Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within education, health care and social services, 2008

Relevanta dokument
Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2012

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within education, health care and social services, 2010

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2014

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2013

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within education, health care and social services, 2011

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

UF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2001 Repayment of student loans

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2003 Repayment of student loans

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Mångfald och valfrihet för alla

10 Offentligt ägda företag

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Stabil utveckling av antalet djur

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård Hela Sverige

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Snabbfakta Information om svensk detaljhandel.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Sjöfartsföretag 2013 Water Transport 2013

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n

Svensk författningssamling

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Sjöfartsföretag 2012 Water Transport 2012

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

Svensk författningssamling

Aborter i Sverige 2001 januari december

Transkript:

OE 29 SM 1001 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008 Financiers and providers within education, health care and social services, 2008 I korta drag Kraftig sysselsättningsökning för privata företag inom vård, skola och omsorg Sysselsättningen för de privata företagen inom vård, skola och omsorg ökar kraftigt. År 2003 var antalet 114 000 och år 2008 var antalet 160 000, alltså en ökning med hela 46 000 personer, eller med 40 procent, under femårsperioden. Denna ökning har skett utan att de offentligt anställda har minskat. Ökningen ligger inom ramen för en total sysselsättningsökning inom vård, skola och omsorg på 53 000 personer under femårsperioden. Det är dock helt klart att den största sysselsättningsökningen sker inom privata företag. Skillnader i utbildningsnivå Inom skolområdet har kommunerna en högre andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning än vad de privata företagen har, 68 procent mot 58 procent. Inom hälso- och sjukvårdsområdet däremot är andelen med eftergymnasial utbildning lika stor mellan landstinget och de privata företagen, 66 procent vardera. Inom omsorgen har kommunerna 24 procent med eftergymnasial utbildning, medan de privata företagen har en högre andel, 29 procent. När man jämför utbildningsnivåer mellan olika sektorer, så bör man tänka på att olika verksamheter ställer olika krav på formell utbildning. Privata företag och det offentliga kan verka i olika hög grad mellan olika verksamheter.... men inte i lönenivå Lönerna i privatägda företag ligger på ungefär samma nivå som inom det offentliga. För de anställda inom grundskola och gymnasium ligger genomsnittslönen år 2008 på 23 500 kronor både i privata företag och i kommunerna. Inom hälsooch sjukvård ligger genomsnittslönen på 29 500 kronor inom privata företag och på 28 500 kronor i landstingen. För omsorgen är genomsnittslönen 22 500 kronor i privata företag och 22 000 kronor i kommunerna. Det offentliga står för merparten av finansieringen Det offentliga står för den absoluta merparten av finansieringen inom vård, skola och omsorg. Detta gäller även den del av verksamheten som utförs i privat Hans Björklund, SCB, tfn 019-17 64 48, fornamn.efternamn@scb.se Monica Leonardsson, SCB, tfn 019-17 62 81, fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-3505 Serie Offentlig ekonomi OE29SM0901. Utkom den 29 september 2010. URN:NBN:SE:SCB-2009-OE29SM0901_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

SCB 2 OE 29 SM 1001 regi. De privata företagen inom utbildningsområdet finansieras till 56 procent genom det offentliga. Inom hälso- och sjukvården så är motsvarande siffra 63 procent och inom omsorgen hela 86 procent. Men å den andra sidan så är inte all utförd verksamhet inom det offentliga finansierat genom egna skattemedel. En inte oväsentlig andel finansieras via direkta avgifter från hushåll och företag. Minskande avkastning Avkastningen på totalt kapital har minskat från 17 procent år 2007 till 13 procent år 2008 för privata företag inom vård, skola och omsorg. Minskningen sker alltså från en relativt hög nivå. Företagen inom vård, skola och omsorg har fortfarande högre avkastning än vad företagen totalt sett har. Avkastningen för de privata företagen inom vård, skola och omsorg på 13 procent år 2008 kan jämföras med det motsvarande värdet för alla privata företag i Sverige som ligger på 9 procent.

SCB 3 OE 29 SM 1001 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 5 Finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 5 Finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 6 Kommunernas köp av verksamhet 2008 6 Landstingens köp av verksamhet 7 Köp av verksamhet fördelat efter län 8 Produktionsvärde och förädlingsvärde 8 Nyckeltal för näringslivet inom vård, skola och omsorg 9 Sysselsatta inom vård, skola och omsorg 10 Utbildningsnivån för sysselsatta inom vård, skola och omsorg 11 Lönenivån för anställda inom vård, skola och omsorg 11 Tabeller 12 Teckenförklaring 12 1. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet år 2008, miljoner kronor 13 2. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvård år 2008, miljoner kronor 14 3. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorg och sociala insatser år 2008, miljoner kronor 15 4. Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare år 2008, miljoner kronor 16 5. Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser år 2000, 2002-2008, miljoner kronor 17 6.Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare år 2008, miljoner kronor 18 7. Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser år 2000, 2002-2008, miljoner kronor 19 8. Landstings och kommuners köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser, fördelat på län, år 2008. Andel av bruttokostnaden i procent 20 9. Antal företag, produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde avseende utförare i näringslivet för verksamhetsenheter inom vård, skola och omsorg år 2008, miljoner kronor 21 10a. Nyckeltal för näringslivet inom vård, skola och omsorg år 2007-2008 22 10b. Nyckeltal för privata företag år 2007-2008 22 11. Nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg efter juridisk form år 2008 23 12. Nyckeltal för privatägda företag inom vård, skola och omsorg efter storleksklass år 2008 24 13. Antal sysselsatta fördelat på verksamheter och kön inom vård, skola och omsorg år 2008 25

SCB 4 OE 29 SM 1001 14. Antal sysselsatta fördelat på verksamheter och kön inom vård, skola och omsorg år 2000, 2002-2008 26 15. Antal sysselsatta fördelat på sektor och kön inom vård, skola och omsorg år 2000, 2002-2008 27 16. Antal sysselsatta fördelat på verksamheter och utbildningsnivå inom vård, skola och omsorg år 2008 28 17. Genomsnittlig månadslön inom vård, skola och omsorg år 2008, kronor 29 Fakta om statistiken 30 Detta omfattar statistiken 30 Objekt och population 30 Redovisningsgrupper 30 Definitioner och förklaringar 30 Så görs statistiken 32 Datainsamling 32 Statistikens tillförlitlighet 32 Bra att veta 32 Ekonomisk statistik 33 In English 34 Summary 34 List of tables 36 List of terms 37

