Riskanalys avseende detaljplan för Mörrum 73:4, Karlshamns kommun



Relevanta dokument
Mönsterås kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot Kv. Musseronen 1 m.fl. Mönsterås kommun

Kalmar Kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot närliggande verksamheter i samband med ny detaljplan för Södra staden

Kvalitativ riskbedömning: bostäder intill bensinstation i Grebbestad

LKB Riskhantering AB. Kvalitativ riskbedömning: Bostäder på fastigheten Gladan 7 intill bensinstation på fastigheten Vråken 9 i Söderhamns Kommun

Strålning från varmfackla vid biogas förbränning

Nybyggnation av flerbostadshus

Beräkning av skydd mot brandspridning mellan byggnader

Tabell 1. Frekvens för dimensionerande läckage. Läckage leder till antändning i 3,3 % av fallen [2].

Riskanalys för ny bebyggelse intill bensinstation och farligt gods-led.

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

Riskbedömning avseende drivmedelsstation i samband med ny detaljplan inom Onsala-Hagen 3:47

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

PM risk "Dallashuset"

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala

PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun

Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra)

KV LINNEDUKEN 1 STOCKHOLM BRANDSKYDDSTEKNISK UTREDNING. Strålningsberäkning

Uppdragsnamn Sicklaön 362:2, Enspännarvägen Uppdragsnummer

Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av

Café Ekudden, Danderyds kommun, Risk-PM angående riskhänsyn i detaljplaneprocessen 1 Inledning

Riskutredning Ekhagen

BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

Riskutredning. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås. Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan.

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM

Fördjupad riskbedömning för bensinstation/farligt gods Brottkärr Närcentrum

PM Riskanalys för kv Åran och Nätet

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8.

TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Komplettering Hus B

Brillinge 4:4. Översiktlig bedömning av risker på bensinstation enligt 7. Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE)

RISKBEDÖMNING LOSSNINGSPLATS

PM, Nettovägen 2-4, Veddesta 2:18 och 2:83 RISKUTREDNING HANTERING BRANDFARLIG GAS PÅ INTILLIGGANDE FASTIGHET

Bensinstationshandboken i praktiken BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara

PM RISKBEDÖMNING TANKSTATION

Riskanalys Barkabystaden 2 steg 2

RISKUTREDNING VERKSAMHETER INOM KV. GARVAREN, SIMRISHAMN

Sammanfattning. PM Riskbedömning tankstation Södra hamnplan, Luleå. Uppdragsnummer: Datum: Reviderad:

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

Kvalitativ riskbedömning för bostäder vid Odenvallen med avseende på närhet till bensinstation

[ UPPHÄVD ] KLASSNING AV RISKOMRÅDEN VID HANTERING AV BRANDFARLIGA GASER OCH VÄTSKOR

Riskutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri

RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64

Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen)

MAJ Kvalitativ riskbedömning med avseende på närhet till bensinstation

SBK Värmland AB Patrick Ahlgren PAN LSS

RISKANALYS KV.TÖRNROSEN

Rapport Riskbedömning med avseende på närhet till järnväg Missionen 1, Tranås kommun

Ramböll Sverige AB Kävlinge Erik Hedman

Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål

Kronetorp 1:1, Burlöv riskbedömning avseende transport av farligt gods på väg E22 och väg E6/E20

Storumans kommun. Riskbedömning för detaljplan kv Rönnen med avseende på farligt godstransporter på E12/E45, Storuman

Kvalitativ riskbedömning avseende bensinstation i samband med ändring av detaljplan för Kv. Katedern 11 i Gamleby

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD

VFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra

Dokumentnamn Klassningsplan, brandfarlig vara, för Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet. Telefon

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS

Detaljplan för del av Druvefors, Kamelian 2 Skyddsavstånd till tryckeri

Detaljplan för Nol 3:72 i Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning

Riskbedömning transporter farligt gods

Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Fakta 2016:4

Kv Viksjö 3:577, Banangränd, Risk-PM angående detaljplan

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

Riskanalys för ny bebyggelse av bostadshus intill bensinstation och järnvägsspår.

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING Version 2

Riskbedömning transporter farligt gods

Riskanalys för ny bebyggelse av bostadshus intill bensinstation och farligt gods-led.

Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning

Uppdragsnamn Sicklaön 362:2, Enspännarvägen Uppdragsnummer

Nybyggnad. Bygglovshandling Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm

Trafikförvaltningen Stockholms läns Landsting Rosie Kvål RKL EMM

RAPPORT. Gärdesvägen Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN BULLERUTREDNING FÖR OMRÅDET GÄRDESVÄGEN UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

Riskbedömning Fröfjärden och Fredspipan, Sundbypark

Riskanalys för ny bebyggelse intill bensinstation och järnvägsspår

Brandfarliga varor. Lagstiftning i Sverige. Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Skyddsavstånd vid Saltsjöbadens bensinstation Politikerinitiativ av Helena Westerling för Socialdemokratiska gruppen till MSN

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT

Områdesbeskrivning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Sida 2 (5)

Källa: Eniro. Mariestad centrum. Trafikbullerutredning

VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg

DETALJPLAN 3 SYLTA, UPPLANDS-BRO KOMMUN

Handelsmannen 1 Norrtälje Risker kopplade till närliggande bensinstation Datum

PM TRAFIKALSTRING & BULLER

Trafikbullerutredning

Måby hotel mark och vatten

UTREDNING GÄLLANDE UTFORMNING AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRD, DETALJPLAN HÖGVRETEN NIBBLE

Sökandes uppgifter Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING Sida 1 (5)

Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Trafikbullerberäkningar för Detaljplan för Eriksberg, Sannegården 28:4

Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum. AB Familjebostäder Handläggare Egenkontroll Internkontroll. Rosie Kvål RKL LSS

RAPPORT Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun

PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA

Lantmannen 7, Falköpings kommun. PM - Olycksrisker. Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, Stockholm, Org.nr

Avstånd till transportled för farligt gods samt kraftledning

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18

Transkript:

FSD projekt nr 2414-010 Riskanalys avseende detaljplan för Mörrum 73:4, Karlshamns kommun Upprättad: 2014-03-19 Reviderad: FSD Malmö AB Brandingenjör Tomas Rantatalo

Dokumentinformation FSD Projekt nr: 2414-010 Dokumenttitel: Dokumentnummer: Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens referens: Handläggare: Riskanalys avseende detaljplan för kv. Mörrum 73:4, Mörrum- Elleholm, Karlshamns kommun Karlshamn 2414-010-RA-0 Samhällsbyggnadsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Nina Malo nina.malo@karlshamn.se Tel: 0454-816 56: Tomas Rantatalo brandingenjör Telefon: 0455-30 70 24 Kontrollerad av: Jesper Rantzer Brandingenjör och civilingenjör riskhantering 0 2014-03-14 Riskanalys TR JR Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sidan 2 av 16

1 Inledning FSD Malmö AB har, på uppdrag av Stadsmiljöavdelningen, Karlshamns kommun, utfört en riskanalys för upprättande av detaljplan för det område som berörs av planförslaget för del av fastigheten Mörrum 73:4, Mörrum-Elleholm, Karlshamns kommun. Riskanalysen syftar till att beskriva de risker som en befintlig bensinstation utgör för det detaljplanerade området och vid behov föreslå riskreducerande åtgärder. Kommunen har genomfört en riskanalys 2011 (1) där man ger vägledning om vilka riskavstånd som kommunen kan anse vara acceptabla. I riskanalysen ges även vägledningen att enskilda objekt kan utredas med separata riskanalyser vilket utförs i och med denna rapport. För Bensinstationen Oljeshejkerna Jonsson AB finns en klassningsplan. De har giltigt tillstånd till 2017-09-30 för sin verksamhet med vissa särskilda villkor gällande att lossning ska planeras så att det inte görs då bussar förväntas anlända och personer väntar på buss på den näraliggande busshållplatsen vid Sölvesborgsvägen. Bensinstationen förutsätts följa de krav på hantering av brandfarlig vara som myndigheter ställer på verksamheten. 2 Områdesbeskrivning Detaljplanens omfattning samt byggnadernas och bensinstationens placering åskådliggörs i figur 1 och 2. Bensinstation Figur 1: Detaljplaneområdet inklippt på satelitbild Sidan 3 av 16

Bensinstation Figur 2 Modell över de nya planerade fyra våningshusen i anslutning till bensinmack Det nya planerade området norr om Sölvesborgsvägen utgörs idag av ett parkområde och förslaget enligt detaljplanen avser tillåta två - fyra vånings bostadshus. 2.1 Nollalternativet De riskkällor som finns i området idag utgörs av två bensinstationer och gator där lastbilar kan innehålla farligt gods. Sölvesborgsvägen har ett förbud mot farligt gods. På kungsvägen är det tillåtet med farligt gods och runt bensinstationen har vi följande trafikflöden. På Kungsvägen är det 2370 fordon/dygn varav 160 lastbilar På Sölvesborgsvägen är det 5110 fordon/dygn varav 220 lastbilar. I området runt Oljeshejkernas bensinstation finns idag på Stationsvägen (öster) ett antal tre vånings bostadshus med små butiker och restaurang i bottenplan. Bakom Oljeshejkerna (söder) ligger en villa och en Din-X bensinstation samt bostadshus i två plan. På andra sidan Kungsvägen (väster) finns ett antal villor. Avstånden till bostadshusen och butikerna överstiger 25 m från lossningsplats för tankfordon eller mätarskåp där det kan förekomma explosiv gasblandning under normal drift. De byggnader som ligger närmast är en villa och Din-X stationen samt tre våningshus på Stationsvägen som har ett avstånd på ca 30 meter från lossningsplats för tankbil. Busshållplatsen är placerad 20 meter från lossningsplatsen för tankfordon. Sidan 4 av 16

