En introduktion till islam och muslimsk kultur

En introduktion till islam och muslimsk kultur Aksaa Islamutbildning för arbetslivet 1

En introduktion till islam och muslimsk kultur Ett tack till Daniel Stridsman som gjorde en första anpassning av textinnehållet, och Göran Ibrahim Nettelbladt och Maissa Al-Adhami för deras värdefulla korrekturläsning. Vi vill även tacka Proprius förlag som givit oss tillåtelse att använda Mohammad Knut Bernströms svenska översättning/tolkning av koranen (Koranens Budskap, Proprius förlag 1998) för alla korancitat i boken. Boken är ett fristående komplement till vår kursverksamhet. För mer information om våra utbildningar, vänligen besök vår webbsida. Där kan man även beställa fler exemplar av boken. Aksaa Islamutbildning för arbetslivet Aksaa islamutbildning www.islamutbildning.se 2009 Aksaa islamutbildning Grafisk form: Max Dahlstrand Foto: Max Dahlstrand Tryck: Trydells Tryckeri AB i Laholm 2009 ISBN: 978-91-633-5197-6 Bilden till höger är tagen under pilgrimsfärden då tre-fyra miljoner män och kvinnor åker till Mekka och besöker den heliga moskén Kaba. Det svarta tyget, som täcker den ca 12 x 11,5 x 12 meter stora Kaba, byts ut varje år för att skydda byggnaden. Den svarta stenen, som inte syns på bilden, är inmurad i hörnet till vänster om dörren. Den sägs innehålla det kontrakt, där man vittnar om att det inte finns någon gud utom Gud, som varje människa gjorde med Gud vid det tillfälle Gud skapade våra själar. Kaba byggdes av profeten Abraham och hans son profeten Ismail (Guds frid över dem). 2

Ingen fred i världen utan fred mellan religioner. Ingen fred mellan religioner utan religionsdialog. Ingen religionsdialog utan grundkunskap om religionerna. Hans Küng, professor i teologi vid Eberhard Karls University i Tyskland 3

Muslimsk konst i Sverige Akvarell med arabisk inskription av Max Dahlstrand. 4

Innehåll Del 1: Självtest om islam 8 Del 2: Om Aksaa islamutbildning 10 Mohammad Muslim - utbildningsansvarig 10 Max Dahlstrand - kurssamordnare 13 Gästföreläsare 13 Educationislam - Aksaa i Storbritannien 13 Del 3: Inledning 15 Muslimer i Sverige 16 Islam och kultur 19 Del 4: Islam - en kort överblick 20 Gudsdyrkan i islam 20 Islams fem pelare 22 Trosbekännelsen (shahada) 22 Tidebönen (salat) 22 Fastan (sawm) 22 Allmoseskatten (zakat) 22 Vallfärden (hajj) 22 Kvinnan i islam 25 Familjen i islam 27 Livet efter döden 27 Islams högtider 29 Högtiden efter ramadan (`Id al-fitr) 29 Offerhögtiden ( Id al-adha) 29 Jihad 31 Del 5: Moskén 33 Minareten 34 Kupolen 34 Bönenischen (mihrab) 35 Predikstolen (mimbar) 35 Rituell tvagning (wudu) 36 Öppettider i moskén 36 Koranskola (madrasa) 36 Profetens moské i Medina Den gröna kupolen är rest över Profetens grav (Guds frid över honom) i den centrala delen av moskén. Att besöka en moské 38 Klädsel i moskén 38 Ingången till moskén 38 Bönesalen 38 Gudstjänst i moskén 41 Män och kvinnor i moskén 41 Del 6: Praktiska aspekter för muslimer 42 Daglig gudsdyrkan och bön 42 Tvättmöjligheter 42 Böneriktningen (qibla) 42 Koranen 44 Månaden ramadan 44 Diet och hygien 47 Halal-kött 47 En vattenkanna 47 Födsel och dödsfall 48 Födselcermonier 48 Besöka sjuka släktingar 48 Dödsfall på sjukhuset 48 Begravningar 50 Del 7: Sammanfattning 51 Ordlista över vanliga uttryck 53 Tips på vidare läsning 57 5

Muslim och svensk En muslimsk kvinna som stolt bär den svenska flaggan. Det finns ingen religiös motsättning mellan att vara muslim och svensk (vare sig man är född utomlands eller i Sverige). Många praktiserande muslimer hävdar till och med att Sverige är det land i världen som är mest islamiskt med tanke på vår gedigna tradition av demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet, lika rättigheter och sociala omsorg. De flesta så kallade muslimska länder är står idag långt ifrån dessa islamiska värdegrunder. 6

Vittnen vid en muslimsk begravning Det äldre paret kom för att delta vid begravningscermonin för de muslimska flickorna som omkommit i hyreshusbranden i Tensta sommaren 2009. 7

Självtest om islam Del 1: Självtest om islam Vad känner du till om islam och muslimsk kultur? Nedan följer ett antal påståenden, vissa är sanna, andra är falska. Välj det svar du tycker passar bäst efter varje påstående. I slutet av kursen går vi igenom testet tillsammans. Lycka till! Sant Falskt 1. De flesta muslimer är araber. 2. Koranen har bevarats oförändrad till vår tid. 3. Islam, kristendom och judendom har samma ursprung. 4. Muslimer tror på Muhammad som den sista profeten. 5. Muslimer tror på reinkarnation. 6. Koranen understryker män och kvinnors lika värde. 7. Det är förbjudet (haram) att äta svinkött i islam. 8. Islam förbjuder alkohol och droger. 9. Muslimer tror på ett liv efter döden och på domedagen. 10. Bara män kan utbilda sig till imam. 11. Muslimer tror på Jesus, Moses och Abraham som profeter. 12. Under fastemånaden (ramadan) måste muslimer avhålla sig från mat och dryck från gryning till solnedgång. 13. Pilgrimsfärden utgör en av islams fem pelare. 14. Muslimer tror att Adam var den första profeten. 15. Den muslimska bönen kan endast utföras i moskén. 8

Del 1: Självtest om islam Sant Falskt 16. En moské ska ha en kupol och en minaret. 17. Muslimer knäfaller inför profeten Muhammad i bönen. 18. Första dagen efter månaden ramadan firar muslimer högtiden `id al-fitr. 19. Muslimer väntar på Jesus återkomst till jorden. 20. Tvångsäktenskap är tillåtet enligt islam. 21. Kvinnlig omskärelse är praxis inom islam. 22. Jihad betyder heligt krig. 23. Jerusalem är en helig plats för muslimer. 24. Alla muslimska kvinnor bär sjal (hijab). 25. Muslimer tror att profeten Muhammad (Guds frid över honom) är författare och skribent till Koranen. 26. Det finns inga särskilda klädesregler för män inom islam. 27. Det är förbjudet för muslimer att arbeta på fredagen. 28. Enligt islam är det förbjudet för män och kvinnor att ta i hand. 29. Den muslimska hälsningsfrasen as-salamu alaykum betyder frid vare med er. 30. En imam är en muslimsk präst. 31. Islam betyder bland annat frid och hängivelse. 32. Sharia betyder väg på arabiska. 33. En fatwa är en dödsdom uttalad av en muslimsk auktoritet. 34. Enligt islam är hushållsarbete främst hustruns uppgift. 35. Ordet halal betyder kött som muslimer kan äta. 36. Allah betyder Gud på arabiska. 9