SCB 5 OE 29 SM 1001 Statistiken med kommentarer Finansiärer och utförare inom utbildningsområdet Kommunerna har ansvaret för förskola, grundskola och gymnasieskola. Kommunerna är också stora utförare inom utbildningsområdet. Värdet av kommunernas utförda verksamhet uppgick till 183 miljarder år 2008, en ökning med 6 miljarder jämfört med föregående år. Det mesta av detta, 167 miljarder, finansierades av kommunernas egna medel i form av kommunalskatt och generella statsbidrag. Bland övriga finansiärer finns staten som lämnar ett driftsbidrag på 6 miljarder och taxor och avgifter på likaledes 6 miljarder som hushållen står för. Det mesta av det sistnämnda är avgifter till förskola och skolbarnomsorg. Staten är också en stor utförare inom utbildningsområdet genom att staten har ansvar för universitets- och högskoleutbildningen. Värdet av statens verksamhet var 49 miljarder år 2008. Detta belopp finansieras av staten själv genom skatter etc. med 39 miljarder. Övrig finansiering sker bland annat genom ideella organisationer och stiftelser samt företag med 5 miljarder. Inkomster från utlandet står för 1 miljard. Privata företag, bland annat företag som driver friskolor och liknande, står för utbildningsverksamhet motsvarande 30 miljarder. Kommunerna finansierar hälften av detta, 15 miljarder 1. Andra företag och hushåll står också för en stor finansiering. När det gäller hushållen kan det bland annat vara fråga om trafikskolor och liknande. Sammantaget står ändå det offentliga för merparten av finansieringen med 56 procent. När det gäller hur mycket verksamhet som de ideella organisationerna står för, så är siffrorna mycket osäkra. Företagen ekonomi (FEK) visar 2 miljarder för de marknadsproducerande och Hushållens ideella organisationer (HiO) visar att de icke marknadsproducerande står för 15 miljarder, det vill säga sammanlagt 17 miljarder för utbildningsområdet. Då är att märka att frivilligt arbete inte är medräknat här, utan bara det som de ideella organisationerna fått betalt för. Svenska kyrkans verksamhet ingår inte heller. Se vidare i tabell 1. Finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet Landstingen dominerar verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet. Landstingen utför verksamhet inom området till ett värde på 216 miljarder, vilket är en ökning med 11 miljarder jämfört med föregående år. Av detta finansierar landstingen själva verksamheten med 200 miljarder genom landstingsskatt och generella statsbidrag. Staten ger andra bidrag och köper verksamhet för 6 miljarder. Hushållen finansierar verksamheten likaledes med 6 miljarder genom patientavgifter m.m. De privatägda företagen svarar för en verksamhet på 44 miljarder. Hälften av detta finansieras genom landstingen med 22 miljarder 2. Andra företag och hushållen står för 17 miljarder. Att tänka på här är att privata tandläkare ingår i gruppen privata företag. Det offentliga står ändå för 61 procent av de privata företagens finansiering. 1 15 miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av kommunerna till 19 miljarder. Se fakta om statistiken. 2 22 miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av landstingen till 16 miljarder. Se fakta om statistiken.

SCB 6 OE 29 SM 1001 De offentligt ägda företagen står för 9 miljarder av verksamheten inom hälsooch sjukvård. Landstingen finansierar det mesta av detta. Se vidare i tabell 2. Finansiärer och utförare inom omsorgsområdet Det mesta inom omsorgsområdet utförs av kommunerna. Totalt uppgår värdet av det som kommunerna utför till 155 miljarder år 2008, en ökning med 7 miljarder jämfört med år 2007. Kommunerna finansierar 129 miljarder av detta själva genom kommunalskatt och generella statsbidrag. Staten bidrar med 12 miljarder genom driftbidrag och ersättningar för personlig assistens. Hushållen bidrar med 9 miljarder. Privatägda företag utför verksamhet inom omsorgsområdet för 28 miljarder. Kommunerna finansierar detta med 19 miljarder 3, medan staten svarade för 4 miljarder och hushållen för 3 miljarder. Hela 86 procent av finansieringen för de privatägda företagen inom omsorgen står det offentliga för. Staten utför verksamhet genom Statens institutionsstyrelse och Migrationsverket för 4 miljarder. Värdet av utfört arbete för de ideella organisationerna uppgår enligt våra källor till 12 miljarder Siffran är osäker, frivilligt arbete och Svenska Kyrkans arbete ingår inte. Se vidare i tabell 3. Kommunernas köp av verksamhet 2008 Kommunerna köper olika typer av verksamhet både av icke-offentliga utförare och av andra offentliga utförare. Bland andra offentliga utförare är det framför allt andra kommuner och kommunalförbund som kommunerna köper verksamhet från. Men det som brukar uppmärksammas är ändå köp av verksamhet från privata företag. I kommunernas räkenskapssammandrag finns uppgifter om köp av verksamhet från övriga företag. Det kan antas att den absoluta merparten av detta avser köp från privata företag, och därför sätts likhetstecken mellan övriga företag och privata företag här. År 2008 köpte kommunerna utbildningsverksamhet från privata företag för 16 miljarder. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. För år 2007 var värdet så lågt (11 miljarder) att man kan misstänka en felrapportering. Men jämfört med år 2006 var ökningen 4 miljarder eller drygt 30 procent. När det gäller vård- och omsorgsverksamhet köpte kommunerna verksamhet för 19 miljarder under år 2008 från privata företag. Det är en ökning med 2 miljarder jämfört med år 2007. Förutom köp av verksamhet från privata företag köper kommunerna även en stor del av verksamheten från föreningar och stiftelser. Under år 2008 köptes utbildningsverksamhet för 9 miljarder och vård- och omsorgsverksamhet för 3 miljarder. Se vidare i tabell 4 och 5. Observera att redovisningen gjorts annorlunda i år än förra året, genom att så kallad stödverksamhet (fastighetsförvaltning och liknande) exkluderats i årets redovisning. 3 19 miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av kommunerna till 20 miljarder. Se fakta om statistiken.

