1 5 JU NI 201 3 yz123 STUDIEARTIKLAR 5 11 AUGUSTI Fordjupa din uppskattning av Jehovas egenskaper SIDAN 7 S ANGER: 69, 89 12 18 AUGUSTI Jehova ar generos och resonlig SIDAN 12 S ANGER: 22, 110 19 25 AUGUSTI Jehova ar lojal och forlatande SIDAN 17 S ANGER: 63, 77 26 AUGUSTI 1 SEPTEMBER Lat dig formas av Jehovas tuktan SIDAN 24 S ANGER: 120, 64
STUDIEARTIKLAR ˇ Fordjupa din uppskattning av Jehovas egenskaper ˇ Jehova ar generos och resonlig ˇ Jehova ar lojal och forlatande TYSKLAND FRAMSIDAN: Gatuvittnande pa ett torg i Frankfurt, Tyskland. BEFOLKNING 81751 600 Vi vet att Jehovas fyra framsta egenskaper ar karlek, ratt visa, vishet och kraft. De har tre artiklarna kommer att for djupa var uppskattning av nagra av Jehovas egenskaper som vi inte studerar om sa ofta. I samband med varje egen skap kommer vi att begrunda: Vad ar inneborden? Hur visar Jehova den? Och hur kan vi efterlikna Jehova och visa just den egenskapen? FORKUNNARE ˇ Lat dig formas av Jehovas tuktan 162 705 I Bibeln beskrivs Jehovas myndighet over manniskor med ett bildsprak. Jehova kallas Krukmakaren. (Jes. 64:8) Den har artikeln visar vad hans satt att forma individer och nationer forr i tiden kan lara oss om honom. Den tar ocksa upp hur vi kan utvecklas i positiv riktning om vi later oss formas av honom. BIBELSTUDIER 74 466 NARVARANDE VID AMINNELSEN 2012 265 407 ANTAL MILJONER BOCKER SOM HAR TRYCKTS VID AVDELNINGSKONTORET I TYSKLAND DE SENASTE 25 AREN. 20 15 OVRIGA ARTIKLAR 3 Lydnad for Jehova har gett mig ett rikt liv 22 Fragor fran lasekretsen 10 29 Aldstebroder ger ni ny styrka at de trotta? 5 32 Minns du? 0 2010 2005 2000 1995 1990 1985 yz1236 Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro 17 07-9). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens oversattning av Den heliga skrift studie utgava med fotnoter och parallellhanvisningar. June 15, 2013 Vol. 134, No. 12 Semimonthly SWEDISH Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und TraktatGesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/ Taunus. Vakttornet (ISSN 0346-4040) utges pa svenska av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson. The Watchtower (ISSN 0043-1087). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing offices. POSTMASTER: Send address changes to Watchtower, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY 12589-3299. 5 2013 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsyl vania. Alla rattigheter forbehallna. Printed in Germany.
LEVNADSSKILDRING Vi kan lara oss nagot mycket fint av Noas exempel! sa min pappa. Noa lydde Jehova och alskade sin familj, och hela familjen overlevde floden eftersom de gick in i arken. DET har ar ett av mina tidigaste minnen av min pappa, som var en enkel och hart arbetande man. Han hade en stark kansla for rattvisa och tilltalades genast av Bibelns budskap nar han forst horde det 1953. Fran och med da gjorde han sitt basta for att undervisa oss barn om det han larde sig. Till en borjan tvekade min mamma att lam- na sina katolska traditioner. Men med tiden borjade hon ocksa ta Bibelns sanning till hjartat. Det var inte sal att for mina for aldrar att studera med oss. Mamma kunde knappt lasa och pappa arbetade hart ute pa akrarna fran morgon till kvall. Ibland var han sa trott att han inte kunde halla sig vaken under studiet. Men hans anstrangningar var inte forg aves. Jag var aldst i syskonskaran, sajaghj alpte till med att undervisa min syster och mina tvabr oder. Vi pratade ofta om hur mycket Noa alskade sin familj och hur lydig han var mot Jehova. Jag tyckte samycketomdenber attelsen! Det droj- de inte lange forr an vi alla gick pam otena i Rikets sal i Roseto degli Abruzzi, en italiensk stad vid den adriatiska kusten. Jag var bara 11 ar 1955 nar mamma och jag reste vaster- ut over bergen till Rom for att vara med vid var forsta om- radessammankomst. Anda sedan dess har sammankomster haft en sarskild plats i mitt hjarta. Aret darp ablevjagd opt och borjade kort darefter i heltidstjansten. Nar jag var 17 blev jag pmsu i Latina, som lag soder om Rom och omkring 30 mil hemifran. Det var en ganska nygrundad stad, sa ingen brydde sig samycket om vad grannarna skulle tycka och tanka. Min pionjar- kamrat och jag tyckte att det var fantastiskt att faplacera sa mycket litteratur, men eftersom jag var saungl angtade jag hem. Men det kandes battre nar jag tankte paatt Jehova ville att jag skulle vara dar, och jag ville vara lojal mot honom. Senare blev jag skickad till Milano for att hjalpa till med forarbetet infor den internationella sammankomsten Lydnad for Jehova har gett mig ettriktliv BER ATTAT AV ELISA PICCIOLI 15 JUNI 2013 3
V ar br ollopsdag. Vi tyckte om att vara tillsammans med ungdomarna, vilket for Paolo oftast innebar att spela fotboll. Eviga goda nyheter 1963. Under sammankomsten fick jag arbeta tillsammans med manga andra frivilliga broder och systrar, daribland Paolo Piccioli, en ung broder fran Florens. Pa sammankomstens andra dag holl han ett entusiastiskt tal om att forbli ogift. Jag minns att jag tankte: Den brodern kommer aldrig att gifta sig. Trots det borjade vi brevvaxla, och vi insag att vi hade mycket gemensamt vara mal, var karlek till Jehova och var starka onskan att gora hans vilja. Paolo och jag gifte oss 1965. DISKUSSIONER MED PRASTER Jag var reguljar pionjar i Florens i tio ar. Det var spannande att se hur forsamlingarna vaxte och sarskilt spannande att se ungdomarna gora framsteg. Paolo och jag tyckte om att vara tillsammans med dem och tala om andliga saker, men ocksa att koppla av tillsammans, vilket for Paolos del vanligtvis betydde att spela fotboll. Jag tyckte naturligtvis om att far a om min man, men jag forstod att familjerna och ungdomarna i forsam- lingen ocksabeh ovde fa hans tid och uppmark- samhet. Jag blir fortfarande glad nar jag tanker pa alla dem vi har studerat Bibeln med. En kvinna som vi studerade med, Adriana, talade med tva andra familjer om det hon larde sig. De bad att fatr affa en prast for att resonera om sada- na laror som treenigheten