RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER Renhållningsföreskrifter v. 4.0. Antagna av styrelsen 16 september 2009. Antagna av stämman 19 oktober 2009.
INNEHÅLL ALLMÄNT... - 1 - DEFINITIONER... - 2 - INLEDNING... - 4 - BEHANDLING AV AVFALL INOM FASTIGHETEN... - 4 - KOMPOSTERING... - 4 - FÖRBRÄNNING... - 5 - ÖVRIG BEHANDLING... - 5 - UPPSAMLING AV AVFALL... - 6 - ALLMÄNT... - 6 - UPPSAMLINGSREDSKAP I DET FASTIGHETSNÄRA UPPSAMLINGSSYSTEMET... - 7 - UPPSAMLINGSKÄRLENS PLACERING I DET FASTIGHETSNÄRA UPPSAMLINGSSYSTEMET... - 7 - UNDERHÅLL OCH RENGÖRING AV UPPSAMLINGSKÄRL... - 8 - TÖMNING AV UPPSAMLINGSKÄRL... - 8 - SEPARATINSAMLING AV ÅTERVINNINGSBART AVFALL... - 9 - FLERBOSTADSFASTIGHETER... - 9 - ÖVRIGA FASTIGHETER... - 9 - STORA VOLYMER ÅTERVINNINGSBARA AVFALLSFRAKTIONER... - 10 - BYGGVERKSAMHET... - 10 - UPPSAMLING AV FARLIGT AVFALL OCH SPECIALAVFALL... - 10 - TRANSPORT AV AVFALL... - 11 - ALLMÄNNA MOTTAGNINGSPLATSER FÖR AVFALL... - 11 - ÖVRIGA FÖRESKRIFTER... - 12 - RENHÅLLNINGSAVGIFTER... - 12 - I KRAFTTRÄDANDE... - 13 -
ALLMÄNT I samband med renhållning skall utöver vad som annorstädes regleras följande renhållningsbestämmelser iakttas inom medlemskommunerna till Kommunalförbundet för Ålands miljöservice. Medlemskommuner är Finströms kommun Föglö kommun Hammarlands kommun Jomala kommun Kökars kommun Lumparlands kommun Mariehamns stad Saltviks kommun Sottunga kommun - 1 -
DEFINITIONER I detta dokument avses med: 1. animaliskt avfall (special- och riskavfall): djur eller delar av djur i anslutning till livsmedelsproduktion och pälsdjursuppfödning. Matavfall som uppkommit i internationell trafikverksamhet behandlas som animaliskt avfall. Animaliskt avfall är inte övrigt matavfall, foderfisk eller fisk för tillverkning av fiskmjöl och akvariefisk samt vilda djur. Animaliskt avfall indelas vidare i högrisk animaliskt avfall, som är dödfödda, döda eller avlivade djur exkl. fisk vid livsmedelsproduktion kött och fisk i samband med sjukdom kött och fisk som innehåller främmande ämnen och läkemedel t.ex. antibiotika förskämd fisk resp. kött, lågrisk animaliskt avfall, som är pälsdjurskadaver vid köttbesiktningen kasserade delar fiskrens från odlad fisk fångad fisk, matavfall från internationell trafikverksamhet 2. avfallstransport enligt avtal: ett transportsystem där en avfallsinnehavare ingår avtal om avfallstransport direkt med renhållningsentreprenör. 3. allmän behandlingsplats för avfall: anläggning för mottagning, återvinning och sluthantering av olika avfallsfraktioner. 4. bioavfall från företag: rester av livsmedel som blivit efter tillredning eller servering vid inrättningar, samt organiskt avfall från tillverkning av livsmedel och foder och handel med livsmedel. 5. bioavfall från hushåll: biologiskt nedbrytbart matavfall från hushållen. 6. brännbart avfall (restavfall): kommunalt avfall som återstår när återvinningsbara fraktioner enligt dessa bestämmelser har sorterats bort; 7. byggavfall: avfall från byggnads- och rivningsarbeten eller till sin art därmed jämförbart avfall. 8. farligt avfall: avfall som på grund av sina kemiska eller andra egenskaper kan förorsaka särskild fara eller skada på hälsa och miljö. 9. fastighetsnära uppsamlingssystem: uppsamling av olika avfallsfraktioner från tomtgräns eller från uppsamlingsplats gemensam för flera fastigheter; 10. inert avfall: icke förorenade sten-, sand-, jordmaterial och muddringsmassor, liksom även betong, glas- och bergull, gipsskivor, murbruk, tegel och takpannor, kakel och klinkers samt glas och keramik. 11. jordbruksslam: gödsel-, urin- och annat slam från lantbruk och boskapsskötsel samt pressvätskor från ensilage. 12. kommunalt avfall: avfall som kommer från privathushåll eller från handel, industri, institutioner och andra källor, och som på grund av sin beskaffenhet och kvantitet är likvärdig det som kommer från hushåll 13. kommunalt ordnad avfallstransport: ett transportsystem där kommunalförbundet konkurrensutsätter avfallstransporter. 14. kompostering: naturlig nedbrytning av organiskt avfall i syrerika förhållanden under kontrollerade former. - 2 -