Om Aksaa islamutbildning Del 2: Om Aksaa islamutbildning Aksaa islamutbildning Aksaa islamutbildning arbetar bland annat med integrationsinriktade utbildningar för att öka förståelsen av islam och muslimsk kultur i Sverige. Vi tror att kunskap och ömsesidig förståelse är nödvändiga verktyg i integrationsarbetet, ett arbete som bör inbegripa alla människor i samhället. Vi arbetar även för utvecklingen av en svensk muslimsk kultur. Med detta menar vi en integrerad muslimsk kultur i Sverige, där det skall kunna vara lika naturligt att vara både svensk och muslim samtidigt, utan att det behöver råda någon motsättning mellan dessa två begrepp. Teamet som jobbar med Aksaa islamutbildning består av Mohammad Muslim Eneborg, Max Dahlstrand samt ett antal kvinnliga muslimska gästföreläsare. Våra gästföreläsare deltar på utvalda kurser och berättar om hur det är att leva som muslim och kvinna i Sverige. Mohammad Muslim är utbildningsansvarig och leder även de flesta av våra kurser. Max Dahlstrand är kurssamordnare och föreläser om islam i flera andra sammanhang. Mohammad Muslim Mohammad Muslim, eller Mohammad Åke Daniel Eneborg Muslim som är hans fullständiga namn, blev muslim 1980. Kort därefter spenderade han några år på resande fot i den muslimska världen, främst i Sydasien och Nordafrika, men även i mer eller mindre muslimska områden i Europa. Under denna resa fick han inblick i olika muslimska kulturer och hur 10 dessa samhällen förhåller sig till islam, sina nationella traditioner och kulturer. Därefter bosatte han sig i Storbritannien där han gifte sig och har idag fyra vuxna barn. Under tiden i England studerade han islam, arabiska och urdu. Han har även studerat islamisk teologi vid flera andra islamiska institut och är känd inom muslimska kretsar som en alim, eller lärd, inom de muslimska vetenskaperna. Han har arbetat som imam vid ett flertal moskéer i Storbritannien där han bland annat ansvarade för en imamutbildning för kvinnor. Han har undervisat om islam vid universitet och flera andra institutioner i Europa. Mohammad växte inte upp i ett religiöst hem, men allt sedan han blev muslim har han varit djupt intresserad av och engagerad i interreligiös dialog och samtal om religionens roll i det postmoderna samhället. Han medverkar i dialoger med kristna och judiska företrädare i Sverige och i Storbritannien, och besöker ofta skolor och kyrkor som inbjuden gästföreläsare, och blir inte sällan ombedd att i media kommentera det som rör islam och muslimer i Sverige och Europa. År 2001 grundade Mohammad Muslim föreningen Det Yttersta Trädet vars syfte är att presentera en balanserad bild av världsreligionen islam, på ett sätt och med ett språk som ska vara lätt att begripa och ta till sig, särskilt för dem som har växt upp och lever i Sverige, världens kanske mest sekulariserade land. Han har sedan dess varit föreningens ordförande. Idag arbetar han som imam i en moské. I tre år var han kursledare för Aksaa i Storbritannien innan han 2006 startade utbildningsverksamheten i Sverige.

Del 2: Om Aksaa islamutbildning Centralposthuset i Stockholm En tugra (kalligrafiskt monogram för turkiska härskare under det Osmanska imperiet) placerad ovanför en av öppningarna till Centralposthuset. Byggnaden är ritad 1904 av arkitekten Ferdinand Boberg som efter flera besök i norra Afrika inspirerats av islamisk arkitektur och formspråk. Boberg ritade även kraftstationen vid Medborgarplatsen 1903 som år 2000 köptes av en muslimsk förening och gjordes om till Stockholms moské. 11

Del 2: Om Aksaa islamutbildning Aksaa-kurs för US Embassy Kaushar Tai, grundare till Aksaa Ltd i Storbritannien, föreläser för amerikanska ambassaden på en av våra kurser i Stockholm. 12

Del 2: Om Aksaa islamutbildning Max Dahlstrand Max Dahlstrand är kurssamordnare och administratör för Aksaa islamutbildning. Han blev muslim 1995 kort efter att ha kommit hem från en femårig studietid i USA där han studerade arkitektur. Som nybliven muslim och arkitekt har han varit delaktig i ett flertal mosképrojekt i Sverige. Även Max, eller Abd al-salam som han också kallas bland muslimer, blev tidigt engagerad i frågor som rör islam i Sverige och är delaktig i flera interreligiösa dialoger med bland annat kristna och judar och gästföreläser ofta på skolor och universitet. Han har verkat inom flera olika muslimska föreningar, däribland Sveriges unga muslimer som är en paraplyorganisation för muslimska ungdomsföreningar i landet. Han är även aktiv inom nykterhetsrörelsen och har bland annat varit verksamhetsansvarig för IOGT- NTO i Stockholms distrikt. främst inom offentlig sektor. Innan detta hade han ledande positioner som direktör inom vård och omsorg i Storbritannien och är en kvalificerad yrkesman inom vård och omsorg med erfarenheter inom styrning av komplexa och stora samhällsförnyelseprojekt. Han har lång erfarenhet av undervisning och arbetsplatsträning i lika rättigheter och mångfaldsfrågor för anställda inom privata och offentliga sektorn. Han undervisar även i managementfrågor för trossamfund. Kaushar är aktiv inom interreligiös dialog mellan muslimer och kristna i Storbritannien och är bland annat vice ordförande för North Kirklees Interfaith Council, ett forum för alla trosriktningar samt för människor som är uttalat icke-troende. I detta sammanhang arbetar han för att alla människor, oberoende religiös och etnisk bakgrund, ska kunna arbeta mot gemensamma mål i det samhälle de lever i. Gästföreläsare I Aksaa islamutbildnings team ingår även ett antal gästföreläsare som föreläser och svarar på frågor om hur det är att leva som muslim och kvinna i Sverige. Våra gästföreläsare, som är bosatta runt om i landet, är oftast yrkesarbetande eller studerande och ställer upp i mån av tid på våra kurser. Educationislam - Aksaa i Storbritannien Kaushar Tai är projektlednings- och mångfaldskonsult och grundare till Aksaa Ltd och driver Educationislam i Storbritannien. Det kurskoncept som vi använder oss av är utvecklat av Kaushar i nära samarbete med Mohammad Muslim. Idén till Aksaa kom av att Kaushar fann sig själv allt oftare arrangera miniseminarier om islam och muslimsk kultur för sina medarbetare och kunder. Det enorma intresse han mötte för dessa frågor gjorde att han sedemera lämnade alla andra uppdrag för att på heltid ägna sig åt att utbilda personal Aksaa-seminarium i Avesta Mohammad Muslim föreläser inför över 150 lärare och politiker i Avesta. 13