och sjalens ododlig- het. Tre hogt uppsatta praster kom dit. Deras forklaringar var invecklade och motsagelsefulla, vilket de vi studerade med snabbt insag nar de jamf orde med vad Bibeln sager. Ja, det har blev en vandpunkt for dem. Med tiden kom omkring 15 personer fran de har familjerna med i sanningen. Nu for tiden gar det naturligtvis annorlunda till nar vi predikar. Men da blev Paolo expert paattdiskuteramedpr aster, vilket hande ganska ofta. Jag minns sarskilt en diskussion som holls infor en ah orarskara som inte var vittnen. Det visade sig snart att motstandare i forv ag hade ordnat saattn agra i publiken skulle stalla fra- gor for att satta dit Paolo. Men samtalet tog en annan vandning. Nagon fragade om det var ratt att kyrkan blandade sig i politik. Prasterna blev markbart besvaradeochkundeintesvara.pl otsligt forsvann ljuset och motet avbrots. Flera ar senare fick vi reda paattstr omavbrottet var planerat som en utvag ifall diskussionen inte skulle ga exakt som prasterna hade hoppats. 4 VAKTTORNET
NYA TJANSTEUPPDRAG Nar Paolo och jag hade varit gifta i tio ar blev vi inbjudna att borja i resetjansten. Paolo hade ett bra jobb, sa det var inget latt beslut. Men efter att ha tankt over saken under bon bestamde vi oss for att ta emot det har privilegiet. Vi tyckte om att umgas med familjerna vi fick bo hos. Pa kvallarna studerade vi ofta tillsammans, och sedan hjalpte Paolo barnen med laxorna, sarskilt om det gallde matematik. Dessutom alskade Paolo att lasa och delade entusiastiskt med sig av intressanta och uppmuntrande saker han hade hittat. Pam andagarna akte vi ofta till stader dar det inte fanns nagra vittnen och inbjod till ett tal som holls samma kvall. Efter bara tva ar i resetjansten blev vi inbjudna att arbeta pa Betel i Rom. Paolo arbetade med juridiska arenden, och jag var pa tidskriftsavdelningen. Det var inte sal att att anpassa sig, men vi ville vara lojala. Det var spannande att vara med om hur verksamheten vid avdelningskontoret vaxte undan for undan, och antalet vittnen i Italien okade enormt. Under den har tiden fick Jehovas vittnen i Italien lagligt erkannande. Vi trivdes verkligen med vart nya uppdrag. Medan vi var pa Betel fick blodfragan mycket uppmarksamhet i Italien. I borjan av 1980-talet var det ett rattsfall som rorde upp starka kans- lor. Ett par som var Jehovas vittnen anklagades for att ha vallat sin dotters dod, men sanningen var att hon dog av en arftlig blodsjukdom som ar vanlig i Medelhavsomradet. Broder och systrar pa Betel hjalpte advokaterna som representerade for aldrarna. En traktat och ett specialnummer av Vakna! presenterade fakta i fallet och hjalp- te manniskor att forst a vad Guds ord sager om blod. Under de har manaderna arbetade Paolo ofta uppemot 16 timmar om dagen utan avbrott. Jag gjorde mitt basta for att hjalpa och stotta honom. LIVET TAR EN NY VANDNING Nar vi hade varit gifta i 20 ar hande nagot ovantat. Jag var 41 och Paolo 49 nar jag berattade for honom att jag trodde att jag var gravid. I hans anteckningar for den dagen stod det: Bon: Om det stammer, hjalp oss att fortsatta i heltidstjan- sten, att behalla vart andliga fokus och att vara goda exempel for vart barn. Framfor allt, hjalp mig att praktisera atminstone 1 procent av allt jag sagt fran podiet de senaste 30 aren. Av resultatet att doma maste Jehova ha besvarat Paolos och min bon. Efter att vi fick Ilaria for andrades livet drastiskt. Jag kan arligt saga att det fanns stunder nar Paolo alskade sitt arbete pabetel. Ilaria sa ofta: Pappa ar min baste van.
vi kande oss missmodiga, precis som Ordspraks- boken 24:10 sager: Forlorar du modet pan odens dag ar din kraft begransad. Men vi fortsatte att hjalpa och uppmuntra varandra. Ilaria brukar saga att hon ar glad over att hon fick vaxa upp med for aldrar som hade fullt upp i heltidstjansten. Hon har alltid kant sig alskad och trygg. Pa dagarna tog jag hand om henne. Och pakv allen nar Paolo kom hem och egentligen behovde fortsatta arbeta tog han sig and atid med henne, lekte med henne och hjalpte henne med laxor. Detta gjorde han aven om det innebar att han fick sitta uppe till klockan tva eller tre panattenf or att avsluta sitt eget arbete. Ilaria sa ofta: Pappa ar min baste van. Naturligtvis behovde vi vara konsekventa och ibland fasta for att hjalpa Ilaria att halla sig kvar pa sanningens vag. Jag minns ett tillfalle nar hon lekte med en kompis men uppforde sig illa. Vi anvande Bibeln nar vi forklarade for henne varfor det var fel att bete sig sa. Vi sag ocksatillatthon bad sin van om forl atelse nar vi var med. Ilaria sager att Paolos och min karlek till tjan- sten har hjalpt henne att ocksa alska tjansten. Nu nar hon sjalv ar gift forst ar hon annu battre hur viktigt det ar att gorajehovasviljaochf olja hans vagledning. LOJAL I TIDER AV SORG 2008 drabbades Paolo av cancer. Till en borjan verkade det som att han skulle kunna bli frisk, och han uppmuntrade mig mycket. Vi fors okte fadenb asta lakarv ard som fanns. Dessutom vande vi oss som familj till Jehova och bad om hjalp att vara starka och kunna utharda. Jag sag den man som en gang hade varit sastarkochfull av energi sakta tyna bort. Det var ett hart slag for mig nar han dog 2010. Men jag kanner mig anda uppmuntrad nar jag tanker pa allt vi hann utratta under vara 45 ar tillsammans. Vi gav Jehova vart basta, och jag vet att han aldrig kommer att glomma vara anstrangningar. Jag ser ivrigt fram emot att fam ota Paolo i uppstandelsen, nar Jesus ord i Johannes 5:28, 29 gar i uppfyllelse. Innerst inne ar jag fortfarande den dar lilla flickan som alskar berattelsen om Noa. Min beslutsamhet finns kvar jag vill vara lydig mot Jehova, oavsett vad han vill att jag ska gora. Jag ar overtygad om att alla hinder, uppoffringar och forluster ar relativt smaij amforelse med de val- signelser som Jehova karleksfullt ger oss. Det har jag sjalv fatt uppleva och jag lovar att det ar vart det. Innerst inne ar jag fortfarande den dar lilla flickan som alskar berattelsen om Noa. Min beslutsamhet finns kvar.