15. latrinavfall: avfall från torrklosetter. 16. område med tätbebyggelse: ett detaljplanelagt område för fast bosättning. 17. regional uppsamlingsplats: en plats som är avsedd för uppsamling av avfall och som är försedd med ändamålsenliga uppsamlingsredskap för ett eller flera avfallsfraktioner. 18. renhållningsmyndighet: Kommunalförbundet för Ålands miljöservice. 19. returpapp: rena och torra (träfiberbaserade) kasserade vätskekartonger såsom mjölk-, saft- och andra förpackningar, samt olika pappers- och kartongförpackningar. Sådana är förpackningsmaterial av wellpapp, papperspåsar, paket för kex och frukostflingor m.m., pizzakartonger, äggkartonger, samt brun papp, kartong och kraftpapper, som inte innehåller ämnen som väsentligt försvårar återvinningen. 20. returpapper: rent och torrt kasserat papper (dagstidningar, tidskrifter, kopieringspapper, kuvert), som inte innehåller ämnen som väsentligt försvårar återvinningen. 21. slam: slam från avsättningsbrunnar och slutna avloppstankar, sand- och fettavskiljare, oljeavskiljare, samt okomposterat reningsverksslam. Dock icke industriellt specialslam. 22. special- och riskavfall: animaliskt avfall samt dammande, skärande och stickande eller annat motsvarande avfall, som inte är klassas som farligt avfall, men kräver speciella åtgärder under transport och behandling. 23. trädgårdsavfall: ris, kvistar, gräs, löv och annat därmed jämförbart organiskt avfall från gårdsplan och trädgård. 24. uppsamlingsplats: obemannad plats för uppsamling och -hämtning av avfall från en eller flera fastigheter. 25. uppsamlingsredskap för avfall: kärl, behållare, flak, komprimatorer och andra motsvarande redskap för uppsamling av avfall för transport. 26. vätskekartongavfall: mjölk- och saftförpackningar samt annat jämförbart ytbehandlat kartongavfall från vätskeförpackningar. 27. återvinningscentral: bemannad anläggning för mottagning av sorterat avfall. 28. återvinningsstation: en obemannad plats avsedd för uppsamling av återvinningsavfall med ändamålsenliga uppsamlingsredskap för ett eller flera avfallsfraktioner. 29. återvinningsavfall: den del av avfallet från vilket material eller den energi som ingår i avfallet kan återvinnas. 30. återvinningsglas: tomma, kasserade glasförpackningar såsom flaskor, burkar och kärl som inte får innehålla metall, plast eller keramiska orenheter eller föremål. 31. överskottsjord: rena marksubstanser som uppkommit i samband med byggnadsverksamhet eller motsvarande verksamhet och där blivit över. - 3 -
INLEDNING Osorterat avfall, som innehåller bl.a. matavfall skapar problem med lukt och drar till sig ohyra och skadedjur, vilket försvårar och t.o.m. omöjliggör lagring och transport över längre sträckor. Komposterbart matavfall måste därför separeras från övriga avfallsfraktioner och hanteras skilt för sig. Detta sker antingen genom kompostering inom fastigheten eller genom borttransport från fastigheten till en godkänd anläggning för sluthantering på lämpligt sätt. Matavfall får inte förekomma i övriga avfalls- och återvinningsfraktioner. Likaså får övriga avfallsfraktioner inte förekomma bland matavfall, som i sådant fall inte kan tas om hand på lämpligt sätt. Brännbart restavfall kan utnyttjas för energiproduktion. Förutsättningen är att avfallet inte innehåller farligt avfall eller ämnen, som vid förbränning bildar farliga ämnen. Sortering av avfallet i rena fraktioner är därför ett grundläggande krav inom medlemskommunerna till Kommunalförbundet för Ålands miljöservice. Genom noggrann sortering