Inga utsläpp Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser 1
Verksamheten vid bilvårdsanläggningar ger upphov till förorenat spillvatten. Vanliga föroreningar är olja och metaller från bilarna samt organiska ämnen i tvättkemikalier och avfettningsmedel. Några av dessa föroreningar är svåra att bryta ner i våra avloppsreningsverk. Föroreningarna kan också ha en negativ effekt på de mikroorganismer som utgör den biologiska reningen. Särskilt känsliga är nitrifikationsbakterier som ingår i kvävereningssteget. Vissa tungmetaller som bly och kadmium, anrikas i det slam som produceras i reningsverket. Föroreningar som inte bryts ned i reningsverken kan dessutom orsaka störningar på växt- och djurliv i våra kustvatten. Riktlinjer Dessa riktlinjer har tagits fram för att få en enhetlig bedömning av bilvårdsanläggningar, verkstäder, garage och parkeringsplatser som har avlopp till kommunens spill- och dagvattennät. Riktlinjerna, som vänder sig till verksamhetsutövare, projektörer, konsulter och fastighetsägare, är ett komplement till foldern Rent vatten - Råd och regler för avlopp från yrkesmässig verksamhet. Till bilvårdsanläggningar räknas till exempel fordonstvättar, bensinstationer, bilverkstäder, rostskyddsverkstäder och billackeringar. För verksamheter som ligger inom skyddsområde för vattentäkt tillkommer dessutom bestämmelser för skyddsområdet. Slammet från reningsverken i Kungsbacka är certifierat enligt Revaq. Certifierat slam kan användas på jordbruksmark. Vi strävar hela tiden efter att avloppsvattnet som kommer in till reningsverket ska bli fritt från föroreningar. På så sätt förbättras kvaliteten både på slammet och det renade vattnet som släpps ut i Kungsbackafjorden. Lagstiftning Bilvårdsanläggningar regleras av miljöbalken (SFS 1998:808) och dess förordningar samt av renhållningsordningen för Kungsbacka kommun. Tillsynsmyndighet i Kungsbacka kommun är förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. Enligt miljöbalkens bestämmelser är större fordonstvättar, där man tvättar fler än 5 000 personbilar eller 1 000 tunga fordon per år, anmälningspliktiga till nämnden för Miljö & Hälsoskydd. Även lackerare och drivmedelsstationer kan behöva anmälas till Miljö & Hälsoskydd. Enligt ABVA (kommunens allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen) är huvudmannen, kommunens förvaltning för Teknik, inte skyldig att ta emot spillvatten som avviker väsentligt från innehållet i hushållsspillvatten. Oavsett vilka villkor eller föreskrifter som meddelats vid en prövning enligt miljöbalken av en anläggning så har Teknik, med stöd av Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, rätt att ställa krav på spillvattnets innehåll. VA-anläggningen får inte användas på ett sätt så att ledningsnätet skadas, driften av reningsverket störs eller att det uppstår andra olägenheter. Kemikalier På marknaden finns idag ett flertal miljöanpassade produkter som innehåller låga halter bioackumulerbara ämnen och är mer lättnedbrytbara. Naturskyddsföreningen har listor på miljöanpassade bilvårdsprodukter, läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida. Oljeavskiljare Spillvatten från bilvårdsanläggningar behandlas vanligtvis genom sandfång (ränna under spolplatta) och oljeavskiljare innan det släpps till det kommunala spillvattennätet. En oljeavskiljare fungerar så att olja och bensin som är lättare än vatten lägger sig på ytan, medan slam och partiklar som är tyngre än vatten lägger sig på botten. Standard för oljeavskiljare Sverige har tillsammans med deltagare i Europeiska standardiseringskommissionen (CEN) åtagit sig att följa riktlinjerna i SS-EN 858 Avlopp - Separationsystem för lätta vätskor (till exempel olja och bensin). Standarden är i två delar och beskriver detaljerat hur avskiljaranläggningen ska vara utformad, installeras och skötas. Undantagna från standarden är större fordonstvättar som har särskilda riktlinjer. I