Ett material från Säkert växtskydd och LRF Goda råd om växtskydd Ur innehållet: Uppgradering ett bra alternativ Bygg rätt och underhåll din påfyllningsplats Gröna öar skyddar dricksvattnet Hur mycket spiller du?
Det lönar sig att göra rätt Sunita Hallgren Ordförande i Säkert växtskydd Växtskyddsansvarig LRF Det vilar ett stort ansvar på alla som använder växtskyddsmedel. En grundförutsättning är en säker hantering i alla led av användningen, från förvaring, påfyllning, sprutning i fält och rengöring av maskiner till omhändertagande av tomma förpackningar. Det är en självklarhet att alla användare håller skyddsavstånd mot omgivningen, använder rätt skyddsutrustning samt använder väl kalibrerade maskiner. I din hand håller du en katalog med tips och idéer om hur du kan förbättra din hantering av växtskyddsmedel och samtidigt spara pengar på en effektivare användning. Vad och hur vi gör på våra gårdar har stor betydelse för den påverkan vi har på miljön och vår egen hälsa. Svenska lantbrukare är bra på att hantera växtskyddsmedel men vi kan och behöver bli ännu bättre! Säkert växtskydd är ett samarbete mellan flera olika organisationer, myndigheter och företag och vi ger tips och idéer om hur du kan minska riskerna för din hälsa och för miljön vid användning av växtskyddsmedel. Ta gärna en titt på våra kortfilmer, anmäl dig som prenumerant på vårt nyhetsbrev och annat som vi har att erbjuda på www.sakertvaxtskydd.se Innehåll Sprutan.......................4 Avdriftsreducerande utrustning....4 Uppgradera sprutan............ 6 Funktionstest....................10 Kalibrering.......................12 Rengöring.... 14 Säker påfyllning............ 16 Skyddsutrustning........... 18 i fält... 20 integrerat växtskydd... 20 Hjälpredan...................... 24 Sprutjournal....26 Skyddszoner....27 Dräneringsbrunnar....28 Legosprutning.............. 30 Ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor............32 3
sprutan Fler spruttillfällen och kortare skyddsavstånd med avdriftsreduktion Genom att reducera avdriften vid sprutning kan du spruta vid fler tillfällen och med kortare vindanpassade skyddsavstånd än vad som annars skulle kunna vara möjligt. Användning av avdriftsreducerande utrustning som t.ex. injektorspridare är ett sätt att minska avdriften och kan även vara ett användningsvillkor för en del preparat. Text och bild: Eskil Nilsson Med kortare skyddsavstånd kan en större del av fältet behandlas i rätt tid, vilket säkrar en högre skörd med önskad kvalitet. Det finns flera sätt att minska vindavdriften i fält och därmed det vindanpassade skyddsavstånd som behövs mot fältkanter och känsliga objekt som t.ex. vattendrag. Det går exempelvis att göra genom att sänka trycket på spridarna, byta till spridare som ger grövre droppar, sänka preparatdosen eller sänka bommen. Men användning av särskilt avdriftsreducerande utrustning är det mest effektiva sättet. Mindre vindavdrift minskar risken för vatten, människor, bin, trädgårdar, skolor, grödor etc. och för resthalter i intilliggande grödor. I Hjälpredan finns tabeller över skyddsavstånd när du använder särskilt avdriftsreducerande utrustning. Utrustningen måste vara testad och godkänd För att bli godkänd som avdriftsreducerande utrustning måste tekniken genomgå tester. Särskilt avdriftsreducerande utrustning har i testerna uppvisat avdrift som, jämfört med referensutrustningen, är 25 %, 50 %, 75 %, 90 %, 95 % eller 99 % lägre. En spridare kan för en bomspruta vara godkänd i olika klasser med olika högsta tryck. Säkert växtskydd, www.sakertvaxtskydd.se, publicerar listor över särskilt avdriftsreducerande utrustning. Inställningar för avdriftsreduktion à Spridartyp och storlek Särskilt avdriftsreducerande spridare är i huvudsak olika typer av injektorspridare: lång, kort, vinklad samt två-håls injektorspridare. Därutöver finns s.k. low-drift spaltspridare samt de tryckluftsassisterade spridarna John Deere Twin Fluid och TeeJet Air Jet. Egenskaperna är unika för varje typ, storlek och fabrikat. Kontrollera vid vilka maximala arbetstryck och i vilka klasser den spridare du överväger är godkänd, det skiljer väsentligt mellan typ och fabrikat. Generellt medger långa injektorspridare ett högre tryck än korta av samma storlek. Detta är intressant vid behov av inträngning i beståndet, exempelvis vid svampbekämpning i blommande raps, i potatis eller jordgubbar. Vid samma vätskemängd kan det vara en fördel med en mindre storlek vid ett högre tryck, men ändå med avdriftsreduktion. Tvåhålsspridare ger också ökad inträngning och förbättrad täckning. Långa injektorspridare finns godkända i storlekarna 02-gul, 025-lila, 03-blå, 035-rödbrun, 04-röd, 05-brun och 06-vit. OBS. Det finns ingen spridare i storlekarna 01-orange eller 015-grön godkänd. Korta injektorspridare finns godkända i storlekarna: 025-lila, 03-blå, 04-röd och 05-brun. OBS. Det finns ingen spridare i storlekarna 01-orange, 015-grön eller 02-gul godkänd. Två-håls injektorspridare finns godkända i storlekarna 02-gul, 025-lila, 03-blå, 04-röd och 05-brun. à Bomhöjd: Godkännandet förutsätter 50 cm bomhöjd över grödan. Avdriften ökar med ökad bomhöjd. à Hastighet Mätningar för godkännandet förutsätter en högsta hastighet av 8 km/h. Däröver ökar avdriften. à Gröda Några tekniker förutsätter en gröda som samlar upp dropparna och som är minst 30 eller 50 cm hög. Det gäller där fläktluft sätter vätskeduschen i rörelse som Danfoil, Damman Dual Air System eller Hardi Twin. 4