och riktig hantering av avfall och återvinningsprodukter kan var och en bidra till att hålla kostnaderna för renhållningen nere på en rimlig nivå. Grundläggande för vårt renhållningssystem är ett nödvändigt antal obemannade återvinningsstationer för rena lättsorterade återvinningsprodukter och bemannade återvinningscentraler för även andra avfallsfraktioner. Brännbart restavfall uppsamlas normalt av kommunalförbundet eller av kommunalförbundet kontrakterad entreprenör vid fastighetsgränsen eller från icke allmänna renhållningsstationer. Komposterbart hushållsavfall separatinsamlas på samma sätt om inte kompostering sker inom fastigheten. Även andra fraktioner kan ingå efter särskild överenskommelse om underlag för sådan service finns. Fastigheter som saknar vägförbindelse hänvisas till egentransport av avfall och återvinningsprodukter till återvinningsstationer och -centraler om förutsättningar saknas för fastighetsnära uppsamling. BEHANDLING AV AVFALL INOM FASTIGHETEN Kompostering 1 Kompostering av bioavfall och trädgårdsavfall i egen regi inom fastighet samt användning av den färdiga kompostprodukten som gödsel i den egna trädgården är tillåten. 2 Inom område med tätbebyggelse får latrinavfall komposteras endast i en för ändamålet planerad komposteringsanordning. Innan kompostering av latrinavfall inleds skall tillstånd inhämtas från renhållningsmyndigheten, som vid behov meddelar kompletterande bestämmelser. 3 Komposten, som skall anmälas till renhållningsmyndigheten och placeras så att kontroll av kärl och funktion är möjlig, får inte förorsaka skada på hälsa eller miljö. I komposten får inte läggas sådant avfall, som försvårar kompostering eller användning av kompostprodukten. 4 En kompost får inte utan grannens samtycke anläggas närmare än tre (3) meter från tomtgränsen. En kompostbehållare kan emellertid utan grannens särskilda samtycke placeras i ett utrymme, som i bygglov har utmärkts och reserverats för avfallshantering. - 4 -
5 Bioavfall komposteras i en väl ventilerad och sluten kompostbehållare, vars konstruktion hindrar att skadedjur kommer åt komposten. För kompostering året om av organiskt hushållsavfall skall användas kompostbehållare, som är värmeisolerad eller på något annat sätt skyddad mot frost. 6 Trädgårdsavfall får komposteras utan särskild kompostbehållare. Inom områden med tätbebyggelse rekommenderas emellertid kompostbehållare eller häck av bräder. 7 Företag som planerar att påbörja kompostering av bioavfall, skall anmäla detta till renhållningsmyndigheten, som vid behov meddelar kompletterande bestämmelser. 8 Om flera bostäder/fastigheter håller sig med gemensam kompostbehållare, skall en person utses till ansvarig för anläggningen. Anmälan om den ansvarige görs till renhållningsmyndigheten. Förbränning 9 I samband med uppvärmning är det tillåtet att i en centralvärmepanna eller en annan fast eldstad bränna ris, kvistar och mindre mängder rent papper, papp och obehandlat virke samt annat jämförbart material. 10 Inom område med tätbebyggelse är det tillåtet att bränna kvistar och ris samt annat därmed jämförbart avfall i öppen eld endast med räddningsmyndighetens tillstånd. Förbränningen får inte ge upphov till skadlig rökbildning eller brandrisk. 11 Inom glesbygdsområde är det tillåtet att bränna kvistar och ris samt annat därmed jämförbart avfall i öppen eld förutsatt, att förbränningen inte ger upphov till skadlig rökbildning eller brandrisk. Inom glesbygdsområde bör förbränning av kvistar, ris och annat därmed jämförbart avfall i öppen eld anmälas till räddningsmyndigheten för undvikande av onödiga brandlarm. 12 Förbränning av impregnerat eller på något motsvarande sätt behandlat virke är inte tillåten. 