Bli darf or Guds efterliknare, som alskade barn. (EF. 5:1) VAD SVARAR DU? Hur kan vi fordjupa var uppskattning av Jehovas egenskaper? Vad gor att nagon uppfattas som tillganglig? Hur kan vi efterlikna Jehovas opartiskhet? F ordjupa din uppskattning av Jehovas egenskaper VILKA egenskaper kommer du att tanka pan ar du hor namnet Jehova? Manga av oss tanker sakert pa karlek, rattvisa, vishet och kraft. Men som vi vet har Jehova manga fler underbara egenskaper. Man skulle kunna rakna upp mer an 40 olika sidor av hans personlighet, som var och en har behandlats i var litteratur. Tank vilken guldgruva vi har att osa ur under vart personliga studium eller familjestudium! Hur skulle ett studium av Jehovas egenskaper kunna paverka oss? Det kan fav ar uppskattning av var himmelske Far att vaxa. Och ju mer vi uppskattar honom, desto starkare blir var onskan att komma nara honom och efterlikna honom. (Jos. 23:8; Ps. 73:28) 2 Det man uppskattar satter man stort varde pa, och uppskattning kan fordjupas gradvis. Vi kan illustrera det sah ar: Vi kanske tycker mer och mer om en ny matratt nar vi forst kanner doften, sedan njuter av varje tugga och till sist lagar den sjal- va. Pa liknande satt uppskattar vi varje egenskap hos Jehova mer och mer nar vi skaffar oss kunskap om den, reflekterar over den och sedan visar den i vartegetliv.(ef.5:1)syftetmeddenh ar och de tva foljande artiklarna ar att fordjupa var uppskattning av nagra av Jehovas egenskaper som vi kanske inte tanker pas a ofta. I samband med varje egenskap kommer vi att begrunda: Vad ar inneborden? Hur visar Jehova den? Och hur kan vi efterlikna Jehova och visa just den egenskapen? 1. a) Vilka av Jehovas egenskaper skulle du vilja fordjupa dig i? b) Vad kan vi fa ut av ett studium av Guds egenskaper? 2. a) Illustrera hur uppskattningen av Jehovas egenskaper kan fordjupas. b) Vad ska vi gaigenom? 7
Jehova,... den Gud som... inte behandlar nagon partiskt. (5 Mos. 10:17) (Se paragraf 17.) Jehova ar nara alla som ropar till honom. (Ps. 145:18) (Se paragraf 9.) JEHOVA AR LATTILLG ANGLIG 3 Den forsta egenskapen vi ska se narmare pa ar tillganglighet. Hur skulle du beskriva nagon som ar tillgang- lig? Du kanske skulle saga att det ar na- gon som ar vanlig, latt att ta kontakt med och latt att prata med. Man marker ofta om nagon ar tillganglig padethan eller hon sager och pa kroppsspraket gester, ansiktsuttryck och andra ickeverbala signaler. 4 Hur visar Jehova att han ar lattill- ganglig? Han ar den allsmaktige Ska- paren av vart enorma universum, men andaf orsakrar han oss om att han gar- na vill lyssna till vara boner och besva- ra dem. (Las Psalm 145:18; Jesaja 30:18, 19.) Vi kan ha langa samtal med honom nar som helst och var som helst. Vi kan be sa ofta vi vill, och han kommer aldrig att forebr aossf or det. (Ps. 65:2; Jak. 1:5) 3, 4. a) Hur skulle du beskriva nagon som ar tillganglig? b) Hur fors akrar Jehova oss om att han ar tillganglig? I Bibeln beskrivs Jehova i manskliga termer for att visa att han vill att vi ska nar- ma oss honom. Psalmisten David skrev till exempel att Jehovas ogon vilar pa oss och att han med sin hogra hand haller ett fast grepp i oss. (Ps. 34:15; 63:8) Profeten Jesaja liknade Jehova vid en herde nar han sa: Med sin arm skall han samla lammen; och i sin famn skall han bara dem. (Jes. 40:11) Tank dig det! Jehova vill att vi ska vara lika nara honom som ett litet lamm som krupit upp ifamnenp aenomt anksam herde. Vilken underbar och tillganglig Far vi har! Hur kan vi efterlikna Jehova i det har avseendet? EN MYCKET UPPSKATTAD EGENSKAP 5 For inte sal ange sedan fick ett antal Jehovas vittnen i olika delar av varl- den fragan: Vilken egenskap satter du storst varde pahosen aldstebroder? De 5. Varfor ar det viktigt att aldstebr oder ar tillgangliga? 8 VAKTTORNET
allra flesta svarade: Att han ar lattill- ganglig. Alla kristna behover naturligt- vis utveckla den egenskapen, men det ar sarskilt viktigt for de aldste. (Jes. 32: 1, 2) En syster som forklarade varfor hon tyckte att det ar saviktigtskrev: En aldstebroder kan ha manga fina egenskaper, men det ar ju bara om han ar tillganglig som vi far nytta av dem. Det verkar logiskt, eller hur? Men vad ar det som gor en person lattillg anglig? 6 For att uppfattas som tillganglig maste man uppriktigt intressera sig for andra. Om en aldstebroder bryr sig om andra och garna ger av sig sjalv kommer broder och systrar i alla aldrar sakert att kanna det. (Mark. 10:13 16) Carlos, som ar 12 ar, sager: Det jag gillar med aldstebroderna ar att de ser glada och snal- la ut nar jag ser dem i Rikets sal. Det racker forst as inte att en broder sager att han ar tillganglig. Han maste visa det. (1 Joh. 3:18) Hur kan han gora det? 7 Vi kan gora en jamf orelse. For inte sal ange sedan var en broder pav ag hem med flyg fran en sammankomst utomlands. Han hade pa sig sammankomstmarket med texten Lat Guds kungarike komma! Nar en i kabinpersonalen sag market sa han till brodern: Ja, lat det komma det har maste vi prata mer om. Senare fick de mojlighet att gora det, och mannen tog garna emot vara tidskrifter. Manga av oss har varit med om nagot liknande. Men varfor har vara sammankomstmarken ofta den effekten? Darf or att market pas att och vis sa- ger: Du far garna prata med mig. Fraga vart jag ar pav ag. Market visar tyd- 6. Vad bidrar till att en person uppfattas som tillganglig? 7. Varfor far vi ofta vittna for manniskor nar vi har sammankomstmarket pa oss, och vad kan vi lara av det? ligt att vi ar beredda att tala med andra om var tro. Ungefar pa samma satt vill forsamlingens aldste sanda ut signaler till vannerna som sager: Du far garna prata med mig. Vilka signaler kan det vara? 8 Seder och bruk varierar forst as mellan olika lander. Men nar vi halsar pa vara broder och systrar och valkomnar dem med ett varmt leende sasignalerar det att vi ar uppriktigt intresserade av dem. Vem bor ta initiativet? Lagg mar- ke till hur Jesus gjorde. Matteus berattar om att Jesus vid ett mote med larjungar- na gick narmare och talade till dem. (Matt. 28:18) De aldste i var tid tar ocksa initiativet och gar fram till vannerna och pratar med dem. Hur paverkar det andan i forsamlingen? En 88-arig pionjar- syster sa: De varma leendena och upp- muntrande kommentarerna som jag far av de aldste nar jag kommer in i Rikets sal gor att jag haller av dem samycket. En annan trogen syster tillade: Det kan verka som en liten sak, men det betyder valdigt mycket for mig nar en aldstebroder valkomnar mig till motet med ett leende. TILLGANGLIG OCH TILL HANDS 9 Det racker forst as inte att aldstebroderna ar tillgangliga som personer, utan de maste ocksa finnas till hands nar vannerna behover dem. Jehova ar ett bra exempel pa det, eftersom han inte ar langt borta fran nagon enda av oss. (Apg. 17:27) De aldste kan gora sig sjalva tillgangliga for andra genom att ta sig tid fore och efter motena och 8. Hur kan de aldste visa att de ar intresserade av andra, och hur paverkar det andan i forsam- lingen? 9, 10. a) Hur ar Jehova ett exempel for oss? b) Hur kan de aldste gora sig tillgangliga for andra? 15 JUNI 2013 9