Läs mer om avdriftsreducerande utrustning på www.sakertvaxtskydd.se Avdriftsreducerande utrustning Exempel på godkända långa injektorspridare, särskilt avdriftsreducerande Exempel på godkända korta injektorspridare, särskilt avdriftsreducerande Exempel på godkända två-håls kompakta injektorspridare, särskilt avdriftsreducerande Lechler ID 120-02 POM gul, Lechler ID3 120-025 POM lila, Lechler ID 120-03 C blå, Hardi Injet 04 röd, Hardi Injet 05 brun, TeeJet AI 110-06 grå och TeeJet AI 110-08 vit. TeeJet TTI 110 025 VP lila, Hypro ULD 03 blå, Hardi MD 03 blå, Agrotop Airmix 110-04 röd, TeeJet AIXR 110-05 brun och Lechler IDK 120-06 grå. Lechler IDKT 120-025 lila, Hardi Minidrift Duo 110-03 blå, TeeJet AITTJ60-110-04 röd och Lechler IDKT 120-05 brun. Ã Släpduk Vid användning av Släpduk kan avläsning i Hjälpredan göras vid 25 cm bomhöjd, eftersom avdriften reduceras då spridarna sitter lågt och skyddat. Släpduk, nedsänkt och i ständig kontakt med grödan, är godkänd som avdriftsreducerande teknik med vissa spridare och tryck. Om det inte finns någon gröda eller om den är mycket låg ska Släpduken användas med särskilt avdriftsreducerande spridare. Ã Hardi Twin Avläsning i Hjälpredan kan göras vid 25 cm bomhöjd med de spridare som används. Detta gäller Hardi Twin med en fläkt. Twin Force med två fläktar kan ställas in för att vara godkänd som 50 % eller 75 % avdriftsreducerande. Detta förutsätter en gröda som är minst 30 cm hög för 50 % avdriftsreduktion respektive minst 50 cm hög för 75 %. Vissa angivna spridare, spridartryck och luftinställningar måste användas. Vid kortare gröda eller för att åstadkomma 90 % avdriftsreduktion måste du välja spridare som är godkända som särskilt avdriftsreducerande. Ã Andra inställningar Oftast anges andra inställningar än de vanliga för utrustningen, t.ex. lägre tryck eller körhastighet. Man kan då få ändra inställningen vid behandling längre in i fältet. Stora droppar och låga tryck kan ge försämrade effekter vid lägre vätskemängder. Följ anvisningar från prepa- rat- och spridartillverkare för lämplig inställning. Då spridare används vid ett högre tryck än för Särskilt reducerande, avläses det vid Grov duschkvalitet. Hur väljer jag? Ta hänsyn till om det finns känsliga objekt intill fälten eller om du använder preparat där avdriftsreducerande utrustning är ett villkor. Välj mellan avdriftsreducerande spridare som komplement eller att alltid använda dem. Du kan behöva välja bland spridare med olika avdriftsreduktion. Det finns möjligheter att klara 50 90 % avdriftsreduktion med samma spridare. Vid det låga trycket för 90 % kör du saktare för att behålla samma vätskemängd. Detta gäller om du behöver högre avdriftsreduktion vid en fältkant, känsliga objekt eller om du kan acceptera lägre kapacitet, exempelvis p.g.a. fältstorlek. När du behöver få inträngning i grödan är det bättre att välja en annan spridare som medger högre tryck. Vinklade spridare Prisexempel för avdriftsreducerande spridare i plast. Spridare i rostfritt stål och keramik kostar mera. Ofta måste spridarmuttern bytas då avdriftsreducerande spridare inte passar direkt. Styckpris 12 m spruta 24 m spruta Lång injektorspridare 60 75 kr 1 440 1 800 kr 2 880 3 600 kr Kort injektorspridare 35 55 kr 840 1 320 kr 1 680 2 640 kr Två-håls injektorspridare 79 90 kr 1 895 2 160 kr 3 790 4 320 kr Spridarmutter, bajonett utan packning 11 15 kr och tvåhålsspridare ger ökad inträngning och täckning i grödan. Användningsvillkor I godkännandeprocessen för ett preparat görs en bedömning av riskerna för vattenlevande organismer i ett typvattendrag i vindriktningen från ett sprutdrag. En beräkning görs av hur stort skyddsavstånd som behöver hållas. Om detta blir orimligt stort kan preparatet ändå godkännas, men då med avdriftsreducerande utrustning som användningsvillkor. Den maximala avdriften minskas då och belastningen för ett vattendrag eller omgivande miljö kan bli acceptabel. Användningen gäller alltid, hela fältet och oberoende av vindförhållanden. Om inte annat anges, läses skyddsavståndet av vid Grov duschkvalitet i Hjälpredan för bomspruta och vid Klass 0 i Hjälpredan för fläktspruta i fruktodling. Detta är en stor fördel jämfört med övriga länder som har fasta skyddsavstånd intill vattendrag och som anges på etiketten för varje preparat. 5
sprutan Uppgradera sprutan alternativ till att köpa nytt Se filmen med Niklas på www.sakertvaxtskydd.se Magnus Sandström Jordbruksverket, Uppsala Niklas Lorenz, på Åsby Lantbruksförvaltning utanför Hallstahammar uppgraderade sin spruta istället för att köpa en ny. För att uppfylla den miljölagstiftning som finns måste vi hänga med. Vi valde mellan att uppgradera den spruta som vi redan hade eller köpa en ny. Vi valde då att uppgradera den som vi redan hade då vi tyckte att tanken, chassit och rampen var så fräscha. Detta är gjort: Färskvattentank och tankdiskmunstycke för tvätt i fält. Sprutdator visar km/h och l/ha. Elektrisk manövrering från hytten av huvudventil, delsektioner och tryck. Automatisk tryckreglering för konstant tryck då man stänger av delar av rampen. Kolfilter till hyttventilationen han slipper då sitta med skyddsutrustning och andningsmask på i hytten. Niklas vill i framtiden ha: Ã El-ventil till färskvattentanken. Ã Bra preparatpåfyllare som klarar av olika förpackningstyper och storlekar och som kan rengöra förpackningar och preparatpåfyllare med rent vatten utan stänk. Ã Flervalshållare med spridare som sparar mycket tid då man måste byta munstycke. Om en ny spruta inte är aktuellt är en uppgradering av en spruta av äldre modell ett bra alternativ. Är sprutan väldigt gammal kommer det däremot inte att vara lönsamt att investera i utrustning för att gradera upp den. Undersök gärna förutsättningarna med samverkan med andra för att kunna skaffa en bra sprututrustning tillsammans! Text: Håkan rosenqvist Iexemplet är det två gårdar med 75 hektar vardera som samverkar. De enda kostnaderna för traktorkörning som är beaktade i kalkylerna är förare och drivmedel, vilket gör att övriga kostnader tillkommer. Beräkningarna på kostnaderna är endast exempel och beaktar inte bekämpningseffekter, säkerhet och en bra arbetsmiljö. I exemplet är en egen liten och äldre 6
Uppgradera sprutan Uppgradera den gamla sprutan Majoriteten av sprutorna i landet är små, burna sprutor med 600 eller 800 liters tank och 12 meters ramp. Fokus är dock på stora lantbruk och stora, glänsande, nya maskiner. Men, var ska man börja om man har en liten spruta som dessutom används ganska lite? Text: Magnus Sandström dare och virvelkammarspridare bör vara ett avslutat kapitel för lantbrukssprutor. Med lika bra eller bättre effekter ger lowdriftspridaren en bättre arbetsmiljö och skonar samtidigt omgivningarna. Tänk bara på att inte gå ner för mycket i vätskemängd. Använd en traktor med tät hytt. Komplettera sprutan så att den kan manövreras inifrån hytten. Det ger ökad precision i sprutningen och förbättrad arbetsmiljö på samma gång. För att komma vidare kan du komplettera med: Ã Färskvattentank med tankdiskmunstycke så att ursköljning och rengöring av spruta kan göras i fält. Ã Preparatpåfyllare som underlättar fyllning av