Sverige som Hästland Förstudie på uppdrag av: Turistdelegationen Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande Agria och Lantbrukarnas Riksförbund Hästen är navet kommun-län djurskydd, bygglov, värdering av sport och fritidsaktiviteter, planering - även av hästverksamheters infrastruktur. Skattemyndighet ridstigar turism/turridning ridvägar media företagande bilvägar träningsanläggning tränare social betydelse försäkringsbolag tävlingsanläggning avel uppväxt hästägare uppfödare rehabilitering ryttare för människan kusk hovslagare massör transporter utrustning veterinär terapeut för hästen HÄST skötare kiropraktor ridhus instruktör landskap uppstallning grovfoderleverantör hagar ströleverantör sommarbete kraftfoderleverantör specialfoder LRF, Stockholm 2003 av Elsa Bexelius 1
Stockholm i juni 2003 Innehåll Noterat... 3 Förslag till åtgärder... 4 Hästsverige i siffror...4 Från krigstjänst till sport och upplevelse... 7 Arméns avhästning... 7 Mångfacetterat... 8 Några uppgifter om hästar i Sverige... 9 Lagar och regler - avel/hästkontroll... 10 Traditionell hästsport... 11 ATG - organiserar spel... 11 Travsport... 12 Galoppsport... 13 Rid- och körsport... 14 Tre avelsorganisationer... 15 Svenska Hästavelsförbundet, SH... 16 Medlemmar i SH... 17 Hästhållningens yrkesnämnd, HYN... 19 Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande, NS... 19 LRF... 20 Utvecklingsprogam... 21 Brukshästar kallblod... 22 Nya influenser... 24 Upplevelser... 24 Livsstilstrender... 25 Inriktningar... 25 Hästturism... 26 Ridleder... 27 Hästen som fordon - vägar... 28 Western och klassisk... 29 Klassisk... 30 Renodlat rasintresse... 30 Uppfödaren... 31 En uppfödarförening... 32 Prisbild... 32 Hästägaren... 34 Hästen konsumerar... 35 Hästföretagaren... 36 Hästgårdar... 37 Byggnader och skötsel... 37 Hästen - hästomsorg... 39 Export... 40 Social betydelse, hästtjejer och internet!... 41 Utbildning... 42 Hästsjukvård och semin... 43 Forskning... 45 Hästfoder... 45 Produkter... 48 Miljö... 49 Kultur... 49 Slott och museer... 50 Beridna Högvakten... 50 Ackordhäststiftelsen... 51 Svensk varmblodig ridhäst... 51 Media... 52 Bilaga, separat: Rapport Sverige som Hästland - workshop från Östersund 2
Sverige som Hästland Noterat Tillgångar Betydelsen av hästar och hästverksamhet i Sverige är stor både socialt och ekonomiskt. Hästområdet visar sig ha blivit mycket mångfacetterad. Vid sidan av hästsporten finns idag ett utbud av hästraser och influenser från när och fjärran och från historien, på ett sätt som aldrig funnits tidigare. Hästen är navet för många aktiviteter och yrkesverksamheter. Hästen har idag stor betydelse för ett öppet landskap i Sverige. Många smågårdar blir också hästgårdar som ökar boendet i landsbygden. Sveriges glest befolkade land är attraktivt med sin omväxlande natur. Tillsammans med kvalitetsmedvetenhet och god djurhållning finns intressanta utvecklingsmöjligheter inom upplevelseindustrin. Hästupplevelseturism har en efterfrågan även internationellt. Umgänge med hästar har flera positiva dimensioner - för folkhälsan, ungdomars mognad och deras sociala utveckling. Hästar engagerar många kvinnor och ger många uppväxande flickor en meningsfull och utvecklande fritid. Upplevelser, kvalitetshästar, kvalitetsfoder och kvalitetsprodukter för hästar och hästmänniskor har en exportmarknad. Hästkunnande, hästtraditioner och för utlandssatsningar: allmänt goda språkkunskaper. Men.... Tillgångarna som nämns ovan är fortfarande diffusa inte bara för många beslutsfattare utan även för många hästintresserade.. Utan fakta som underlag är det svårt att analysera hästens eller olika inriktningars betydelse för en kommun eller för landet i sin