SCB 7 OE 29 SM 1001 Diagram 1. Kommunernas köp av tjänster från privata företag samt från föreningar och stiftelser inom vård och omsorg åren 2000-2008, miljoner kronor 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Privata företag Föreningar/stift Landstingens köp av verksamhet Liksom kommunerna köper landstingen verksamhet både av icke-offentliga utförare och av andra offentliga utförare. Bland andra offentliga utförare är det huvudsakligen fråga om andra landsting och landstingsägda företag. Den värdemässigt största delen köps ändå från privata företag. För hälso- och sjukvården köptes tjänster för 16 miljarder från privata företag år 2008 mot 15 miljarder år 2007. Se vidare i tabell 6 och 7. Diagram 2. Landstingens köp av hälso- och sjukvårdstjänster från privata företag samt från föreningar och stiftelser åren 2000-2008, miljoner kronor 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Privata företag Föreningar/stift 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

SCB 8 OE 29 SM 1001 Köp av verksamhet fördelat efter län Omfattningen i köp av verksamhet inom vård, skola och omsorg varierar starkt mellan olika delar av landet. I Stockholms län köper landsting och kommuner verksamhet motsvarande 19 procent av bruttokostnaden från privata företag och föreningar/stiftelser, medan andelen för landsting och kommuner i Norrbottens län är endast 4 procent. Se tabell 8. Diagram 3. Köp av verksamhet inom vård, skola och omsorg. Från privata företag och föreningar/stiftelser till landsting och kommuner. År 2008, procent av bruttokostnaden Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 0 5 10 15 20 Produktionsvärde och förädlingsvärde Näringslivets totala produktionsvärde låg år 2008 på över 5 000 miljarder (exklusive finansiella företag). Företag och organisationer inom vård, skola och omsorg stod för 2 procent av detta värde. Förädlingsvärdet, det vill säga bidraget till bruttonationalprodukten, är för hela näringslivet nära 2 000 miljarder (fortfarande exklusive finansiella företag). Företag och organisationer inom vård, skola och omsorg stod för 4 procent av detta värde. Se tabell 9.

SCB 9 OE 29 SM 1001 Diagram 4. Privata företags andel av förädlingsvärde som finns inom vård, skola och omsorg år 2008 Utbildning 1 % Hälso- och sjukvård 2 % Omsorg 1 % Alla privata ftg 96 % Nyckeltal för näringslivet inom vård, skola och omsorg Näringslivets företag och organisationer inom vård, skola och omsorg visar relativt goda nyckeltal jämfört med näringslivet i dess helhet. Avkastningen på totalt kapital ligger på 12 procent jämfört med 9 procent för hela näringslivet. Även soliditet, likviditet och rörelsemarginal ligger högre. Nettoomsättningen per anställd ligger dock betydligt under siffran för hela näringslivet, vilket inte är förvånande med tanke på att det här är fråga om personalintensiva verksamheter. Avkastningen har dock försämrats i förhållande till år 2007. Särskilt gäller detta företagen inom hälso- och sjukvård, där avkastningen gått ner från 17 procent till 12 procent. Därmed närmar sig också företagen inom vård, skola och omsorg de avkastningstal som gäller för näringslivet i dess helhet. Om man enbart ser till de privata företagen inom vård, skola och omsorg så visar dessa en avkastning på det totala kapitalet på 13 procent, vilket kan jämföras med 9 procent för samtliga privatägda företag (exklusive finansiella företag). Det finns inga anmärkningsvärt stora skillnader på avkastningen mellan privata företag av olika storlek inom vård, skola och omsorg totalt sett, även om omsorgsföretag med 50 till 99 anställda sticker ut med en avkastning på 20 procent. De allra minsta företagen har anmärkningsvärt höga siffror för soliditet, likviditet och rörelsemarginal. Inom ramen för undersökningen Företagens ekonomi görs en enkätundersökning för vissa företag. Man kan dela in dessa enkätundersökta företag i de som får det mesta av finansieringen från det offentliga, och de som får det mesta av finansieringen från annat håll. Det visar sig då att avkastningen i de offentligfinansierade privata företagen ligger lägre än för de icke-offentligt finansierade år 2008. Men år 2007 var det tvärtom så att de offentligt finansierade hade högre avkastning än de icke-offentligt finansierade. Ser man till övriga nyckeltal, så ligger de icke-offentligt finansierade privata företagen för det mesta högre än de offentligt finansierade. Se tabell 10, 11 och 12.

SCB 10 OE 29 SM 1001 Diagram 5. Avkastning på totalt kapital för privatägda företag år 2007-2008, procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 2007 2008 4,0 2,0 0,0 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Alla privata företag Sysselsatta inom vård, skola och omsorg Drygt 1 miljon är sysselsatta inom vård, skola och omsorg. Mer än hälften av dessa finns i kommunerna. Kvinnorna dominerar kraftigt och uppgår till 80 procent av de sysselsatta. Totalt antal sysselsatta har legat ganska stabilt de senaste åren. På lite längre sikt har det dock varit en sysselsättningsökning, och under femårsperioden 2003-2008 har ökningen varit 53 000. Bland de privata företagen har sysselsättningsökningen varit kraftig. Under femårsperioden har ökningen varit 46 000 eller hela 40 procent. Mellan åren 2007 och 2008 ökade de privata företagen från 148 000 till 160 000, alltså en ökning med 12 000 eller 8 procent. Men att märka är att den kraftiga ökningen i de privata företagen under femårsperioden inte har lett till en minskning av offentligt anställda inom vård, skola och omsorg, utan expansionen ryms inom den totala sysselsättningsökning som skett inom dessa verksamheter Se tabell 13, 14 och 15 Diagram 6. Antal sysselsatta i privata företag åren 2000-2008

SCB 11 OE 29 SM 1001 Utbildningsnivån för sysselsatta inom vård, skola och omsorg Ser man till verksamheter inom vård, skola och omsorg så är det inte oväntat staten som har den högsta andelen med eftergymnasial utbildning, 82 procent. Landstinget har en andel på 66 procent, kommunerna 46 procent och de privata företagen har en andel på 48 procent. Här ingår då ideella organisationer i gruppen privata företag. Inom utbildningsområdet så kan konstateras att kommunerna har en högre andel med eftergymnasial utbildning än vad de privata företagen har, 68 procent mot 58 procent. Inom hälso- och sjukvårdsområdet däremot är andelen lika stor mellan landstinget och de privata företagen, 66 procent vardera med eftergymnasial utbildning. Inom omsorgen har kommunerna 24 procent med eftergymnasial utbildning, medan de privata företagen har en högre andel med 29 procent. När man jämför utbildningsnivåer mellan olika sektorer så bör man tänka på att olika verksamheter ställer olika krav på formell utbildning. Privata företag dominerar till exempel inom trafikskolor och liknande, medan det offentliga dominerar inom till exempel forskarutbildning. Se tabell 16. Lönenivån för anställda inom vård, skola och omsorg Lönerna i privatägda företag ligger på ungefär samma nivå som inom det offentliga. I grundskola och gymnasium ligger genomsnittslönen år 2008 på 23 500 både i privata företag och i kommunerna. Inom hälso- och sjukvård ligger genomsnittslönen på 29 500 inom privata företag och 28 500 i landstingen. För omsorgen är genomsnittslönen 22 500 i privata företag och 22 000 i kommunerna. Se tabell 17.