3 Yttrande från Länsstyrelsen i Blekinge 3.1 Hälsa och säkerhet På andra sidan om Sölvesborgsvägen, söder om planområdet, finns en bensinstation. Avståndet mellan tankplats och planområdet är ca 20-25 meter. Länsstyrelsen anser att man vid nybyggnation av bostäder i första hand bör eftersträva att följa Boverkets rekommenderade skyddsavstånd på 100 meter mellan bostäder och bensinstationer, varav 50 meter ur riskhänsyn och resterande med hänsyn till buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. Ett bensinläckage på 10 m 3 ger en pöl på ca 300 m 2. I rapporten Riskhänsyn vid nybebyggelse intill vägar och järnvägar med farligt gods samt bensinstationer, framtagen av Länsstyrelsen i Stockholm 2000, framgår bl a att värmestrålningen från en brand, som orsakats av antändning av 10 m3 bensin, kan ge andra gradens brännskador på människors oskyddade kroppsdelar efter ca 20 sekunder på ca 45 meters avstånd. Sprängämnesinspektionens författningssamling SÄIFS 2000:2 anger 25 meter som minsta skyddsavstånd mellan lossningsplats för tankbilsfordon och A-byggnad (bostad, samlingslokal, kontor, servering etc). Om ett tillbud med antändning av ett bensinläckage skulle uppstå, t ex vid påfyllning från tankbil till cistern, kan det dock ge svåra skador på människor på ett större avstånd, se ovan. Det är därför bra om kommunen arbetar fram en egen policy och fastställer skyddsavstånd från bensinstationer till bostäder, skolor, kontor eller liknande, som används vid nyetablering. Avstånden skall ta hänsyn till alla olycksrisker och olägenheter som en bensinstation medför. Alternativet är att utföra en riskanalys i varje enskilt fall. Länsstyrelsen anser därför att om kommunen avser att tillåta bostäder inom det av Boverket rekommenderade skyddsavståndet behöver riskerna för människors hälsa och säkerhet utredas noggrannare i en riskanalys. Det måste klargöras om det går att förena bostäder med bensinstationen liksom vilka eventuella åtgärdsbehov som då kommer att krävas, både vad gäller direkta säkerhetsrisker (brand, explosion etc) men också övrig påverkan i form av lukt, luftföroreningar, störande ljuskällor mm. Då behöver man beakta att ett minsta avstånd mellan bostäder och bebyggelse behöver vara 50 meter för att undvika direkta hälso- och säkerhetsrisker. 4 Risker I planprocessen har följande risker identifierats: Tabell 4.1. Sammanställning av risker som belastar området. Scenario Vidare Kommentar analys krävs Olycka i samband med farligt gods-transport på Kungsvägen alt Sölvesborgsvägen (söder och väster om området) Nej I detaljplanen etableras ett bebyggelsefritt avstånd på minst 20 m från Kungsvägen och Sölvesborgsvägen (vägkant). Den kommunala räddningstjänsten Västra Blekinge bedömer detta vara tillräckligt med hänsyn till de ringa transporterna av farligt gods (till bensinstationen) som passerar planområdet. Sidan 5 av 16

Olycka vid hantering av brandfarliga vätskor på den närliggande bensinstationen (söder om området) Ja Boverkets rekommenderade skyddsavstånd mellan bostad och bensinstation är 100 m /2/. Länsstyrelsen har i en skrivelse angivit 50 meter för att undvika direkt hälso- och säkerhetsrisker (avsnitt 3)/ På den aktuella bensinstationen hanteras bensin och diesel. Dessa är klassade som brandfarliga vätskor enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor /3/ och kan ge upphov till brandscenarier som utvecklas på ett annat sätt än en byggnadsbrand. Sannolikheten för att brand och explosioner ska inträffa är relativt låg då det krävs att ett utsläpp sker samtidigt som det finns en närliggande tändkälla. Det långsiktiga arbete som bedrivits på bensinstationer för att få bort alla tändkällor från områden med risk för bränslespill har lett till att mycket få bränder och explosioner inträffar. I synnerhet bedöms explosioner som i det närmaste osannolikt då det krävs att explosiv blandning uppstår i ett slutet utrymme innehållande en tändkälla. Istället torde explosionsartade brandförlopp kunna uppstå. Om en brand trots allt skulle uppstå kan konsekvenserna av denna händelse bli omfattande. Den värmestrålning som alstras vid en brand kan leda till att personer i omgivningen skadas allvarligt eller till och med omkommer. Om byggnader i omgivningen påverkas av värmestrålning kan det leda till ökad brandspridning. Risken för brand och explosion ökar vid all hantering av bensin eller annan brandfarlig vara. Vid bensinstationer sker detta i samband med tankning av personbilar, vid lossning till markförlagda cisterner och vid transport av varor med tankbil till och från stationen. Exempel på olyckor som kan inträffa på en bensinstation är följande: Brand vid lossningsplatsen Brand vid tankning Brand i lagringscisterner Brand i tankbil utan explosion Brand i tankbil med explosion Brand vid avluftningsrörets mynning Brand i byggnad 5 Allmänna råd från myndigheter I Boverkets skrift Bättre plats för arbete som Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen givit ut, rekommenderas ett skyddsavstånd till bensinstation på 100 meter som riktvärde, där 50 meter motiveras av riskhänsyn och det resterande skyddsavståndet beror på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. /2/ Det bör uppmärksammas att skriften tagits fram 1995 utifrån dåvarande plan- och bygglag. En ny plan och bygglag har trätt i kraft från 2011 och en stor del av bokens innehåll är inaktuellt 1. Huruvida rekommendationer gällande skyddsavstånd mellan bensinstation och bostäder fortfarande är giltiga har ej kunnat fastställas trots kontakt med Boverket. 1 Boverkets webbplats http://www.boverket.se/om-boverket/webbokhandel/publikationer/1995/battreplats-for-arbete/ Sidan 6 av 16

Statens Räddningsverk har gett ut en handbok, Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer som beskriver tillämpningen av de föreskrifter som berör brandfarlig varahanteringen på en bensinstation. I denna redovisas bl a riktvärden för skyddsavstånd till olika delar av en bensinstation, se tabell 4.1. /4/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger ett antal riktvärden. Detta gäller avståndet från lossningsplatsen till busshållplats eller liknande, och hänsyn tas här alltså till oskyddade personer som vistas utomhus. Detta riktvärde är 25 meter. /5/ Tabell 4.1. Riktvärden för avstånd mellan olika objekt och utrustning vid hantering av vätska klass 1 på en bensinstation. /4/ Sidan 7 av 16