sprutan och förenklar rengöring av preparatförpackningar. Ã Hydraulisk hopfällning av rampen för att slippa gå i nybekämpad gröda. Här närmar vi oss gränsen för vad som är möjligt på en gammal maskin, kanske har den gjort sitt. På uppslaget om modern teknik (sid 8) finns ytterligare idéer, allt beror på hur mycket du kan tänka sig att investera i den aktuella sprutan. Sprutans ålder påverkar graden av uppgradering Alla sprutor behöver testas. Testarna har sett det mesta i sprutväg och vet hur tekniken fungerar. Pratar man med funktionstestare vittnar de ofta om att det första mötet med en spruta/sprutägare gör stor nytta, då rättar man till små och stora fel på maskinen och i diskussionen med lantbrukaren anpassas kalibrering m.m. Lowdriftspridare bör föredras framför spaltspridare på en spruta med en enkel spridaruppsättning. Mässingssprispruta eller en ny liten spruta som ägs i samverkan billigast. Snäppet dyrare är en ny egen mindre spruta och en uppgraderad spruta. Anledningen till att en uppgraderad spruta blir lika dyr som en ny är avskrivningstiden på kostnaden för uppgraderingen och att sprutorna är små. Dyrast blir en spruta med bra prestanda där samverkan sker så att arealen blir dubbelt så stor för sprutan. En bättre bekämpningseffekt eller mindre preparatåtgång kan i många fall motivera en bättre sprututrustning. Med ett skördevärde på ca 8 000 kr per hektar räcker det i detta exempel med mindre än en procents skördeökning för att det skall bli lönsammare att samverka om en ny bra spruta, jämfört med att ha en gammal sämre spruta. Exempel på kostnader för en gård med 75 hektar som bekämpar två gånger per hektar och år. Kostnaderna är i kronor per bekämpningstillfälle och hektar. Förutsättningar Äldre spruta 800 l, 12 m Äldre spruta uppgraderad 800 l, 12 m Ny egen spruta, 800 l, 12 m Ny spruta samverkan 800 l, 12 m Ny dyrare spruta, samverkan 1 000 l, 12 m Ålder köp försäljning, år 15 25 15 25 0 15 0 15 0 15 Anskaffningsvärde 10 000 35 000 55 000 55 000 170 000 Restvärde 3 000 11 000 12 000 10 000 35 000 Resultat Värdeminskning 5 16 19 10 30 Ränta 2 8 11 5 17 Underhåll 11 13 10 6 14 Bränsle och smörjmedel 6 6 6 6 6 Förvaring 3 3 3 2 3 Skatt och försäkring 1 1 1 1 1 Arbete 44 42 39 39 34 Summa 72 89 89 69 105 7
sprutan 1 8 4 13 3 2 14 15 18 17 16 10 9 19 5 11 Modern utrustning ger möjlighet att skydda miljön! 12 20 7 På senare år har nya växtskyddssprutor gått mot att vara allt större, effektivare, lättare att använda och säkrare ur miljösynpunkt. Detta beror på såväl teknikutveckling som krav i nya regelverk och standarder. // Av : Eskil nilsson I bilden och listan finns exempel på utrustning som är mer eller mindre vanligt förekommande och som ger minskade risker för yttre miljö och arbetsmiljö. I olika utsträckning kan de också påverka kapaciteten. = Allmänt eller vanligt tillval på moderna sprutor idag 1 Tvättslang för utvändig avsköljning i fält. 2 Preparatpåfyllare för påfyllning utan spill och effektiv rengöring av tomdunkar. 3 Separata förvaringsskåp för skyddsutrustning och preparat. 4 Sköljvattentank för in- och utvändig sköljning av sprutan. 5 Liten restmängd i bottensump vid tom spruta viktig vid inre rengöring. Utrustningen på en modern spruta möjliggör: Ökad kapacitet Säkrare effekter av behandlingar Mindre påverkan på miljön Säkrare arbetsmiljö 6 Flervalshållare ger möjlighet att vid behov enkelt välja avdriftsreducerande spridare. 7 Individuellt avstängbara delsektioner = mindre överlappning och större möjlighet att iaktta skyddsavstånd. 8 Bomdämpning ger jämna bomrörelser = bättre effekt och mindre vindavdrift. 9 GPS-styrning för spårföljning, autostyrning och automatiskt till- och frånslag av sprutan eller delsektioner vid vändteg eller överlapp t.ex. vid sneddrag. 10 Hel- eller halvautomatiska diskprogram för invändig sköljning av sprutan. 11 Bomhöjdsautomatik. Exakt bomhöjd regleras med sensorer = mindre vindavdrift. 12 Rampcirkulation ger full effekt så fort du börjar köra = inga punktkällor. 13 Plastmaterial med släta ytor i tank och chassi och inbyggnad av komponenter såsom preparatpåfyllare m.m. bakom luckor underlättar avsköljning. = Finns men är inte vanligt 14 Preparatdoserare för upp till sex flytande preparat = platsspecifik bekämpning och enklare inre rengöring. 8
Listan är tips på vad du kan välja om du ska investera i en ny spruta eller funderar på att uppgradera den gamla. Ren hyttmiljö med kolfilter För allt fler växtskyddspreparat ställs krav på att kolfilter i traktorn ska finnas och mer fokus på funktionstest av sprutor gör att kolfilteranvändningen ökar i Sverige. Håll hyttmiljön på topp genom att byta ut eller fylla på kolfiltret när kolet är förbrukat. text: Gustav Johansson bild: Jens tönnesen, topps-life 6 15 Påfyllningsautomatik = rätt vätskemängd och ingen risk för överfyllning. 16 GPS-styrning efter fältkarta för automatisk avstängning vid t.ex. brunnar och vattendrag. 17 Flervalshållare med möjligt val av en eller flera spridare samtidigt via sprutdator. 18 Sprutjournal från sprutdatorn. = Mycket ovanligt/prototyper finns 19 Automatisk sprutjournal kopplad till GPS och väderstation. 20 Sensorer för identifiering av gröda, ogräs eller grödtäthet. Program för tilloch frånkoppling av spridare efter förekomst av plantor. OBS. Sprutan på bilden har endast som syfte att illustrera bildtexten, således finns inte all uppräknad utrustning på denna spruta. Vid sprutning finns en risk att vi får i oss farliga ämnen, främst via lungor och slemhinnor genom att vi andas in sprutdimma, ånga och damm. Försök har gjorts som visar på betydande resthalter i och omkring hytten efter utförd bekämpning. De allra flesta är medvetna om riskerna men ser bara faran under själva sprutningen. Det är inte helt ovanligt att skyddskläder används vid sprutningen på förmiddagen men att shorts sedan används vid hövändningen på eftermiddagen i samma traktor, då kanske även barn åker med. Stoppar partiklar och gas De allra flesta traktorer som används framför sprutan har idag tät hytt med övertryck i hytten. Övertrycket gör att inget läcker in i hytten utan att passera hyttfiltren. Ett bra skydd fås om traktorns vanliga hyttfilter ersätts med ett partikelfilter och ett kolfilter. Ett kolfilter ska alltid kombineras med ett partikelfilter för att inte kolet ska täppas igen och minska i effektivitet och de säljs oftast tillsammans i ett paket. Partikelfiltret skyddar mot fasta partiklar som damm och kolfiltret skyddar mot gasformiga föroreningar. Kan återfyllas med kol Kostnaden för ett filter ligger på ett par tusen kronor. Den allmänna rekommendationen har varit att använda filtren under högst 300 400 timmar när kolet är mättat eller att de byts ut efter en säsong. Men det går också att lämna in och återfylla filtren, kostnaden blir då ungefär hälften jämfört med att köpa ett nytt. Ett filter kan också bli mer långlivat om det plockas ut mellan gångerna och förvaras i en lufttät plastpåse. Om filtret tas om hand på rätt sätt kan det gå att använda flera säsonger utan påfyllning. 9