SCB 12 OE 29 SM 1001 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

SCB 13 OE 29 SM 1001 1. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet år 2008, miljoner kronor 1. Financial flows between financiers and providers within education 2008, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utlandet Stat 39 040 474 6 117 0 537 2 048.. 0 89 Landsting 575 572 26 204 11 139.. 3.. Primärkommun 575 575 167 321 2 338 849 14 805.. 367.. Kommunalförbund 0 21 0 0 0 0...... Offentligt ägda företag 0 0 0 0 1) 1)...... Privatägda företag 1 544 7 0 0 679 4 567...... Ideella organisationer 3 645 2 0 0 0 1...... Hushåll och individer 1 11 6 070 0 160 8 669...... Utlandet 1 143 0 129 0 4 70...... Okänt 2 950 266 3 305 740 0 0...... Totalt 49 473 1 928 182 968 3 282 2 240 30 300 17 134.... Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner samt Företagens ekonomi. 1) Uppgifter för de offentliga företagen har förts till respektive stat, landsting eller kommun.

SCB 14 OE 29 SM 1001 2. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvård år 2008, miljoner kronor 2. Financial flows between financiers and providers within health care 2008, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utlandet Stat 502 5 933 169 0 218 3 070.. 0 361 Landsting 0 200 013 47 0 6 572 22 213.. 20 12 Primärkommun 0 450 1 246 0 281 1 346...... Kommunalförbund 0 12 0 0 0 0...... Offentligt ägda företag 0 95 0 0 1) 1)...... Privatägda företag 0 285 0 0 139 3 208...... Ideella organisationer 0 2 0 0 0 0...... Hushåll och individer 0 5 978 78 0 1 582 13 904...... Utlandet 0 26 0 0 0 0...... Okänt 188 2 847 158 0 68 12...... Totalt 690 215 641 1 698 0 8 860 43 753 2 654.... Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner samt Företagens ekonomi. 1) Uppgifter för de offentliga företagen har förts till respektive stat, landsting eller kommun.

SCB 15 OE 29 SM 1001 3. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorg och sociala insatser år 2008, miljoner kronor 3. Financial flows between financiers and providers within social services 2008, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisa tioner Hushåll och individer Utlandet Stat 2 539 0 11 793 5 0 4 125.. 0 0 Landsting 0 0 340 195 382 1 125.. 0 0 Primärkommun 1 228 0 128 825 332 430 18 765.. 816 0 Kommunalförbund 0 0 0 0 0 0...... Offentligt ägda företag 0 0 0 0 1) 1)...... Privatägda företag 0 0 0 0 4 1 078...... Ideella organisationer 1 0 0 0 0 0...... Hushåll och individer 0 0 8 859 0 12 2 705...... Utlandet 17 0 25 0 0 0...... Okänt 16 0 5 624 71 0 0...... Totalt 3 801 0 155 466 603 830 27 799 12 056.... Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner samt Företagens ekonomi. 1) Uppgifter för de offentliga företagen har förts till respektive stat, landsting eller kommun.

SCB 16 OE 29 SM 1001 4. Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare år 2008, miljoner kronor 4. Purchases of activities by municipalities 2008, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Landsting Kommun Kommunägda företag Övriga företag Kommunalförbund Föreningar/ stiftelser Enskilda Totalt UTBILDNING Förskoleverksamhet 19 5 164 4 21 4 435 4 300 108 9 056 Förskoleklass 1 0 19 2 2 197 149 3 373 Grundskola 84 28 967 89 90 4 195 3 003 92 8 548 Obligatorisk särskola 8 2 292 17 18 242 67 1 647 Gymnasieskola 21 511 6 563 2 012 162 5 409 1 036 119 15 833 Gymnasiesärskola 1 53 640 142 3 156 53 3 1051 Kommunal vuxenutbildning 3 5 203 97 25 681 43 4 1 061 Särvux 0 0 9 6 3 6 0 0 24 Övrig utbildning 10 2 38 29 7 539 44 2 671 Totalt 147 606 8 895 2 398 331 15 860 8 695 332 37 264 VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvård, primärvård 0 394 0 0 567 109 0 0 1 070 Vård och omsorg, äldre och funktionshindrade 70 511 607 74 818 14 090 2 377 219 18 766 Missbrukarvård för vuxna 319 40 70 13 4 1 169 269 100 1 984 Barn- ungdomsvård 662 62 125 11 48 2 915 220 422 4 465 Övrig IFO inkl. familjerätt 2 5 49 9 5 281 46 13 410 Flyktingmottagande 0 2 13 1 17 134 29 24 220 Totalt 1 053 1 014 864 108 1 459 18 698 2 941 778 26 915 Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING 0 0 4 1 0 7 4 0 18 VÅRD OCH OMSORG 1 1 0 0 1 9 1 0 14 Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner. Observera att redovisningen gjorts annorlunda i år än förra året, genom att så kallad stödverksamhet (fastighetsförvaltning och liknande) exkluderats i årets redovisning.

SCB 17 OE 29 SM 1001 5. Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser år 2000, 2002-2008, miljoner kronor 5. Purchases of activities by municipalities from private enterprises and from non-profit associations and foundations 2000, 2002-2008, SEK millions UTBILDNING 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Privata företag 4 964 7 083 8 155 9 358 10 532 11 897 11 398 15 860 Föreningar och stiftelser 4 243 6 196 6 508 6 936 7 282 7 818 7 978 8 695 Totalt 9 207 13 279 14 663 16 294 17 814 19 715 19 376 24 555 VÅRD OCH OMSORG Privata företag 9 811 12 780 14 074 14 452 14 436 15 143 16 711 18 698 Föreningar och stiftelser 1 772 2 420 2 240 2 325 2 264 2 657 2 750 2 941 Totalt 11 583 15 200 16 314 16 777 16 700 17 800 19 461 21 639 Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING Privata företag 3 4 4 5 5 6 5 7 Föreningar och stiftelser 3 4 4 4 4 4 4 4 VÅRD OCH OMSORG Privata företag 7 8 9 9 8 8 9 9 Föreningar och stiftelser 1 2 1 1 1 1 1 1 Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner.

SCB 18 OE 29 SM 1001 6.Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare år 2008, miljoner kronor 6. Purchases of activities by county councils 2008, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Landsting Kommun inkl. kom. förbund Landstingsägda företag Privata företag Föreningar/ stiftelser Hushåll och individer Utlandet HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård 1 307 272 83 7 589 63 2 3 8 320 Specialiserad somatisk vård 4 6 231 116 5 020 5 811 406 9 8 17 605 Specialiserad psykiatrisk vård 4 586 27 4 1 084 82 0 0 1 787 Tandvård 38 22 0 651 668 0 8 0 1 387 Övrig hälso- och sjukvård 7 86 21 19 1 034 11 1 1 1 180 Totalt 54 7 232 436 5 777 16 185 562 20 12 30 279 Totalt UTBILDNING Totalt 2 15 35 6 25 48 3 0 134 Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 0 3 0 3 7 0 0 0 13 UTBILDNING 0 1 1 0 1 2 0 0 6 Källa: Räkenskapssammandrag för landsting.