Tabell 4.2. Riktvärden för avstånd mellan olika objekt och utrustning vid hantering av vätska klass 1 på en bensinstation. /5/ 6 Konsekvenser av en brand vid bensinstation Som dimensionerande skadehändelse ansätts ett antänt utsläpp i samband med lossning av bensin på bensinstationen. Detta baseras på att de längsta skyddsavstånd som anges i tabell 4.1 och 4.2 uppkommer vid platser där sådan verksamhet förekommer. Länsstyrelsen i Blekinge anger att ett sådant utsläpp kan medföra att en pöl med brännbar vätska på 300 m 2 uppstår vilket kan ge oacceptabla konsekvenser för oskyddade människor på upp till 45 meter. Vid pölbränder är bland annat pölens area avgörande för hur stor branden blir och därmed på vilket avstånd från branden oacceptabla konsekvenser kan uppstå. Om pölens förväntade utbredning begränsas så begränsas även brandens förväntade effekt. För att verifiera den tillåtna maximala arean på en pöl till följd av ett utsläpp vid lossning av bensin används beräkningar för strålningseffekt på givna avstånd i för olika pölareor. Dessa jämförs mot ansatta acceptanskriterier vid infallande strålning för byggnader och oskyddade människor. Acceptabel infallande strålning mot oskyddade människor ansätts till mindre än 10 kw/m 2. För byggnader ansätts acceptabel infallande strålning till mindre än 15 kw/m 2. Se Bilaga 1 för beskrivning av beräkningsmetodik och val av acceptanskriterier. Resultatet visas i Figur 3 och Figur 4. Sidan 8 av 16

Figur 3: Förhållande mellan avstånd från brandens centrum och pölens area med avseende på kritisk strålning Figur 4: Förhållande mellan avstånd från brandens centrum och pölens area med avseende på kritisk strålning 7 Riskbedömning En brand på bensinstationen skulle innebära olägenheter för såväl boende som verksamheter inom det aktuella planområdet. Dels i form av strålningspåverkan, dels genom förorenad luft till följd av brandgasspridning. Även om sannolikheten för en pölbrand kan antas vara liten så kan konsekvenserna bli relativ omfattande om man inte tar hänsyn till skyddsavstånden Sidan 9 av 16

I denna analys har det inte utretts huruvida ett skyddsavstånd enligt SÄIFS 2000:2 är tillräckligt för att risken från en olycka på en bensinstation ska anses vara hanterad i skälig omfattning eller ej. Det har heller inte utretts huruvida Boverkets rekommendationer på 50 meters skyddsavstånd mellan bensinstation och bostäder gäller då den lagstiftning rekommendationen tagits fram för inte längre gäller. Vad som utretts är de skyddsavstånd som kan anses vara skäliga då strålningen från en pölbrand beaktas. Analysen har enbart utgått från konsekvenserna av ett antänt utsläpp och ej alls från sannolikheten för att detta ska uppstå. För att verifiera att en brand inte sprider sig till planerade byggnader eller orsakar skador på människor som kan förväntas uppehålla sig i närheten har acceptanskriterium från boverket nyttjats gällande kortvarig strålning för människor och långvarig strålning för byggnader. Strålningsnivåer på olika avstånd från branden har beräknats med varierande pölstorlek. Avståndet mellan bensinstationens lossningsplats och den närmsta byggnaden är i det aktuella planförslaget ca 30 meter. Detta är tillfyllest enligt riktvärdena i tabell 4.1 där det framgår att avståndet från lossningsplatsen till byggnad ska vara minst 25 meter. Verifiering via beräkningar visar att detta motsvarar en pölstorlek på cirka 160 m 2. Då verkligt avstånd mellan lossningsplats och bostäder är 30 meter överskrids acceptabel infallande strålning då en pöl på 230 m 2 antänds vilket motsvarar en pöldiameter på cirka 14 meter. Byggnaderna skyddar personer som utrymmer ur byggnaderna då utrymningsvägar riktas från riskkällan och placeras i byggnadernas strålningsskugga. Avståndet mellan bensinstationens lossningsplats och den närmsta plats där oskyddade personer kan förväntas uppehålla sig är i det aktuella planförslaget ca 20 meter. Skyddsobjektet är i aktuellt fall en busstation. Detta uppfyller inte riktvärdena i tabell 4.1 där det framgår att avståndet från lossningsplatsen till en plats där människor vanligen vistas ska vara minst 25 meter. För att det ska kunna anses vara acceptabelt för personer att vistas på 20 meters avstånd från lossningsplatsen får pölens förväntade diameter inte överskrida 65 m 2, vilket motsvarar en pöldiameter på cirka 9 meter. Under förutsättning att pölens storlek kan begränsas till 230 m 2 är acceptabelt avstånd för personer att uppehålla sig cirka 40 meter från lossningsplatsen enligt utförda beräkningar. Metod för att begränsa utsläppets omfattning kan vara invallning eller uppsampling. 8 Slutsats Under förutsättning att ett utsläpp av brandfarlig vätska i samband med lossning av bensin kan begränsas i sådan omfattning att en uppkommen pöl inte har en area som överstiger 230 m 2 är planerat avstånd på 30 meter mellan byggnad och lossningsplats acceptabelt då hänsyn tas till risken som uppstår på grund av en plötslig olycka. Med motsvarande resonemang krävs det att pölens storlek begränsas till maximalt 65 m 2 för att befintlig busshållplats ska anses vara placerad på ett acceptabelt avstånd. Begränsas pölens förväntade area till 230 m 2 är acceptabelt skyddsavstånd för oskyddade personer 40 meter. Sidan 10 av 16