13 All annan avfallsförbränning än sådan som beskrivs ovan i 9 12 är inte tillåten utan tillstånd enligt miljö- och renhållningslagstiftningen eller lagstiftningen om hälsovård och animaliskt avfall. Övrig behandling 14 I mark får endast trädgårdsavfall och färdig kompost grävas ner. Nedgrävning av annat avfall är inte tillåten, om inte något annat följer av lagstiftningen om animaliskt avfall och tillstånd från veterinärmyndighet erhållits. I undantagsfall kan döda sällskapsdjur grävas ner så att sanitär olägenhet inte förekommer. 15 Slam från system för behandling av avloppsvatten skall transporteras på adekvat sätt till det kommunala avloppsreningsverket. Inom fastigheter i glesbygdsområden kan mindre mängder slam från bosättningen komposteras i täta, slutna kompostbehållare. Komposteringen får inte medföra skada på hälsa eller miljö. 16 Obehandlat slam från bostadsfastigheternas slamavskiljare, septiktankar och slutna tankar får inte spridas ut på åkrar eller något annat ställe i naturen. 17 Inom grundvattenområde får överskottsjord inte utan tillstånd av miljötillståndsmyndigheten deponeras på plats där marksubstanser tagits. 18 Bioavfall, som malts i en köksavfallskvarn, får inte avledas i allmänt avlopp. - 5 -
UPPSAMLING AV AVFALL Allmänt 19 Renhållningsmyndigheten kan besluta att privathushållsavfall skall transporteras till en behandlingsanläggning. Varje fastighet skall ha av renhållningsmyndigheten godkända renhållningsrutiner. Om renhållningen omhändertas på annat sätt än genom den service, som renhållningsmyndigheten erbjuder, skall en anhållan om avvikelsen inklusive en kort beskrivning av förfarandet inlämnas till renhållningsmyndigheten för godkännande. 20 Avfallet kan lämnas för vidaretransport i uppsamlingskärl inom särskild uppsamlingsplats tillhörande antingen den egna fastigheten eller gemensam uppsamlingsplats tillhörande angränsande fastigheter, och/eller inom återvinningsstation, som har inrättats på uppdrag av renhållningsmyndigheten. 21 Upprättande av gemensam, privat uppsamlingsplats skall anmälas till renhållningsmyndigheten. Av anmälan skall framgå vem som ansvarar för tillsyn och underhåll av den gemensamma uppsamlingsplatsen. 22 Ett tillräckligt antal uppsamlingskärl ombesörjes av renhållningsentreprenören eller fastighetsinnehavaren beroende på vad som är överenskommet med renhållningsentreprenör eller motsvarande. 23 Avfall, som inte återvinns inom fastigheten, skall läggas i de uppsamlingskärl som reserveras för detta avfall. Fastighetsinnehavaren skall i samråd med renhållningsentreprenören se till att kärlen är tillräckligt stora och att avfallet inte medför skada för hälsa eller miljö. Entreprenören har att rapportera till renhållningsmyndigheten när kärlen är överfyllda upprepade gånger och inga initiativ har vidtagits för att få fram större kärl. 24 Fastighetsinnehavaren skall sörja för underhåll, tillsyn och rengöring av uppsamlingskärlen. 25 Fastighet, där komposterbart hushållsavfall inte omhändertas inom tomtgränserna, skall ha ett särskilt kärl eller om flerfacksuppsamling tillämpas - fack i kärlet för den komposterbara fraktionen av modell, som godkänts av renhållningsmyndigheten. 26 I kärlet eller facket för komposterbart avfall får under inga som helst omständigheter placeras metallföremål, såsom konservburkar, plastpåsar mm. Endast biologiskt lättnedbrytbara påsar för komposterbart material får användas. Påsarna distribueras av renhållningsentreprenören. 27 I uppsamlingskärl för torrt brännbart avfall och återvinningsavfall får inte läggas: 1. slam eller avfall i vätskeform; 2. avfall som förorsakar brand- eller explosionsfara; 3. farligt avfall (el- och elektronikapparater, lysrör, lösningsmedel mm.); 4. däck till bilar, arbetsmaskiner eller andra fordon eller hack av däck (avser ej cykeldäck); 5. latrinavfall eller special- och riskavfall; 6. sandningssand eller därmed jämförbara marksubstanser; 7. ämnen, som kan medföra fara för dem som hanterar avfall och uppsamlingskärl eller deltar i behandlingen av avfallet; - 6 -