Selofhads d ottrar uppskattade Guds opartiskhet. (Se paragraf 13, 14.) prata med vannerna bade med yngre och aldre. En pionjarbroder sa: Nar en aldste fragar hur det gar for mig och sedan stannar upp och verkligen lyssnar sak anner jag mig uppskattad. En syster som har tjanat Jehova i nastan 50 ar kommenterade: Aldste som tar sig tid attpratamedmigefterm otet far mig att kanna mig vardefull. 10 Vi ar alla medvetna om att kristna herdar ocksaharm anga andra uppgifter att skota. Men pam otena ar malet andaattif orsta hand finnas dar for fa- ren. JEHOVA AR OPARTISK 11 En annan av Jehovas underbara egenskaper ar opartiskhet. Vad innebar det att vara opartisk? Det inbegriper att man ar rattvis och fordomsfri och inte favoriserar nagon. Om vi verkligen ar 11, 12. a) Vad betyder det att vara opartisk? b) Hur visar Bibeln att Jehova ar opartisk? opartiska marks det bade i var install- ning och i vara handlingar. Varfor sager vi sa? Jo, for det ar bara om vi innerst inne ar opartiska som vi kan behandla andra opartiskt. Det uttryck som i de kristna grekiska skrifterna har atergetts med att inte vara partisk betyder ordagrant att inte vara en som tar emot ansikten, dvs. att inte favorisera nagon. (Apg. 10:34; Kingdom Interlinear) Omvi ar opartiska respekterar vi alla manni- skor for vad de egentligen ar och later inte deras yttre eller deras omstandig- heter avgora hur vi behandlar dem. 12 Jehova ar det basta exemplet paatt vara opartisk. Bibeln sager att han inte ar partisk och att han inte behandlar nagon partiskt. (Las Apostlagarning- arna 10:34, 35; 5 Moseboken 10:17.) En situation som uppstod pa Moses tid bekraftar det. 13 Strax innan israeliterna skulle ga in i det utlovade landet hamnade fem ogifta kvinnor i Manasses stam i en besvarlig situation. Vad hade hant? Deras far, Selofhad, hade dott. Precis som alla andra israelitiska familjer skulle deras familj fa den jordegendom som hade tilldelats deras far. (4 Mos. 26:52 55) Ratten till arvsbesittningen skulle normalt sett ga till Selofhads soner, men han hade bara dottrar. (4 Mos. 26:33) Skulle marken nu overga till andra slaktingar? Vad kunde Selofhads dott- rar gora? 14 De fem systrarna vande sig till Mose och sa: Maste var fars namn tas bort fran hans slakt, darf or att han inte hade nagon son? De vadjade: Ge oss en besittning bland var fars broder. Sa 13, 14. a) Vilken situation hamnade Selofhads dottrar i? b) Hur visade Jehova att han ar opartisk? 10 VAKTTORNET
Mose att det inte gick att gora nagra undantag fran regeln? Nej, han lade fram deras sak infor Jehova. (4 Mos. 27:2 5) Vad svarade Jehova? Han sa till Mose: Selofhads dottrar har rattidetdes a- ger. Du skall ovillkorligen ge dem en arvsbesittning bland deras fars broder, och du skall lata deras fars arvedel tillfalla dem. Och Jehova gick till och med ett steg langre. Han gjorde det har undantaget till en forordning i Israel och sa till Mose: Om en man dor utan att ha nagon son, skall ni lata hans arvedel tillfalla hans dotter. (4 Mos. 27:6 8; Jos. 17:1 6) I fortsattningen skyddades alla israelitiska kvinnor i samma situation av denna forordning. 15 Det var verkligen ett opartiskt beslut! Kvinnorna befann sig i ett utsatt lage, men Jehova behandlade dem med vardighet, precis som han gjorde med alla andra israeliter. (Ps. 68:5) Det har ar bara ett av manga exempel fran Bibeln som bekraftar att Jehova verkligen ar opartisk i sitt satt att behandla alla sina tjanare. (1 Sam. 16:1 13; Apg. 10: 30 35, 44 48) VI KAN EFTERLIKNA JEHOVA 16 Hur kan vi efterlikna Jehovas opartiskhet? Kom ihag att det galler bade var installning och vara handlingar. Det ar bara om vi ar opartiska som vi kan behandla andra opartiskt. Naturligtvis vill vi garna tro att vi sjalva har ett oppet sinne och ar fordomsfria. Men som du vet ar det inte alltid sal att att bedoma sig sjalv objektivt. Hur kan vi daf aveta om andra tycker att vi ar fordomsfria? Jesus ar ett bra fored ome. Nar han fun- 15. a) Hur behandlar Jehova sitt folk, sar- skilt dem som ar extra utsatta? b) Vilka andra skildringar i Bibeln visar att Jehova ar opartisk? 16. Hur kan vi bli mer opartiska? derade pavadm anniskor sa om honom fragade han vanner som han litade pa: Vem sager manniskorna att Mannisko- sonen ar? (Matt. 16:13, 14) Vi kanske kan gora likadant och fraga en arlig van om vi ar kanda for att vara opartiska. Men tank om han eller hon sager att det verkar som om vi fortfarande har en del kulturella, sociala eller ekonomiska for- domar kvar? Vad gor vi da? Vi maste be till Jehova och vara uppriktiga med hur vi kanner det. Med hans hjalp kan vi andra installning och bli battre paatt spegla hans opartiskhet. (Matt. 7:7; Kol. 3:10, 11) 17 If orsamlingen kan vi efterlikna Jehova genom att behandla alla vara bro- der och systrar med respekt och karlek. Nar vi till exempel bjuder hem vanner vill vi inte begransa oss till dem som har samma kulturella bakgrund som vi har. Vi tanker ocksap ademsomintehardet sagottst allt, ungdomar som inte har sin familj med i sanningen och dem som har mist sin partner i doden. (Las Galaterna 2:10; Jakob 1:27.) Och nar vi gar itj ansten vittnar vi for alla slags man- niskor, ocksa f or dem som kommer fran andra lander. Vi uppskattar att vi har litteratur paomkring600spr ak. Vilket konkret bevis for att vi verkligen ar opartiska! 18 Ja, nar vi tar oss tid att tanka pa hur tillganglig och opartisk Jehova ar, sa uppskattar vi honom annu mer. Och det i sin tur far oss att vilja bli annu battre pa att efterlikna honom och visa de har egenskaperna mot vara broder och systrar och manniskor pav art distrikt. 17. Hur kan vi behandla andra opartiskt? 18. Hur kommer du personligen att visa att du uppskattar Jehovas tillganglighet och opartiskhet? 15 JUNI 2013 11
