifter en reparationsförteckning ska innehålla, t.ex. vapnets typ och vapenlicensnummer. Vid polismyndighetens prövning av en ansökan om reparationstillstånd ska enligt 16 kap. 2 nämnd FAP hänsyn tas till sökandens allmänna lämplighet att tillfälligt inneha vapen av det slag som det är fråga om. Ett tillstånd kan begränsas till att avse endast vapen av en viss typ. Enligt 16 kap. 3 nämnd FAP ska en reparatörs förteckning över mottagna skjutvapen föras i antingen ett av Rikspolisstyrelsen tillhandahållet automatiskt dataprogram eller en för ändamålet avsedd reparationsbok. Enligt de allmänna råden i FAP:en bör polismyndigheten överväga om reparationsstillståndet ska förenas med särskilda villkor för förvaringen. Vidare anges i de allmänna råden att polismyndigheten minst en gång årligen bör låta granska reparationsförteckningen. IT-system (VÄS) VÄS är ett ärendehanteringssystem för vapenärenden. Därutöver finns i systemet ett centralt vapeninnehavarregister (CVI), centralt vapenregister (CVR) samt vapenhandlarregister (CVH). Varje polismyndighet ska enligt 2 kap. 17 vapenlagen med hjälp av automatiserad behandling föra ett lokalt register över tillståndspliktiga vapeninnehav och beslut enligt vapenlagen. Enligt 2 kap. 18 3 vapenlagen ska Rikspolisstyrelsen med hjälp av automatiserad behandling föra separata centrala register över personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt vapenlagen att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret). Vapenhandlarregistret har enligt 2 kap. 20 vapenlagen till ändamål att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, upptäcka och utreda brott med anknytning till skjutvapen samt att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt vapenlagen. Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller bland annat vid behandling av personuppgifter i vapenhandlarregistret (2 kap. 21 vapenlagen). Av 48 personuppgiftslagen framgår att den personuppgiftsansvarige ska ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med personuppgiftslagen har orsakat. Med stöd av 11 kap. 2 j vapenlagen och 17 kap. 4 vapenförordningen har Rikspolisstyrelsen meddelat föreskrifter om registerföringen hos polismyndigheterna. I 9 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPSFS 2009:13, FAP 551-3) finns närmare föreskrifter om vapenärendesystem m.m. Av 9 kap. 1 framgår att handläggning av ärenden enligt vapenlagstiftningen regelmässigt ska ske i det nationella VÄS. Förvaltningslagen Förvaltningslagen (1986:223) gäller för förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. Det främsta syftet med förvaltningslagen är att värna medborgarnas rättssäkerhet i förhållande till myndigheter. Den ska säkerställa myndigheternas service till allmänheten och leda till snabbare avgöranden. Den innehåller även regler gällande omprövning av beslut. Jäv Reglerna om jäv i 11 och 12 är centrala i förvaltningslagen och ger uttryck för objektivitetsprincipen som innebär att myndigheterna ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Detta ställer krav på att den handläggande befattningshavaren inte låter sig påverkas av ovidkommande hänsyn. 12 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 12 2010-08-19 15.30

rättslig reglering Rätt att få del av uppgifter Förvaltningslagen slår i 16 fast att en part har rätt till insyn i det material som finns i ett ärende, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild 9. Myndigheten ska självmant låta part ta del av de uppgifter som tillförts ärendet. Ett ärende får inte avgöras utan att part underrättas om de uppgifter som tillförts ärendet. Detta framgår av 17. Undantag från skyldigheten att kommunicera föreligger t.ex. om då avgörandet inte går parten emot eller om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet. Beslut En myndighet är i princip skyldig att motivera sina beslut. Motiveringsskyldigheten framgår av 20 förvaltningslagen och omfattar enligt huvudregeln endast slutliga beslut. Såväl avgöranden i sak som beslut om avvisning eller avskrivning av ett ärende ska motiveras. Det åligger myndigheten att underrätta parterna om beslutet och det innehåll varigenom en myndighet avgör ärendet. Underrättelse ska ske utan begäran och gäller alla slutliga beslut. Således omfattas också positiva beslut samt avskrivnings- och avvisningsbeslut av underrättelseskyldigheten. Myndigheter är också skyldiga att tala om hur beslut kan överklagas (21 ). Om en myndighet har meddelat ett beslut som visar sig vara felaktigt ska myndigheten under vissa förutsättningar ompröva beslutet (27 ). Beslut En myndighet är i princip skyldig att motivera sina beslut. Detta gäller endast för slutlig beslut. Det gäller alltså avgöranden i sak men även beslut om avvisning eller avskrivning av ett ärende och framgår av 20. Det åligger myndigheten att underrätta parterna om beslutet och dess underhåll. Underrättelse ska ske utan begäran och gäller alla slutliga beslut. Således omfattas också positiva beslut samt avskrivnings- och avvisningsbeslut. Varje beslut ska innehålla en överklagandehänvisning dvs. det ska alltid framgå hur beslutet kan överklagas (21 ). Gynnande beslut kan som huvudregel inte återkallas eller ändras. Detta har sin grund i att en enskilt måste kunna lita på att ett beslut som en myndighet fattat är riktigt och att det ska stå fast. Den enskilde ska inte riskera att beslutet plötsligt ändras. Det finns dock tre viktiga undantag. Ett undantag är om ett beslut återkallas med stöd av ett förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet. Det har vidare ansetts möjligt av hänsyn till en hälsofara, brandfara, trafikfara eller av andra sådana säkerhetsskäl att ändra ett beslut. Ett beslut kan också återkallas om den enskilde har lämnat oriktiga uppgifter som legat till grund för beslutet ( Se t.ex. Hellners, Malmqvist; Förvaltningslagen med kommentar, 2:a uppl. Sidan 352 ff; JO 1987/88 sidan 258, JO 1990/91 sidan 161 och Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder 7:e uppl. 1992, sidan 87 f.). Skadeståndslagen Enligt 3 kap. 2 första punkten skadeståndslagen ska staten ersätta skada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. Av 3 kap. 3 samma lag framgår att staten ska ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid ska särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades. 9 Vissa begränsningar i partsinsynen finns i 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 13 Vapen.indd 13 2010-08-19 15.30