Del 3: Inledning Moskéförening bildas i Täby Konstituerande möte för bildande av moskéförening i Täby, den första av sitt slag i kommunen. På talarbordet står en svensk glasskulptur med inskriptionen la ilaha illallah vilket är islams trosbekännelse som betyder det finns ingen gud utom Gud. 14

Del 3: Inledning Inledning Norra Djurgården Två systrar från Kurdistan plockar körsbär på Norra Djurgården. Sedan andra världskrigets slut har det förekommit en omfattande invandring av människor med muslimsk bakgrund till Sverige och övriga Västeuropa. Idag finns det omkring en halv miljon människor i Sverige som skulle kunna definieras som muslimer. Detta medför att ungefär fem procent av svenskarna, på ett eller annat sätt, har muslimsk bakgrund. För att kunna förstå dessa nya svenskar är det värdefullt, för att inte säga nödvändigt, att ha en uppfattning om den religiösa och kulturella värdegrund som förenar dem. Hur ser muslimer på världen omkring sig? Vad säger islam om individen, familjen och samhället? Hur ligger det till med könsroller och auktoritet, förhållandet mellan människan, naturen och Gud? Tror man till exempel på ett liv efter detta eller själavandring? De flesta i Sverige har nog en ganska diffus uppfattning om vad islam egentligen innebär. Ofta har vår kunskap om islam, som har omkring en och en halv miljard utövare på jorden idag, till stor del skapats av vad media valt att rapportera. Denna skrift ska ses som ett fristående komplement till Aksaa islamutbildnings kurser om islam och muslimsk kultur. Tillsammans med den relaterade introduktionskursen syftar de till att skapa en ökad förståelse och fördjupad insikt om hur islam och den muslimska kulturen, eller snarare de många olika muslimska kulturerna, påverkar muslimerna i vardagslivet och deras sätt att förhålla sig till omvärlden. Följande texter, men framför allt kursen som en helhet, belyser hur muslimers speciella behov kan se ut och hur till exempel offentlig sektor eller 15

Del 3: Inledning Bowling med familjen En kväll med familjen på bowling. Bilden togs strax före en strike. privata arbetsgivare kan ta hänsyn till muslimers perspektiv i arbetslivet, kunskap som är viktig vid planeringen av mångfaldspolicy på arbetsplatsen eller i eftersträvandet att uppfylla gällande antidiskrimineringslagstiftning. Muslimer i Sverige De muslimer som bor i Sverige idag kommer ursprungligen från många olika länder och har 16 varierande etnisk och kulturell bakgrund. Flertalet av dessa har sina rötter från Turkiet, Bosnien, Nordafrika eller Mellanöstern. Men det finns också många som är födda i Sverige med muslimska föräldrar. Det blir även allt vanligare att etniska svenskar, både män och kvinnor, väljer att själva bli muslimer. Alla världens muslimer förenas i sin tro på islam och betraktar sig själva som en enda nation (umma) oansett de stora etniska och kulturella olikheter

Del 3: Inledning Sommarläger Barn och ungdomar från Stockholm får en nybörjarlektion i pilbåge. som finns inom denna mycket heterogena grupp. Muslimer praktiserar sin tro i varierande grad. En del ber till exempel inte regelbundet, medan det för andra är viktigt att få be på sin arbetsplats, när de befinner sig i vården eller går i skolan. Det är viktigt att arbetsgivare, kollegor och lärare är medvetna om detta behov så att man kan hjälpa de muslimer som önskar att utföra sina religiösa plikter. En muslim i Sverige kan nå sin fulla potential i yrkeslivet utan att göra avkall på sin tro. Genom relativt små ändringar av regler och praxis på arbetsplatsen eller i skolor kan man åstadkomma en väsentlig skillnad för muslimska medarbetare, elever, patienter och kunder. Men det är viktigt att inte glömma att varje människa är unik och väljer själv hur han eller hon förhåller sig till exempelvis sin religion. Därför är det alltid bäst att fråga vederbörande först för att undvika att göra björntjänster. 17

Del 3: Inledning Parfymförsäljare i Istanbul Yuusuf från Täby på semester med sin familj i Istanbul. Bilden är tagen på gården till Beyazit-moskén i Istanbul där man kan köpa parfymer från världens alla hörn och handgjorda radband i olivträ. 18

Del 3: Inledning Islam och kultur Man bör skilja på de element i människors livsstil som kommer från religionen och de element som härstammar från olika kulturella och traditionella seder och bruk. Det finns omkring en, en och en halv miljard muslimer i världen. Tillsammans utgör de cirka en femtedel av världens befolkning. De bor utspridda över hela jorden och varje folk har sina egna etniska och kulturella identiteter vilket uttrycks i olika klädedräkter, matkulturer, beteendemönster, språk, etc. Världens mångfald betraktas som något positivt i islam, förutsatt att seder och bruk inte strider mot islams lära. Muslimer bär på många olika slags kulturer och på ytan kan detta ge en bild av att islams essens skiljer sig från en kultur till en annan. Muslimer hävdar oftast det inte är så. De skulle nog snarare känna igen sig i följande metafor: att islam kan liknas vid det klara källvattnet som fyller bäckar och floder och att det inte är vattnet som skiftar i färg när det flyter över olika flodbottnar, utan att det klara vattnet låter de varierande underlagen lysa igenom. Islam, ibland kallad den mest missförstådda religionen, är samtidigt kanske den religion som ökar mest både i Sverige och i övriga världen. Idag när hela världen finns i våra vardagsrum via teve och Internet, och med en stor invandring av människor med muslimsk bakgrund till Sverige, kan det vara bra att bredda sina perspektiv. Ordet islam framkallar en mängd olika föreställningar hos många av oss, tyvärr inte alltid i de mest positiva sammanhang. Den egna åsikten, eller attityden, är ofta färgad av hur mycket kontakt man själv har haft med muslimer. Dessutom påverkas man av hur de muslimer man möter ser på sin egen religion, vilken kulturell bakgrund de härstammar ifrån och om de själva har kunskaper om islam. Det är inte ovanligt att muslimer själva har svårt att skilja mellan vad som är religion och vad som är kultur i deras egna uppfattning om islam. Andlig retreat Tre svenska muslimer iklädda traditionella fotsida kläder på en kursgård utanför Borås. En annan aspekt att ta i beaktning är graden av religiositet bland de muslimer man möter. Vissa som man träffat kanske rent av har tagit avstånd från islam av olika anledningar. Den bild av islam man får i mötet med olika muslimer kan alltså skifta beroende på vem man möter. Det är viktigt att känna till och förstå att muslimer inte är en homogen grupp och att muslimer kan förhålla sig till islam på olika sätt. 19