Jehova ar generos och resonlig Jehova ar god mot alla, och hans barmhartighet vilar over alla hans verk. (PS. 145:9) KAN DU F ORKLARA? Vilka tva av Jehovas egenskaper har vi lart kanna lite battre i det har studiet? Hur kan vi efterlikna Jehovas generositet? Pavilkas att kan vi efterlikna Jehovas resonlighet? MIN man och jag har varit gifta i nastan 35 ar, sa- ger en kristen syster som heter Monika. Vi kanner varandra valdigt bra. Men efter alla dessa ar hander det and aattviuppt acker saker hos varandra som vi inte visste! Manga av oss kan kanna igen oss i det har, antingen i vart aktenskap eller i ett van- skapsforh allande. 2 Vi tycker om att lara oss mer om dem vi alskar. Och den viktigaste personen i vart liv ar Jehova, var baste van. Vi kommer alltid att kunna lara oss mer om honom. (Rom. 11:33) Evigheten igenom har vi mojlighet att fordjupa var uppskattning av Jehovas egenskaper. (Pred. 3:11) 3 Foreg aende artikel hjalpte oss att fordjupa var uppskattning av Jehovas tillganglighet och opartiskhet. I den har artikeln ska vi ta upp ytterligare tva tilltalande egenskaper hans generositet och resonlighet. Det kommer att hjalpa oss att battre forst aatt Jehova ar god mot alla, och hans barmhartighet vilar over alla hans verk. (Ps. 145:9) JEHOVA AR GENEROS 4 Vad innebar det att vara generos? Jesus ord i Apostlagarningarna 20:35 ger oss svaret: Det ar lyckligare att ge an att fa. Med de enkla orden fang- ar han vad sann generositet egentligen ar. En gene- ros person ger villigt av sin tid, sina krafter och sina tillgangar for att gladja andra. Generositet bedoms ju inte efter gavans storlek utan efter givarens motiv. (Las 2 Korinthierna 9:7.) Det finns ingen som ar mer generos an var lycklige Gud, Jehova. (1 Tim. 1:11) 1, 2. Vilken m ojlighet har vi som Jehovas v anner? 3. Vad ska vi behandla i den h ar artikeln? 4. Vad ar sann generositet? 12 VAKTTORNET
5 Hur visar Jehova generositet? Han ger alla manniskor det de behover, aven dem som annu inte tillber honom. Ja, Jehova ar verkligen god mot alla. Han later sin sol gaupp over onda och goda och later det regna over rattf ardiga och orattf ardiga. (Matt. 5:45) Det var dar- for aposteln Paulus kunde saga till nag- ra som inte var kristna: [Jehova] har gjort gott och gett er regn fran himlen och fruktbara tider och till bradden fyllt era hjartan med mat och gladje. (Apg. 14:17) Vi ser alltsaattjehova ar generos mot alla manniskor. (Luk. 6:35) 6 Jehova tycker sarskiltmycketom att ge sina tjanare det de behover. Kung David sa: En ung man har jag varit, och nu har jag blivit gammal, men jag har aldrig sett den rattf ardige overgiven eller hans avkomma soka efter brod. (Ps. 37:25) Manga trogna kristna har sjalva fatt uppleva hur Jehova har tagit hand om dem. Vi ska se pa ett exempel. 7 For nagra ar sedan hamnade en pionjar som heter Nancy i en besvarlig situation. Jag behovde 66 dollar till hyran som skulle betalas nasta dag, berattar hon. Jag visste inte var jag skulle fadepengarnaifr an. Sa jag lade fram mitt problem for Jehova i bon och gick sedan till mitt arbete som servitris. Jag raknade inte med att fas amycket dricks den kvallen, eftersom det brukade vara ganska lugnt den tiden i veckan. Till min forv aning kom det manga kunder till restaurangen den kvallen. Nar mitt arbetspass var slut och jag rak- nade ihop dricksen var det exakt 66 dol- lar. Nancy ar overtygad om att det var 5. Hur visar Jehova att han ar generos? 6, 7. a) VilkatyckerJehovas arskiltmycketom att hjalpa? b) Ge ett exempel pahurjehovatar hand om sina tjanare. Israeliterna uppmuntrades att efterlikna Jehovas generositet. (Se paragraf 9.) Jehova som sag till att hon fick precis det hon behovde. (Matt. 6:33) 8 Jehovas mest generosa gava ar tillganglig for alla. Vad ar det for gava? Hans sons losenoffer. Jesus sa: Gud alskade varlden samycketatthangav sin enfodde Son, for att var och en som utovar tro pa honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv. (Joh. 3:16) Ideth ar sammanhanget avser varl- den hela manskligheten. Jehovas mest generosa gava ar alltsa tillganglig for alla som valjer att ta emot den. De som utovar tro pajesusskaf a livioverfl od evigt liv! (Joh. 10:10) Kan det finnas nagot tydligare bevis pajehovasgene- rositet? EFTERLIKNA JEHOVAS GENEROSITET 9 Hur kan vi efterlikna Jehovas generositet? Jehova forser oss rikligt med 8. Vilken ar Jehovas mest gener osa g ava? 9. Hur kan vi efterlikna Jehovas generositet? 15 JUNI 2013 13
Vad ni an gor, arbeta padetav hela er sjal. (Kol. 3:23) (Se paragraf 17.) AraJehovameddinav ardefulla ting. (Ords. 3:9) (Se paragraf 11.) allt for att vi skall njuta av det, och det bor motivera oss att vara redo att dela med oss till andra sa att vi kan oka deras gladje.(1tim.6:17 19)Vianv ander villigt vara tillgangar for att ge gavor at dem vi tycker om och for att hjalpa dem som har behov av det. (Las 5 Moseboken 15:7.) Hur kan vi komma ihag att vara generosa? Nagra har bestamt sig for att nar de sjalva far ta emot en gava saskadeisinturgeeng ava at nagon annan. I den kristna forsamlingen finns det manga sadana generosa broder och systrar. 10 Ett av de basta satten att vara generos ar att ge av sig sjalv i ord och handling. Hur kan vi gora det? Genom att anvanda var tid och vara krafter till att hjalpa och uppmuntra and- 10. Vad ar ett av de basta satten att vara generos pa? ra. (Gal. 6:10) Vi kan ta reda pavil- ka forb attringar vi behover gora padet har omradet genom att fraga oss sjal- va: Kanner andra att jag garna tar mig tid och lyssnar padem?omn agon ber mig om hjalp med nagot ar jag da villig att hjalpa till? Nar beromde jag senast nagon i familjen eller i forsamlingen? Nar vi tar for vana att ge kommer vi att dras narmare bade Jehova och vara vanner. (Luk. 6:38; Ords. 19:17) 11 Vi kan ocksa vara generosa mot Jehova. AraJehovameddinav ardefulla ting, uppmanar Bibeln oss. (Ords. 3:9) Sadana vardefulla ting inbegriper var tid, vara krafter och vara tillgangar som vi kan anvanda i tjansten for Jehova. Aven sma barn kan lara sig att vara generosa mot Jehova. Nar var familj 11. Namn nagra satt som vi kan vara generosa mot Jehova pa. 14 VAKTTORNET