sprutan Test prisvärd garanti mot haveri Precis som med tänder och bilar är ett förebyggande arbete bäst även när det gäller växtskyddsutrustning. Det kan bli dyrt på många vis om felen upptäcks vid fel tidpunkt. Text: Magnus sandström bild: Johan Wahlander, Magnus sandström Spruckna slangar är ett av många fel som kan noteras på sprutor vid test. I ett funktionstest mäts spridningsbilden med hjälp av en scanner eller en munstycksflödesmätare. På bilden används en scanner. 10
Funktionstest Trygghet En spruta som blir stående när den är fullastad är svår att laga, sprutblandningen kan bli förstörd, ett större läckage blir en stor punktbelastning där det hamnar etc. Sprutan måste alltså klara trycket när det är som stressigast under säsongen. Vanliga fel De vanligaste felen, som ofta upptäcks av testaren, är efterdropp från munstycken, ojämn spridningsbild, trasiga eller missvisande manometrar och olika typer av fel och läckage på pumpen. Kraftöverföringsaxlarna får ofta anmärkningar, eftersom de delvis saknar eller har trasiga skydd. Spridningsbilden längs rampen är också bristande i många fall. Upp till 30 % över- och/ eller underdosering är inte ovanligt. Feldosering uppmärksammas inte alltid vid normalt sprutarbete eftersom det inte nödvändigtvis förändrar det totala flödet. Testaren upptäcker alltså fel som har med både förarens arbetsmiljö, odlingsekonomin och risken för miljöbelastning att göra. Kostnaden Ett test kan kosta runt 2 500 3 000 kr. Tycker du att test och reparationer är dyra kanske det är dags att pensionera sprutan och köpa tjänsterna, alternativt samverka med någon så att du får en bra i stället för flera dåliga sprutor. En testad, justerad och rätt kalibrerad spruta krävs för att du med trygghet ska kunna använda sig av reducerade doser och ändå uppnå tillräcklig effekt. Tips och råd à Kontakta testaren i god tid för att planera när testet ska utföras. à För testarens skull är det väldigt viktigt att sprutan rengjorts grundligt, både utvändigt och invändigt. à När sprutan är rengjord, fyll på med vatten och provkör sprutan. à Öka trycket till över vad som vanligen används, öppna och stäng av påslaget och delavstängningarna några gånger, så upptäcks onödiga och lätt åtgärdade läckage. Små effekthöjningar av preparat betalar funktionstest Kemisk bekämpning är ofta en stor utgift. Därför är det viktigt att få nytta av preparaten och inte använda mer preparat än vad som behövs. Att ha sprutan i bra skick ökar möjligheten att få bra precision i bekämpningen. Dessutom minskar risken för stillestånd p.g.a. tekniska orsaker. Text: Håkan rosenqvist Ien traditionell skånsk växtföljd är preparatkostnaderna i genomsnitt per hektar och år 1 160 kr enligt Hushållningssällskapets efterkalkyler. För Västra Götalands län är bekämpningskostnaderna 830 kr per hektar och år med hög skördenivå och vanlig växtföljd utan vallodling och 600 kr med låg skördenivå. Som vi kan se i nedanstående tabell utgör preparatkostnaderna en stor kostnad. Kan vi få samma verkan av en lägre dos kan preparatkostnaderna sänkas. Ett funktionstest bedöms kosta ca 2 500 kr per testningstillfälle, men varierar. Enligt tabellen nedan, kan vi se att det inte behövs en särskilt stor minskning av preparatåtgången för att bekosta funktionstestet. Man kan med reflektion till nedanstående två tabeller ställa sig frågan om sprutan ska testas varje år eller vart annat år. Tabell 1 Gårdsareal Årlig preparatkostnad per år vid olika gårdsstorlek med nedanstående tre exempel Växtföljd Skåne Växtföljd V.Götaland Hög skörd Växtföljd V.Götaland Låg skörd 50 ha 58 000 kr 41 000 kr 30 000 kr 100 ha 116 000 kr 83 000 kr 60 000 kr 200 ha 232 000 kr 160 000 kr 119 000 kr Tabell 2 Gårdsareal Inbesparat preparat som behövs för att bekosta ett funktionstest en gång vart annat år Växtföljd Skåne Växtföljd V.Götaland Hög skörd Växtföljd V.Götaland Låg skörd 50 ha 2,2 % 3,0 % 4,2 % 100 ha 1,1 % 1,5 % 2,1 % 200 ha 0,5 % 0,8 % 1,0 % 11
sprutan Kalibrera din spruta Kalibrering av sprutan görs för att säkerställa att avsedd dos sprids på fältet och för att slippa problem med överbliven eller alltför lite sprutväska i tanken. Text: Helena allard och eskil nilsson bild: Hans jonsson Kalibrering av sprutan görs för att kontrollera att den vätskemängd som du vill ska komma ut från spridarna faktiskt gör det. Om det finns en sprutdator i traktorn med hastighetsmätare och flödesmätare behöver den också kalibreras. Det kan vara bra att kalibrera sin spruta åtminstone en gång per år, inför sprutsäsongen. Efter att ha gjort det en gång blir det en enkel rutin som inte kräver mycket tid. Kontrollera spridarflöde Stå på en säker plats, t.ex. biologiskt aktiv mark och använd skyddsutrustning. Mät flödet från några spridare på varje sektion vid rätt arbetstryck under en minut med hjälp av mätkärl. Beräkna medelvärdet av spridarnas flöden. Om flödet inte stämmer överens med det flöde som spridartabellen visar kan det bero på att manometern visar fel eller att spridarna är skadade eller slitna. Vid ett funktionstest får du veta vad som är fel. Avviker spridarna mer än 10 % från de värden som finns i spridartabellerna är de slitna och bör bytas ut. Använd spridarflödestabellen i boken Säker bekämpning eller annat hjälpmedel som kalibreringsskiva eller instruktioner/tabeller från tillverkare för att se vilken hastighet som ska användas för att få önskad vätskemängd per hektar. Om traktorn har en sprutdator med flödesmätare, kalibrera den. Multiplicera medelvärdet av spridarnas flöden med antal spridare för att räkna ut flödet från hela bommen i l/min. Visade flödesmätaren rätt? Om den inte gjorde det, kontrollera att du har matat in rätt kalibreringsvärde eller kalibrera mätaren på nytt enligt instruktionsboken. Räkneexempel Flödet mäts med mätkärl för 8 spridare. Mängderna vätska adderas och divideras med 8. Genomsnittet blir 1,25 l/min per spridare. Önskad vätskemängd per hektar är 200 l/ha. I spridarflödestabellen i boken Säker bekämpning som är ett av de hjälpmedel som kan användas kan utläsas att hastigheten som då bör hållas är 7,5 km/h. 12