9 Referenser /1/ Riskanalys för det geografiska området, Karlshamns kommun, 2011 /2/ Bättre plats för arbete, Allmänna råd 1995:5, Boverket, 1995 /3/ Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor /4/ Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, Handbok, Räddningsverket, 2008 /5/ Sprängämnesinspektionens allmänna råd (SÄIFS 1997:8) om hur föreskrifterna om hantering av brandfarliga gaser och vätskor bör tillämpas vid bensinstationer. Sidan 11 av 16

Pölbränder, strålningsberäkning Bilaga 1 Beräkningar är gjorda för att visa att personsäkerheten i den planerade byggnaden är tillfredställande. Den fastighet som byggnaden planeras på ligger granne med en bensinstation. Bensinstation har påfyllnadsrör till stationens bensincisterner ca 30 meter från den planerade fasaden. Rekommenderat skyddsavstånd mellan bensinmack och bostäder är 25 m. Samma avstånd gäller till busshållpalts som vi rekommenderar att man flyttar så att den ligger mer än 50 meter från påfyllnadsröret. Då tar man även hänsyn till miljöhälsorisken med bensen och annat. Det scenario som förmodas kunna skada människor i den planerade byggnaden är ett läckage från den bensintankbil som levererar bensin. Läckage kan vid antändning leda till en pölbrand som genererar en strålning mot fasaden som utsätter dels de som vistas i byggnaden och dels de som utrymmer från bygganden för kritiska strålningsnivåer. Beräkning gällande strålning från pölbrand mot den planerade byggnaden samt utrymmande från byggnaden görs för att bestämma strålningsnivån. Kritiska nivåer Enligt BBR /1/ är kritisk strålningsintensitet mot fasad 15 kw/m 2 under 30 minuter. Vid denna strålningsnivå antänds trä. Vanliga, ej brandskyddade, fönsterglas spricker vid en strålningsintensitet på 10 kw/m 2. För människor anges en maximal strålningsintensitet på 2,5 kw/m 2 strålningsintensitet på maximalt 10 kw/m 2. eller en kortvarig Pölbrand i samband med olycka Beräkningen har skett i två steg. I steg 1 uppskattas pölens diameter för den dimensionerande branden. Samma pölarea antas sedan och strålningen på ett avstånd från den dimensionerande branden beräknas i steg 2. Beräkningsgång, formler och konstanter är hämtade från/2/. Steg 1 Pölens diameter För bensin ansätts dimensionerande utsläpp till en pöl med diametern 10 meter. Pölen storlek baseras på r att utrymmet för pölens utbredning begränsas av kanstenar och lutning på mark. Pölens tjocklek ansätts till 0,015 meter enligt /3/ En pöl med diametern 10 meter motsvarar då ett utsläpp på 1,2 m 3 vilket kan anses som maximalt troligt utsläpp. Ett större utsläpp anses ej vara troligt med tanke på att tankbilen står still eller kör långsamt avskilt från andra fordon och den mekaniska påverkan som bilen kan utsättas för är därmed begränsad. Sidan 12 av 16

Steg 2 Strålningsnivå Beräkning av strålning utförs enligt följande beräkningsgång: Uttrycket för strålning per ytenhet ser ut enligt följande: 0,35b hc P ekv. 1 h f 1 4 d f P = Avgiven strålning per ytenhet (W/m 2 ) b = Förbränningshastighet (kg/m 2 *s) h f = Energivärde (J/kg) d f = Flamdiameter (m) Strålningen som träffar en yta är beroende av strålningen som avges från branden, atmosfärisk transmissionsförmåga samt synfaktorn enligt följande formel: Infallande strålning = E * *τ (kw/m 2 ) ekv. 2 E = Emitterad strålning (kw/m 2 ) = Synfaktor τ = Atmosfärisk transmissionsförmåga Atmosfärisk transmissionsförmåga är ett uttryck för hur stor andel av strålningen som når målet till följd av minskning av strålningen p.g.a. den absorptionen av energi som vattenånga och koldioxid i atmosfären utför. Den atmosfäriska transmissionsförmågan beräknas enlig följande formel: 1 w c ekv. 3 Absorptionsfaktorer för vatten och koldioxid, w och c, avläses i tabeller i /1/ beroende på temperatur hos flamman, partialtryck i atmosfären samt längd mellan strålningskälla och mål. Ju kallare det är ju mindre är vattenångas partialtryck i atmosfären och ju mindre absorption av värmestrålning, dock är koldioxidens absorption oberoende av temperaturen. För dimensionerande scenario har valts 0 C och 50 % relativ fuktighet som medelvärde för ett helt år. Enligt/3/ är årsmedeltemperaturen i Skåne runt ca 8 C varför en ansatt utomhustemperatur på 0 C som årsmedel torde vara ett konservativt värde. Enligt /4/ så torde en luftfuktighet på 50 % vara på säkra sidan, det vill säga lägre än det faktiska värdet. Temperaturen i flamman har beräknats genom följande formel: 4 P T ekv. 4 P = avgiven strålning = 5,67*10-8 W/(m 2 *K 4 ) Sidan 13 av 16