ska lagga ett bidrag i bidragsbossan pa Rikets sal later vi vara barn gora det, berattar barnens pappa, Jason. De tycker om det, eftersom de kanner att de ger nagonting at Jehova, som de sjalva sager. Barn som far uppleva gladjen av att ge at Jehova nar de ar sma kommer troligen att fortsatta vara generosa mot honom aven nar de blir vuxna. (Ords. 22:6) JEHOVA AR RESONLIG 12 En annan av Jehovas tilltalande egenskaper ar resonlighet. Vad innebar det att vara resonlig? Det grekiska ord som i Nya varldens overs attning vanligtvis har oversatts med resonlig kan ocksa aterges eftergivande, foglig eller medgorlig. (Tit. 3:1, 2, noten) Den som ar resonlig insisterar inte pa att lagens bokstav alltid ska foljas och ar inte heller overdrivet hard eller strang. I stallet ar han vanlig mot andra och tar hansyn till deras omstandig- heter. Han ar villig att lyssna paandra, och nar det ar lampligt fogar han sig efter deras onskningar och anpassar sina krav. 13 Hur visar Jehova att han ar resonlig? Han tar hansyn till sina tjanares kanslor och ar villig att anpassa sig efter deras onskem al. Tank till exempel pa hur han handlade med den rattf ardige mannen Lot. Nar Jehova bestamde att han skulle tillintetgora staderna Sodom och Gomorra gav han Lot tydliga anvisningar om att satta sig i sakerhet ibergen.menavn agon anledning vad- jade Lot om att fa fly till en annan plats. Tank dig det! Lot bad faktiskt att Jeho- 12. Vad innebar det att vara resonlig? 13, 14. a) Hur visar Jehova att han ar resonlig? b) Vad kan vi lara oss om resonlighet av hur Jehova handlade med Lot? va skulle andra sina anvisningar! (Las 1 Moseboken 19:17 20.) 14 Nar man laser om Lot kan det vara latt att tanka att han var upprorisk eller att han hade svag tro. Sjalvklart hade Jehova kunnat beskydda och uppehal- la honom var han an befann sig, sa han behovde egentligen inte kanna sig radd. Men nu var det sahank ande, och Jehova tog hansyn till det. Han lat Lot fly till en stad som han fran borjan hade tankt tillintetgora. (Las 1 Moseboken 19:21, 22.) Vi ser tydligt att Jehova varken ar strang eller stelbent. Han ar foglig och resonlig. 15 Den mosaiska lagen visar ocksa hur resonlig Jehova ar. Om en israelit inte hade rad att offra ett lamm eller en get kunde han i stallet offra tvaturtur- duvor eller tva duvor. Hur var det daom han var sa fattig att han inte ens hade rad med tvaduvor?is afallgodk ande Jehova att han offrade lite mjol. Men lagg marke till den har viktiga detaljen: Det mjol som frambars var inte vilket mjol som helst, utan det var fint mjol, sadant mjol som man anvande nar man fick fina gaster pabes ok. (1 Mos. 18:6) Varfor ar det intressant? (Las 3 Moseboken 5:7, 11.) 16 Tank dig att du ar en fattig israelit. Nar du kommer till taltboningen for att offra lite mjol ser du andra israeliter som har det battre stallt, och de har med sig djur. Du kanske kanner dig generad och tanker att ditt offer ar mindre vart. Men sa kommer du ihag att ditt offer ar betydelsefullt i Jehovas ogon. Varfor det? Jehova kravde ju att mjolet skulle vara av hog kvalitet. Det var som om han sa: Jag inser att du inte 15, 16. Hur aterspeglade den mosaiska lagen Jehovas resonlighet? (Se bilden i inledningen.) 15 JUNI 2013 15
kanoffralikamycketsomandra,men jag vet ocksaattdetdugermig ar ditt basta. Att Jehova tar sina tjanares begransningar och omstandigheter med i berakningen ar verkligen ett uttryck for hans resonlighet. (Ps. 103:14) 17 Det ar uppmuntrande att veta att Jehova ar resonlig och godkanner var tillbedjan nar vi ger honom vart bas- ta. (Kol. 3:23) Constance, en aldre ita- liensk syster, sager: Det som alltid legat mig varmast om hjartat ar att tala med andra om min Skapare. Det ar dar- for jag fortsatter att predika och leda bibelstudier. Ibland ar jag ledsen over att min halsa hindrar mig fran att gora mer. Men jag vet att Jehova kanner till min situation och att han alskar mig och uppskattar det jag kan gora. EFTERLIKNA JEHOVAS RESONLIGHET 18 Hur kan vi efterlikna Jehovas resonlighet? Tank igen pa hur Jehova handlade med Lot. Trots att Jehova var den som var overordnad lyssnade han vanligt nar Lot uttryckte sina kanslor. Och han tog hansyn till Lots onskan. Om du ar for alder, kan du daefter- likna Jehovas exempel? Kan du lyssna pavaddinabarnvillochomm ojligt anpassa dig efter det? Nar det galler detta namnde Vakttornet for 1 september 2007 att en del for aldrar later barnen vara med och resonera om vilka regler som ska galla i familjen. Om for- aldrarna till exempel vill att barnen ska vara hemma fore ett visst klockslag pa kvallen, har de naturligtvis ratt att helt enkelt bestamma en tid. Men de skulle ocksa kunna lata barnen fas aga vad 17. Nar godkanner Jehova var tillbedjan? 18. Hur kan for aldrar efterlikna Jehovas exempel? de tycker. I vissa fall kanske for aldrarna valjer att andra tiden. De kanske upptackerattdetblirl attare for barnen att forst areglernaochlydademn ar de tar hansyn till barnens asikter, sal ange de inte strider mot Bibelns principer. 19 De aldste fors oker vara resonliga precis som Jehova genom att ta han- syn till sina medtroendes omstandighe- ter. Kom ihag att Jehova vardesatte aven de fattiga israeliternas offer. Det ar pa samma satt i var tid. En del broder och systrar kan inte gora samycketitj ansten pa grund av vacklande halsa eller hog alder. Om dessa kara vanner kan- ner sig modfallda pa grund av sina be- gransningar kommer de aldste att van- ligt fors akra dem om att Jehova alskar dem forattdegerhonomsittb asta. (Mark. 12:41 44) 20 Resonlighet ar naturligtvis ingen ursakt for att gora mindre i tjansten for Gud och vara barmhartig mot sig sjalv. (Matt. 16:22) Vi vill inte ta det lugnt och sedan forsvara oss med att vi ar resonliga. Nej, vi behover alla anstranga oss kraftigt for att stodja Guds kungarikes intressen. (Luk. 13:24) Savi maste hitta balansen. Vi vill anstranga oss och inte halla oss tillbaka i var tjanst samtidigt som vi kommer ihag att Jehova aldrig kraver mer av oss an vi kan ge. Vi kan vara overtygade om att han ar nojd sal ange vi ger honom vart bas- ta. Visst glads vi over att fatj ana en sa uppskattande och resonlig Gud! Nasta artikel kommer att behandla ytterligare tva sidor av Jehovas underbara personlighet.(ps.73:28) 19. Hur kan de aldste efterlikna Jehovas resonlighet? 20. Vad betyder det att vara resonlig i tjansten for Gud? 16 VAKTTORNET