standarden anges två klasser av oljeavskiljare. För klass I får halten av opolära kolväten i utgående vatten vara högst 5 mg/l och för klass II 100 mg/l. Vanligtvis är klass I är försedd med koalescensfilter eller lameller och klass II utformade som traditionella gravimetriska avskiljare. För dimensionering av oljeavskiljare tillämpas i Kungsbacka kommun Europa-standarden på samma sätt som i Gryaabs (Göteborgs avloppsreningsverk) upptagningsområde. Deras riktlinjer för olje- och slamavskiljare finns på www.gryaab.se. Hela Europastandarden finns att köpa på www.sis.se. Krav på funktion och dimensionering av avskiljningsanordningar avser nyinstallation eller väsentlig förändring av befintlig verksamhet. 2
Riktlinjer för alla bilvårdsanläggningar 1 Bilvårdsanläggningar ska vara utrustade med larmförsedd oljeavskiljare. Oljeavskiljaren ska vara dimensionerad enligt SS-EN 858-1 och 2. Alternativt ska lokalerna vara avloppslösa. För större fordonstvättar gäller särskilda regler. 2 I verkstäder där även fordonstvätt förekommer ska verkstadsdelen vara avloppslös alternativt ha separat oljeavskiljare skild från fordonstvätten. 3 Spillvatten från golvbrunnar i bilvårdsanläggningar ska ledas via oljeavskiljaren till spillvattennätet, aldrig till dagvattennätet. Om en egen anläggning för verksamhetens avloppsvatten byggs, ska tillstånd sökas hos Miljö & Hälsoskydd. 4 Golvavlopp i smörjgrop, under fordonslyft eller på annan uppställningsplats avsedd för reparation av fordon, ska vara anslutet till uppsamlingstank för spillolja. Förbindelse till spill- eller dagvattennät får ej finnas. 5 Oljefat och övriga kemikalier ska vara invallade eller placerade i lokal där läckage inte kan nå avloppet. 6 Använd miljömärkta bilvårdsprodukter. I Naturskyddsföreningens Gröna Guide finns listor med miljöanpassade produkter för avfettning och tvätt. Sök på Kemikaliesvepet på www.naturskyddsforeningen.se. 7 För varje bilvårdsanläggning ska finnas en namngiven driftansvarig som ska tillse att de gällande föreskrifterna följs. För varje bilvårdsanläggning ska en anpassad driftjournal föras och hållas tillgänglig för inspektion. Ritningar på avloppssystemet och oljeavskiljare ska finnas lätt åtkomliga. 8 Tömning av slam och oljeavskiljare ska ske så ofta att avsedd funktion säkerställs. Fabrikantens skötselinstruktion ska följas. Tömning ska enligt renhållningsordningen ske minst en gång per år. För äldre ofta underdimensionerade oljeavskiljare kan tätare tömning krävas. Om oljeavskiljare inte tömts enligt renhållningsordningen har förvaltningen för Teknik rätt att beställa sådan tömning på abonnentens bekostnad. 9 Enligt SS-EN 858-2 ska verksamhetsutövaren genomföra tillsyn och underhåll av oljeavskiljaren minst var 6:e månad. Oljeskikt och slamskikt ska mätas. Generellt rekommenderas toppsugning när oljeskiktet överstiger 5 cm och slamsugning när slamskiktet överstiger 15 cm. Efter tömning måste oljeavskiljaren återfyllas med vatten för bibehållen funktion. Samtidigt ska larm och eventuell avstängningsanordning kontrolleras och koalescensfilter vid behov rengöras eller bytas. Åtgärderna ska införas i driftjournal. 10 Enligt standard SS-EN 858 ska oljeoch/eller slamavskiljaren besiktigas vart femte år. Avskiljaren töms och besiktigas genom nedstigning. Besiktningen ska göras av behörig besiktningsman. Standarden specificerar omfattningen av inspektionen. 11 Olja från oljeavskiljare, slam från slamoch oljeavskiljare samt slam i rännan under spolplattan klassificeras som farligt avfall och ska omhändertas på ett godtagbart sätt. Den som transporterar farligt avfall ska ha tillstånd för detta. Tömningskontrakt ska tecknas med godkänd transportör och kopia av kontraktet skickas till förvaltningen för Teknik. För varje borttransport krävs att ett transportdokument upprättas. Den som bedriver verksamhet där oljeavskiljare finns installerad ska ska kunna visa att de upprättat transportdokument. Att inte ha transportdokument kan leda till miljösanktionsavgift. 