4 Allmänt om inspektionsbesöken Inspektionsgruppen besökte polismyndigheterna under hösten 2009. Inspektionen vid Polismyndigheten i Västernorrlands län förlades till Sundsvall som besöktes den 1 2 september. Inspektionsgruppen närvarade dessutom då polismyndigheten genomförde två oanmälda respektive en föranmäld inspektion hos vapenhandlare i Sundsvall, Birsta och Härnösand. Inspektionen vid Polismyndigheten i Jämtlands län ägde rum i Östersund den 30 september 1 oktober. Inspektionsgruppen närvarade också då polismyndigheten genomförde två oanmälda inspektioner hos vapenhandlare i Östersund. Inspektionen vid Polismyndigheten i Västmanlands län förlades till Västerås som besöktes den 13 14 oktober. Inspektionsgruppen närvarade dessutom då polismyndigheten genomförde tre föranmälda inspektioner hos vapenhandlare i Västerås respektive Kolsva. Inspektionen vid Polismyndigheten i Stockholms län avsåg hela myndigheten men förlades till Polismästardistriktet City där tillståndsenheten finns. Tillståndsenheten handlägger tillståndsärenden för hela Stockholms län. Inspektionsgruppens besök ägde rum den 20 21 oktober. Delar av inspektionsgruppen, Carina Vangstad och Håkan Berg, träffade dessutom vapenhandläggarna och t.f. chefen för tillståndsenheten den 19 oktober för genomgång av tillståndsbevis och inspektionsprotokoll. Likaså närvarade Vangstad och Berg den 23, 26, 29 oktober och 2 november vid polismyndighetens tillsyn av vapenhandlare. Hela eller delar av inspektionsgruppen närvarade vid totalt sju oanmälda inspektioner respektive två renodlade förvaringskontroller hos vapenhandlare i Handen, Hägersten, Nacka, Åkersberga och Stockholm. Inspektionen vid Polismyndigheten i Östergötlands län förlades till Norrköping som besöktes den 27 28 oktober. Inspektionsgruppen närvarade också då polismyndigheten genomförde två oanmälda respektive en föranmäld inspektion hos vapenhandlare i Motala, Åtvidaberg och Skärblacka. Inspektionen vid Polismyndigheten i Kalmar län ägde rum i Kalmar den 3 4 november. Inspektionsgruppen närvarade dessutom då polismyndigheten genomförde två oanmälda inspektioner hos vapenhandlare i Nybro respektive Kalmar. Under inspektionen genomfördes samtal med myndigheternas ledning samt personal som handlägger tillstånd till handel med skjutvapen. Vidare granskades tillståndsbevis med eventuella beslutsunderlag samt protokoll från senast genomförd vapenhandlarinspektion. 14 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 14 2010-08-19 15.30

5 Polismyndigheten i Västernorrlands län Organisation, ledning och styrning Tillstånd till handel med skjutvapen handläggs på närpolisområdena Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik. Arbetet utförs av totalt åtta handläggare med respektive närpolischef som arbetsledare. Vapenhandläggarna genomför den årliga inspektionen hos vapenhandlare. Vid eventuella brister informeras respektive närpolischef som beslutar om åtgärd. Beslutsfattarna som är fem till antalet har en länsövergripande funktion och är därför placerade på länspolismästarens stab i Sundsvall. Arbetet vid länspolismästarens stab leds av en stabschef. Stabschefens närmaste chef är länspolismästaren. Delegationsordning I myndighetens delegationsordning anges polisintendent/myndighetsjurist samt en namngiven kommissarie som lägsta beslutandenivå för att besluta om tillstånd att driva handel med skjutvapen respektive besluta om återkallelse av tillstånd att driva handel med skjutvapen. Samma befattningshavare har också delegation att godkänna föreståndare och ersättare för handelsrörelse. Behörigheten att besluta om särskild förvaringsföreskrift enligt 5 kap. 5 vapenlagen, godkänna lokaler för förvaring av skjutvapen och ammunition hos handelsrörelse, granska handlares vapenlager, inköps- och försäljningsböcker samt inspektera vapenhandel är delegerad till civilanställd. Som lägsta beslutandenivå för att besluta om godkännande av person att mottaga skjutvapen för reparation anges biträdande närpolischef. Tillstånd Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället tretton vapenhandlartillstånd registrerade i Västernorrlands län. Inspektionsgruppen har granskat elva tillstånd. Flera av de utfärdade tillstånden har villkor om hur vapnen ska förvaras preciserade på själva tillståndsbeviset och inte i en bilaga. Eftersom vapenhandlarna förevisar tillståndsbeviset vid inköp av vapen sker en onödig spridning av förvaringen. Ett av de tillstånd polismyndigheten utfärdat saknar helt villkor för förvaring. I något tillstånd är författningshänvisningen felaktig. Samtliga tillståndsbevis saknar uttrycklig uppgift huruvida verksamheten bedrivs i lokal eller bostad. Uppgiften påverkar vilka förvaringskrav som ska ställas. Information om var verksamheten bedrivs är därför av vikt vid t.ex. en internkontroll. Det saknas beslutsunderlag såsom exempelvis intyg från värdeförvaringstekniker, intyg och skiss över skalskyddat område samt anläggarintyg 10. Omfattande fel och brister finns i polismyndighetens uppställda förvaringsvillkor. Något som inspektionsgruppen även kunde konstatera vid de tre besök som gruppen gjorde hos vapenhandlare. Endast Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från RPSFS 2005:4, FAP 556-2. Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället tre reparationstillstånd registrerade i länet. Vid inspektionsgruppens besök framgick att polismyndigheten inte granskar reparationsförteckningar hos vapenreparatörerna. Tillsyn Polismyndigheten genomför både föranmälda och oanmälda inspektioner hos vapenhandlare. I Sollefteå närpolisområde är avstånden till vapenhandlarna, som samtliga har sin handel i bostaden, sådana att föranmälan alltid görs inför ett inspektionsbesök. Vid polismyndighetens inspektioner görs sällan fullständiga kontroller av vapenhandlares vapenlager. Hos större vapenhandlare med stora vapenvolymer görs enbart stickprovskontroller. Vapenhandlares utlåning av vapen kontrolleras vanligtvis inte. Om en brist upptäcks meddelas resultatet till respektive närpolischef som beslutar om åtgärd. Några brister har aldrig upptäckts. Polismyndigheten har skriftliga handläggningsrutiner för kontroll av vapenhandlare. För att kontrollera att vapenhandlare uppfyller kravet på yrkesmässighet räknar polismyndigheten antal transaktioner under ett år. Inga kontroller i övrigt görs, t.ex. huruvida vapenhandlaren är momsregistrerad hos Skatteverket eller försatt i konkurs. Inspektionsgruppen har granskat elva inspektionsprotokoll, varvid framkommit att två vapenhandlare inte synes uppfylla kravet på yrkesmässighet. Ett protokoll saknar helt uppgifter om antalet transaktioner föregående år. Polismyndigheten har ingen upprättad tidsplan för genomförande av årliga kontroller hos vapenhandlare. Vid inspektionsgruppens besök framgick att en vapenhandlare inte hade inspekterats under föregående år. Övriga vapenhandlare hade granskats inom den lagstadgade tidsfristen. 10 Beslutsunderlag som polismyndigheten bör kräva in framgår av bilaga 1 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 15 Vapen.indd 15 2010-08-19 15.30