Jehova ar lojal och forl atande Du, Jehova, ar god och redo att forl ata, och din karleksfulla omtanke ar stor mot alla som ropar till dig. (PS. 86:5) KAN DU F ORKLARA? Hur kan vi efterlikna Jehovas lojalitet? Hur kan vi efterlikna Jehovas satt att forl ata? Varfor vill du fortsatta att fordjupa din uppskattning av Jehovas egenskaper? HUR skulle du beskriva en sann van? For mig ar en sann van nagon som alltid finns dar och som for- later nar man gor nagot fel, sager en syster som he- ter Ashley. Alla uppskattar vi vanner som ar lojala och forl atande. De far oss att kanna oss trygga och alskade. (Ords. 17:17) 2 Jehova ar den mest lojale och forl atande van man kan tanka sig. Det ar som en av psalmisterna uttryckte det: Du, Jehova, ar god och redo att forl a- ta, och din karleksfulla omtanke [eller lojala kar- lek ] ar stor mot alla som ropar till dig. (Ps. 86:5) Vad innebar det att vara lojal och forl atande? Hur visar Jehova de har vackra egenskaperna? Och hur kan vi folja hans exempel? Svaren padefr agorna kommer att fordjupa var karlek till var baste van, Jehova. De kommer ocksaatthj alpa oss att starka banden till vara broder och systrar. (1 Joh. 4:7, 8) JEHOVA AR LOJAL 3 Lojalitet ar en varm egenskap som innefattar tanken pah angivenhet, trofasthet och osviklig trohet. En lojal person ar inte oberaknelig. I stallet fas- ter han sig vid nagon (eller nagot) och haller fast vid den personen (eller saken) aven nar det ar svart. Ja, Jehova ar i allra hogsta grad den Lojale. (Upp. 16:5) 4 Hur visar Jehova lojalitet? Han overger aldrig sina trogna tjanare. Det kunde kung David intyga. (Las 2 Samuelsboken 22:26.) Nar han befann sig i sv ara situationer fanns Jehova hela tiden dar och vagledde, beskyddade och befriade honom. 1, 2. a) Varfor uppskattar vi vanner som ar lojala och for- latande? b) Vilka fragor ska vi ta upp? 3. Vad innebar det att vara lojal? 4, 5. a) Hur visar Jehova lojalitet? b) Hur kan vi fastyrkaav att tanka pa den lojalitet Jehova har visat? 17
(2 Sam. 22:1) David fick sjalv uppleva att Jehovas lojalitet stracker sig langre an till bara ord. Varfor var Jehova lojal mot David? Darf or att David sjalv var lojal. Jehova satter varde pav ar lojalitet, och han ar i sin tur lojal mot oss. (Ords. 2:6 8) 5 Det kan ge oss styrka och uppmuntran att tanka pa hur Jehova har visat lojalitet mot sina tjanare. En broder som heter Reed tycker mycket om att lasa om hur Jehova hjalpte David i svara situationer. Han sager: Jehova uppeholl alltid David, till och med nar han var pa flykt och bodde i grottor. Jag tycker att det ar mycket uppmuntrande! Det pa- minner mig om att hur omstandigheter- na an ar, hur mork situationen an ser ut, sa finns Jehova dar sal ange jag ar lojal mot honom. Du kanner sakert likadant. (Rom. 8:38, 39) 6 Pavilkaandras att visar Jehova lojalitet? Han foljer alltid sina egna normer. Han fors akrar oss: Ja, till er alderdom ar jag densamme. (Jes. 46:4) De beslut han fattar bygger alltid pahansof oran- derliga normer for ratt och fel. (Mal. 3:6) Dessutom visar Jehova lojalitet genom att alltid halla sina loften. (Jes. 55:11) Jehovas lojalitet ar darf or till nytta for alla hans trogna tjanare. Pavilkets att? Nar vi gor vad vi kan for att halla fast vid Jehovas normer kan vi lita paatthan haller sitt lofte och valsignar oss. (Jes. 48:17, 18) EFTERLIKNA JEHOVAS LOJALITET 7 Hur kan vi efterlikna Jehovas lojalitet? Vi kan till exempel gora nagot for dem som gar igenom svarigheter. (Ords. 6. Pavilkaandras att visar Jehova lojalitet, och hur ar det till nytta for hans tjanare? 7. Bland annat hur kan vi efterlikna Jehovas lojalitet? 3:27) Du kanske kanner nagon broder ellersystersomar nedstamd, kanske pagrundavh alsoproblem, motstand fran familjemedlemmar eller personliga misslyckanden. Varfor inte ta initiativet och saga nagra goda ord, trostan- de ord, till honom eller henne? (Sak. 1:13) Da visar du att du ar en lojal och sann van, en som ar mer tillgiven an en bror. (Ords. 18:24) 8 Vi kan ocksa efterlikna Jehovas lojalitet genom att alltid vara arliga mot dem vi alskar. Om vi till exempel ar gifta vet vi att vi maste vara trogna mot var aktenskapspartner. (Ords. 5:15 18) Darf or slar vi inte ens in paenv ag som kan leda till aktenskapsbrott. (Matt. 5:28) Vi visar ocksa lojalitet mot vara broder och systrar genom att inte agna oss at skadligt skvaller eller fortal. Och vi vagrar att ens lyssna till sadant. (Ords. 12:18) 9 Den vi framfor allt vill vara lojala mot ar Jehova. Hur kan vi vara det? Genom att anstranga oss for att betrakta sakersomjehovabetraktardem alska det han alskar och hata det han hatar och lata det paverka vara handlingar. (Las Psalm 97:10.) Ju mer vi formar vara tankar och kanslor i enlighet med Jehovas tankar och kanslor, desto lattare blir det for oss att folja hans befallningar. (Ps. 119:104) 10 Men vi maste erkanna att det inte alltid ar latt att folja Jehovas befallning- Praktiska forslag finns i artiklarna Har du uppmuntrat nagon nyligen? i Vakttornet for 15 januari 1995 och Sporra till karlek och fortr affliga garning- ar Hur? i Vakttornet for 1 april 1995. 8. Hur kan vi efterlikna Jehovas lojalitet i vart aktenskap? 9, 10. a) Vem vill vi framfor allt visa lojalitet mot? b) Varfor ar det inte alltid latt att folja Jehovas befallningar? 18 VAKTTORNET
Det finns en van som ar mer tillgiven an en bror. (Ords. 18:24) (Se paragraf 7.) Forl at varandra villigt. (Ef. 4:32) (Se paragraf 16.) ar. Vi kanske maste kampa for att bevara var lojalitet. En del kristna skulle till exempel garna vilja gifta sig, men de har annu inte hittat nagon lamplig aktenskapspartner som tjanar Jehova. (1 Kor. 7:39)Enogiftsysterkanhaarbetskamrater som hela tiden kommer med for- slag paolikam an som de tycker skul- le passa henne. Systern kanske kanner sig ensam. Men and aanstr anger hon sig for att vara trogen mot Jehova. Uppskattar vi sadana fina exempel pa lojalitet? Jehova kommer att belona alla som ar trogna mot honom trots att det inte alltid ar latt. (Hebr. 11:6) JEHOVA AR FORL ATANDE 11 Bland Jehovas allra finaste egenskaper ar hans villighet att forl ata. Vad innebar det att vara forl atande? Det innebar helt enkelt att man har overseende med den som begar en overtr adelse nar det finns goda skal till det. Det bety- 11. Vad betyder det att vara f orl atande? der inte att man tolererar overtr adelsen eller fornekar den. I stallet valjer man att inte bli bitter. Bibeln visar att Jehova ar redo att forl ata dem som verkligen angrar sig. (Ps. 86:5) 12 Hur visar Jehova att han ar forl a- tande? Nar Jehova forl ater gor han det i rikt matt. Han forl ater alltsab ade fullstandigt och for alltid. (Jes. 55:7) Hur vet vi att Jehova forl ater fullstandigt? Tank pal oftet i Apostlagarningarna 3: 19. (Las.) Aposteln Petrus uppmanade sina ah orare: Andra... sinne och vand om. En syndare som verkligen andrar sinne kanner djup anger over det orat- ta han gjort. Han bestammer sig ock- sa f or att inte upprepa sin synd. (2 Kor. 7:10, 11) Verklig sinnesandring far dessutom en syndare att vanda om, dvs. att overge sitt felaktiga handlingssatt och slainp aenv ag som Jehova tycker om. Vad skulle bli resultatet om 12. a) Hur forl ater Jehova? b) Vad betyder det att fasinasynder utpl anade? 15 JUNI 2013 19