helhet. Hästområdet handlar om både yrkesverksamma och vanliga konsumenter/hästägare. Ett stärkt konsumentperspektiv för att underlättar pris- och kvalitetsjämförelser kan behövas inom vissa områden. För optimal effekt krävs öppen attityd och samverkan. Det gäller även möten som ibland skapar konflikter, exempelvis mellan hästar/ridning och förslitning på vägar och i marker. Hästsverige är organiserat för att främja det som skiljer de hästintresserade åt, dvs i olika ras, sport eller användningsområden. Frågor som är gemensamma för alla raser eller användningsområden riskerar därmed att falla mellan stolarna. 3
Förslag till åtgärder Hästens betydelse Sverige är stor och samtidigt oöverskådlig, mångfacetterad och dynamisk. Det finns många särintressen och många möjligheter, vars potentialer kan erhålla en förbättrad utväxling genom ett dynamiskt samarbete. Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande, NS, företräder redan organiserade intressen inom den traditionella hästsporten. Hästen i Sverige omfattar dock ytterligare områden och behov. För att stärka framtidsmöjligheterna, se till hästens bästa och hästmarknadens utvecklingsmöjligheterna i samhället, samt skapa nya arenor, kan ett organ för hästsveriges samtliga delar förbättra och effektivisera. Om uppdraget för Nationella Stiftelsen för Hästhållningens främjande, NS, förändras och utvecklas, kan det vara en väg att forma ett samrådsorgan som kan samla hästsveriges samtliga delar, inklusive de nya inriktningarna och influenserna - ett samrådsorgan med ansvar att initiera utvecklingen av potentiella tillväxtområden via kraftfulla nätverk som på ett öppet sätt samlar kompetens och framsynt engagemang. Intressanta sådana områden för såväl hemmamarknaden som för export: Hästupplevelser inklusive hästturism Utrustning och produkter Hästföretags/-organisationsutveckling, kvalitetskontroll/certifiering Kompetens, utbildning Avel och hästraser Sport och evenemang Forskning och utveckling Kompetens Utbildning Utrusning, produkter nätverk Foder Samrådsorgan Hästsveriges samtliga delar för hemmamarknaden och export EU-perspektiv Avel hästraser Sport och evenemang Hästuppleveler turism Forskning och utveckling Samarbetsorgan för samtliga delar av hästsverige som kan tillvarata det som är bra i dag, kombinera med nytt tänkande - utveckla och ta tillvara eldsjälarna. 4
Hästsverige i siffror Många människor berörs: Uppskattningsvis 500 000-700 000 människor har regelbunden och fysisk kontakt med hästar.(1) Antal besök på trav- och galoppbanor per år är 2,4 miljoner stycken.(1) Antal besök till Göteborg och Globen Horse Show samt Falsterbo Horse Show är cirka 180.000.(2) Turistattraktioner Beridna högvakten i Stockholm är världens till antalet största högvakt med 57 hästar för statsceremoniella uppträdanden. Beridna högvakten är en avstockholms större turistattraktion.(3) Många hästar Antalet hästar uppskattas till 300.000 st.(4) Pengar... Miljardspel: Trav och galopp, totalisatorspelens omsättning: 10,7 miljarder kronor. Lotteriskatt från totalisatorspel: 1,2 miljarder kr.(5) Miljardkonsumtion: Hästarnas konsumtion per år i foder, strö, stallplats och hovslagare är cirka 5,4 miljarder kr. (6) Konsumtionen av ridning är stor. Ungefär 8 miljoner ridskoletimmar genomförs varje år.(7) Till det kommer turridning m.m. Sammanlagt, ett värde på minst 1 miljard kr. All inköpt utrustning till häst och människa samt hästförsäkring, vaccinationer och hästregistrering har ett sammanlagt konsumtionsvärde på minst 1,1 miljarder kr.(8) Hästköpen i Sverige uppskattas omsätta drygt 1,3 miljard kr.(9) Med 250 hästturistgårdar som tar emot 590 hästturistdygn för 750 kr dygnet, motsvarar det en total intäkt på drygt 100 miljoner kronor per år. (12) Och värden.. Miljardvärden: 10 Mdr Hästarna i Sverige representerar ett sammanlagt värde av cirka 9 miljarder kr.(10) Hästtransporterna uppskattas ha ett värde på cirka 1,4 Miljarder kr.(11) Notförklaring nästa sida 5