8. föremål och ämnen, som på grund av sin storlek, vikt, form, fasthet eller av någon annan orsak kan skada uppsamlingskärl, transportmateriel eller avsevärt försvåra lastning eller lossning av avfallet. 28 Avfall enligt punkterna 1 8 ovan skall antingen av fastighetsinnehavaren själv eller genom ett särskilt avtal med transportföretagaren föras till en plats för behandling och mottagning av detta slags avfall. 29 Aska och sot, som uppstår i hushållet, kan alltigenom glödfri och kall läggas i en tät, hållbar och brännbar förpackning i uppsamlingskärl för torrt brännbart avfall. Uppsamlingsredskap i det fastighetsnära uppsamlingssystemet 30 I det fastighetsnära uppsamlingssystemet, som erbjuds av renhållningsmyndigheten, ordnar renhållningsentreprenören nödvändiga uppsamlingskärl i enlighet med renhållningsmyndighetens beslut och fastighetsinnehavarens önskemål. 31 I de fall separata uppsamlingskärl skall användas kan dessa vara färgade för olika slag av avfall enligt följande: 1. torrt brännbart avfall (grå, grön) 2. bioavfall (brun) 3. returpapper (tidningar), (blå) 4. pappersförpackningar (vätskekartonger, papp) (gul) 5. återvinningsglas (grön) 6. hårdplast (orange) 7. aluminium (mörkgrå) 8. metall (mörkgrå) 9. farligt avfall (röd) 32 Uppsamlingskärlen skall också vara märkta med tillräckligt stora etiketter, av vilkas text det framgår vilket slags avfall kärlet är avsett för. Dessutom skall kärlen förses med uppgifter om renhållningsentreprenören för respektive avfallsfraktion. Märkning och information görs upp i samråd med renhållningsmyndigheten. 33 Uppsamlingskärl som måste lyftas för hand får fyllda till bredden väga högst 60 kg. Uppsamlingskärlens placering i det fastighetsnära uppsamlingssystemet 34 I det fastighetsnära uppsamlingssystemet skall platsen för placering av uppsamlingskärl göra det möjligt för sopbilen att obehindrat köra fram till avfallskärl som lyftes för hand. Avståndet får vara högst 5 meter. 35 Uppsamlingskärl som inte kan flyttas för hand skall kunna placeras så att avfallet kan lastas direkt i sopbilen på den plats där behållaren är placerad. 36 Utomhus skall uppsamlingskärlen kunna placeras på jämnt underlag och vid behov skyddas med skymmande hinder, t.ex. med inhägnad eller planteringar. Platsen skall ha tillräcklig belysning. - 7 -
37 Om uppsamlingskärlen placeras i ett särskilt avfallsrum gäller normala renlighetskrav. 38 De områden och passager där uppsamlingskärlen flyttas, skall vara tillräckligt bärande och jämna och ha en tillräckligt hård yta. Inhägnaderna, planteringarna och skjulen samt områdena och passagerna skall dessutom vara sådana att uppsamlingskärlen smidigt och obehindrat kan flyttas. Områdena och passagerna får inte vara hala. Deras lutning skall i mån av möjlighet vara mindre än 1:10. 39 Fastighetsinnehavaren skall sörja för underhåll och rengöring av passagen till uppsamlingskärlen och den plats där behållarna är placerade så att dessa obehindrat kan flyttas och tömmas. Underhåll och rengöring av uppsamlingskärl 40 Uppsamlingskärlen skall hållas i behörigt skick så att de ständigt är täta, håller för lastningsbehandlingen och tål hettvätt. Kärlen får inte förorsaka nedsmutsning, skada för hälsa eller nedskräpning av miljön. Tömning av uppsamlingskärl 41 Avfall skall hämtas från en fastighet tillräckligt frekvent, så att det avfall som uppkommer ryms i uppsamlingsbehållarna och att behållarna alltid kan tillslutas. De olika typerna av uppsamlingsbehållare skall tömmas enligt följande: 1. Uppsamlingskärl för rena fraktioner av torrt, brännbart avfall från bostadsfastigheter minst var åttonde vecka. 2. Bioavfallskärl från restauranger, butiker och motsvarande fastigheter minst varje vecka, eller oftare om hälsoskyddsmyndigheten så kräver. 