Petrus ah orare visade sadan akta anger? Petrus sa att de skulle fasinasynder ut- planade. Det uttrycket kommer fran ett grekiskt ord som betyder torka bort eller stryka bort, vilket for tanken till na- gonsomsuddaruttextfr an en skrivtavla. San ar Jehova forl ater ar det som om han suddar ut vara synder. Han forl ater fullstandigt. (Hebr. 10:22; 1 Joh. 1:7) 13 Hur vet vi att Jehova forl ater for alltid? T ank pa Jeremias profetia om det nya forbundet, som ingas med smorda kristna och som gor fullstandig forl a- telse mojlig for dem som utovar tro pa losenoffret. (Las Jeremia 31:34.) Jehova sager dar: Jag skall forl ata deras missgarning, och deras synd skall jag inte mer komma ihag. Jehova fors akrar oss alltsaomattn ar han har forl atit sakom- mer han inte att vidta atg arder mot oss langre fram pa grund av de synderna. Han drar inte upp vara synder igen for att straffa oss. I stallet forl ater han vara synder och lagger dem bakom sig for alltid. (Rom. 4:7, 8) 14 Vi kan fatr ost av att meditera over Jehovas forl atelse. For manga ar sedan blev till exempel en syster som vi kan kalla Elaine utesluten. Flera ar senare blev hon aterupptagen. Aven om jag sa till mig sjalv och till andra att jag trodde att Jehova hade forl atit mig, berat- tar Elaine, sak ande jag alltid att han pan agot satt inte var san ara mig eller att andra hade ett narmare forh allande till honom och att han var mer verklig for dem. Men Elaine fick trost nar hon laste och mediterade over nagra av de bildsprak som Bibeln anvander for att beskriva hur Jehova forl ater. Jag kande 13. Vilket lofte ligger i orden deras synd skall jag inte mer komma ihag? 14. Hur kan vi fatr ost av att meditera over hur forl atande Jehova ar? Ge ett exempel. Jehovas karlek och omtanke paetts att som jag aldrig upplevt tidigare, sager Elaine. Hon blev sarskilt rord av den har tanken: Nar Jehova forl ater vara synder, behover vi inte kanna oss beflac- kade av dessa synder resten av livet. Elaine fortsatter: Jag forstod att jag inte hade trott att Jehova kunde forl ata mig fullt ut, och jag trodde att jag skulle behova bara padenh ar bordan resten av livet. Det kommer att ta tid, men nu bor- jar jag kanna att jag kan faettn ara for- hallande till Jehova, och det kanns som om en sten har lyfts fran mina axlar. Vilken karleksfull och forl atande Gud vi tjanar! (Ps. 103:9) EFTERLIKNA JEHOVAS VILLIGHET ATT FORL ATA 15 Vi kan efterlikna Jehovas villighet att forl ata genom att valja att vara forl a- tande mot varandra nar det finns skal till det. (Las Lukas 17:3, 4.) Kom ihag att nar Jehova forl ater, sagl ommer han vara synder i den bemarkelsen att han inte langre later oss statillsvarsf or dem. Nar vi forl ater andra, sakanviocks a lagga det som hant bakom oss och inte dra upp det igen langre fram. 16 Att vi ar forl atande betyder inte att vi tolererar overtr adelser eller later andra utnyttja oss. Nej, det betyder i stal- let att vi valjer att gavidareutanattbli bittra. Det ar ocksav art att tanka paatt om Jehova ska forl ata oss, sam aste vi efterlikna honom och vara forl atande mot varandra. (Matt. 6:14, 15) Jehova kanner Se paragraf 10 i kapitel 26 i boken N arma dig Jehova. 15. Hur kan vi efterlikna Jehovas satt att for- lata? 16. a) Vad innebar det att vara forl atande, och vad innebar det inte? b) Vad maste vi gora om vi vill att Gud ska forl ata oss? 20 VAKTTORNET
Be uppriktigt f or dem som s arat dig. (Se paragraf 17.) for oss och kommer ihag att vi ar stoft. (Ps. 103:14) Saomvik anner for varandra hjalper det oss att ge rum for ofullkomligheter och att villigt forl ata varandra. (Ef. 4:32; Kol. 3:13) 17 Det ar naturligtvis inte alltid latt att vara forl atande. Aven en del smorda kristna under det forsta arhundradet hade tydligen svart att komma overens med varandra. (Fil. 4:2) Vad kan hjalpa oss om nagon broder eller syster har sa- rat oss? Vi kan lara oss mycket av Job. Han blev verkligen sarad nar hans van- ner Elifas, Bildad och Sofar kom 17. Vad kan hjalpa oss om nagon broder eller syster har sarat oss? med den ena anklagelsen efter den andra. (Job 10:1; 19:2) Till sist tillrattavisade Jehova de har falska vannerna. Han sa till dem att ga till Job och frambara offer for sina synder. (Job 42:7 9) Men Jehova kravde ocksaattjob skulle gora na- got. Vad da? Jehova ville att han skulle be for dem. Job gjorde det, och Jehova valsignade honom for att han var saf orlatande. (Las Job 42:10, 12, 16, 17.) Vad kan vi lara oss? Om vi uppriktigt ber for nagon som har sarat oss kan det hjalpa oss att slappa det som hant och inte bli bittra. FORDJUPA DIN UPPSKATTNING AV JEHOVAS EGENSKAPER 18 Det har verkligen varit givande att se narmare pan agra sidor av Jehovas karleksfulla personlighet. Vi har sett att han ar tillganglig, opartisk, generos, resonlig, lojal och forl atande. Men vi har naturligtvis bara skrapat paytan.evig- heten igenom kan vi gladja oss at att lara oss mer om Jehova. (Pred. 3:11) Vi haller med aposteln Paulus nar han skrev: O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Detsamma kan sagas om hans karlek och de sex egenskaper som vi nu har gatt igenom. (Rom. 11:33) 19 Ma vi alla fortsatta att fordjupa var uppskattning av Jehovas fantastiska personlighet. Det kan vi gora genom att lara oss mer om hans egenskaper, tan- ka pa dem och sedan efterlikna dem i vartegetliv.(ef.5:1)n ar vi gor det kommer vi helt sakert att mer och mer kan- na det som psalmisten, som sjong: Det ar gott formigattjagn armar mig Gud. (Ps. 73:28) 18, 19. Hur kan vi fortsatta att fordjupa var uppskattning av Jehovas fantastiska personlighet? 15 JUNI 2013 21