6 Polismyndigheten i Jämtlands län Organisation, ledning och styrning Tillstånd till handel med skjutvapen handläggs av två vapenhandläggare på enheten extern service under verksamhetsstödet i Östersund. Arbetet vid extern service leds av chefen för verksamhetsstödet. Polismyndigheten har för närvarande tre beslutsfattare avseende tillstånd till handel med skjutvapen. Dessa är länspolismästaren, chefen för staben och chefen för operativa avdelningen. Dessutom är en polisintendent, placerad på staben, beslutsbehörig men denne är för tillfället tjänstledig. Delegationsordning I myndighetens delegationsordning anges polisintendent med anmärkning även 3:8 polisförordningen som lägsta beslutandenivå för att besluta om tillstånd att driva handel med skjutvapen. Som lägsta beslutandenivå för att besluta om återkallelse av tillstånd att driva handel med skjutvapen anges polisintendent. Behörigheten att besluta om särskild förvaringsföreskrift enligt 5 kap. 5 vapenlagen är delegerad till inspektör och assistent med anmärkning biträdande närpolischef, assistent vid verksamhetsstödet, närpolisområde. Som lägsta beslutandenivå för att besluta om godkännande av föreståndare och ersättare i vapenhandel anges inspektör och assistent med anmärkning biträdande närpolischef, assistent vid verksamhetsstödet, närpolisområde. Behörigheten att hos handelsrörelse godkänna lokaler och andra utrymmen anordnade för vapens förvaring är delegerad till inspektör med befattning som biträdande närpolischef. Delegationsfrågan avseende polismyndighetens årliga inspektion av vapenhandlare är sedan den 12 oktober 2009 (då en tjänsteföreskrift från juni 1995 upphörde att gälla) oreglerad. När det gäller beslut om godkännande av person att mottaga skjutvapen för reparation anges som lägsta beslutandenivå kommissarie med befattning som närpolischef. Tillstånd Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället tretton vapenhandlartillstånd registrerade i Jämtlands län. Inspektionsgruppen har granskat åtta tillstånd. I åtskilliga tillstånd är vissa typer av skjutvapen (exempelvis licenspliktiga vapendelar) inte angivna i typ och antal. Flera av de utfärdade tillstånden har villkor om hur vapnen ska förvaras preciserade på själva tillståndsbeviset och inte i en bilaga. Eftersom vapenhandlarna förevisar tillståndsbeviset vid inköp av vapen sker en onödig spridning av förvaringen. I flera av tillstånden hänvisas till upphävd föreskrift. Två tillstånd saknar underskrift av behörig beslutsfattare. Samtliga tillståndsbevis saknar uttrycklig uppgift huruvida verksamheten bedrivs i lokal eller bostad. Uppgiften påverkar vilka förvaringskrav som ska ställas. Information om var verksamheten bedrivs är därför av vikt vid t.ex. en internkontroll. Det saknas beslutsunderlag såsom exempelvis intyg från värdeförvaringstekniker, intyg och skiss över skalskyddat område samt anläggarintyg. Omfattande fel och brister finns i polismyndighetens uppställda förvaringsvillkor. Något som inspektionsgruppen även kunde konstatera vid de två besök som gruppen gjorde hos vapenhandlare. Endast Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från RPSFS 2005:4, FAP 556-2. Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället två reparationstillstånd registrerade i länet. Vid inspektionsgruppens besök framgick att polismyndigheten inte granskar reparationsförteckningar hos vapenreparatörerna. Tillsyn Polismyndigheten genomför både föranmälda och oanmälda inspektioner hos vapenhandlare. Inspektionsbesöken utförs av närpolischef i det område där handeln är belägen tillsammans med vapenhandläggare. Vid polismyndighetens inspektioner görs sällan fullständiga kontroller av vapenhandlares vapenlager. Hos större vapenhandlare med stora vapenvolymer görs 16 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 16 2010-08-19 15.30

Polismyndigheten i Jämtlands län enbart stickprovskontroller. Vapenhandlares utlåning av vapen kontrolleras vanligtvis inte. Då polismyndigheten upptäcker brister vid inspektion erhåller vapenhandlaren muntlig erinran. Vid inspektionsgruppens granskning framgick att en vapenhandlare i oktober 2006 fått anmärkning på förvaringen. Några åtgärder med anledning av bristen har inte vidtagits. Polismyndigheten har inga skriftliga handläggningsrutiner för kontroll av vapenhandlare. För att kontrollera att vapenhandlare uppfyller kravet på yrkesmässighet räknar polismyndigheten antal transaktioner under ett år. Inga kontroller i övrigt görs. Inspektionsgruppen har granskat åtta inspektionsprotokoll. Tre protokoll saknar helt uppgifter om antalet transaktioner föregående år. Polismyndigheten har ingen upprättad tidsplan för genomförande av årliga kontroller hos vapenhandlare. Vid inspektionsgruppens besök framgick att tre av elva vapenhandlare hade inspekterats inom föreskriven tid. Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 17 Vapen.indd 17 2010-08-19 15.30

7 Polismyndigheten i Västmanlands län Organisation, ledning och styrning Tillstånd till handel med skjutvapen handläggs och bereds av tre vapenhandläggare vid tillstånds- och servicegruppen som är organisatoriskt placerad inom rättsenheten i Västerås där också beslutsfattarna två jurister arbetar. Arbetet vid tillstånds- och servicegruppen leds av gruppchefen vars närmaste chef är chefen för rättsenheten. Delegationsordning I myndighetens delegationsordning anges polischef med anmärkning Personal vid rättsenheten enligt särskilt beslut som lägsta beslutandenivå för att besluta om tillstånd att driva handel med skjutvapen respektive besluta om återkallelse av tillstånd att driva handel med skjutvapen. Den lägsta beslutandenivån för att besluta om särskild förvaringsföreskrift enligt 5 kap. 5 vapenlagen delegeras till assistent med anmärkning Vapenhandläggare, avser även fall där belastning i form av penningböter utdömts för enklare förseelser. Som lägsta beslutandenivå för godkännande av föreståndare och ersättare för vapenhandel anges assistent med anmärkning Vapenhandläggare, avser även fall där belastning i form av penningböter utdömts för enklare förseelse. Beslutanderätt att hos handelsrörelse godkänna lokaler och andra utrymmen anordnade för vapens förvaring delegeras till närpolischef samt inspektör med anmärkning Enligt särskilt beslut. Samma personalkategori är behöriga att årligen granska handlares inköps- och försäljningsförteckningar samt lager av skjutvapen. Enligt ett särskilt beslutsprotokoll från den 15 april 2008 har en polisinspektör erhållit personlig delegation i bland annat ärenden gällande vapenlagen, dock ej återkallande av tillstånd enligt 6 kap. eller omhändertagande av vapen och ammunition vid risk för missbruk (6 kap. 4 ), och vapenförordningen. Myndighetens båda jurister har, enligt beslutsprotokoll från den 1 oktober 2007 respektive 15 juni 2009, personlig delegation att besluta i samtliga ärenden enligt vapenlagen. Som lägsta beslutandenivån för godkännande av person att mottaga skjutvapen för reparation anges assistent med anmärkning Vapenhandläggare, avser även fall där belastning i form av penningböter utdömts för enklare förseelser. Tillstånd Vid inspektionstillfället fanns i Västmanlands län åtta vapenhandlartillstånd, varav två var under omprövning. Sex vapenhandlartillstånd var registrerade i VÄS. Inspektionsgruppen har granskat åtta tillståndsbevis angående handel med skjutvapen. Hälften av tillstånden är undertecknade av assistent enligt uppdrag. Det framkommer inte på vems uppdrag eller varför behörig beslutsfattare varit förhindrad att underteckna tillståndet. I åtskilliga tillstånd är vissa typer av skjutvapen (exempelvis enhandsvapen) inte angivna i typ och antal. Flera av de utfärdade tillstånden har villkor om hur vapnen ska förvaras preciserade på själva tillståndsbeviset och inte i en bilaga. Eftersom vapenhandlarna förevisar tillståndsbeviset vid inköp av vapen sker en onödig spridning av förvaringen. Samtliga tillståndsbevis saknar uttrycklig uppgift huruvida verksamheten bedrivs i lokal eller bostad. Uppgiften påverkar vilka förvaringskrav som ska ställas. Information om var verksamheten bedrivs är därför av vikt vid t.ex. en internkontroll. Det saknas beslutsunderlag såsom exempelvis intyg från värdeförvaringstekniker, intyg och skiss över skalskyddat område samt anläggarintyg. Omfattande fel och brister finns i polismyndighetens uppställda förvaringsvillkor. Något som inspektionsgruppen även kunde konstatera vid de tre besök som gruppen gjorde hos vapenhandlare. Endast Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från RPSFS 2005:4, FAP 556-2. Vid inspektionstillfället fanns inom Polismyndigheten i Västmanlands län fyra reparationstillstånd. Två av dessa var inte inregistrerade i VÄS. Vid inspektionsgruppens besök framgick att polismyndigheten inte granskar reparationsförteckningar hos vapenreparatörerna. Tillsyn Polismyndigheten genomför både föranmälda och oanmälda inspektioner hos vapenhandlare. Inspektion av vapenhandel som drivs i butik med sedvanliga 18 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 18 2010-08-19 15.30