3. Bioavfallskärl minst varannan vecka 4. Sand- och fettavskiljare samt oljeavskiljare vid behov, dock minst en gång om året. 5. Slutna tankar och slamavskiljare för avledning av avloppsvatten vid behov. Slamavskiljare avsedda för kontinuerligt fast boende dock minst en gång om året. 42 Om bioavfallet uppsamlas i en sluten behållare med maskinell kylning, där bioavfallets temperatur i sin helhet ständigt hålls under +5 C, kan tömningsintervallen förlängas också under sommaren till två veckor. 43 Om det på grund av avfallets art eller mängd eller till följd av miljö- eller andra olägenheter som observerats i verksamheten är nödvändigt, kan renhållningsmyndigheten eller en av myndigheten utsedd tjänsteinnehavare i enskilda fall besluta om avvikande tömningsintervall. 44 Företag som insamlar torrt brännbart avfall eller återvinningsbart avfall skall föra bok över mängden avfall från fastigheterna och på begäran lämna uppgifterna till renhållningsmyndigheten. 45 Lastning av avfall vid bostadsfastighet inom ett område med tätbebyggelse eller i dess närhet får inte ske mellan kl. 21.00 och 7.00 utan särskilt tillstånd. 46 Lastningsarbete, som omfattar avfallstransport från bostadsfastighet eller affärsfastighet, skall inom bostadsområde i område med tätbebyggelse under söndagar eller helgdagar utföras så att det stör så litet som möjligt. - 8 -
SEPARATINSAMLING AV ÅTERVINNINGSBART AVFALL Flerbostadsfastigheter 47 Följande avfallsslag skall inom bostadsfastigheter med fem eller flera bostäder, avskiljas inom fastigheten från övrigt avfall och levereras genom fastighetsinnehavarens försorg till återvinning. Avfallet skall läggas i separata för respektive typ avsedda och tydligt märkta fastighetsnära uppsamlingskärl. Dessa kan också vara färgade för olika slag av avfall enligt följande: 1.torrt brännbart avfall (grå, grön) 2.bioavfall (brun) 3.returpapper (tidningar), (blå) 4.pappersförpackningar (vätskekartonger, papp) (gul) 5.återvinningsglas (grön) 6.hårdplast (orange) 7.aluminium (mörkgrå) 8.metall (mörkgrå) 9.farligt avfall (röd) Fastighetsinnehavaren svarar för att avfallsfraktionerna vidarebefordras till återvinning. 48 Fastigheter med färre än fem bostäder kan ansluta sig till uppsamlingssystem, som tillhandahålles genom renhållningsmyndigheten. Alla hushåll kan lämna glas, metall och pappförpackningar till allmänna återvinningsstationer och -centraler. Övriga fastigheter 49 Inom kontors-, affärs-, industri-, skol- och restaurangfastigheter samt övriga fastigheter av motsvarande slag skall följande avfallstyper hållas avskilda från övrigt avfall. Avfallet skall läggas i särskilda för ändamålet reserverade fastighetsnära uppsamlingskärl. Följande avfallsslag skall inom bostadsfastigheter med fem eller flera bostäder, avskiljas inom fastigheten från övrigt avfall och levereras genom fastighetsinnehavarens försorg till återvinning. Avfallet skall läggas i separata för respektive typ avsedda och tydligt märkta fastighetsnära uppsamlingskärl. Dessa kan också vara färgade för olika slag av avfall enligt följande: 1.torrt brännbart avfall (grå, grön) 2.bioavfall (brun) 3.returpapper (tidningar), (blå) 4.pappersförpackningar (vätskekartonger, papp) (gul) 5.wellpapp 6.återvinningsglas (grön) 7.hårdplast (orange) 8.aluminium (mörkgrå) 9.metall (mörkgrå) 10.farligt avfall (röd) - 9 -