Kalibrering Kontrollera körhastighet Det är viktigt att du vet traktorns verkliga hastighet för att den beräknade vätskemängden per hektar ska bli rätt. Mät upp och kör en sträcka på förslagsvis 100 m. Mät tiden som det tar att köra sträckan. Beräkna sedan körhastigheten genom att använda formeln (körda meter x 3,6) / tid i sekunder. Visar hastighetsmätaren rätt? Om hastighetsmätaren inte visar rätt, kan du notera hur mycket mätaren avviker och antingen köra långsammare eller fortare vid sprutning för att hålla önskad hastighet. Du kan även justera trycket i spridarna för att anpassa spridarflödet. Har du en elektronisk hastighetsmätare kan du kalibrera den enligt instruktionsboken så att den visar rätt hastighet. Räkneexempel En växel som brukar gå i 7,5 km/h läggs i och hastighetsmätaren visar 7,5 km/h. Det tar 48 sek att köra en uppmätt sträcka på 100 m. (100 m x 3,6) / 48 sek = 7,5 km/h. Hastighetsmätaren visade i detta fall rätt. Illustration (från hjälpredan) 100 meter 55 60 5 50 10 45 15 40 20 35 30 25 Se filmen Kalibrera sprutan på www.sakertvaxtskydd.se 13
sprutan Göra sprutan ren inte nog håll den ren! Text: Tomas fahlgren bild: Hans jonsson qq En ren spruta minskar risken för grödskador och skördeminskningar som ofta inte kan upptäckas med blotta ögat. qq 14
rengöring varnande exempel Någon timme efter behandling mot örtogräs i ett stråsädesfält görs en flyghavrebekämpning i rapsen med samma spruta. Rester från den första behandlingen kan ge stora skador i den efterföljande. Samma sak gäller om örtogräsbehandlingen sedan återupptas. Risken för skador är stor om spruttanken inte rengörs! Några saker att tänka på: Ã Skapa en rutin för regelbunden tankrengöring och använd tankrengöringsmedel. Läs etiketten noggrant och följ instruktionerna. Gör alltid ren sprutan direkt efter avslutat arbete, speciellt vid skifte av grödtyp. Notera i sprutdagboken när tankrengöring sker. Speciellt viktigt om ni skiftar förare. Ã Låt aldrig preparatrester torka in! Fyll på vatten vid kortare uppehåll eller skölj rent i samband med lite längre uppehåll. Intorkade rester av växtskyddsmedel är svåra att lösa upp och kan orsaka stopp i ventiler och spridare förutom att de kan skada grödan. Ã Ha alltid tankrengöringsmedel tillgängligt. Vatten räcker inte som rengöringsmedel. Ã Var speciellt uppmärksam med preparat som innehåller mycket lösningsmedel eller penetreringsoljor. Dessa kan lösa upp gamla sprutrester och därmed orsaka skador. Det finns exempel på att preparatrester lösts ut våren efter en vinterkonservering. Ã Tänk på att köra igenom hela systemet/sprutan inklusive bomrör, slangar, ventiler, returslangar, filter, kopplingar, preparatpåfyllare. Alltså hela sprutan! Ã Det är värt pengarna att hålla sprutan ren. En skördereduktion på 10 % som kan ha orsakats av en dåligt rengjord spruta är ofta svår att upptäcka med blotta ögat. Tomas Fahlgren Nordisk Alkali 15
Säker påfyllning Bygg rätt och underhåll din påfyllningsplats! Tom Espgård Länsstyrelsen Skåne Det finns flera bra lösningar på säkra påfyllningsplatser. En vårdslös hantering kan dock inte kompenseras av en säker påfyllningsplats! Alla påfyllningsplatser kräver mer eller mindre underhåll och att du har bra rutiner i ditt arbete. Att man har en säker påfyllningsplats är en av de viktigaste åtgärderna för att minska riskerna för att växtskyddsmedel sprids till känsliga miljöer. Text: Tom espgård Illustration: Studio sueca u Skyddsavstånd vid olika påfyllningsplatser Använder du dig av en säker påfyllningsplats som platta med uppsamling, biobädd eller gödselplatta kopplad till uppsamlingsbehållare kan ett skyddsavstånd på 15 meter till vattendrag och brunnar accepteras. Om speciella försiktighetsåtgärder inte vidtagits gäller ett skyddsavstånd på minst 30 meter till vattendrag och brunnar. Exempel på dessa påfyllningsplatser är i fält eller på annan biologiskt aktiv mark. Platta med uppsamling Denna lösning är dyrast men väldigt säker och klart den lämpligaste lösningen på företag där sprutan används mycket. En nybyggd platta med behållare bör placeras under tak för att inte samla regnvatten. Gödselplatta kopplad till flytgödselbehållare/urinbrunn Här är det viktigt att hålla koll på att plattan verkligen är tät och utan sprickor. Det samma gäller naturligtvis uppsamlingsbrunnen. Biobädd Biobädden är inte så dyr, men kräver ordentligt och regelbundet underhåll. I en vattendränkt biobädd avstannar eller slutar nedbrytningsprocessen att fungera och det finns risk för läckage. Om den blir för torr kan den å andra sidan behöva vattnas för att fungera. Biobäddens innehåll av halm, torv och matjord behöver bytas ca vart 5:e år. Påfyllning i fält Om du tillämpar påfyllning i fält ska det göras på varierande platser i fältet. Oavsett om du använder en tankvagn i fält och samtidigt fyller på preparat eller kör ut med en fylld spruta och fyller på preparat får denna plats inte bli stationär. Fördelen med påfyllning i fält är att du slipper köra omkring med tillblandad sprutvätska. Annan biologiskt aktiv mark Med detta avses bevuxen mark med ett ordentligt matjordslager, inte en igenvuxen gårdsplan. Denna lösning kan vara tillräcklig för den som inte sprutar så mycket och därmed inte fyller sprutan så många gånger per år. 16