Polismyndigheten i Västmanlands län öppettider görs alltid oanmäld. Samtliga inspektionsbesök infaller under sista kvartalet varje år. Inspektionerna utförs av handläggare med vapenhandläggarutbildning, en beslutsfattare/jurist och minst en polis med särskild kännedom om verksamheten. Chefen för tillstånd- och servicegruppen innehar polisiär vapeninstruktörutbildning och bombteknikerutbildning, varför denne i första hand ska delta i inspektionerna hos vapenhandlare. Vid polismyndighetens inspektioner görs fullständiga kontroller av vapenhandlares vapenlager avseende typ och antal. Stickprov görs av vapen i lager genom kontroll av vapnens tillverkningsnummer mot inköpsförteckning och det tillverkningsnummer som är angivet där. Vid inspektion hos vapenhandlare kontrolleras även vapenhandlares utlåning av vapen. Polismyndigheten har en skriftlig checklista, i protokollform, för kontroll av vapenhandlare. Då brister upptäcks vid inspektion görs anmärkning i protokoll. Besök och efterkontroll sker för att kontrollera att anmärkningen är åtgärdad. För att kontrollera att vapenhandlare uppfyller kravet på yrkesmässighet räknar polismyndigheten antal transaktioner under ett år. Vid inspektionerna uppmärksammar myndigheten särskilt om transaktioner skett till en eller två personer med viss regelbundenhet. Handlaren får då redogöra för orsaken. Detta för att undvika s.k. skentransaktioner. Polismyndigheten tar även hänsyn till omsättningen och hur verksamheten bedrivs i övrigt. Inspektionsgruppen har granskat sex inspektionsprotokoll, varvid framkommit att en vapenhandlare inte synes uppfylla kravet på yrkesmässighet. Vid inspektionsgruppens besök framgick att myndighetens samtliga protokoll över 2008 års inspektionsbesök hos vapenhandlare var öppna och inte undertecknade. Själva granskningen hade dock skett inom den lagstadgade tidsfristen. Polismyndigheten hade valt att inte avsluta ärendena i avvaktan på inspektionsgruppens besök för att få ett klargörande i hur Rikspolisstyrelsen tolkar förvaringskraven i FAP 556-2. Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 19 Vapen.indd 19 2010-08-19 15.30

8 Polismyndigheten i Stockholms län Organisation, ledning och styrning Tillstånd till handel med skjutvapen handläggs på tillståndsenhetens vapengrupp under City polismästardistrikt med länsgemensamt ansvar. Gruppen består av fjorton civila handläggare, åtta poliser, en gruppchef och en förundersökningsledare. En handläggare är målansvarig för handläggning av vapenhandlarärenden. Arbetet vid tillståndsenhetens vapengrupp leds av gruppchefen vars närmaste chef är chefen för tillståndsenheten. Delegationsordning I polismyndighetens delegationsordning anges polisintendent vid City polismästardistrikt som lägsta beslutandenivå för att besluta om tillstånd att driva handel med skjutvapen respektive besluta om återkallelse av tillstånd att driva handel med skjutvapen. Som lägsta beslutandenivå för att besluta om särskild förvaringsföreskrift enligt 5 kap. 5 vapenlagen anges inspektör vid tillståndsenheten, City polismästardistrikt. Beslutanderätt att godkänna föreståndare och ersättare för vapenhandel samt att godkänna lokaler och andra utrymmen som är anordnade för vapnens förvaring i en handelsrörelse delegeras till inspektör vid tillståndsenheten, City polismästardistrikt. Lägsta beslutandenivå för att granska handlares inköps- och försäljningsförteckningar samt lager av skjutvapen är inte reglerad i delegationsordningen. Lägsta beslutandenivå för godkännande av person att ta emot skjutvapen för reparation ligger på inspektör vid tillståndsenheten, City polismästardistrikt, med anmärkning gruppchef vid vapengruppen. Tillstånd Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället tjugosju vapenhandlartillstånd registrerade i Stockholms län. En vapenhandlare var dock dubbelregistrerad. Inspektionsgruppen har granskat tjugosex tillstånd. I flera tillstånd är vissa typer av skjutvapen (exempelvis licenspliktiga vapendelar) inte angivna i typ och antal. Åtskilliga av de utfärdade tillstånden har villkor om hur vapnen ska förvaras preciserade på själva tillståndsbeviset och inte i en bilaga. Eftersom vapenhandlarna förevisar tillståndsbeviset vid inköp av vapen sker en onödig spridning av förvaringen. Samtliga tillståndsbevis saknar uttrycklig uppgift huruvida verksamheten bedrivs i lokal eller bostad. Uppgiften påverkar vilka förvaringskrav som ska ställas. Information om var verksamheten bedrivs är därför av vikt vid t.ex. en internkontroll. I några fall åberopas en upphävd föreskrift. Det saknas beslutsunderlag såsom exempelvis intyg från värdeförvaringstekniker och intyg över skalskyddat område. Anläggarintyg finns bifogat flera av de tillstånd där polismyndigheten uppställt larmkrav. I de fall där regelavvikelser anges i anläggarintygen saknas emellertid dokumentation över polismyndighetens ställningstagande. Åtskilliga anläggarintyg är dessutom ofullständiga, t.ex. är några utfärdade av anläggarfirmor som inte är certifierade för larmklass 3. Omfattande fel och brister finns i polismyndighetens uppställda förvaringsvillkor. Något som inspektionsgruppen även kunde konstatera vid de nio besök som gruppen gjorde hos vapenhandlare. Endast Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från RPSFS 2005:4, FAP 556-2. Vid inspektionstillfället fanns inom Polismyndigheten i Stockholms län sex reparationstillstånd. Två av dessa var inte inregistrerade i VÄS. Samtliga vapenreparatörer har kontrollerats under 2009, varvid framkommit att fyra reparatörer upphört med verksamheten. Tillsyn Polismyndigheten genomför alltid oanmälda inspektioner hos de stora vapenhandlarna med sedvanliga öppettider. Inspektionsbesöken utförs av minst två vapenhandläggare. Hos större vapenhandlare sker inspektionerna även tillsammans med polisman. Vid ansökan om ny vapenhandlare görs en större kontroll med bistånd från Säkerhetspolisen i förvaringsfrågan. De som genomför inspektioner har samtliga genomgått utbildning i Rikspolisstyrelsens regi år 2005. Vid polismyndighetens inspektioner kontrolleras bland annat vapenhandlares utlåning av vapen. Eventuella tullhandlingar om in/utförsel kontrolleras mot vapenhandlarböckerna. Polismyndigheten har skriftliga handläggningsrutiner för kontroll av vapenhandlare. Då brister upptäcks vid inspektion görs anmärkning i protokoll. Besök och efterkontroll sker för att kontrollera att anmärkningen är åtgärdad. 20 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 20 2010-08-19 15.30