Från ovan formel erhålles ett närmevärde för temperaturen på 1200 K, vilket används för avläsning av och i tabeller i /1/. w c Synfaktorn talar om hur stor del andel av den emitterade energin från en yta som träffar en specifik punkt på en den mottagande ytan. För att kunna beräkna synfaktorer måste värmekällans geometri och avstånd mellan värmekällan och den aktuella mottagningspunkten vara kända. Beroende på hur förhållandet mellan värmekällan och mottagningspunkten ser ut används olika uttryck. Exempel på olika konfigurationer mellan värmekälla och mottagningspunkt kan vara att mottagningspunkten ligger parallellt eller i vinkel med värmekällan. Figur 1. Parametrar som används för beräkning av synfaktorn Formler för hur synfaktorer beräknas finns att hitta i bland annat FOA:s rapport Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor/1/. De formler som tillämpas då strålningen sker från yta och träffar en punkt ser ut som följande: För ett horisontellt bestrålat plan ( / 2 ) F h tan x x 1 x 1 1 h 2 2 1 1 r r r 1 r AB tan ( x ( x r r 1) A 1) B ekv. 5 För ett vertikalt bestrålat plan ( 0 ) F v 1 1 tan π xr ekv. 6 1 h h (A 2x ) r r r tan 1 2 x 1 x AB r r (x 1)A r (x 1)B r h r x r tan 1 x r x r 1 1 där Sidan 14 av 16

A ekv. 7 2 2 ( x r 1) hr 2 2 ( x r 1) hr B ekv. 8 h r h / r ekv. 9 x r x / r ekv. 10 maximal vinkelkoefficient beräknas som F max ekv. 11 2 2 F h Fv Strålning på utrymmande personer Byggnaden föreslås att ha ett trapphus som utrymningsvägar. Det ska vändas från bensinstationen och de utrymmande skyddas i viss mån av byggnaden. Byggnaderna närmast bensinstationen är planerad att vara i fyra plan och med en höjd på ca 12 meter och bredd på ca 25 meter. Flamman har en beräknad höjd på 14 meter. Flamman antas i den här beräkningen vara belägen ca 25 meter från byggnaden. Vilket gör att byggnaden skyddar de utrymmande då strålningen från flamman hindras i hela sin höjd av huset. Ingen direkt strålning når personerna på andra sidan byggnaden. Personer som har utrymt byggnaden är inte hindrade att fortsätta bort från byggnaden och ev. exponeringstiden kan då antas vara kortvarig. Resultat och åtgärdförslag Tabell 1 visar avståndet från pölens centrum till kritiska strålningsnivåer. Strålning Avstånd från (kw/m 2 ) pölens centrum (m) 15 16 10 20 2,5 44 Tabell 1. Avstånd till kritiska strålningsnivåer För att skydda människor som vistas i den planerade byggnaden behöver fasaden utföras i obrännbart material. Kritisk strålningsintensitet sätts till 10 kw/m 2 för personer som vistas utomhus och snabbt kan lämna platsen exempelvis busshållplatsen. För personer i det fria som har utrymt lägenheterna har byggnaden en funktion som strålningsskärm som skyddar mot kritiska strålningsnivåer. Sidan 15 av 16

Kritiks strålningsintensitet för fasaden sätts till 15 kw/m 2 i 30 minuter. Eventuellt brännbart material som kan placeras på balkonger ökar risken för brandspridning. I förslaget vetter inga balkonger direkt mot bensinstationen vilket minimerar denna risk. För att fönster i fasaden ska hålla bör centrum på pölbranden vara belägen minst 25 meter från fasaden. En jämn strålningspåverkan utan att flammorna når glaset medverkar till att dessa inte spricker och gardiner och annat innanför fönster antänds ej. På grund av vindriktning och hastighet kan en flamma på 14 meter böja av därav skyddsavståndet på 25 meter. Om ytorna runt påfyllnadsrör och tankbilens körbana är så utformade att ett utsläpp kan ske närmare än 12 meter från fasaden rekommenderas att en flamskärm av obrännbart material byggs intill och runt påfyllnadsröret. Referenser /1/ BBR Boverkets byggregler BFS 1993:57 med ändringar tom BFS 2006:12 (2006) /2/ Fischer, Forsén, Hertzberg, Jacobsson, Koch, Runn, Thanning, Winter, Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, Försvarets forskningsanstalt, november 1998, ISSN 1104-9154. /3/ Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. (1996) Farligt gods Riskbedömning vid transport. Beställningsnummer B20-194/96 Statens Räddningsverk. /4/ The SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, Society of Fire Protection Engineers, 2nd edition 1995. Sidan 16 av 16