Se filmen Underhåll biobädden på www.sakertvaxtskydd.se Säker påfyllning Uppbyggnad av en klassisk biobädd Balk Vägg Körramp som bärs upp av plintar. Gräs Biomix, 50 cm Lera, 10 cm Körramp som bärs upp av balkar och väggar. Biobädd, platta eller rentav platta med tak? Om det skall anläggas en ny påfyllningsplats för sprutan finns det olika alternativ att välja mellan. Några sådana kan vara biobädd, platta eller platta med tak. Text: Håkan rosenqvist eller större avstånd till bekämpningsmedelsförråd. Det kan även bli aktuellt med flyttning av vattenpåfyllning, vilket i så fall också ökar kostnaderna. För många mindre och medelstora gårdar är det ett ekonomiskt intressant alternativ att leja in sprutning alternativt samverka med andra lantbrukare oberoende av om en investering ska göras i en ny påfyllningsplats eller ej. Det kan vara lämpligt att fundera i dessa banor innan en påfyllningsplats anläggs. Kostnaderna för att anlägga en påfyllningsplats påverkas bl.a. av om det finns någon befintlig gödselbrunn att samla upp vattnet i. I så fall är platta ett ekonomiskt intressant alternativ jämfört med biobädd. Tabellen bredvid visar fyra exempel på kostnader för påfyllningsplats. Det dyraste alternativet, platta med tak, ger även en regnskyddad parkeringsplats för sprutan när den inte används. Utöver dessa kostnader kan det för alla alternativ tillkomma kostnader för flyttning av bekämpningsmedelsförråd Fyra exempel på alternativ för påfyllningsplats för spruta Biobädd Platta med bef. gödselbehållare Platta utan bef. gödselbehållare Platta med tak utan bef. gödselbehållare Investering 25 000 kr 20 000 kr 40 000 kr 70 000 kr Avskrivning och ränta per år 2 500 kr 2 000 kr 4 000 kr 7 000 kr Underhåll per år 600 kr 200 kr Tömning av behållare 200 kr 1 000 kr 500 kr Summa årskostnad 3 100 kr 2 200 kr 5 000 kr 7 700 kr Kostnad per bekämpat hektar med 200 hektar och 2,5 bek. per ha och år 6,2 kr 4,4 kr 10 kr 15,4 kr Ovanstående exempel utgår från en livslängd på 15 år för alla fyra exemplen, vilket kan diskuteras. Rent fysiskt har biobädden kortast livslängd medan plattan har längst livslängd. 17
Skyddsutrustning Skyddsutrustning Vid hantering av växtskyddsmedel är du utsatt för hälsorisker. Du kan få preparat på huden, ner i andningsvägarna eller via svalget ner i magsäcken. Hälsoskadorna kan uppkomma direkt eller visa sig först efter flera år. Med noggrannhet och skyddsutrustning minskar du risken för att det ska hända. Text: Maria Dalin Illustration: Stina Söderholm q Grundskydd Grundskyddet är det skydd som du använder om inte ytterligare skydd behövs. Det kan användas vid tillblandning och påfyllning och när du går i eller hanterar behandlad gröda. Tänk på att rengöra utrustningen direkt efter användning, förvara den skild från andra arbetskläder och växtskyddsmedel och byt ut den när det behövs. Ã Nitrilhandskar för endags eller engångsbruk. Handskar för endagsbruk ska vara minst 0,3 mm tjocka. Engångshandskar i nitril ska inte användas mer än 10 min. Alla handskar ska kastas efter användning. Ã Bomullsvantar kan bäras under nitrilhandskarna. De håller huden torr och gör det lättare att ta av och på sig nitrilhandskarna. Ã Visir ger skydd för ögon och hud. Det ska ha en skyddande överkant, täcka väl utmed sidorna, gå nedanför hakan och sitta stadigt. Ã Förklädet ska vara av så kraftig PVC att det inte kan blåsa upp utomhus. Ã Gummistövlarna ska bara användas vid kemisk bekämpning och slängas efter varje säsong. Byxbenen träs på ovanpå stövelskaften. Ã Andningsskydd används vid behov. Välj då hel- eller halvmask med partikelfilter P2 och P3 samt gasfilter A2. Skyddet sitter inte tätt om man använder glasögon eller har skäggstubb. Filtret bör bytas då andningsmotståndet blir för stort eller när du kan känna lukten av växtskyddsmedel. Luktfria växtskyddsmedel kan förstås tränga in utan att du märker det. Förvara skyddet separat och inte i hög luftfuktighet, stark värme eller kyla. Ã Keps eller mössa kan ge skydd för huvud och hår. Byt och tvätta den ofta. Ã Ögondusch ska finnas, den kan vara i form av en duschflaska eller fast ögondusch. 18
Se filmer om vilken skyddsutrustning du behöver på www.sakertvaxtskydd.se skyddsutrustning Du spiller mer än vad du tror. I praktiska övningar där vätska med ett fluorescerande ämne i och UV-ljus har använts är det möjligt att se hur stort spillet egentligen är. Spruta med bom Har du en tät traktorhytt med koloch partikelfilter behöver du inte ha skyddsutrustning på dig. Men tänk på att filtren måste fyllas på eller bytas efter 300 till 400 timmars användning. Har du en otät eller öppen hytt ska du använda denna skyddsutrustning: Halvmask med kombinationsfilter A2 och P2 (eller P3) Korttidsoverall eller heltäckande regnställ Skyddshandskar av nitril Gummistövlar Huvudbonad Ögondusch Växthus Vid sprutning i växthus är du särskilt utsatt. Använd: Korttidsoverall eller heltäckande regnställ med huva Helmask med gasfilter A2 och partikelfilter P2 eller P3 Fläktmatat andningsskydd med gasfilter A2 och partikelfilter P2 eller P3 Skyddshandskar av nitril Lösa ärmmuddar. Gärna engångsmaterial Gummistövlar Ögondusch Säsongsmask PVC-handskar Engångshandskar Stövlar Korttidsoverall Skyddsglasögon Ansiktsskärm Förkläde Exempel på kostnad för skyddsutrustning Rygg- eller handspruta Korttidsoverall eller heltäckande regnställ med huva Halvmask eller helmask med gasfilter A2 och partikelfilter P2 eller P3 Skyddshandskar av nitril Gummistövlar Huvudbonad som byts eller tvättas ofta Ögondusch Fläktspruta Har du en tät traktorhytt med kol- och partikelfilter behöver du inte ha skyddsutrustning på dig. Har du en otät hytt, använd: Korttidsoverall eller heltäckande regnställ med huva Antal per år 1 2 50 1 5 0,2 0,2 1 Inköpspris per styck, kr 259 49 0,89 249 79 89 246 149 Kostnad per år, kr Summa 1 262 259 98 45 249 395 18 49 149 Helmask med gasfilter A2 och partikelfilter P2 eller P3 eller ett fläktmatat andningsskydd med samma filter Skyddshandskar av nitril Gummistövlar Ögondusch Rengöring av bomspruta eller fläktspruta När du ska rengöra din spruta behöver du: Visir Huvudbonad Skyddsförkläde eller heltäckande regnställ Skyddshandskar av nitril Gummistövlar Läs mer om vilken skyddsutrustning du behöver på www.sakertvaxtskydd.se och www.av.se 19