Islam - en kort överblick Del 4: Islam - en kort överblick Islam är ett arabiskt ord som betyder fred, frid och hängivelse. Den engelska översättningen cheerful submission beskriver ordet rätt bra så som muslimer oftast själva uppfattar innebörden. Religionen islam innebär ett fullständigt accepterande av Guds lära och vägledning, det vill säga: att underkasta sig Guds vilja. En muslim accepterar frivilligt Guds allmakt, samt strävar efter att leva sitt liv i enlighet med Guds uppenbarelse i Koranen och förklaringen av denna genom profeten Muhammad (Guds frid över honom). Muslimer arbetar också för en samhällsordning som är rättfärdig och rättvis och som i sanning avspeglar Guds vägledning. Islam är egentligen inte en ny religion. I grund och botten är det samma budskap och vägledning som Gud har uppenbarat för alla sina profeter. I Koranen kap. 3, vers 84 står det: Säg: Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för [alla de övriga] profeterna av deras Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi har underkastat oss Hans vilja. Muslimer tror att Muhammad (Guds frid över honom) var den sista i en lång rad av profeter och att uppenbarelsen som han fick ta emot är det slutgiltiga budskapet till mänskligheten. Islam, kristendom och judendom har samma ursprung. De går alla tillbaka till profeten Abraham (frid över honom). Grundarna av de tre religionerna är alla ättlingar till Abraham i rakt nedstigande led från hans söner, Muhammad från den äldre sonen Ismael, och Moses och Jesus från den yngre sonen Isak (frid över dem alla). Abraham grundade den 20 boplats som idag är staden Mekka på den arabiska halvön och han byggde helgedomen Kaba som alla muslimer vänder sig mot i bönen och som de vallfärdar till under pilgrimsmånaden. Gudsdyrkan i islam Gudsdyrkan inbegriper inte bara de religiösa riterna såsom tidebönen, fastan och välgörenhet. Gudsdyrkan i islam är allting man gör, säger och tänker i syfte att behaga Gud. Detta omfattar såväl de religiösa ritualerna, tron på en Gud, att engagera sig i samhället och det man gör med sina medmänniskors bästa i åtanke. Islam har en helhetssyn på individen där människans gudshängivelse är total. Koranen framför denna tanke på följande sätt i kapitel 2, vers 177: Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger [av] det han äger vilket pris han än sätter på detta till de anhöriga, de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger allmoseskatten och som håller sina löften och som bär lidande och oförrätt med tålamod och håller stånd i farans stund. De har visat att deras tro är sann; de fruktar Gud. Varje handling som utförs medvetet och med en önskan att utföra Guds vilja räknas som gudsdyrkan i islam. Islam har också mer specifika former av gudsdyrkan. Dessa kan sammanfattas i det man ofta kallar islams fem pelare.

Del 4: Islam - en kort överblick Svenska muslimer Mor och dotter vid Pite Havsbad. 21

Islams fem pelare Del 4: Islam - en kort överblick Trosbekännelsen (shahada) Islams trosbekännelse, eller shahada som den heter på arabiska, är: Jag vittnar att det inte finns någon gud förutom Gud, och att Muhammad är Guds sändebud. Man kan säga att trosbekännelsen är navet i en muslims liv och något man hela tiden återkommer till och kontemplerar över. Muhammads profetskap (Guds frid över honom) förpliktigar muslimer att försöka efterlikna hans föredömliga liv. Att vittna om Muhammad är att vittna om alla andra Guds profeter. Tidebönen (salat) Muslimer är förpliktigade av Gud att utföra salat, tidebönen, fem gånger om dagen. Dessa böner stärker och fördjupar tron på Gud samt påminner och uppmanar de troende att hålla sig till de högsta moraliska principerna. Bönen renar hjärtat och lägger band på eventuella infall att göra ont och orätt. I Koranen kap. 2, vers 153 står det: Troende! Sök med tålamod [Guds] hjälp i bönen! Gud är sannerligen med de tålmodiga, de som håller ut. Salat utförs enligt profeten Muhammads exempel och sker alltid på arabiska. Vid sidan av tidebönen ber muslimer även ofta individuella och personliga böner, kallade dua. Dessa kan utföras på valfritt språk, när och hur som helst, och kan liknas mer vid förbön. Fastan (sawm) Vuxna muslimer fastar en gång om året under månaden ramadan. Det innebär att man avstår från mat, dryck och sexuella aktiviteter från gryning till solnedgång. Med solnedgång menas i detta 22 sammanhang när hela solskivan försvunnit under horisonten. Ett av fastans mål är att fostra kärlek, uppriktighet och hängivelse hos de troende och att byta ut våra sämre egenskaper mot en sund samhällstillvändhet, tålamod, osjälviskhet och viljestyrka. Man kan även fasta frivilligt andra dagar under året utöver den obligatoriska fastemånaden. Profeten brukade till exempel fasta varje måndag och torsdag. Allmoseskatten (zakat) Allmoseskatten, zakat, är en årlig välfärdsavgift som utgör 1/40 av ens förmögenhet. Zakat betalas bland annat till fattiga, behövande och skuldsatta. Ordet zakat rymmer bland annat betydelserna rening och tillväxt. Genom att betala zakat renar man både sig själv och sina tillgångar samtidigt som man bidrar till tillväxt bland de som har det sämre ställt. Varje muslim är ansvarig för att beräkna och donera sin egen zakat. Utöver den obligatoriska skatten skänker många muslimer också frivilliga allmosor, sadaqa. En central tanke i islam är att Gud har skapat alla människor med lika värde och alla har rätt till ett drägligt liv och ta del av jordens resurser. På återkommande ställen i Koranen uppmanar Gud människan att inte vara girig. Vallfärden (hajj) Det är en plikt för varje muslim att vallfärda till Mekka på den arabiska halvön minst en gång i livet. En förutsättning är att man har ekonomisk möjlighet att göra detta, att resan dit anses säker och man har en god hälsa. Hajj, som vallfärden kallas på arabiska, innebär

Del 4: Islam - en kort överblick Pilgrimer vid Mina utanför Mekka Under pilgrimsfärden, hajj, vallfärdar över fyra miljoner muslimer till Mekka. Det är varje vuxen muslims plikt, om man har medel därtill, att minst en gång i sitt liv besöka Mekka under pilgrimsmånaden, dhul-hijja. Under vallfärden utför man samma riter som profeten Abraham för tusentals år sedan. Bilden är tagen i Mina strax utanför Mekka. Hajj-resor görs vanligen i stora grupper och för att lättare kunna identifiera personer i den egna gruppen är det vanligt att man har olika tygmärken. Ett exempel på detta är de blå-gula banden på kvinnorna i högre nedre delen av bilden som rest från Sverige. ett tillfälligt avbrott från alla världsliga aktiviteter och ett individuellt andligt självförverkligande inför Gud. Under vallfärden klär alla män sig i enkla vita tygstycken. För kvinnor gäller enkla täckande kläder. Detta är en symbol för att vi alla är skapade med lika värde, rika som fattiga, svarta som vita, unga som gamla. Bland de riter man utför under hajj, efter exempel från profeten Abraham, är att cirkulera sju varv kring Kaba samt samlas under en dag på Arafatslätten som ligger en bit utanför Mekka. 23