2015-02-18 Samhällsbyggnadsförvaltningen Karlshamn PM Brand Komplettering riskanalys 2014-03-14. Bensinstation och nybyggnad bostadshus FSD Projektnr: 2414-010 PM-Brand är upprättad av FSD Malmö AB. Bedömningen utgör ingen fullständig riskanalys. Störningar från bensinstation till omgivningen Enligt samrådsyttrande från Länsstyrelsen i Blekinge län, dnr. 402-1390-14, behöver den riskanalys FSD upprättat, daterad 2014-03-14, kompletteras med en analys av eventuell störningar som lukt, luftföroreningar, störande ljuskällor etc. Länsstyrelsen hänvisar att det normalt bör ett minimiavstånd på 50 meter hållas från bensinstation till bostäder och gör hänvisning till rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer från Länsstyrelsen Stockholms län. FSD vill med detta PM analysera dessa eventuella störningar. Lukt och luftföroreningar kopplat till hanteringen av drivmedel på bensinstationen Bensinstationer på vilka det tankas motordrivna fordon finns ett system för återföring av gaser då detta är ett krav enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Gasåterföringssystemet är indelat i steg 1 och 2 där steg 1 avser gasåterföring från cistern till tankbil i samband med lossning och steg 2 avser gasåterföring från fordonets bränsletank till cisternen. Syftet med gasåterföringen är att minska utsläpp av bensinångor till omgivningen. Med ett gasåterföringssystem inkopplat förväntas spridningen av bensinångor till omgivningen kraftigt begränsas. För marina bensinstationer föreligger inte krav på gasåterföring av bensinångor varpå utsläpp kan förväntas då cisterner fylls på med nytt bränsle. Fylls cisternen med t.ex. 10 m 3 bensin i vätskefas kommer motsvarande mängd bensinånga att tryckas ut genom avluftningsrörets mynning. Detta är alltså inte fallet för bensinstationer avsedda för motordrivna fordon. Även om bensinstationen är utrustad med gasåterföring steg 1 och 2 kan bensinångor förekomma. Cisternerna som är förlagda i marken står i öppen förbindelse med omgivningen genom ett avluftningsrör sånär som på en tryck- vacuumventil som ska finnas monterad. Syftet med tryckvacuumventilen är att undvika otillåtet över- eller undertryck uppstår i cisternen. Då temperaturen på den lagrade vätskan ändras sker även en tryckändring som cisternen hanterar genom att släppa ut bensinånga alternativt suga in luft från omgivningen. Utsläppen från avluftningsrören sker 6 meter ovanför marken vilket bidrar till att utspäda ångorna. Vilka mängder det rör sig om i det aktuella fallet FSD Malmö AB Malmö Box 3061 200 22 MALMÖ Besök: Fredsgatan 11 Telefon: 040-680 0770 Helsingborg Rundgången 30B 254 52 HELSINGBORG Telefon: 042-4000 221 Karlskrona Östra Vittusgatan 36 371 33 KARLSKRONA Telefon: 0455-30 70 24 Kristianstad Stridsvagnsvägen 14 291 39 KRISTIANSTAD Telefon: 010-20 70 400 Halmstad Trade Center, Box 801 301 18 HALMSTAD Besök: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 010-20 70 400 Sida 1 av 4

2015-02-18 är inte känt. I klassningsplanen till bensinstationen är det angivet att riskområdet kring avluftningsrörens mynning är i zon 2 med en radie av 4,5 meter. Zon 2 innebär ett riskområde i vilket en explosiv gasblandning inte förväntas förekomma vid normal hantering, och om den likväl förekommer, i så fall endast sällan och kortvarigt. Vid klassning av explosionsfarliga områden från primära riskkällor ska en säkerhetsfaktor 4 användas vilket innebär att det kring avluftningsrörens mynning inte förväntas förekomma bensinångor i högre koncentration än 0,15 vol% (1500 ppm) och om det likväl förekommer så är det sällan och kortvarigt. Enligt AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden finns inga fastställda gränsvärden för bensin då detta är en blandning av ett stort antal ämnen vars halter oftast inte är kända i detalj. Dock anges det högsta godtagbara totalhalt av kolväten i luft (tidsvägt medelvärde för en arbetsdag) för bensin till 250 mg/m 3 vilket motsvarar ca 100-150 ppm. Koncentrationen av bensin från avluftningsrören bör understiga detta värde vid planerad bostadsbebyggelse med hänsyn tagen till den naturliga utspädningen till följd av luftens rörelser. I samband med lossningen av drivmedel förekommer vanligen ett mindre utsläpp i samband med att slangen från tankfordonet lossas från centralpåfyllningen. Utsläppet är tillräckligt stort för att ett riskområde i zon 1 ska förekomma. Zon 1 innebär att en explosiv gasblandning förväntas förekomma vid normal hantering. Varaktigheten för utsläppet är kort varpå den samlade mängden bensinånga som läcker ut är begränsad. Ur ett hälsohänseende för de boende i planområdet bör detta utsläpp kunna accepteras då utsläppet inte är mer omfattande än att tankbilschauffören kan uppehålla sig i omedelbar anslutning till utsläppspunkten vid återkommande tillfällen under en arbetsdag. I de fall manuell pejling sker av vätskenivån i cisternerna kommer ångor att spridas till omgivningen under tiden pejling pågår. Likt centralpåfyllning uppstår ett riskområde i zon 1, men ur hälsohänseende för de boende bör detta kunna accepteras med hänsyn tagen till att pejl endast sker under en kort tid och föreståndaren eller den denna har delegerat uppgiften till står i omedelbar anslutning. Att personal befinner sig i omedelbar anslutning till utsläppskällan bör tyda på att hälsorisken inte är större än att detta är möjligt under den tidsrymd utsläpp pågår. På bensinstationen hanteras förutom 21 m 3 bensin även 15 m 3 diesel i en cistern under mark. Skillnaden i utsläpp av hälsovådliga ångor är den att gasåterföring inte förekommer för dieselhanteringen. Detta ger att motsvarande mängd vätska som fylls på vid lossning kommer att tryckas ut ur cisternen. Dock är ångtrycket för dieseln < 0,5 kpa vilket är mycket lägre än för bensin vilket innebär att ångan som trycks ut i samband med lossning av diesel till cistern mestadels består av luft och inte dieselånga. Detta är förenlig med gällande regelverk. Utsläppet sker genom avluftningsledningens mynning 6 meter ovan mark. Lossning sker i genomsnitt 2 gånger/vecka och vid varje tillfälle lossas 1 mellan 5-10 m 3 bensin respektive diesel vilket kan betraktas som mindre än för den genomsnittlige bensinstationen. 1 Samtal med Thomas Johnsson, Oljeshejkerna Johnsson AB, 2015-02-12 FSD Malmö AB Malmö Box 3061 200 22 MALMÖ Besök: Fredsgatan 11 Telefon: 040-680 0770 Helsingborg Rundgången 30B 254 52 HELSINGBORG Telefon: 042-4000 221 Karlskrona Östra Vittusgatan 36 371 33 KARLSKRONA Telefon: 0455-30 70 24 Kristianstad Stridsvagnsvägen 14 291 39 KRISTIANSTAD Telefon: 010-20 70 400 Halmstad Trade Center, Box 801 301 18 HALMSTAD Besök: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 010-20 70 400 Sida 2 av 4