Polismyndigheten i Stockholms län För att kontrollera att vapenhandlare uppfyller kravet på yrkesmässighet räknar polismyndigheten antal transaktioner under ett år. Inga kontroller i övrigt görs. Inspektionsgruppen har granskat 24 inspektionsprotokoll, varvid framkommit att fyra vapenhandlare inte synes uppfylla kravet på yrkesmässighet. Polismyndigheten har en upprättad tidsplan för genomförande av årliga kontroller hos vapenhandlare. Vid inspektionsgruppens besök framgick att en vapenhandlare inte hade inspekterats inom den lagstadgade tidsfristen. Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 21 Vapen.indd 21 2010-08-19 15.30

9 Polismyndigheten i Östergötlands län Organisation, ledning och styrning Tillstånd till handel med skjutvapen handläggs på rättsgruppen inom enheten för extern service som är placerad under myndighetens förvaltningsavdelning. Såväl handläggarna som beslutsfattarna ingår i rättsgruppen. Beslutsfattarna är nio till antalet och handläggarna sex. En av handläggarna är placerad i Linköping. Övriga sitter i Norrköping. Arbetet vid rättsgruppen leds av chefen för extern service. Dennes närmaste chef är förvaltningschefen. Delegationsordning I myndighetens delegationsordning anges kommissarie vid rättsgruppen som lägsta beslutandenivå för att besluta om tillstånd att driva handel med skjutvapen. Samma befattningshavare har även delegation att genomföra inspektion av vapenhandlare enligt 5 kap. 8 vapenförordningen. Lägsta beslutandenivå för beslut om återkallelse av tillstånd att driva handel med skjutvapen, beslut om särskild förvaringsföreskrift enligt 5 kap. 5 vapenlagen, beslut om godkännande av föreståndare och ersättare för vapenhandel, beslut att hos handelsrörelse godkänna lokaler och andra utrymmen anordnade för vapens förvaring samt beslut om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn är inte reglerad. Däremot anges i delegationsordningen att övriga fall enligt vapenlagen och vapenförordningen delegeras till assistent vid rättsgruppen. Tillstånd Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället tjugosex vapenhandlartillstånd registrerade i Östergötlands län. Inspektionsgruppen har granskat tjugofem tillstånd. Av dessa var två vapenhandlare inte inregistrerade i VÄS. I åtskilliga tillstånd är vissa typer av skjutvapen (exempelvis enhandsvapen) inte angivna i typ och antal. Flera av de utfärdade tillstånden har villkor om hur vapnen ska förvaras preciserade på själva tillståndsbeviset och inte i en bilaga. Eftersom vapenhandlarna förevisar tillståndsbeviset vid inköp av vapen sker en onödig spridning av förvaringen. Samtliga tillståndsbevis saknar uttrycklig uppgift huruvida verksamheten bedrivs i lokal eller bostad. Uppgiften påverkar vilka förvaringskrav som ska ställas. Information om var verksamheten bedrivs är därför av vikt vid t.ex. en internkontroll. Det saknas beslutsunderlag såsom exempelvis intyg från värdeförvaringstekniker, intyg och skiss över skalskyddat område samt anläggarintyg. Omfattande fel och brister finns i polismyndighetens uppställda förvaringsvillkor. Något som inspektionsgruppen även kunde konstatera vid de tre besök som gruppen gjorde hos vapenhandlare. Endast Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från RPSFS 2005:4, FAP 556-2. Vid inspektionstillfället fanns inom Polismyndigheten i Östergötlands län sex reparationstillstånd. Inte något av dessa tillstånd var inregistrerat i VÄS. Vid inspektionsgruppens besök framgick att polismyndigheten inte granskar reparationsförteckningar hos vapenreparatörerna. Tillsyn Polismyndigheten genomför huvudsakligen föranmälda inspektioner hos vapenhandlare. Inspektionsbesöken utförs regelmässigt av en kommissarie vid rättsgruppen som också är beslutsfattare i ärendena. Av inspektionsprotokollen framgår att det inte funnits någon anmärkning på vapenförvaringen hos någon av vapenhandlarna. Vid polismyndighetens inspektionsbesök görs alltid fullständiga kontroller av vapenhandlares vapenlager. Vapenhandlares utlåning av vapen kontrolleras. Polismyndigheten har inga skriftliga handläggningsrutiner för kontroll av vapenhandlare. För att kontrollera att vapenhandlare uppfyller kravet på yrkesmässighet räknar polismyndigheten antal transaktioner under ett år. Inga kontroller i övrigt görs. Inspektionsgruppen har granskat 25 inspektionsprotokoll, varvid framkommit att cirka hälften av vapenhandlarna inte synes uppfylla kravet på yrkesmässighet. Det finns en upprättad tidsplan hos myndigheten för genomförande av årliga kontroller hos vapenhandlare. Vid inspektionsgruppens besök framgick att en vapenhandlare inte hade inspekterats sedan 1999. Övriga vapenhandlare hade granskats inom den lagstadgade tidsfristen. 22 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 22 2010-08-19 15.30