I fält Full koll med gradering! Veckovisa graderingar gör att Birgitta Ulväng har full koll på sina 250 ha åker. Varje vecka räknar hon svampar och insekter i sina nollrutor för att bedöma utvecklingen och bekämpningsbehovet. Text: Lena friberg bild: Tomas Ulväng Birgitta Ulväng brukar, tillsammans med sin svärfar, 250 ha åker utanför Örsundsbro. På gården odlas höstvete och vårvete till kvarn, maltkorn, foderkorn, vårraps, ärter, åkerböna och vall. Birgitta har ett stort intresse för växtodling och växtskyddsfrågor och vill därför göra löpande kontroller av statusen för skadegörare i sina fält. Därför graderar hon sina fält varje vecka under växtodlingssäsongen åt Växtskyddscentralen i Uppsala. Graderingen görs i rutor som lämnas obesprutade hela fältsäsongen för att undersöka utvecklingen av svampar och insekter. Birgitta har en graderingsruta, även kallad nollruta, per gröda i höstvete, vårvete, malt- eller foderkorn, ärter och vårraps. Jag placerar rutan så att den ska vara så representativ som möjligt för mina grödor det enskilda året. Det vill säga, om jag har störst areal höstvete efter vårraps på mellanlera placerar jag nollrutan i ett sådant fält. qq I min nollruta såg jag till och med strax innan växtskyddsbrevet kom att jag hade angrepp på gång. Nollrutan blev sen helt uppäten, tänk då vilken ekonomisk skada det hade inneburit om jag inte hade haft min ruta eller läst växtskyddsbreven. qq För vissa svampsjukdomar kan risken för angrepp variera beroende på förfrukt och då tar Birgitta ofta en extra koll på något fält som har riskförfrukt även om den vanliga rutan inte är placerad där. I snitt tar det 1 timme per vecka att göra graderingen för alla rutor, per gröda blir det 10 15 min/vecka, vilket Birgitta upplever är en liten insats mot vad hon tjänar på det. Den stora fördelen med graderingen är att hon har koll på bekämpningsbehovet och att hon snabbt blir uppmärksam på saker som händer i fält. Till exempel skedde ett oväntat och stort angrepp av kålmal i vårrapsen sommaren 2013. Eftersom Birgitta tidigt såg det i sina fält var hon snabbt ute och sprutade. I min nollruta såg jag till och med strax innan växtskyddsbrevet kom att jag hade angrepp på gång. Nollrutan blev sen helt uppäten, tänk då vilken ekonomisk skada det hade inneburit om jag inte hade haft min ruta eller läst växtskyddsbreven. Ett annat exempel är att det ibland kommer stora mängder bladlöss med vindar från Baltikum vars antal snabbt överskrider bekämpningströskeln. Ju snabbare man då kommer ut och sprutar i fält, desto mindre skada hinner lössen göra i spannmålen. Birgitta berättar att eftersom hon även varje vecka räknar mängden svampfläckar per blad och mängden insekter per strå ser hon ibland att trycket inte ökar och då händer det att hon väntar med att bekämpa sina fält trots att grannarna kör. För att utvärdera bekämpningseffekter jämför Birgitta bekämpade delar av fältet och nollrutan. Genom den jämförelsen är det möjligt att se om bekämpningen verkar ha fungerat eller om det finns risk för resistensbildning. 20
Integrerat växtskydd Lär känna dina fält genom nollrutan Genom att lämna nollrutor, d.v.s. obehandlade rutor avseende både ogräs, svamp och insekter, som du regelbundet tittar till under säsongen, kan du lära känna dina fält och få en bättre kunskap om vilken nytta olika bekämpningar faktiskt gör. Text: Lena Friberg bild: Linnea Aronsson Liten skördeförlust i nollruta Nollrutan görs förslagsvis ett sprutdrag bred och bör markeras tydligt med käppar så att du kommer ihåg den vid alla sprutningar. Längden kan du själv avgöra men ett förslag kan vara minst 10 m eftersom det kan bli en viss vindavdrift in i rutan när du kör. Nollrutan bör inte placeras på vändtegen eftersom den ofta inte är en representativ del av fältet. Med en sprutbredd på 24 m blir den totala obehandlade rutan inte större än 240 m 2, men på den ytan kommer skörden med största sannolikhet att bli lägre än i övriga fältet. Om det känns mycket så tänk på vilka summor du köper in växtskyddsmedel för årligen! Nyttan av nollruta En bra strategi vid placeringen av nollrutan är att, som Birgitta Ulväng, utgå från den dominerande förfrukten och jordarten. Samtidigt bör du ta hänsyn till om det skiljer mycket mellan risken för angrepp beroende på förfrukt. Det finns flera nyttor med nollrutor. Inför bekämpningar kan du genom kontinuerlig avläsning i rutan avgöra hur trycket av skadegörare utvecklas i ditt fält. Efter bekämpningar kan du jämföra effekter mellan behandlat och obehandlat vilket ger en hjälp till att upptäcka begynnande resistens. Vid misstankar om skador orsakade av bekämpningar gör ett obehandlat område i fält det lättare att bevisa vad som hänt. Om det behövs flera/upprepade bekämpningar kan det behövas flera rutor för de olika behandlingsalternativen. Bekämpa rätt ogräs Det är viktigt att känna igen ogräsen i fält, framför allt innan de blir stora. Om du inte är säker på vilka ogräs du har i ditt fält kan du använda nollrutan. Text: Lena friberg Det är viktigt att känna igen ogräsen i fält, framför allt innan de blir stora. Om du inte är säker på vilka ogräs du har i ditt fält kan du använda nollrutan. Markera ogräsplantan du är osäker på när den är liten, ta gärna även ett foto som du sparar, när ogräset växt till sig och blommar är det ofta lättare att identifiera arten. Genom att känna igen ogräsplantorna kan du göra bra preparatval som till en så låg kostnad som möjligt bekämpar de ogräs du har problem med i ett enskilt fält. Det är oftast en stor fördel att spruta på små ogräs, eftersom mängden preparat då kan hållas nere och risken för resistens minskar. Att spruta på en stor ogräsplanta gör att den tillåtna preparatmängden kanske inte räcker för att ta död på plantan utan bara hämmar tillväxten ett tag. Upprepade sprutningar på stora plantor ökar risken för att plantans förmåga att bryta ner den aktiva substansen ökar. Det är skillnad mellan olika ogräsarter i skördesänkande effekt och du bör prioritera att bekämpa de ogräs som sänker skörden mest. Till exempel räcker det med 1,7 plantor snärjmåra/m 2 för att sänka skörden med 5 %, för svinmålla krävs det 25 plantor/m 2 och för viol 250 plantor/m 2. Generellt har ogräs som följer med grödan upp störst påverkan eftersom dessa även konkurrerar med grödan om ljus. 21