SCB 19 OE 29 SM 1001 7. Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser år 2000, 2002-2008, miljoner kronor 7. Purchases of activities by county councils from private enterprises and from non-profit associations and foundations 2000, 2002-2008, SEK millions 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag 7 703 12 127 13 088 13 645 14 280 14 444 14 994 16 185 Föreningar och stiftelser 189 324 340 391 399 460 513 562 Totalt 7 892 12 451 13 428 14 036 14 679 14 904 15 507 16 747 UTBILDNING Privata företag: 1 29 29 20 20 26 21 25 Föreningar och stiftelser 41 44 42 35 21 24 14 48 Totalt 42 73 71 55 41 50 35 73 Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag 4 6 6 6 7 6 7 7 Föreningar och stiftelser 0 0 0 0 0 0 0 0 UTBILDNING Privata företag 0 1 1 1 1 1 1 1 Föreningar och stiftelser 1 2 2 2 1 1 1 2 Källa: Räkenskapssammandrag för landsting.

SCB 20 OE 29 SM 1001 8. Landstings och kommuners köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser, fördelat på län, år 2008. Andel av bruttokostnaden i procent 8. County councils and municipalities purchases of activities from private enterprises and non-profit institutions, by county 2008. Percent of total costs LÄN Privata företag och föreningar/stiftelser Utbildning Vård och omsorg Totalt Stockholms län 21 18 19 Uppsala län 9 8 9 Södermanlands län 12 5 8 Östergötlands län 13 11 12 Jönköpings län 9 4 6 Kronobergs län 9 5 6 Kalmar län 6 4 4 Gotlands län 13 7 9 Blekinge län 10 3 5 Skåne län 12 10 10 Hallands län 11 9 10 Västra Götalands län 11 7 8 Värmlands län 7 7 7 Örebro län 8 5 6 Västmanlands län 12 10 10 Dalarnas län 6 3 4 Gävleborgs län 9 5 6 Västernorrlands län 8 4 5 Jämtlands län 6 7 7 Västerbottens län 9 4 6 Norrbottens län 6 3 4 Totalt (hela riket) 12 9 10 Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner.

SCB 21 OE 29 SM 1001 9. Antal företag, produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde avseende utförare i näringslivet för verksamhetsenheter inom vård, skola och omsorg år 2008, miljoner kronor 9. Output, intermediate consumptions and value added within education, health care and social services for market producers 2008, SEK millions Verksamhet Antal företag Produktionsvärde Förbrukning Förädlingsvärde UTBILDNING 14 591 35 721-15 669 20 053 Ideella organisationer/stiftelser 164 2 232-926 1 305 Offentligt ägda företag 33 2 380-1 101 1 279 Privatägda företag 14 394 31 109-13 641 17 468 Andel av näringslivet, % 1,6 0,7 0,5 1,1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 23 308 54 354-21 502 32 851 Ideella organisationer/stiftelser 21 1 034-402 632 Offentligt ägda företag 15 8 134-2 946 5 188 Privatägda företag 23 272 45 186-18 154 27 032 Andel av näringslivet, % 2,5 1,1 0,7 1,8 OMSORG 3 894 31 431-6 186 25 245 Ideella organisationer/stiftelser 68 1 825-470 1 355 Offentligt ägda företag 2 1 401-286 1 114 Privatägda företag 3 824 28 206-5 430 22 776 Andel av näringslivet, % 0,4 0,6 0,2 1,4 HELA NÄRINGSLIVET 922 120 5 131 513-3 274 584 1 856 928 Ideella organisationer/stiftelser 1 816 17 997-10 446 7 551 Offentligt ägda företag 2 152 413 876-239 035 174 841 Privatägda företag 918 152 4 699 639-3 025 103 1 674 536 Andel av näringslivet, % 4,5 2,4 1,3 4,2 Källa: Företagens ekonomi.

SCB 22 OE 29 SM 1001 10a. Nyckeltal för näringslivet inom vård, skola och omsorg år 2007-2008 10a. Key ratios within market sector 2007-2008 Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr 2008 Utbildning 12,3 37,1 124 6,7 815 Hälso- och sjukvård 12,1 53,8 196 10,9 1 094 Omsorg 11,0 25,0 125 6,9 473 Totalt 11,9 44,1 155 8,6 759 Hela näringslivet 9,0 37,6 112 6,4 2 792 2007 Utbildning 14,4 38,5 131 7,0 801 Hälso- och sjukvård 17,2 44,4 123 11,2 1 023 Omsorg 12,8 24,7 123 7,9 473 Totalt 16,0 40,1 125 9,2 752 Hela näringslivet 9,8 39,7 113 8,0 2 647 10b. Nyckeltal för privata företag år 2007-2008 10b. Key ratios within private enterprises 2007-2008 Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr Minst 50 % finansierat av det offentliga 2008 Utbildning 12,6 24,2 110 4,2 890 Hälso- och sjukvård 5,2 42,4 110 2,2 1 047 Omsorg 11,1 33,6 105 5,1 425 Totalt 8,8 35,9 108 3,8 640 2007 Utbildning 15,6 29,9 111 4,5 859 Hälso- och sjukvård 13,4 33,9 91 4,8 969 Omsorg 16,4 32,3 107 6,0 445 Totalt 14,9 32,7 101 5,2 642 Mindre än 50% finansierat av det offentliga 2008 Utbildning 13,2 27,8 120 6,5 1 608 Hälso- och sjukvård 12,2 53,8 416 5,9 1 150 Omsorg 25,4 33,1 132 11,9 870 Totalt 12,4 49,0 283 6,1 1 235 2007 Utbildning 6,5 31,4 93 3,6 1 149 Hälso- och sjukvård 9,6 42,2 237 1,4 943 Omsorg 14,1 29,9 128 4,5 384 Totalt 9,4 38,7 175 2,2 797 Källa: Företagens ekonomi. I Tabell 10b ingår endast enkätundersökta företag, dvs.i huvudsak större företag.