12 Förbrukade tvättvätskor från detaljtvättar får inte avledas till oljeavskiljaren utan ska tas om hand som farligt avfall. Kylarglykol och spillolja är farligt avfall och får inte heller tillföras avloppsnätet. 13 Verkstadsgolv bör i första hand torrstädas (dammsugas eller sopas). Om verkstadsgolvet måste skuras bör skurvattnet behandlas som farligt avfall eftersom metall- och oljehalten ofta är mycket hög. 14 Absorptionsmedel som kan suga upp spill ska finnas lättillgängligt. Detta hanteras sedan som farligt avfall. 15 Förvaltningen för Teknik har rätt att i förekommande fall begära eller utföra provtagning på utgående spillvatten. Förvaltningen kan även vid behov genomföra besiktning av oljeavskiljare för kontroll av olje- och slamskikt samt larmfunktion. Provtagning och analys av proven bekostas av verksamhetsutövaren. 3
Regler för större fordonstvättar Egenkontroll Driftinstruktioner ska finnas och leverantörens rekommendation avseende skötsel, service och val av kemikalier ska följas. Fordonstvättar ska vara utrustade med separat vattenmätare för beräkning av vattenförbrukning per fordon. Antalet tvättar under året liksom underhåll, reparationer, utsläppstillbud, kemikalieförbrukning och mängd avfall ska journalföras. Uppgifterna ska kunna redovisas för förvaltningarna för Teknik och Miljö & Hälsoskydd. Funktionskontroll Minst en gång per år, under perioden november mars ska reningsanläggningens funktion kontrolleras. Den som genomför funktionskontrollen ska ha genomgått utbildning för provtagning. Ett tidsstyrt eller flödesproportionellt samlingsprov ska tas under minst sex timmar på utgående avloppsvatten. Där provtagningsmöjlighet efter reningsanläggningen saknas får provtagningen göras i sista kammaren i oljeavskiljaren. Provtagning ska ske när anläggningen drivs med maximal kapacitet. Vattenprovet ska analyseras på ph, oljeindex, kadmium, zink, bly, krom och nickel. För metaller är det viktigt att analysnoggrannheten är ner till mg-nivå. Om en ny reningsanläggning installeras behövs fler provtagningar för att visa hur väl anläggningen fungerar. Resultaten av provtagningen ska redovisas till förvaltningarna för Teknik och Miljö & Hälsoskydd inom 6 veckor. I provtagningsrapporten ska ingå: Beskrivning av var och hur provet togs och av vem Antal tvättar under provtagningen Vattenförbrukning under provtagningen Beräkning av vattenförbrukning per tvättat fordon Vilka tvättmedel som användes (namn och leverantör) Datum när senaste olje- och slamsugning gjordes Upplysningar om förhållanden som kan ha påverkat provtagningsresultatet Analysprotokoll Beräkning av föroreningar per tvättat fordon (bly, krom och nickel som samlingsparameter samt kadmium, zink och oljeindex). För riktvärden, se tabell. Om något av riktvärdena överskrids ska en redogörelse ges för vilka åtgärder som kommer att utföras för att klara kraven i fortsättningen. När åtgärderna genomförts ska provtagningen upprepas. Vad är en större fordonstvätt? Med större fordonstvättar avses de där fler än 5 000 personbilar eller 1 000 tunga fordon tvättas per år. Dessa fordonstvättar är anmälningspliktiga till Miljö & Hälsoskydd. För dessa krävs förutom oljeavskiljare någon form av längre gående rening där man förutom olja även tar bort en del av tvättvattnets innehåll av tungmetaller. Exempel på längre gående rening är kemisk fällning, elektroflockulering, biologisk rening eller liknande. Det är upp till varje verksamhetsutövare att välja utrustning som klarar utsläppsbegränsningarna. Reningsanläggningarna ska utformas så att maximala utsläppsmängder per tvätt inte överskrids, se tabeller på sid 5-7. Alla större bilvårdsanläggningar måste regelbundet ta prover på vilka ämnen som går ut i avloppet. 4