Del 4: Islam - en kort överblick Täby en varm vårdag Två vänninor samtalar med varandra om deras arbete inom förskolan. Två generationer sida vid sida Kvinnan till höger är nästan hundra år och kvinnan till vänster är hennes dotter. De bor i en liten bergsby i Turkiet inte långt från staden Kulu som sägs ha fler av dess bybor i Sverige än som bor kvar i staden. I den centrala delen av staden, som för övrigt nästan bara består av en stor gata, finns den berömda Olof Palme-parken, och en pizzeria á la Sverige. 24

Del 4: Islam - en kort överblick Kvinnan i islam Koranen förkunnar klart och tydligt att kvinnan och mannen är jämlika. Män och kvinnor som praktiserar islam kommer att belönas rättvist för sina ansträngningar. Koranen kap. 33, vers 35: För de män och de kvinnor som har underkastat sig Guds vilja, de troende männen och de troende kvinnorna, de män och de kvinnor som visar sann fromhet, de män och de kvinnor som älskar sanningen, de män och de kvinnor som tåligt uthärdar motgång, de män och de kvinnor som visar ödmjukhet, de män och de kvinnor som ger åt de fattiga, de män och de kvinnor som fastar, de män och de kvinnor som lägger band på sin sinnlighet, de män och de kvinnor som alltid har Gud i tankarna [för dem alla] har Gud i beredskap förlåtelse för deras synder och en rik belöning. Var och en av islams fem pelare vittnesbördet, tidebönen, fastan, allmoseskatten och vallfärden är lika viktiga för kvinnor som för män, och belöningen är lika stor för båda. Islam gav kvinnan redan för 1400 år sedan rätten att äga och sälja egendom, att ärva förmögenhet, att utbilda sig och ägna sig åt handel. Islam betraktar kvinnan som en oberoende och fullvärdig samhällsmedborgare och gör ingen skillnad mellan könen med avseende på mänsklig förtjänst och värde. Islam förkunnar att frälsning endast kommer genom fromhet, dygd, kunskap, goda intentioner och goda gärningar. Klädda för bröllop Två muslimska kvinnor på bröllopsfest i Uppsala. Ett radband Bilden till vänster visar ett radband, tasbih, med 99 kulor, en kula för varje av Guds namn som finns nämnda i Koranen, t ex Ar-Rahman (den Nåderike), Ar-Rahim (den Barmhärtige). Radband används vid gudsåminnelse t ex efter en tidebön. 25

Del 4: Islam - en kort överblick Familje-picknick i Mölnlycke En kurdisk-svensk familj har dukat upp sin traditionella maträtt dolmar till lunch i det gröna. Dolmar, som görs av tomat, vinblad, kål, zuccini, aubergin och andra grönsaker, kom till Sverige via Karl den XII:s besök i Turkiet. Man kokar grötris som blandas med köttfärs, krossade tomater, lök och det urgröpta från de grönsaker man vill använda samt smaq (en särskild krydda för dolmar). Blandningen fyller man sedan i valfria grönsaker som kokas tillsammans långsamt i stor gryta. 26

Del 4: Islam - en kort överblick Familjen i islam Familjen är grundbulten i det islamiska samhället. Den frid och trygghet som en stabil familj skänker både individen och samhället värderas mycket högt, och familjefriden ses som oundgänglig för människornas andliga utveckling. En harmonisk samhällsordning anses grundas på just existensen av kärnfamiljen. Barn, både flickor och pojkar, värderas mycket högt och flyttar sällan hemifrån innan de gifter sig. Man ser även med stor respekt på de som nått hög ålder och istället för att vara en belastning för samhället och familjen värderas deras livserfarenheter som en tillgång. Det är därför inte ovanligt att äldre flyttar in hos sina barn när de blir för gamla för att klara sig själva, och att ta hand om äldre släktingar ses som en självklarhet för de flesta muslimer. Det är därför mycket ovanligt med särskilda institutioner i samhället för till exempel äldreomsorg. Både män och kvinnor förväntas klä sig på ett såväl ödmjukt som värdigt sätt och att både i handling och tal visa respekt för varandra. Livet efter döden Tron på ett liv efter döden och på domedagen är mycket centrala för muslimer. Enligt islam är livet på jorden en prövning och på domedagen kommer varje individ att kallas till räkenskap för sina gärningar och bli belönad eller bestraffad i enlighet med dessa. Det nuvarande livet är flyktigt och övergående medan det tillkommande livet däremot kommer att vara för evigt. I Koranen och i annan islamisk litteratur kan man finna livliga beskrivningar av domedagen samt paradiset och helvetet. Muslimer ber ofta Gud, den Barmhärtige, den mest Förlåtande, om förlåtelse för sina synder och om en plats i paradiset. Nygifta ungdomar Ett nygift muslimskt par i Uppsala på väg till sin bröllopsfest. Kvinnan har målat vackra mönster med henna på sina händer, något som är mycket vanligt i olika muslimska kulturer i samband med bröllop. 27

Del 4: Islam - en kort överblick Nubiska rummet i Riksdagshuset Miljöpartiets ledamot Mehmet Kaplan bjuder företrädare från muslimska organisationer på iftar, fastebrytandets måltid, under månaden ramadan. På väggen hänger en en berömd bildväv med motiv från ett muslimskt samhälle. 28