SCB 23 OE 29 SM 1001 11. Nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg efter juridisk form år 2008 11. Key ratios for market producers within education, health care and social services by legal entity 2008 UTBILDNING Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr Privatägda företag 13,7 37,8 130 7,4 812 Ideella org. och stiftelser 5,4 35,4 117 2,2 691 Offentligt ägda företag 3,2 32,0 79 1,4 1 048 Totalt 12,3 37,1 124 6,7 815 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr Privatägda företag 13,3 55,2 202 13,3 1 172 Ideella org. och stiftelser -1,5 71,4 226-13,6 705 Offentligt ägda företag 3,0 24,9 156 0,9 840 Totalt 12,1 53,8 196 10,9 1 094 OMSORG Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr Privatägda företag 12,3 23,0 124 7,8 467 Ideella org. och stiftelser -0,1 44,6 141-3,0 521 Offentligt ägda företag 3,4 17,6 130 0,1 573 Totalt 11,0 25,0 125 6,9 473 TOTALT, VÅRD, SKOLA OCH OMSORG Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr Privatägda företag 13,2 44,7 159 10,1 760 Ideella org. och stiftelser 0,4 53,8 149-2,8 623 Offentligt ägda företag 3,1 26,5 127 0,9 827 Totalt 11,9 44,1 155 8,6 759 HELA NÄRINGSLIVET Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr Privatägda företag 9,1 38,9 115 5,9 2 797 Ideella org. och stiftelser 5,7 53,6 332 4,6 1 323 Offentligt ägda företag 8,3 25,9 85 13,5 2 832 Totalt 9,0 37,6 112 6,4 2 792 Källa: Företagens ekonomi.

SCB 24 OE 29 SM 1001 12. Nyckeltal för privatägda företag inom vård, skola och omsorg efter storleksklass år 2008 12. Key ratios for private enterprises within education, health care and social services by size class 2008 UTBILDNING Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 13,6 42,4 140 10,5 842 20-49 anställda 13,8 30,6 129 5,1 712 50-99 anställda 11,2 22,1 102 3,8 795 100-249 anställda 10,7 24,9 122 3,2 803 250- anställda 18,0 23,4 113 5,3 890 Totalt 13,7 37,8 130 7,4 812 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 14,3 58,6 231 23,2 1 359 20-49 anställda 13,1 41,1 127 5,1 1 024 50-99 anställda 11,4 31,7 124 3,8 998 100-249 anställda 16,4 44,6 122 6,7 1 026 250- anställda 8,0 43,1 195 3,1 1 050 Totalt 13,3 55,2 202 13,3 1 172 OMSORG Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 10,1 17,5 159 13,9 752 20-49 anställda 16,9 33,7 132 7,2 538 50-99 anställda 20,2 29,6 129 6,8 473 100-249 anställda 15,4 27,4 122 5,0 425 250- anställda 14,7 32,5 96 5,8 386 Totalt 12,3 23,0 124 7,8 467 TOTALT VÅRD, SKOLA OCH OMSORG Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 13,4 48,0 187 17,5 1 022 20-49 anställda 14,3 35,0 129 5,6 720 50-99 anställda 14,1 27,1 115 4,8 686 100-249 anställda 14,6 33,4 122 5,1 629 250- anställda 11,2 37,7 143 4,5 611 Totalt 13,2 44,7 159 10,1 760 ALLA PRIVATA FÖRETAG Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Likviditet % Rörelsemarginal % Nettoomsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 8,9 40,8 128 9,1 2 424 20-49 anställda 9,2 28,9 112 4,3 2 285 50-99 anställda 9,2 34,2 110 3,4 2 659 100-249 anställda 10,7 35,4 86 4,2 2 816 250- anställda 9,3 39,9 104 4,8 3 383 Totalt 9,1 38,9 115 5,9 2 797 Källa: Företagens ekonomi.

SCB 25 OE 29 SM 1001 13. Antal sysselsatta fördelat på verksamheter och kön inom vård, skola och omsorg år 2008 13. Employment by activity and gender within education, health care and social services 2008 Totalt Sektor SNI2002 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 80 Utbildning 45 871 2 913 324 491 6 621 46 310 22 091 448 297 85.1 Hälso- och sjukvård 669 228 998 15 869 12 371 47 348 3 010 308 265 85.3 Omsorg 4 175 664 310 786 2 281 66 186 12 527 396 709 Totalt 50 715 232 575 651 236 21 273 159 844 37 628 1 153 271 Totalt Kvinnor Sektor SNI2002 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Totalt 80 Utbildning 24 029 1 754 260 378 3 529 32 548 15 211 337 449 85.1 Hälso- och sjukvård 449 186 492 14 377 10 352 35 236 2 502 249 408 85.3 Omsorg 2 025 468 273 085 1 882 50 591 9 260 337 311 Totalt 26 503 188 714 547 840 15 763 118 375 26 973 924 168 Män Sektor SNI2002 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Totalt 80 Utbildning 21 842 1 159 64 113 3 092 13 762 6 880 110 848 85.1 Hälso- och sjukvård 220 42 506 1 492 2 019 12 112 508 58 857 85.3 Omsorg 2 150 196 37 791 399 15 595 3 267 59 398 Totalt 24 212 43 861 103 396 5 510 41 469 10 665 229 103 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

SCB 26 OE 29 SM 1001 14. Antal sysselsatta fördelat på verksamheter och kön inom vård, skola och omsorg år 2000, 2002-2008 14. Employment by activity and gender within education, health care and social services 2000, 2002-2008 Totalt SNI2002 Verksamhet 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 80 Utbildning 304 636 427 854 428 684 433 355 439 706 447 812 450 795 448 297 85.1 Hälso- och sjukvård 308 852 310 294 308 823 306 986 306 473 311 670 312 706 308 265 85.3 Omsorg 420 109 353 763 362 259 372 922 376 309 387 637 395 849 396 709 Totalt 1 033 597 1 091 911 1 099 766 1 113 263 1 122 488 1 147 119 1 159 350 1 153 271 Kvinnor 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 SNI2002 Verksamhet 80 Utbildning 207 769 320 559 321 558 324 330 329 660 335 720 338 561 337 449 85.1 Hälso- och sjukvård 253 589 253 785 251 810 249 629 248 992 253 104 253 387 249 408 85.3 Omsorg 377 124 308 486 313 397 320 331 322 977 331 255 337 502 337 311 Totalt 838 482 882 830 886 765 894 290 901 629 920 079 929 450 924 168 Män 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 SNI2002 Verksamhet 80 Utbildning 96 867 107 295 107 126 109 025 110 046 112 092 112 234 110 848 85.1 Hälso- och sjukvård 55 263 56 509 57 013 57 357 57 481 58 566 59 319 58 857 85.3 Omsorg 42 985 45 277 48 862 52 591 53 332 56 382 58 347 59 398 Totalt 195 115 209 081 213 001 218 973 220 859 227 040 229 900 229 103 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