Fastighetsinnehavaren svarar för att avfallsfraktionerna vidarebefordras till återvinning. 50 Skyldigheten att samla in återvinningsbart avfall gäller även publikevenemang. 51 Animaliskt avfall (special- och riskavfall) får inte förekomma i övrigt bioavfall från företag. Allt sådant animaliskt avfall skall - separat från övriga avfalls- och återvinningsfraktioner - insamlas, transporteras och behandlas/deponeras enligt veterinärmyndighetens anvisningar eller tillstånd. Stora volymer återvinningsbara avfallsfraktioner 52 Om det inom fastighet uppstår återvinningsbara avfallsfraktioner i sådana mängder, att de skulle försvåra verksamheten vid uppsamlingsplatsen eller mottagningsplatsen, skall fastigheten reservera ett eget uppsamlingskärl för sådana avfallsfraktioner. Byggverksamhet 53 Produktions- och rivningsavfall samt oanvänt material från byggverksamhet skall på byggplatsen sorteras i följande grupper och föras till återvinning: 1. Överskottsjord och rent stenmaterial; 2. Rent virke 3. Metallavfall 4. Returpapper och -papp 5. Vid behov andra typer av återvinningsbart avfall enlig 31. 6. Farligt avfall (impregnerat trä, målade föremål m.m.) 7. Torrt brännbart restavfall 54 Det sorterade materialet samt återstående torrt brännbart avfall skall föras till respektive behandlings- och återvinningsplats. UPPSAMLING AV FARLIGT AVFALL OCH SPECIALAVFALL 55 Olika typer av farligt avfall skall hållas separerade från varandra och från övrigt avfall i av renhållningsmyndigheten godkända uppsamlingskärl. Uppsamlat farligt avfall skall regelbundet, minst en gång om året, lämnas till adekvat återvinning eller behandling. 56 Fastighetsinnehavare, som har ordnad uppsamling av farligt avfall, svarar för att avfallet kan lagras i ett särskilt låsbart eller övervakat utrymme, skåp eller kärl. För varje typ av farligt avfall som uppsamlas separat skall det finnas en särskild, tydligt märkt uppsamlingsbehållare. 57 Fastighetsinnehavare till flerbostadsfastigheter har att sätta upp tydligt synliga anvisningar om hur uppsamlingsplatsen skall användas. Fastighetsinnehavaren skall dessutom informera dem, som använder uppsamlingsplatsen om hur uppsamlingen av farligt avfall i fastigheten är ordnad och hur avfallet transporteras till mottagningsplatserna. 58 Fastighetsinnehavaren till flerbostadsfastigheter svarar för att farligt avfall från fastigheten lämnas till de uppsamlingsplatser/mottagningsplatser, som inrättats för ändamålet. - 10 -
59 Farligt avfall från andra än bostadsfastigheter skall lämnas vid en mottagningsplats, som har beviljats behörigt tillstånd. Mindre mängder kan lämnas till samma platser som farligt avfall från bostadsfastigheterna. Andra än bostadsfastigheter skall föra bok över avfallets mängd och art, avfallstransportören namn samt vart avfallet har transporterats. Uppgifterna skall på begäran lämnas till renhållningsmyndigheten. 60 Farligt avfall i flytande form, såsom spillolja, skall förvaras i slutna kärl, som placeras på ett odränerat underlag med tät botten och tillräckligt höga kanter. 61 För lagring och transport av special- och riskavfall skall användas tätslutande förpackningar eller behållare. De skall märkas så, att det klart framgår vilken art av avfall det gäller och avfallets eventuella farlighet samt vilka försiktighetsåtgärder som krävs. TRANSPORT AV AVFALL 62 Avfall får på land transporteras på följande sätt: 1. i avfallscontainer efter komprimering; 2. i transportmedel med slutet karosseri; 3. i sluten avfallscontainer, som används som uppsamlingsbehållare (om flytande avfall transporteras i avfallscontainer, skall man försäkra sig om att containern är tät); 4. på öppet flak, varvid avfallet vid behov skall täckas eller skyddas på något annat sätt. 63 Dammande avfall eller finfördelat och lätt avfall får transporteras endast i slutna eller lockförsedda behållare. 64 Den som transporterar avfall skall se till att avfallet inte sprids i omgivningen under lastning eller transport. Speciell vikt skall sättas vid transport av flytande avfall. 65 Avfall vars förvaring inom fastigheten kan förorsaka sanitär olägenhet, skall utan dröjsmål transporteras till behörig behandling. 