Del 4: Islam - en kort överblick Islams högtider Det islamiska året har två stora högtider. Den första av dessa firas direkt efter månaden ramadan och markerar slutet på den månadslånga fastan. Den kallas följaktligen för fastebrytandets högtid, id alfitr, och varar en dag, men firas inte sällan i tre dagar. Den andra stora högtiden kallas offerhögtiden, id al-adha, och firas i åminnelse av profeten Abrahams beredvillighet (frid över honom) att offra sin son Ismael (frid över honom) i lydnad inför Guds befallning. Denna högtid avslutar vallfärden och varar i tre dagar. Högtiden efter ramadan (`Id al-fitr) Muslimer klär sig i nya, rena och fina kläder och besöker moskén på morgonen för att gemensamt i bön uttrycka sin tacksamhet över den gudomliga välsignelse som Koranen och slutförandet av fastan innebär. De betalar också zakat al-fitr (fastebrytandets allmosa) till fattiga och behövande. Denna obligatoriska allmosa är i proportion till antalet medlemmar i hushållet, inklusive spädbarn. Meningen är att möjliggöra för mindre bemedlade medlemmar i samhället att delta i högtidligheterna. Muslimer gratulerar varandra med fraserna id mubarak! (välsignad id) och as-salamu alaykum! (Guds frid med er). Id al-fitr kan ses som en slags bekräftelse på muslimernas sammanhållning och familjesolidaritet. Det är både en privat och offentlig högtid. Man lagar extra god mat och bjuder hem varandra på festmåltider. Det är också ett speciellt tillfälle för barnen, eftersom de ofta får nya kläder, presenter eller pengar. sedan på befallning av Gud stod beredd att offra sin son Ismael (Guds frid över honom) som uttryck för sin lydnad, hängivelse och underkastelse till Guds vilja. Gud accepterade dock ett lamm istället som en symbol för Abrahams hängivelse. Muslimer över hela världen visar genom denna symbol sin villighet att göra uppoffringar i Guds namn och för islams skull. Under denna högtid klär sig muslimer också i sina finaste kläder och besöker moskén för en gemensam morgonbön. De som har råd offrar också ett lamm och delar ut köttet bland släktingar, vänner, fattiga och behövande. Firande av id al-fitr Presenter till barnen, och lunch tillsammans på golvet efter id-bönen i moskén. Offerhögtiden ( Id al-adha) Detta är en viktig tidpunkt i den islamiska kalend-ern och firas till minnet av profeten Abraham (Guds frid över honom) som för omkring 4000 år 29

Del 4: Islam - en kort överblick Sultan Eyüp-moskén, Istanbul Detalj av innergårdens belysning. 30

Del 4: Islam - en kort överblick Jihad Ordet jihad har ofta förekommit i västerländsk massmedia sedan elfte september 2001. Inte sällan används begreppet synonymt med heligt krig. Men i själva verket myntades uttrycket i Europa under korstågen, där det då innebar kriget mot muslimer. Det finns ingen motsvarighet till detta i det islamiska vokabuläret, och ordet jihad är verkligen inte något arabiskt uttryck för heligt krig. Jihad betyder ordagrannt kamp, eller strävan, och syftar snarare på en personlig ansträngning. Man kan därför säga att jihad för en elev är att kämpa och sträva efter att klara sina kurser; en anställd strävar efter att utföra ett bra arbete och att bibehålla goda relationer med sin arbetsgivare; en kirurg strävar till exempel för att lyckas med en operation. Jihad kan även utföras med tal, skrift, politiskt arbete och demonstrationer, eller med Koranen genom att bjuda in människor till islams budskap. Eftersom islam inte inskränker sig till individen utan omfattar och syftar till hela samhällets välfärd, och i förlängningen hela mänsklighetens, räcker det inte att endast verka för en personlig förbättring i isolation från vad som händer runtom i samhället eller ute i världen. Därav Koranens befallning (i kapitel 3, vers 104) till muslimer att ålägga sig plikten:...att anbefalla det som är rätt och förbjuda det som är orätt. Islam förbjuder inte användandet av våld som en sista utväg för att åstadkomma något gott eller få slut på krig på samma sätt som varje land sätter sin tilltro till en armé för att upprätthålla freden och ge människor skydd och säkerhet. Men om våld trots allt måste användas finns det bestämda regler för vad detta innebär och dessa är tydligt fastställda i sharia, den gudomliga lagen. Profeten Muhammad (Guds frid över honom) gav olika riktlinjer för krig när han sade: Bryt inte en överenskommelse. Stympa inte de döda. Döda inte kvinnor. Döda inte barn. Döda inte de äldre. Döda inte dem som är obeväpnade. Döda inte dem som är försjunkna i gudsdyrkan (till exempel präster, rabbiner och gurus). Hugg inte ned träd. Bränn inte markens grödor. Förgifta inte fiendens brunnar. Döda endast dem som rusar mot er (dvs de som krigar med vapen och är fientliga). Militär verksamhet är endast en underbetydelse av begreppet jihad och alltså inte dess helhet och långt ifrån dess centrala betydelse. Det var detta som profeten Muhammad (Guds frid över honom) betonade för sina följeslagare när han en gång återvände från ett militärt slag och sade: Idag har vi återvänt från det mindre jihad (här i betydelsen krig) till det större jihad (självdisciplin och moralisk bättring). Jihad är inte en krigsförklaring mot andra religioner. De som hävdar detta använder religionen för att uppnå egna syften och har inget med islam att göra. Kristna och judar betraktas av muslimer som medarvingar till den abrahamitiska traditionen. Man dyrkar samma Gud och följer samma tradition från Abraham (frid över honom). Profeten (Guds frid över honom) sade: Det bästa formen av jihad är att säga ett sanningens ord inför en tyrann. Parfymflaska och radband. Man bjuder ofta varandra på väldoftande parfymer i moskén. 31

Del 5: Moskén Fittja moské, Botkyrka Föreningen som har byggt moskén har hämtat inspiration från medlemmarnas hemland Turkiet där spetsiga minareter, höga valv och multipla kupoler är vanliga. Moskéer i Sverige bekosts helt av muslimerna själva, alltså inte genom bidrag av staten eller lån från banken, vilket gör att man bygger de olika etapperna när man samlat in tillräckliga medel. På bilden ser man att arbete fortfarande pågår med att färdigställa huvudentrén, men moskén används redan då interiören är klar sedan några år tillbaka. 32

Del 5: Moskén Moskén Fatih-moskén, Istanbul Detalj av kupolen. Moskéerna världen över kan se mycket olika ut. I Kina till exempel, där det bor över nittio miljoner muslimer, bygger man oftast moskéerna i traditionell kinesisk stil. I Bosnien har man de senare åren byggt moskéer med inspirerats från modern och nutida internationell arkitektur. I Sverige har utformningen ofta präglats av församlingsmedlemmarnas kulturella preferenser som de tagit med sig från sina hemländer. Men det finns en växande tendens bland muslimer i Sverige att föra in svensk byggnadskultur i moskéarkitekturen. Den stil som givit upphov till den typiska sinnebilden av hur en moské ska se ut är nog den ottomanska med dess stora kupoler och spetsiga höga minareter. Ordet moské härstammar från det arabiska ordet masjid, vilket betyder platsen där man knäfaller (inför Gud). Den första moskén i islam låg i direkt anslutning till profeten Muhammads hus (Guds frid över honom) och bestod av en nästan kvadratisk öppen yta med stampad jord som underlag omgiven av ett enkelt staket för att hålla boskap utanför. En grind i högra bakre delen fungerade som in- och utgång och användes av både män och kvinnor. Några rader av palmstammar täckta med palmblad stod uppställda längst fram och längst bak för att ge skydd mot den gassande solen. Då ett krav för bönen är att den sker på ett rent underlag, och att man står, sitter och knäfaller på marken, är det viktigt att man inte drar in smuts i bönesalen. Därför tar man alltid av sig skorna innan man går i moskén. 33