SCB 27 OE 29 SM 1001 15. Antal sysselsatta fördelat på sektor och kön inom vård, skola och omsorg år 2000, 2002-2008 15. Employment by sector and gender within education, health care and social services 2000, 2002-2008 Totalt Sektor 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Stat 40 925 42 852 46 108 48 131 50 892 49 859 50 159 50 715 Landsting 222 910 220 938 224 301 230 276 231 261 234 588 235 053 232 575 Kommun 623 019 654 318 655 191 657 343 656 502 667 563 667 693 651 236 Offentligt ägda företag 20 167 26 533 22 716 15 598 16 867 19 536 20 607 21 273 Privatägda företag 90 356 109 521 113 860 122 811 127 938 135 926 147 613 159 844 Ideella org., stiftelser 36 220 37 749 37 590 39 104 39 028 39 647 38 225 37 628 Totalt 1 033 597 1 091 911 1 099 766 1 113 263 1 122 488 1 147 119 1 159 350 1 153 271 Kvinnor Sektor 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Stat 20 814 22 274 23 926 24 564 26 483 26 192 26 377 26 503 Landsting 181 111 179 646 182 418 187 183 187 935 190 492 190 747 188 714 Kommun 528 819 552 191 552 002 552 832 552 682 560 193 560 571 547 840 Offentligt ägda företag 14 912 19 943 16 781 11 050 12 009 14 386 15 252 15 763 Privatägda företag 66 982 81 786 84 722 90 870 94 665 100 481 109 188 118 375 Ideella org., stiftelser 25 844 26 990 26 916 27 791 27 855 28 335 27 315 26 973 Totalt 838 482 882 830 886 765 894 290 901 629 920 079 929 450 924 168 Män Sektor 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Stat 20 111 20 578 22 182 23 567 24 409 23 667 23 782 24 212 Landsting 41 799 41 292 41 883 43 093 43 326 44 096 44 306 43 861 Kommun 94 200 102 127 103 189 104 511 103 820 107 370 107 122 103 396 Offentligt ägda företag 5 255 6 590 5 935 4 548 4 858 5 150 5 355 5 510 Privatägda företag 23 374 27 735 29 138 31 941 33 273 35 445 38 425 41 469 Ideella org., stiftelser 10 376 10 759 10 674 11 313 11 173 11 312 10 910 10 655 Totalt 195 115 209 081 213 001 218 973 220 859 227 040 229 900 229 103 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.

SCB 28 OE 29 SM 1001 16. Antal sysselsatta fördelat på verksamheter och utbildningsnivå inom vård, skola och omsorg år 2008 16. Employment by activity and level of education within education, health care and social services 2008 Verksamhet Grundskolenivå Gymnasial utbildningsnivå Eftergymnasial utbildningsnivå Okänd utbildningsnivå Totalt UTBILDNING Stat 1 050 5 368 39 040 413 45 871 Landsting 238 1 020 1 653 2 2 913 Kommun 16 166 85 988 222 137 200 324 491 Offentligt ägda företag 261 1 580 4 878 15 6 734 Privatägda företag 3 929 24 310 39 794 255 68 288 Totalt 21 644 118 266 307 502 885 448 297 HÄLSO- O SJUKVÅRD Stat 27 137 500 5 669 Landsting 5 181 72 084 151 285 448 228 998 Kommun 1 296 9 777 4 761 35 15 869 Offentligt ägda företag 300 4 205 7 847 20 12 372 Privatägda företag 1 841 15 333 33 073 110 50 357 Totalt 8 645 101 536 197 466 618 308 265 OMSORG Stat 301 1 808 2 064 2 4 175 Landsting 58 331 275 0 664 Kommun 32 043 204 962 73 443 428 310 876 Offentligt ägda företag 214 1 254 809 9 2 286 Privatägda företag 11 263 44 428 22 439 578 78 708 Totalt 43 879 252 783 99 030 1 017 396 709 VÅRD, SKOLA, OMSORG Stat 1 378 7 313 41 604 420 50 715 Landsting 5 477 73 435 153 213 450 232 575 Kommun 49 505 300 727 300 341 663 651 236 Offentligt ägda företag 775 7 039 13 534 44 21 392 Privatägda företag 17 033 84 071 95 306 943 197 353 Totalt 74 168 472 585 603 998 2 520 1 153 271 ANDEL, % Stat 3 14 82 1 100 Landsting 2 32 66 0 100 Kommun 8 46 46 0 100 Offentligt ägda företag 4 33 63 0 100 Privatägda företag 9 43 48 0 100 Totalt 6 41 52 0 100 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. De privatägda företagen inkluderar i denna tabell även ideella organisationer och stiftelser.

SCB 29 OE 29 SM 1001 17. Genomsnittlig månadslön inom vård, skola och omsorg år 2008, kronor 17. Average salary within education, health care and social services 2008, SEK Verksamhet Privata företag Kommun Landsting Grundskola och gymnasium 23 500 23 500.. Hälso- och sjukvård 29 500.. 28 500 Omsorg 22 500 22 000.. Källa: Lönestrukturstatistik

SCB 30 OE 29 SM 1001 Fakta om statistiken Under en lång tid har den offentliga sektorn svarat för såväl finansiering som utförande av verksamheter inom vård, skola och omsorg. Men på senare tid har det blivit vanligt att verksamheter bedrivs av alternativa utförare, även om finansieringen ligger kvar inom det offentliga. Svårigheten att i statistiken se de nya aktörerna inom vård, skola och omsorg har bland annat beskrivits i utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken (SOU 2002:118). Det som redovisas i detta statistiska meddelande och i den samtidiga publiceringen på SCB:s webbplats är den andra publiceringen av statistik som belyser de ekonomiska förhållandena när det gäller finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. Den första publiceringen gjordes 15 september 2009, OE 29 SM 0901. Detta omfattar statistiken Objekt och population Undersökningens objekt utgörs av de samhällssektorer som uppträder som finansiärer och/eller utförare inom vård, skola och omsorg. Samhällssektorerna är stat, landsting, kommun, kommunalförbund, offentligt ägda företag, privatägda företag, ideella organisationer och stiftelser, hushåll och individer samt utlandet. Statistikuppgifter finns att hämta både från utförarsidan och från finansiärsidan. För utförarsidan finns uppgifter från företag, ideella organisationer och offentliga myndigheter, men däremot finns inte uppgifter för det som utförs av hushåll och individer. Från finansiärsidan finns enbart uppgifter från de offentliga myndigheterna. Redovisningsgrupper Bransch De branscher som undersöks tillhör SNI 80, SNI 85.1 och SNI 85.3 enligt standard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 2002). SNI 80 utgörs av utbildning, 85.1 av hälso- och sjukvård och 85.3 av omsorg och sociala insatser. Samhällssektorer Indelningen i samhällssektorer följer standarden för institutionell sektorindelning 2000 (INSEKT 2000). Ett undantag görs för ideella organisationer och stiftelser, där klassificeringen i stället grundar sig på standarden för indelning efter juridisk form (JURFORM). Uppdelningen på privatägda företag och offentligt ägda företag följer standarden för indelning efter ägarkontroll (ÄGAR 2000). Alla dessa tre standarder finns i SCB, MiS 2001:2. Utlandsägda företag har förts till gruppen privatägda företag. Definitioner och förklaringar Tabell 1-3 En utförlig beskrivning av beräkningarna till tabell 1-3 finns i föregående års redovisning, OE 29 SM 0901, därför görs bara en kortfattad uppdatering här. Liksom föregående år bygger uppgifterna huvudsakligen på statistik från utförarsidan. De statistikkällor som använts är räkenskapssammandrag, RS, för kommuner och landsting, undersökningen om företagens ekonomi, FEK, samt diverse årsrapporter. Nytt för i år att en komplettering har gjorts för ickemarknadsorienterade ideella organisationer från undersökningen om hushållens ideella organisationer, HIO 4. 4 Se Bakgrundsfakta: Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, en enkätundersökning under uppbyggnad