innehåll 10 Polismyndigheten i Kalmar län Organisation, ledning och styrning Tillstånd till handel med skjutvapen handläggs på team extern service som är placerad under förvaltningsavdelningen. Beslutsfattarna är två till antalet, varav en är föräldraledig, och handläggarna fem. De fem handläggarna motsvarar 4,45 årsarbetskrafter på grund av delpension och föräldraledighet. Samtliga är placerade i Kalmar. Arbetet vid team extern service leds av en teamchef. Teamchefens närmaste chef är en processledare vars närmaste chef är biträdande avdelningschef. Delegationsordning I myndighetens delegationsordning anges juristfunktionen som lägsta beslutandenivå för att besluta om tillstånd att driva handel med skjutvapen respektive besluta om återkallelse av tillstånd att driva handel med skjutvapen. Juristfunktionen har även delegation att besluta om villkor hur vapen ska förvaras vid handel (2 kap. 10 vapenlagen). Assistenterna vid förvaltningsavdelningen har en omfattande beslutanderätt. Enligt delegationsordningen är de behöriga att besluta om särskild förvaringsföreskrift enligt 5 kap. 5 vapenlagen, besluta att godkänna föreståndare eller ersättare i handelsrörelse, besluta om godkännande av lokaler och andra utrymmen som är anordnade för vapnens förvaring i en handelsrörelse, granska handlares inköps- och försäljningsförteckningar samt lager av skjutvapen och besluta om godkännande av person att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn. Vid beslut att avslå godkännande av föreståndare eller ersättare i handelsrörelse respektive avslå godkännande av person att ta emot skjutvapen för reparation är beslutsbehörigheten delegerad till juristfunktionen. Juristfunktionen anges vidare som lägsta beslutandenivå för att besluta om tillstånd att yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn respektive besluta om återkallelse av reparatörtillstånd. Tillstånd Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället femton vapenhandlartillstånd registrerade i Kalmar län. En vapenhandlare var dock dubbelregistrerad och en vapenhandlare var endast registrerad som vapenreparatör trots ett giltigt vapenhandlartillstånd. Inspektionsgruppen har granskat elva tillstånd. Samtliga tillstånd utom ett saknar författningshänvisning. I några tillstånd är vissa typer av skjutvapen (exempelvis enhandsvapen) inte angivna i typ och antal. Flera av de utfärdade tillstånden har villkor om hur vapnen ska förvaras preciserade på själva tillståndsbeviset och inte i en bilaga. Eftersom vapenhandlarna förevisar tillståndsbeviset vid inköp av vapen sker en onödig spridning av förvaringen. Samtliga tillståndsbevis saknar uttrycklig uppgift huruvida verksamheten bedrivs i lokal eller bostad. Uppgiften påverkar vilka förvaringskrav som ska ställas. Information om var verksamheten bedrivs är därför av vikt vid t.ex. en internkontroll. Det saknas beslutsunderlag såsom exempelvis intyg från värdeförvaringstekniker, intyg och skiss över skalskyddat område samt anläggarintyg. Omfattande fel och brister finns i polismyndighetens uppställda förvaringsvillkor. Något som inspektionsgruppen även kunde konstatera vid de två besök som gruppen gjorde hos vapenhandlare. Endast Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från RPSFS 2005:4, FAP 556-2. Enligt VÄS fanns vid inspektionstillfället tre reparationstillstånd registrerade i länet. Vid inspektionsgruppens besök framgick att polismyndigheten inte granskar reparationsförteckningar hos vapenreparatörerna. Tillsyn Polismyndigheten genomför huvudsakligen oanmälda inspektioner hos vapenhandlare. Inspektionsbesöken utförs av vapenhandläggare tillsammans med polisman. Samtliga inspektionsprotokoll som inspektionsgruppen granskat är utan anmärkning avseende kontrollen av förvaring, handlingar, antal transaktioner och lager. Vid polismyndighetens inspektionsbesök görs sällan fullständiga kontroller av vapenhandlares vapenlager. Hos större vapenhandlare med stora vapenvolymer görs enbart stickprovskontroller. Vapenhandlares utlåning av vapen kontrolleras. Polismyndigheten har tagit fram en minneslista att använda vid inspektion av vapenhandlare. För att kontrollera att vapenhandlare uppfyller kravet på yrkesmässighet räknar polismyndigheten antal transaktioner under ett år. Inga kontroller i övrigt görs. Inspektionsgruppen har granskat sju inspektionsprotokoll. Fem av dessa protokoll saknar helt uppgifter om antalet transaktioner till privatpersoner föregående år. Det finns ingen upprättad tidsplan hos myndigheten för genomförande av årliga kontroller hos vapenhandlare men tillsynen genomförs årligen på hösten. Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 23 Vapen.indd 23 2010-08-19 15.30

11 Kompetens och utbildning Samtliga granskade polismyndigheter saknar en plan för kompetensförsörjning/kompetensöverföring av kunskap för granskning av vapenhandlare samt deras förvaring av vapen. Kompetensutvecklingen för personalen sker internt inom personalgruppen. Samma sak gäller för kompetensöverföringen. De flesta handläggarna har genomgått Rikspolisstyrelsens vapenhandläggarutbildning. Samtliga polismyndigheter framför önskemål om en central utbildning avseende vapenhandlarfrågor och då särskilt i förvaringsdelen. 24 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 24 2010-08-19 15.30

12 Inspektionsgruppens synpunkter Inspektionsgruppen har funnit brister när det gäller de granskade polismyndigheternas tillsyn av vapenhandlare. Särskilt vad avser förvaringsfrågorna är detta ett resultat som kan vara representativt för hela landet. Nedan redogörs för inspektionsgruppens synpunkter. Organisation, ledning och styrning Under inspektionen har framkommit att det finns vissa skillnader mellan hur polismyndigheterna har organiserat och prioriterat sin tillsyn av vapenhandlare. På vissa platser utförs den årliga inspektionsplikten vid närpolisområdena, på andra vid en central tillsynsgrupp. Inspektionsgruppen vill inte förorda vare sig det ena eller det andra arbetssättet men kan konstatera att då ansvaret för tillsynen ligger hos ett stort antal individer alternativt hos en enskild befattningshavare finns uppenbara risker för att brister kan uppkomma i handläggningen av vapenhandlarärenden. Mot bakgrund av den komplexitet och den problematik som trots allt har funnits när det gäller vapenhandlarfrågorna så rekommenderar inspektionsgruppen att polismyndigheterna vinnlägger sig om en tydlig och kärnfull ansvarskedja. Tillstånd Övervägande delen av de vapenhandlartillstånd som inspektionsgruppen granskat har varit behäftade med brister. Det har bland annat rört sig om: u vapen/vapendelar som inte varit specificerade i typ och antal u hänvisning till obsolet författning u för lågt ställda förvaringskrav i förhållande till gällande bestämmelser u avsaknad av förvaringsvillkor u åberopade bilagor som saknats u undermålig eller ingen dokumentation avseende polismyndighetens ställningstagande till regelavvikelser i anläggarintyg u nödvändigt beslutsunderlag som inte begärts in u obehöriga beslutsfattare De felaktiga tillstånden har fortplantat sig in i de årliga inspektionerna eftersom polismyndigheternas tillsynsverksamhet i regel utgår från själva tillstånden. Därmed har även inspektionerna hos vapenhandlarna utförts på felaktigt sätt. Vid tillståndsgivningen måste polismyndigheterna ställa rätt förvaringskrav och från vapenhandlaren begära in de intyg som krävs för att fatta ett korrekt beslut. Verifikaten måste granskas och utfärdarens behörighet kontrolleras. Ett hjälpmedel i denna kontroll är att besöka certifieringsorganens hemsidor på Internet för att där få bekräftat huruvida den åberopade värdeförvaringsenheten 11, låsanordningen, värdeförvaringsteknikern 12 larmcentralen eller anläggarfirman är certifierad eller inte. u DNV, Det Norske Veritas certifierar värdeförvaringsenheter, lås och värdeförvaringstekniker. Företaget har hemsidan www.detnorskeveritas. se där det är möjligt att söka på person- eller produktcertifiering u Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering AB (SBSC) certifierar inom exempelvis inbrottslarm, mekaniskt inbrottsskydd och larmcentraler. På hemsidan www.sakerhetsleverantorer.se finns bland annat information om vilka anläggarfirmor som är certifierade för inbrottslarm i larmklass 3 enligt SSF 130:6. På sidan www.sbsc.se finns möjligheter att söka på certifierade larmcentraler Ytterligare vägledning kan hämtas hos det normgivande organet Svenska stöldskyddsföreningen (SSF) som är en ideell förening som har till ändamål att främja trygghet och säkerhet för person och egendom. Föreningen utarbetar och fastställer normer för provning och klassificering inom de områden som anses gagna föreningens ändamål. SSF har bland annat gett ut regler för mekaniskt inbrottsskydd, SSF 200:3 och regler för projektering och installation av inbrottslarmanläggning, SSF 130:6. Aktuell förteckning av SSF:s normer återfinns på SSF:s hemsida med adressen www.stoldskydd.se. 11 Begreppet värdeförvaringsenheter omfattar bland annat värdeskåp, värdevalvdörrar, prefabricerade valv och säkerhetsskåp 12 En certifierad värdeförvaringstekniker har bland annat kunskap om värdeförvaringsenheter och standarder. Han eller hon kan utföra service och viss ombyggnad i värdeförvaringsenheter Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 25 Vapen.indd 25 2010-08-19 15.30