66 Avfallsinnehavaren skall själv ordna med transport, om avfallsmängderna är exceptionellt stora och/eller om avfallsföremålen är av så stort format, att uppsamling och transport tillsammans med övrigt avfall inte är lämplig. ALLMÄNNA MOTTAGNINGSPLATSER FÖR AVFALL 67 Avfall, som skall slutdeponeras, skall föras till allmänt tillgängliga av renhållningsmyndigheten anvisade mottagnings- och behandlingsplatser för avfall. Återvinningsbart avfall skall föras till en behörig återvinningsplats. Avfall skall avlämnas under tider som verksamhetsutövaren vid mottagningsplatsen har uppgett och placeras enligt anvisningar från densamma. 68 Verksamhetsutövaren vid en allmän behandlings- och mottagningsplats för avfall kan vägra ta emot avfall, som inte motsvarar vad som anges i dessa avfallshanteringsföreskrifter eller andra lagstadgade bestämmelser. - 11 -
69 Den, som befinner sig på en allmän avfallsbehandlings- eller -mottagningsplats, skall iaktta gällande lokala bestämmelser, den därvarande personalens anvisningar, samt också i övrigt iaktta tillräcklig försiktighet med hänsyn till förhållandena. 70 Att samla upp avfall inom en allmän avfallsbehandlings- eller avfallsmottagningsplats och att transportera avfall därifrån får endast ske i enlighet med tillstånd av ansvarig verksamhetsutövare. 71 För avfall, som kräver specialbehandling eller som avviker från sedvanligt avfall, såsom industri- och sjukhusavfall samt slam och annat farligt avfall, skall utlåtande om sluthantering lämnas till avfallets mottagare. För kostnaderna för eventuellt behövliga analyser svarar avfallsinnehavaren. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER 72 Avfallsinnehavare skall föra bok över tömningstiderna för slamavskiljare och slutna behållare, liksom för oljeavskiljare och fettavskiljare, samt över platser till vilka avfall från dessa har transporterats. 73 Fastighetsinnehavaren skall informera dem som bor och arbetar i fastigheten om hur sortering, uppsamling och transport av avfallet har ordnats. 74 Renhållningsmyndigheten kan i enskilda fall bevilja undantag från dessa bestämmelser. 75 Renhållningsmyndigheten kan meddela anvisningar och bestämmelser som preciserar dessa bestämmelser. RENHÅLLNINGSAVGIFTER 76 Den kommunala renhållningsavgiften är sammansatt av en grundavgift, som skall täcka kostnaderna för upprätthållande av renhållningsinfrastrukturen inom kommunalförbundets medlemskommuner, samt av en rörlig del, som är kopplad till det individuella servicebehovet. Infrastrukturkostnader är bl.a. kostnader för upprättande, underhåll och bemanning av återvinningsstationer och -centraler till den del som inte finansieras genom producentansvar. 77 Beslut om avgifternas storlek tas av kommunalförbundets stämma. 78 Fastighetsinnehavare och boende inom fastighet, som är delaktiga i kommunalförbundets renhållningssystem, har oberoende av kommungränser rätt att utnyttja faciliteter, som upprätthålles av kommunalförbundet. 79 Anpassning av den kommunala grundavgiften kan erhållas, om fastighetsinnehavaren t.ex. genom avtal med av landskapsregeringen godkänd renhållningsentreprenör eller på grund av annat giltigt skäl kan visa att fastigheten endast delvis eller inte alls belastar det kommunala renhållningssystemet. 80 Befrielse från den kommunala grundavgiften kan erhållas om det är uppenbart att fastigheten inte används. 81 Anpassning av grundavgiften kan ske om fastighetsinnehavare kan visa på boende växelvis i fast bostad resp. fritidsbostad eller motsvarande. - 12 -
82 Om fastighetsinnehavare har erhållit befrielse från grundavgift, utesluts den aktuella fastigheten från kommunalförbundets fastighetsnära uppsamlingssystem. IKRAFTTRÄDANDE Detta dokument träder i kraft 01.01.2009 och genom detsamma upphävs tidigare renhållningsbestämmelser i kommunalförbundets medlemskommuner. Dokumentet har reviderats 19.10.2009-13 -