SCB 31 OE 29 SM 1001 Som nämnts är de allra flesta uppgifterna i tabell 1-3 mätta från utförarsidan. För några celler finns dessutom uppgifter mätta från finansiärsidan, som inte redovisas i tabellen. För att se skillnaden och kunna göra jämförelser, så redovisades förra året här några celler, där det finns uppgifter mätta från både utförarsidan och finansiärsidan. Här görs en uppdatering av dessa uppgifter gällande år 2008. Beloppen är i miljoner kronor: Utbildning: Utförare Finansiär Mätt av utföraren Kommun Privatägda företag Kommunalförbund Privatägda företag Stat Stat Kommun Kommun 6 117 2 048 2 338 14 805 Mätt av finansiären 5 580 2 142 2 442 18 840 Hälso- och sjukvård: Utförare Finansiär Mätt av utföraren Off. ägda företag Privatägda företag Landsting Landsting 6 572 22 213 Mätt av finansiären 5 777 16 186 Omsorg: Utförare Finansiär Mätt av utföraren Mätt av finansiären Stat Privatägda företag Kommun Kommun 1 228 18 765 1 079 19 550 Tabell 4-5 Kommunernas köp av verksamhet Uppgifterna kommer från undersökningen avseende Räkenskapssammandrag, RS, för kommuner. De begrepp som används i RS har använts också i tabell 4 och 5. När det gäller begreppet övriga företag i RS så har det här ansetts att det kan användas synonymt med privata företag. Vidare har begreppet enskilda använts synonymt med hushåll och individer. De ideella organisationerna kallas i RS för föreningar och stiftelser. I detta meddelande har föreningar och stiftelser ansetts vara detsamma som ideella organisationer och stiftelser och därmed ansetts vara synonyma begrepp. Tabell 6-7 Landstingens köp av verksamhet Uppgifterna kommer från undersökningen avseende Räkenskapssammandrag, RS, för landsting. Tabell 8 Köp av verksamhet per län Köp av verksamhet avser en summering till län av köp från såväl landsting som kommuner.

SCB 32 OE 29 SM 1001 Tabell 9 Produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde Produktionsvärde avser den faktiska produktionen utförd av företagen. Det baseras på försäljning, d.v.s. nettoomsättningen, justerat för förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter exklusive bidrag, kursvinster och reavinster samt inköpskostnaden för varor som säljs utan vidare bearbetning (handelsvaror). Förbrukning definieras i Företagens ekonomi som kostnader för köpta varor och tjänster, dock ej löner och sociala avgifter. Förädlingsvärde är produktionsvärde minus förbrukning. Tabell 10-12 Resultatposter Avkastning på totalt kapital är summan av rörelseresultatet och finansiella intäkter i procent av totala tillgångar. Soliditet definieras som justerat eget kapital i procent av summa skulder och eget kapital. Med justerat eget kapital menas eget kapital plus 72 procent av obeskattade reserver. Likviditet är omsättningstillgångar exklusive lager och pågående arbeten i procent av kortfristiga skulder. Rörelsemarginal är rörelseresultat efter avskrivningar dividerat med nettoomsättningen. Observera att i tabell 10b ingår enbart enkätundersökta företag i FEK, det vill säga huvudsakligen större företag. Tabell 13-16 Sysselsatta och utbildningsnivå Uppgifterna är hämtade från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Sysselsatta i RAMS avgränsas genom administrativa material och ska motsvara sysselsättningen i november respektive år. Tabell 17 Uppgifterna är hämtade från Lönestrukturstatistiken. Så görs statistiken Datainsamling Ingen särskild datainsamling görs för denna undersökning. Uppgifter hämtas i stället från data som hämtats in till andra undersökningar. De huvudsakliga statistikkällorna är Räkenskapssammandrag, RS, för kommuner och landsting samt undersökningen Företagens ekonomi (FEK). Sysselsättningsdata hämtas från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Även andra källor har använts, exempelvis årsredovisningar och rapporter från olika myndigheter. Statistikens tillförlitlighet Statistiken bygger på andra statistikkällor, och är därför beroende av kvaliteten i dessa undersökningar. Bra att veta Eftersom uppgifterna i undersökningen bygger på andra statistikkällor finns en hel del kompletterande information att hämta i anslutning till redovisning av statistik från respektive källa. Där finns också information om kvalitet och tillförlitlighet i respektive källa. Det finns skillnader i begrepp och termer i de olika källorna. Dessa begrepp har i stort sett behållits, även om de i denna rapport ansetts vara synonymer. Exem-

SCB 33 OE 29 SM 1001 pel på detta är att föreningar och stiftelser anses vara samma sak som ideella organisationer och stiftelser eller bara ideella organisationer. Primärkommun har ansetts vara samma sak som kommun och i begreppet kommun ingår alltså inte landsting. Alla belopp i tidsserierna är angivna i löpande priser. Ekonomisk statistik I detta meddelande redovisas ekonomiska uppgifter gällande finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. Det finns naturligtvis andra statistikuppgifter som är av stort intresse för detta område. Det kan gälla kvantitativa uppgifter som antal elever, antal patienter, personalstatistik och liknande samt olika kvalitetsaspekter i verksamheterna. SCB har dock ett särskilt ansvar för de ekonomiska variablerna, medan andra myndigheter, som till exempel Skolverket och Socialstyrelsen, tar fram verksamhetsstatistik i form av kvantitets- och kvalitetsdata. I Räkenskapssammandragen, RS, så görs ingen skillnad på om den organisation som man köper tjänster från är marknadsproducent eller inte. Till skillnad mot i Företagens ekonomi, FEK. kommer därmed alla ideella organisationer med som utförare oavsett om de är marknadsproducenter eller inte. De icke-marknadsproducerande ideella organisationernas verksamhet återfinns i Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, en urvalsundersökning under uppbyggnad vid SCB.