Inspektionsgruppens synpunkter Viktiga faktorer för en väl fungerande tillsyn Det viktigaste verktyget i polisens kontroll av att bestämmelserna för vapenhandel efterlevs är inspektion av verksamheten. Sådana inspektioner ska enligt vapenförordningen göras minst en gång årligen. Detta utgör den författningsreglerade miniminivån för inspektionsverksamheten. Det finns således inget hinder för polismyndigheterna att vid behov göra tätare inspektioner. Flera av de granskade polismyndigheterna har hävdat att de huvudsakligen genomför oanmälda inspektioner hos vapenhandlare. Samtidigt har det framgått att inspektionerna regelmässigt infaller vid samma tidpunkt årligen, t.ex. sista kvartalet varje år. De årliga inspektionsbesöken bör, enligt inspektionsgruppens mening, genomföras vid olika tidpunkter på året för att minimera risken för ett eventuellt iordningsställande av vapenhandeln. Vid varje enskilt inspektionstillfälle ska en självständig prövning göras huruvida vapenhandlaren uppfyller förvaringskraven för skjutvapen i gällande regelverk. Det är inte lämpligt att enbart förlita sig på de villkor för förvaring som är uppställda i vapenhandlartillståndet. Detta kan belysas med följande exempel: En vapenhandlare väljer att inte förnya sitt abonnemangsavtal för larmöverföring alternativt larmmottagning. Han eller hon betalar helt enkelt inte in abonnemangsavgiften. I och med detta blir det installerade larmet värdelöst och förvaringen kan därmed inte anses godkänd för förvaring av skjutvapen. En kontroll av att gällande abonnemangsavtal för larmöverföring och larmmottagning finns bör därför alltid göras vid den årliga inspektionen hos vapenhandlare. Vid den årliga granskningen ska polismyndigheterna, förutom vapenförvaringen, också låta granska inköps- och försäljningsförteckningarna med bilagor samt när det finns anledning till det granska handlarens lager av skjutvapen. Vid denna granskning ska Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om inköps- och försäljningsförteckningar m.m. (RPSFS 2000:30, FAP 551-4) tillämpas. Under inspektionsgruppens besök har framgått att vissa polismyndigheter inte känt till aktuell FAP. Inspektionsgruppen har vid inspektionen dessutom kunnat konstatera att det är relativt vanligt att vapenhandlare förvarar sina privata vapen i vapenhandelns lokaler trots att något särskilt förvaringsvillkor inte utfärdats av polismyndigheten. Denna fråga bör därför aktualiseras vid de årliga inspektionerna. Polismyndigheterna bör bemöda sig om att de årliga inspektionerna hos vapenhandlare sker på ett systematiskt och strukturerat sätt. Det är av största vikt att åtgärder vidtas då brister (såsom exempelvis undermålig förvaring, omärkta vapen eller oordning i inköps- och försäljningsförteckningar) upptäcks vid inspektionsbesöken annars fyller de årliga kontrollerna ingen funktion. Polismyndigheterna måste vara tydliga i sin myndighetsutövning och inte lämna utrymme för tyckande och spekulation. Ställer myndigheten krav på att ett fel ska rättas till bör ett slutdatum anges och en upplysning lämnas om vilka åtgärder myndigheten annars kommer att vidta. Denna kommunicering bör ske skriftligen. Det finns dock naturligtvis sammanhang där skriftlig kommunicering upplevs som obehövlig t.ex. när återkontroll görs dagen efter. Flera av de inspektionsprotokoll som granskats visar att polismyndigheterna i flera fall konstaterat brister vid tillsynsbesöken hos vapenhandlare men att otydlig myndighetsutövning, där vapenhandlaren getts utrymme att förhala processen, medfört att åtgärder inte vidtagits vare sig från myndighetens eller från vapenhandlarens sida. Vid sidan av inspektionsverksamheten är det viktigt att polismyndigheten är lyhörd för information som kan ha betydelse för en vapenhandlares tillstånd, t.ex. uppgifter från andra myndigheter om oegentligheter i verksamheten. Polismyndigheten bör också vara uppmärksam på händelser som innebär att tillståndet kan ifrågasättas. Exempel på detta är om vapenhandlaren, eller personer med betydande inflytande i verksamheten, döms för brott eller om dessa personer byts ut på sådant sätt att bulvanförhållande kan misstänkas. Inspektionsgruppen anser att en polisman bör närvara vid de årliga inspektionsbesöken hos vapenhandlare, då en polisman med stöd av polislagen har helt andra befogenheter än civilanställd personal. Skyldigheten för vapenhandlare respektive vapenreparatörer att tillhandahålla förteckningar och att lämna upplysningar enligt 5 kap. 9 och 8 kap. 2 vapenförordningen uppkommer dessutom endast i förhållande till polisman. Yrkesmässighet Kravet på yrkesmässighet syftar till att säkerställa att den som bedriver verksamheten dels har tillräckliga kunskaper om och erfarenhet av skjutvapen, dels är väl införstådd med vapenförfattningarna. Ett annat syfte med bestämmelsen är att dra en skiljelinje mellan vapenhandel och privata vapeninnehav. De granskade polismyndigheterna har genomgående endast kontrollerat antal transaktioner under 26 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 26 2010-08-19 15.30