Avskiljare för olja och slam Nedan och på sid 6-7 sammanfattas de verksamheter där avskiljare krävs, gällande regelverk samt till vilket ledningsnät anslutning kan ske. Riktlinjerna gäller vid ombyggnad och nyinstallation. Enligt kommunens renhållningsordning ska tömning av avskiljare ske minst en gång per år. Anslutning till spillvattenledning Alla oljeavskiljare ska vara utformade och skötas enligt Europastandard SS-EN 858-1 och 858-2 Verksamhet Krav på reningsutrustning Övrigt Fordonstvätt: Anmälningspliktiga fordonstvättar (Mer än 5 000 personbilar/år eller mer än 1 000 tunga fordon/ år) Fordonstvätt: Färre tvättar än ovanstående Verkstäder, pannrum, maskinrum, lager och andra lokaler med golvavlopp Garage 50m² med golvavlopp Parkeringsdäck med tak och golvbrunnar (ej om det enbart är golvrännor vid infarterna) Slamavskiljare Oljeavskiljare klass I Provtagningsmöjlighet Kompletterande rening, se tabell Maximal mängd förorening per tvättat fordon på sid 7. Slamavskiljare Oljeavskiljare klass I Provtagningsmöjlighet Slamavskiljare Oljeavskiljare klass II Provtagningsmöjlighet Slamavskiljare Oljeavskiljare klass II Provtagningsmöjlighet Slamavskiljare Oljeavskiljare klass II Provtagningsmöjlighet Verksamheten ska ha ett egenkontrollprogram där skötsel av oljeavskiljaren ingår. Om rengöringsmedel används vid golvstädning ska oljeavskiljaren vara en klass I-avskiljare. Oljenivålarm krävs inte Oljenivålarm krävs inte Avlopp från kompressorer Oljeavskiljning/kolfiltrering 5
Anslutning till dagvattenledning Alla oljeavskiljare ska vara utformade och skötas enligt Europastandard SS-EN 858-1 och 858-2 Observera att innan man bygger en dagvattenanläggning inom detaljplanelagt område måste man anmäla detta till Miljö & Hälsoskydd. Verksamhet Krav på reningsutrustning Övrigt Parkeringsplatser inom skyddsområden för vattentäkt Övriga parkeringsplatser* Pump-öar och cisternpåfyllning vid bensinstationer Dagvatten från områden med risk för oljespill (ej parkeringsplatser) Slamavskiljare Oljeavskiljare klass I Provtagningsmöjlighet Se även skyddsföreskrifterna för vattentäkten Slamavskiljare Oljeavskiljare klass I Provtagningsmöjlighet Slamavskiljare Oljeavskiljare klass I Provtagningsmöjlighet Slamavskiljare Oljeavskiljare klass I Provtagningsmöjlighet Oljeavskiljaren ska ha lamellavskiljare eller bypass Oljeavskiljaren ska ha lamellavskiljare eller bypass Plattan runt pump-öar ska vara förhöjd. Ovidkommande vatten ska inte rinna in. Oljeavskiljaren ska ha lamellavskiljare eller bypass *Undantag kan beviljas beroende på P-platsens storlek och recipientens (mottagande vattendrag) känslighet. Det renade avloppsvattnet från Hammargård leds ut i Kungsbackafjorden. 6
Maximal mängd förorening per tvättat fordon vid större fordonstvättar byggda före 2013 Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Samlingsparameter: Bly, krom och nickel 10 mg/fordon 30 mg/fordon Kadmium 0,25 mg/fordon 0,75 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Oljeindex 5 g/fordon 15 g/fordon Maximal mängd förorening per tvättat fordon vid större fordonstvättar byggda eller ombyggda efter 1 januari 2013 Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Samlingsparameter: Bly, krom och nickel 5 mg/fordon 15 mg/fordon Kadmium 0,10 mg/fordon 0,30 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Oljeindex 2,5 g/fordon 7,5 g/fordon 7
Spillvattnet från bilvårdsanläggningar innehåller föroreningar i form av olja och metaller från bilarna samt organiska ämnen i tvättkemikalier och avfettningsmedel. Dessa föroreningar är svåra att bryta ner i våra avloppsreningsverk. Riktlinjerna syftar till att minska mängden föroreningar som kommer till våra reningsverk och vattendrag. Riktlinjerna är ett komplement till foldern Rent vatten - Råd och regler för avlopp från yrkesmässig verksamhet. De vänder sig till verksamhetsutövare, projektörer, konsulter och fastighetsägare. Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Produktion: Informatörerna på Medborgarservice Foto: Adam Folcker Tryck: xx, februari 2013 8