Del 5: Moskén Fatih cami (Fatih-moskén) Sveavägen, Stockholm Bilden visar bönenischen, mihrab, som alltid är riktad mot Mekka, där imamen står när han leder bönen i moskén. Minareten Ett av de typiska kännetecknen för en moské är tornet som kallas för minaret. Traditionellt brukade böneutroparen, muadhin, ropa kallelsen till bönen, adhan, från en balkong som oftast är placerad nära toppen av minareten. Nuförtiden i den muslimska världen används oftast högtalare för att förstärka böneutroparens röst, men det är alltid en person som ropar kallelsen, det är aldrig inspelat ljud. I Sverige och de flesta andra länder i västvärlden brukar dock kallelsen till bönen endast ske inne i moskéerna. 34 Kupolen Moskéer har ofta karakteristiskt kupolformade tak, men liksom minareten är kupolen inte något krav. Den är däremot praktisk i varma länder eftersom den bidrar till att hålla moskéns insida sval och luftig. Dessutom kan man genom dess bärande struktur undvika att ha alltför många pelare och andra bärande väggar som skulle bryta upp böneleden. Man strävar nämligen efter att ha så långa raka led bakom imamen. Även i ett akustiskt hänseende tjänar kupolen till att förstärka rösten för den som talar till församlingen.

Del 5: Moskén Stockholms moské, Medborgarplatsen Arkitekten Ferdinand Bobergs kraftstation från 1903 omvandlades nittiosju år senare till Stockholms moské. Bilden är tagen i bönesalen som under fredagsbönen rymmer över tvåtusen bedjande. Rummet är i orginalskick bortsett från den nya mattan, takbelysningen och den tillbyggda balkongen. Bönenischen (mihrab) Alla moskéer har någon form av anvisning som anger riktningen, qibla, mot Kaba i Mekka som är den muslimska världens centrum. De allra flesta moskéer har för detta ändamål en bönenisch, även kallad mihrab. Imamen står framför mihrab när han leder den gemensamma tidebönen i moskén. Förutom bönenischens funktion att ange böneriktningen sprider den även imamens röst bakåt i församlingen. Bönenischen är vanligtvis utsmyckad med abstrakta mönster eller med islamisk kalligrafi, som traditionellt skrivs med arabiska tecken. Predikstolen (mimbar) Den med trappsteg försedda talarstolen, vanligtvis placerad till höger om bönenischen, är en predikstol, på arabiska kallad mimbar. Imamen använder den när han tilltalar församlingen under fredagsbönen, juma, och vid andra speciella tillfällen. Dess utformning och utsmyckning varierar. Profetens mimbar bestod av tre trappsteg där han satt på det översta steget under en del av sin predikan. I till exempel Turkiet är det inte ovanligt att en mimbar har över trettio trappsteg. I vissa mindre moskélokaler använder man ibland en stol till mimbar. 35

Del 5: Moskén Rituell tvagning (wudu) Renhet är ett villkor för att utföra den muslimska tidebönen. Därför genomför man en rituell tvagning, wudu, före bönen. Moskéer har vanligtvis en avdelning med tvättfaciliteter så att rent rinnande vatten alltid finns tillgängligt. Ansikte, armar, huvud och fötter tvättas på det sätt som profeten Muhammad (Guds frid över honom) visat. Ofta finns det även pallar att sitta på för att underlätta för de äldre när de tvättar fötterna, samt tofflor för att inte dra in väta eller smuts från tvättstället in i moskén. Öppettider i moskén Moskén ska helst vara öppen hela året vid de fem dagliga bönerna, men den är ofta öppen vid andra tider också. I Sverige har alla moskéer inte möjlighet att hålla öppet tidiga mornar eller sena kvällar, även om man strävar efter det så långt som möjligt. Bönetiderna ändras alltefter årstid, då de följer solens olika positioner, och de olika tiderna visas ofta på en display eller en urtavla inne i bönesalen. Den muslimska församlingens veckogudstjänst hålls tidigt på fredagseftermiddagen och kallas för juma-bönen. Koranskola (madrasa) Att lära barn att läsa arabiska och att studera den heliga Koranen är en mycket viktig angelägenhet i alla muslimska församlingar. Den lokal som tjänar till detta syfte ligger ofta i moskén eller i dess omedelbara närhet, och där hålls dagliga lektioner för pojkar och flickor. Många barn börjar i madrasa från femårsåldern, oftast på eftermiddagarna efter skolan eller på helgerna. En del elever fortsätter att gå i madrasa tills de läst igenom hela Koranen, medan andra fortsätter ända tills de lärt sig hela Koranen utantill. En muslim som kan recitera hela Koranen utantill kallas för hafiz. Bönens olika positioner Ståendes läser man utantill ur Koranen; bugandes och knäfallandes prisar man Gud; och sittandes prisar man Gud och sänder välsignelser över Profeten Muhammad. 36

Del 5: Moskén Denna bild: En uppslagen Koran. Vänster: Klocka som visar dagens bönetider i moskén. Madrasa Koranskola (madrasa) i Aysha-moskén på Sankt Eriksgatan i Stockholm. 37

Att besöka en moské De allra flesta föreningar och muslimer vill gärna visa sin moské för alla som är intresserade. De flesta större moskéer anordnar även regelbundet guidningar för enskilda personer eller större grupper. I dessa moskéer är man oftast van vid att svara på frågor från besökarna. I mindre församlingar och så kallade källarmoskéer välkomnar man oftast också besökare, men då ska man inte ta för givet att det alltid finns någon på plats som kan besvara frågor, eller för den delen att den som svarar har tillräcklig kunskap. Oavsett om man besöker moskén ensam eller i grupp är det viktigt att följa de riktlinjer som finns för klädsel och uppförande, vilka för övrigt kan se olika ut i olika moskéer, så att man inte sårar någons känslor. Om man är flera som besöker en moské tillsammans är det viktigt att inte prata högt och inte störa de som är i bön. Om en besökare har behov av särskilda fysiska hjälpmedel (rullstol mm) är det lämpligt att besöka platsen i förväg så att de som ansvarar för moskén kan förbereda för detta. I moskén bjuds inte på någon välsignad eller helig mat. Det förväntas inte heller av besökare att de ska utföra någon särskild vördnadsgest förutom att ta av sig skorna och uppträda allmänt respektfullt inne i bönesalen. Klädsel i moskén Kläseln för både män och kvinnor bör vara anständig utifrån ett muslimskt perspektiv, vilket betyder långärmat och långbent för både män och kvinnor. Kvinnor förväntas även bära en sjal som täcker håret i vissa moskéer. De moskéer som kräver detta brukar ha en sjal att låna ut. Alla tar av sig 38 Del 5: Moskén skorna innan man går in i bönesalen och ställer dem på försedda skohyllor. Har man inte strumpor går det lika bra att vara barfota. Ingången till moskén Det finns ofta separata ingångar för män och kvinnor till moskéns bönesal även om det mycket sällan återföljs strikt. Snarare ger det ett alternativ för dem som vill ha möjlighet att välja själva. Besökare kan mötas av den arabiska hälsningsfrasen as-salamu alaykum vilket betyder Guds frid över er. Om man vill kan man svara wa alaykum as-salam vilket betyder och över er Guds frid. Man använder alltid pluralformen i hälsningen då den även inbegriper de två änglar som ackompanjerar var och en genom livet. Man sträcker inte ut handen för att hälsa med någon av motsatt kön om inte denne först gör det samma. Detta är för att vissa muslimer anser att man inte bör ha fysisk kontakt med någon av det andra könet utanför familjekretsen. Innan muslimer går in i bönesalen utförs den rituella tvagningen, wudu, av dem som inte redan utfört den tidigare (i moskén eller i hemmet). Det är emellertid inte nödvändigt för besökare som inte deltar i bönen att utföra tvagningen. Bönesalen Gå gärna tyst in i bönesalen för att inte störa de som ber. Det går oftast bra att gå runt och titta, men passera helst inte framför en person som utför bönen, även om denne står långt borta, då detta anses som dålig etikett. Om du av någon anledning inte kan sitta på golvet kan du be om att få låna en stol. Det brukar finnas några som är förbehållna äldre och rörelsehindrade personer samt de som av olika anledningar inte kan sitta på golvet under bönen. Många moskéer har markerade linjer i golvet. Dessa hjälper till att hålla böneleden raka i de gemensamma bönestunderna.