Inspektionsgruppens synpunkter ett år. Någon kontroll i övrigt har inte gjorts. Inför ett inspektionsbesök bör polismyndigheterna undersöka om vapenhandlaren är momsregistrerad. Myndigheterna bör också kontrollera att vapenhandlaren inte är försatt i konkurs. Vapenreparatörer Enligt de allmänna råden i 16 kap. FAP 551-3 bör polismyndigheten minst en gång årligen låta granska reparationsförteckningen hos exempelvis vapenreparatörer. Detta är förvisso enbart ett råd men även om de allmänna råden inte är direkt bindande anger de den beslutande myndighetens mening i fråga om t.ex. hur en författning bör tolkas. För att frångå den rekommenderade tolkningen bör det i det enskilda fallet finnas vägande skäl för avvikelsen eftersom råden oftast ska främja en enhetlig tillämpning och utveckla praxis i en viss riktning. Endast polismyndigheten i Stockholms län har låtit granska förvaring av skjutvapen och reparationsförteckningar hos vapenreparatörerna. Kompetens och utbildning Personalen hos de granskade polismyndigheterna har haft olika kompetens och erfarenhet. I flera fall har full delegation erhållits på vapenområdet utan att någon särskild utbildning erfordrats. Många har även haft andra arbetsuppgifter inom myndigheten. Vapenhandläggarna får allmänt ändå anses ha en god grundkompetens inom vapenfrågorna. Däremot finns kunskapsbrister när det gäller handläggning av vapenhandlarärenden. Det bör särskilt anmärkas att personal vid de granskade polismyndigheterna inte ansåg sig ha tillräcklig kompetens avseende vapenhandlares förvaring av skjutvapen. Handläggande personal tyckte regelverket var komplicerat och svårtillgängligt. En identifiering bör ske av de kompetensutvecklingsinsatser som måste sättas in. Det är tydligt att det föreligger ett stort behov av utbildning i förvaringsfrågorna. Efter genomförd utbildning bör det finnas goda förutsättningar att få den kompetens som krävs för att handlägga vapenhandlarärenden på ett korrekt sätt. IT-system (VÄS) VÄS är ett lagstyrt tvingande register för att bland annat effektivisera handläggningen av ärenden enligt vapenlagen. Systemet ska även bidra till att öka polismans säkerhet vid ingripanden och ge den operativa polisverksamheten tillförlitlig information om legala skjutvapen i arbetet med att förebygga, upptäcka och utreda vapenrelaterad kriminalitet. Samtliga granskade polismyndigheter har påtalat stora brister i IT-systemet. Det har bland annat framförts att det är bristerna i den process i vapenärendesystemet som styr handläggningen och beslut rörande vapenhandlare och vapenreparatörer som gör att polismyndigheterna inte kan upprätthålla ett korrekt register över vapenhandlare och vapenreparatörer. Det är viktigt att polisen har fungerande IT-stöd. Inspektionsgruppen har vid inspektionerna funnit att det finns brister i det IT-system (VÄS) som används. Det finns också brister i personalens användarkompetens. Vidare har inspektionsgruppen noterat att beslutsfattarnas kunskap om VÄS är varierande och att utbildningsinsatser krävs. Det bör särskilt framhållas att polisens vapenärendesystem inte bara är ett IT-stöd utan också ett register. Vid inspektionsgruppens granskning var flera verksamma vapenhandlare och vapenreparatörer inte införda i VÄS. Det är bekymmersamt att det förekommit brister i användbarheten/funktionaliteten av systemet vid handläggning av ärenden om handel med skjutvapen och reparatörer. Inspektionsgruppen konstaterar dock med tillfredsställelse att det finns en målsättning att införa ett nytt ärendehanteringssystem för vapenärenden under 2011. Det är gruppens förhoppning att det nya ärendehanteringssystemet ska läka den problematik som funnits i fråga om inläggning av uppgifter. Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare 27 Vapen.indd 27 2010-08-19 15.30

13 Det fortsatta arbetet Inspektionsgruppen finner med anledning av de iakttagelser som gjorts under inspektionen skäl att påtala vikten av ett fortsatt arbete med att utveckla polismyndigheternas tillstånds- och tillsynsverksamhet avseende vapenhandlare. Gruppen vill peka ut några särskilda områden. Rikspolisstyrelsen bör: u utveckla tillståndsbeviset för vapenhandlare så att det av blanketten tydligt framgår huruvida vapenhandlarens verksamhet bedrivs i lokal eller bostad. Vidare bör textfältet för förvaringsvillkor raderas från blanketten, då förvaringsvillkoren av säkerhetsskäl inte ska framgå av tillståndsbeviset utan preciseras i en bilaga u se över och uppdatera alternativt byta ut det ITsystem (VÄS) som finns Samtliga polismyndigheter bör: u omedelbart tillgodose den kompetensutveckling som krävs. Polismyndigheterna bör särskilt utveckla ansvarig personals förmåga att tolka intyg. Det finns t.ex. stora brister i kompetensen vad gäller att tyda anläggarintyg u aktivt arbeta för att ta in nödvändigt beslutsunderlag i vapenhandlarärenden såsom exempelvis intyg från värdeförvaringstekniker och anläggarintyg u utveckla rutiner som överensstämmer med förvaltningslagens bestämmelser om hur handläggning av förvaltningsärenden ska ske u ta fram förutsättningar för en tydlig och kort ansvarskedja som är förutsägbar och tydlig i organisationen u etablera kontakt med adekvata branschorganisationer vid frågeställningar kring säkerhetsnivå och förvaring u genomföra en kontroll av gällande tillstånd till handel och reparation av skjutvapen mot centrala vapenhandlarregistret för att identifiera och rätta till de eventuella felaktiga uppgifter som är registrerade u dra nytta av det samverkansområde som de tillhör för erfarenhetsutbyte och stöd, och då särskilt i förvaringsfrågorna. Exempelvis kan korsvisa kontroller av varandras vapenhandlare vara lämpligt u utveckla ett internt kontrollsystem av vapenhandlarärenden för att förbättra och kvalitetssäkra verksamheten u i samverkan eller var för sig ta ställning till vilka juridiska grundprinciper som får tillämpas i samband med återkallelse/ändring av förvaltningsbeslut u överväga möjligheten att tillämpa återkallelseförbehåll i sina beslut om tillstånd att driva handel med skjutvapen respektive tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn Goda exempel Inspektionsgruppens reflektioner i samband med inspektionen avseende polismyndigheternas tillsyn av vapenhandlare har redan mynnat ut i ett arbete rörande mer användarvänliga intyg, särskilda utbildningar och samverkan över polismyndighetsgränser. En branschorganisation har t.ex. efter initiativ och i samråd med Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen utarbetat sex förslag till larminstallationer. Dessa förslag ska kunna tjäna som hjälp och utgöra informationsunderlag för larminstallatörer samt vara till hjälp för handläggare vid polismyndigheterna. I samband med detta arbete har även ett nytt mer tydligt och användarvänligt anläggarintyg tagits fram. Ett försättsblad har presenterats som vapenhandlaren kan ha i sin polispärm där han eller hon förvarar samtliga de handlingar som polismyndigheten efterfrågar vid de årliga inspektionerna hos handlaren. För att bidra till enhetlighet i polismyndigheternas handläggning av ärenden om förvaring av skjutvapen samt för att ge information om gällande regler har Rikspolisstyrelsen dessutom anordnat ett seminarium om vapenförvaring. Tanken med seminariet som ägde rum i mars 2010 var att inom varje samverkansområde ge någon befattningshavare möjlighet att inhämta extra kunskaper inom området förvaring av skjutvapen. Denna person kan sedan vara en resurs för polismyndigheterna inom samverkansområdet och bygga upp ett kontaktnät i dessa frågor. Deltagarantalet var begränsat till tio personer. Även polismyndigheterna har påbörjat arbetet. Någon myndighet har t.ex. besökt en annan polismyndighet i sitt samverkansområde för att inleda ett närmare samarbete kring vapenhandlarfrågorna och för att fånga upp goda exempel. En annan polismyndighet har tillskrivit samtliga vapenhandlare med information om den förvaringsdokumentation enligt RPSFS 2005:4, FAP 556-2 och SSF 130:6, SSF 200:3 som måste finnas tillgänglig vid nästa inspektionstillfälle. 28 Inspektion av polis myndigheternas tillsyn av vapenhandlare Vapen.indd 28 2010-08-19 15.30

Vapen.indd 29 2010-08-19 15.30

www.polisen.se Ring 114 14 till Polisen Vapen.indd 30 2010-08-19 15.30