2015-02-18 Störande ljuskällor Någon större ökning av kunder till bensinstationen torde vara liten och kan då vara de som bosätter sig i de nya bostadshusen i anslutning till bensinstationen. Trafiken och störande ljus är därmed densamma som tidigare. Vid tankning av motorfordon kan ljuset riktas från fordon mot de nya bostadshusen i intilliggande område. Bensinpumparna är ställda något på sned för att undvika direkt ljus mot bostadshusen. Vid tankning så är det heller inte brukligt att bilens motor är i gång eller ljusen är tända. Risk för brandspridning till närliggande byggnader I riskanalysen har dimensionerande skadehändelse utgått från att vara ett bensinläckage i samband med lossning vilket även anges i Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer från Länsstyrelsen Stockholms län. I rapporten anges ett beräkningsexempel för ett läckage på 10 m 3 bensin som bildar en pöl med ca 300 m 2 area. Denna utsläppsmängd är kraftigt konservativ och överstiger det dimensionerande skadescenario som vanligen används vid riskutredningar enligt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Dimensionerande skadescenario i samband med lossning bör ansättas till ett utsläpp på ca 1000 liter då lossning sker med självfall. Vid lossning med självfall är lossningshastigheten i storleksordningen 900 liter/minut vilket ger tankbilschauffören, som skall vara närvarande, ca 1 minuts åtgärdstid för att stoppa läckaget innan utsläppt mängd överstiger skadescenariot. Att begränsa en pöls utbredning reducerar strålningspåverkan på omgivningen från branden men om brandens varaktighet är beroende av vätskedjupet vilket ger att en grund pöl brinner av fortare än en djup. Bensin brinner av med i storleksordningen 4 mm/minut (förbränningshastighet per ytenhet för bensin anges till 0,048 kg/m 2 s) vilket innebär att ett utsläpp på 1000 liter som sprids på 230 m 2 brinner av på ca 1 minut. Kritisk strålning ansattes i riskanalysen till 15 kw/m 2 då strålningsnivån till närliggande byggnad inte bör överstiga detta värde under minst 30 minuter. I de fall strålningspåverkan på byggnaderna från en pölbrand överstiger 15 kw/m 2 till följd av att pölarean överstiger 230 m 2 kommer exponeringstiden vara mindre än 1 minut. Enligt Brandskyddshandboken 2 framgår det att spontan antändning av trä och bomullstyg sker vid långvarig strålning om ca 25 kw/m 2. Enligt samma referens framgår det att spontan antändning av trä i det fria sker vid en strålningsintensitet om ca 29 kw/m 2 och vid en strålning på ca 45 kw/m 2 sker spontan antändning av trä efter ca 20 sekunder. På bensinstationen har det 2012 anordnats en ny spillzon med fall mot en brunn ansluten till oljeavskiljare. Fallet är minimum 3 5 mm/m vilket ger en uppdämningsvolym på spillzonen är mer än 1000 liter då denna är ca 16 x 4 m. Dimensionerande utsläpp bör därmed inte spridas utanför spillzonen även om dagvattenbrunnen inte kan omhänderta utrunnen vätska. 2 Brandskyddshandboken, Rapport 3134, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, 2005 3 Uppgift från BOAB, Christer Lundberg, 2015-02-12 FSD Malmö AB Malmö Box 3061 200 22 MALMÖ Besök: Fredsgatan 11 Telefon: 040-680 0770 Helsingborg Rundgången 30B 254 52 HELSINGBORG Telefon: 042-4000 221 Karlskrona Östra Vittusgatan 36 371 33 KARLSKRONA Telefon: 0455-30 70 24 Kristianstad Stridsvagnsvägen 14 291 39 KRISTIANSTAD Telefon: 010-20 70 400 Halmstad Trade Center, Box 801 301 18 HALMSTAD Besök: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 010-20 70 400 Sida 3 av 4

2015-02-18 Utökning av planområde Planområdet omfattning har utökats sedan riskanalysen gjordes. Analysen bedöms vara tillämpbar utan vidare revidering då samtliga byggnader i det tillkommande områdena är placerade mer än 50 meter från bensinstationens lossningsplats. Riskerna avseende brand och explosion anses därmed vara analyserade. Anders Wiemo Brandingenjör Tomas Rantatalo Granskare FSD Malmö AB Malmö Box 3061 200 22 MALMÖ Besök: Fredsgatan 11 Telefon: 040-680 0770 Helsingborg Rundgången 30B 254 52 HELSINGBORG Telefon: 042-4000 221 Karlskrona Östra Vittusgatan 36 371 33 KARLSKRONA Telefon: 0455-30 70 24 Kristianstad Stridsvagnsvägen 14 291 39 KRISTIANSTAD Telefon: 010-20 70 400 Halmstad Trade Center, Box 801 301 18 HALMSTAD Besök: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 010-20 70 400 Sida 4 av 4