Del 5: Moskén Aksaas kurs i Stockholm Aksaas kursledare Mohammad Muslim förklarar bönen under en visning i moskén på Medborgarplatsen. 39

Del 5: Moskén Fredagsbön i Aysha-moskén Imam Mohammad Muslim sammanfattar dagens stundande fredagsbön, juma, på svenska, engelska och urdu. Fredagsbönen håller han några minuter senare på arabiska. 40

Del 5: Moskén Uppsala moské Uppsala moské byggdes 1995 och har blivit ett omtyckt landmärke i staden som de flesta uppsalabor är mycket stolta över. Gudstjänst i moskén När en av de fem dagliga bönerna utförs, brukar man som besökare tillåtas vara med och iaktta bönen. Om man kommer in i bönesalen under en pågående gemensam bön, det vill säga när alla står i raka led bredvid varandra och en imam leder bönen, bör man hitta en sittplats vid den bakre väggen och iaktta tystnad. De flesta moskéer stänger sina dörrar för andra besökare under fredagsbönen då det helt enkelt inte finns tillräcklig plats. Det är främst under fredagsbönen som moskéerna är fullsatta. Män och kvinnor i moskén Den stora bönesalen är oftast främst avsedd för män då det procentuellt är fler män som besöker moskén, medan en separat plats brukar finnas för kvinnor uppe på en balkong eller i ett separat rum i anslutning till den stora bönesalen. När män och kvinnor ber i samma sal är det brukligt att de står i separata grupper. Muslimska kvinnor förväntas inte komma till moskén under sin menstruationsperiod. Detta gäller dock inte för de som inte är muslimer. Muslimska Shehzade-moskén, Istanbul Mannen till vänster utför tidebönen och den andra läser ut Koranen. kvinnor ber i större utsträckning i hemmet, eftersom de inte är förpliktigade att besöka moskén för juma. I många kulturer, särskilt den turkiska, besöker kvinnor mycket sällan eller aldrig moskén. I Sverige däremot är det vanligt och de flesta moskéer ser detta som önskevärt och vill underlätta för detta. 41

Del 6: Praktiska aspekter för muslimer Praktiska aspekter för muslimer Daglig gudsdyrkan och bön För muslimer är tidebönen, även kallad salat, en regelbunden och disciplinerad akt av gudsdyrkan i vilken man ödmjukt underkastar sig Gud i både mental och fysisk mening. I bönen lovprisar man och upphöjer Gud. Man ber om Guds barmhärtighet, förlåtelse och vägledning. Bönen gestaltas i en serie rituella kroppsställningar där man bland annat står upp och reciterar verser ur Koranen, bugar sig och knäfaller inför Gud, och sitter under det att man läser från olika böner som Profeten Muhammad rekommenderat (Guds frid över honom). Det är en plikt i islam att be fem gånger om dagen inom vissa tidsintervall: före soluppgången (fajr-bönen), vid middagstid (dhuhr-bönen), på eftermiddagen ( asr-bönen), efter solnedgången (maghrib-bönen) och på kvällen när mörkret infallit ( isha-bönen). Muslimer ber gärna gemensamt i moskén där de samlas och står i raka led bakom imamen som leder bönen. Bönen kan också utföras hemma eller varsomhelst egentligen där det är rent och gärna lite avskilt. Det kan till exempel vara på ett kontor, en fabrik, en skola eller ett sjukhus. Allt som behövs är att det finns ett rum anvisat för detta ändamål och tid att utföra bönen. Det ska inte ta mer än cirka fem till femton minuter per bönetillfälle. Muslimer har ofta med sig sina egna bönemattor eller rena lakan och tar av sig sina skor inför bönen. Om en muslimsk patient befinner sig i sjukhusmiljö och har 42 Illustration över dygnets bönetider. svårt att röra sig, kanske denne vill göra salat sittandes i sängen eller stå alldeles invid sängen på en bönematta eller på ett rent lakan. Patienten kanske vill dra för ett draperi under bönen så att det bildas en privat sfär. Tvättmöjligheter Den rituella tvagningen i islam, wudu, måste utföras innan man gör tidebönen eller vidrör Koranen. Den består i att man med vatten tvättar händerna, munnen och näsborrarna, ansiktet och armarna, för sina våta händer över håret och slutligen tvättar fötterna upp till anklarna. Alla moskéer har en särskild plats där man kan utföra denna rituella tvagning. Ett vanligt tvättställ är tillräckligt för att utföra wudu, men om man är gammal eller sjuk kan man behöva hjälp. Muslimer måste tvätta sig i rinnande vatten, så de föredrar en dusch framför ett bad. En hink eller kanna kan också fungera. För personer som av medicinska själ inte kan tvätta sig med vatten, till exempel på grund av sår, finns en torr möjlighet som kallas tayammum. För att utföra tayammum behövs en torr sten, gärna stor som en handflata, som man berör med handflatorna och strycker över armar och ansikte. Böneriktningen (qibla) Muslimer måste vända sig i riktning, qibla, mot Kaba i Mekka när de ska utföra salat. En kompass kan behövas för att hitta rätt väderstreck. Det kan vara fördelaktigt att sätta upp ett permanent märke på väggen, till exempel i sjukhus, som visar riktningen mot Mekka. Det sparar dessutom tid för sjukhuspersonalen som slipper svara på frågor om böneriktningen. Qibla bör åtminstonde vara utsatt i gemensamma multireligiösa/andliga rum.