I fält Lär dig bekämpningströsklar för svamp // t e x t: Lena Friberg Storleken på svampangrepp varierar ofta med grödsorterna eftersom de har förädlats för att ha olika egenskaper. Därför är det viktigt att känna till utvecklingen av skadegörare i den aktuella sorten. Det kan göras genom att läsa Växtskyddsbrev från Jordbruksverkets växtskyddscentral eller från rådgivningsföretag. För många svampar finns det bekämpningströsklar, dessa finns bl.a. listade i Bekämpningsrekommendationer Svamp och insekter som Jordbruksverket ger ut årligen. Om det i ditt fält finns fler angripna blad än vad bekämpningströskeln anger är det ekonomiskt motiverat att spruta. Med det menas att förlusten av den skördeminskning som uppstår om bekämpning inte sker är högre än kostnaden för preparat och körning. Bekämpningströskeln är oftast högre i grödans senare utvecklingsstadium. T.ex. krävs mer än 10 % angripna plantor för bekämpning av mjöldagg i vete i DC 30-31 medan det i DC 32-39 krävs mer än 25 % angripna plantor. 5 Roten växer ut från kärnan 10 Uppkomst 13 Blad utvecklade 22 Huvudskott + 2 sidoskott 24 Huvudskott + 4 sidoskott 30 Begynnande stråskjutning 31 1:a noden kan kännas 32 2:a noden kan kännas 37 Flaggbladet just synligt Utvecklingsskala vete 39 Flaggbladets slida just synlig 45 Flaggbladets slida vidgad 55 Halva axet framme 65 Full mognad 75 Mjölkmognad Nu erbjuder Greppa Näringen också rådgivning inom integrerat växtskydd, IPM. Fredrik Johansson i Vänersnäs utanför Vänersborg var bland de första att testa den nya rådgivningen. Text & bild: Sofie logardt rådgivning om integrerat växtskydd 5 10 13 22 24 30 31 32 37 39 45 55 65 75 text: Magnus sandström Illustration: Jordbruksverket Plantan tål fler insekter senare i utvecklingen! // t e x t: Lena Friberg Insekter kan snabbt komma inflygandes i fält vid gynnsamma vädersituationer. För många insekter finns det bekämpningströsklar. Angreppsnivån för när det är aktuellt att bekämpa en del skadegörare kan skilja beroende på avräkningspris, ett högt pris på produkten gör att det blir lönsamt att bekämpa ett mindre angrepp. För en del insektsangrepp, t.ex. av rapsbaggar och bladlöss, tål plantan ett större antal insekter per planta i senare utvecklingsstadier än i tidiga. T.ex. är bekämpningströskeln 2 bladlöss/planta i korn vid DC 31 och ett kornpris på 150 kr/dt medan det vid samma kornpris är 3,5 bladlöss/planta vid DC 51. Bekämpningströsklar för insekter finns i skriften Bekämpningsrekommendationer Svamp och insekter från Jordbruksverket. Hela EU har infört integrerat växtskydd som arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. Sedan den första januari 2015 är det exempelvis ett krav att du noterar varför du har använt ett växtskyddsmedel, enklast är att göra det i sprutjournalen vid bekämpningstillfället. I Greppa Näringens rådgivningsmodul om integrerat växtskydd får du hjälp med att utveckla ditt arbete med integrerat växtskydd på din gård. När ni träffas går du och din rådgivare igenom odlings- och växtskyddsstrategierna för odlingen i dagsläget. Ni diskuterar olika möjliga förändringar för att minska beroendet av kemisk bekämpning utan att 22
Integrerat växtskydd Växtskydd med helhetsgrepp Inför lanseringen av Greppa Näringens rådgivning om integrerat växtskydd testades upplägget hos flera olika lantbrukare runt om i landet och Fredrik Johansson var en av dem. Vi började med att gå ut i fälten och titta. Även om man läser om saker är det mycket lättare att ta till sig om man rent praktiskt kan se hur det kan kopplas till de egna fälten, säger han. Växtföljd dämpar växtskyddsbehov För att utveckla sin växtföljd som idag är spannmålsdominerad med oljeväxter som avbrottsgröda fick Fredrik rådet att utvidga den med frövall eller konservärter. En mer varierad växtföljd minskar ogrästrycket och förekomsten av svampangrepp. Ett lägre bekämpningsbehov minskar i sin tur risken för resistens mot växtskyddsmedel. Nollrutan viktig Under rådgivningen diskuterades även nollrutor. Jag har redan tidigare behovsanpassat växtskyddsåtgärderna, men det var intressant att prata om hur jag kan utveckla nollrutan och få mer kännedom om risken för resistensbildning, säger Fredrik och tillägger: I år ska jag till exempel inte använda något preparat i gruppen ALS-hämmare för att undvika resistens. Gynnar nyttodjuren Gården på Vänersnäs har ett brutet landskap med många naturbeten och åkerholmar. Även om det redan är goda förhållanden för nyttodjur försöker Fredrik ändå tänka på att gynna dem. Man får ju inte ha grenar och buskar som hänger in över åkrarna, men istället för att fälla hela träden har jag gått med motorsågen och tagit bort grenarna, berättar han. Fredrik vidtar alltså redan idag flera åtgärder som kan räknas in i ett integrerat växtskydd men planerar att utveckla arbetet ytterligare. riskera lönsamheten i odlingen. Det kan handla om allt ifrån val av utsäde och växtföljd, till hur du gör för att minska risken för resistensbildning eller hur du kan öka den biologiska mångfalden. Tillsammans enas ni om en åtgärdsplan med möjliga förändringar och går igenom praktiska lösningar kring övervakning, uppföljning och var du kan hitta information. Det viktiga är att hitta intressanta lösningar som kan bli rutin i verksamheten. Besök www.greppa.nu eller kontakta din länsstyrelse för att ta del av rådgivningen. I ett integrerat växtskydd gäller att: 1. Förebygga! Det förebyggande arbetet kan innebära val av sorter med resistens mot sjukdomar eller ett friskt utsäde. Här ryms även långsiktiga åtgärder som obesprutade skyddszoner eller kanske en skalbaggsås. 2. Bevaka! Nästa steg är att vara på banan när det väl börjar hända saker, alltså att hänga med i hur gröda, skadegörare och ogräs utvecklas. En vandring diagonalt över fälten en gång i veckan är i många fall tillräckligt för du ska få koll på utvecklingen. Din egen bevakning kan kompletteras med information från Växtskyddscentralerna som regelbundet kontrollerar ett stort antal fält på olika platser i landet. Resultaten presenteras i veckorapporter och växtskyddsbrev som finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se/vsc. 3. Behovsanpassa! En anpassning av växtskyddsåtgärderna efter behovet hänger ofta samman med hur lönsam en åtgärd blir. Här kommer preparatval och dos eller kanske val av exempelvis mekaniska bekämpningsmetoder in. Det är viktigt att användningen av bekämpningsmedel inte sker i onödan, det ökar risken för resistens hos skadegörarna och att bekämpningsmedlen långsiktigt får sämre effekter. 4. Följa upp! Uppföljningen av de insatser du gör från planeringsstadiet och framåt, i årets gröda eller i en hel växtföljd, är viktig. Du vill ju veta om det du gjort har gett dig de satsade pengarna tillbaka, helst med råge. Använd nollrutor och ta med dig resultaten i planeringen inför nästa säsong. Cirkeln är sluten! Följ upp Förebygg INTEGRERAT VÄXTSKYDD Bevaka Behovsanpassa 23