Hästsverige i siffror - noter: (1) Enl. Nationellt utvecklingsprogram för svensk hästnäring, Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande, år 2000. Se www.ridsport.se under organisation. (2) Ridsportförbundets årsredovisning 2001, samt personlig upplysning. (3) Enligt information omberidna högvakten, O Karlander. (4) Enl. SCB/SJV 2001. (5) Enl. ATGs årsredovisning 2001. (6) Beräknad kostnad i genomsnitt 18.000 kr per år. Se vidare här sid. 31 under mellanrubrik: "Hästen konsumerar". (7) Enl. SvRFs årsredovisning 2001. (8) 1,1 miljard enligt följande: Kostnad för hästutrustning uppskattas till i genomsnitt ca 1000 kr per år och aktiv häst, eller ca 200.000 st (resten är avel och unghästar): 200 Mkr Kostnad ryttar-/kusk-/jockeyutrustning uppskattas till i genomsnitt ca 400 kr per aktiv person och år (400 kr x 600.000 pers): 240 Mkr Totalmarknaden hästförsäkringar år 2001, uppges enligt Agria till ca 350 Mkr. Vid en vaccination á 500 kr per häst och år och 200.000 hästar : 100 Mkr. Registrerings- och passavgift uppskattas till ca 1000 kr per häst och 20.000 föl/hästar per år motsvarar 200 Mkr. (9) Uppskattningsvis 35.000 hästar byter ägare per år. (cirka är 15.000 travhästar enligt STC och cirka 20.000 övriga hästar enl. uppskattning bl a försäkringsbolag). Om 3 000 av hästarna, knappt 10 procent, säljs till i genomsnitt 400.000 kr och resten i genomsnitt till 30.000 kr omsätter ägarbytena drygt 1,3 miljarder kronor. (Enligt försäkringsbolagen Agria och SveLand är uppskattningen rimlig) (10) Med ett genomsnittsvärde på 30.000 per häst och 300.000 hästar. (11) Enligt bilregistret statistik hösten 2002: 45 600 släp under 3 ton samt 182 st hästtransporter därutöver på upp till 22 ton eller mer. Uppskattas värdet per hästtransport till 30.000 kr i genomsnitt är det sammanlagda värdet nästan 1,4 miljarder kr. (12) Med 8 bäddar, 12 hästar och full beläggning 10-11 veckor per år erhålls 590 turistdygn och gård. Med 750 kr per turist och dygn motsvarar det en totalintäkt för 250 gårdar på drygt 100 miljoner kronor. Täcker kostnader för hästar, bäddar och mat och ger underlag för en deltid per gård. 6
Från krigstjänst till sport och upplevelse Hästens flertusenåriga roll i människans tjänst har i hög utsträckning formats av vad varje tidsepoks militära strateger i olika delar av världen ansett gagna en effektiv krigsföring. Civilt var hästen länge det enda fortskaffningsmedlet. Hästen var också dragare och energikälla, inte minst när jorden odlades, skörden togs hem och förädlingen tog vid hemma på gården eller i byn. Under 1900-talets första hälft slog industrialismen och den tekniska utvecklingen helt igenom i västvärlden. Efter andra världskriget stod det ganska klart att hästen hade spelat ut sin militär roll och statsmakternas intresse och engagemang minskade. Men fortfarande fanns det ganska många hästar i Sverige. Ända in i 1950-talet förekom det hästar i renhållningsarbetet av Stockholms gator och i många andra städer. De drog plogar i snöröjningen, vagnar för sandning av gator och trottoarer eller forslade bort skräp när gator och torg sopades rena för hand. Arbetshästar var också fortfarande ganska vanliga i arbetet i skogen och på mindre lantbruk. Men de flesta ersattes raskt med traktorer. Hästverksamheten omvandlades på ett par årtionden till att bli en sport- eller fritidsangelägenhet. Arméns avhästning 1968 sattes en slutpunkt för hästen i det svenska försvaret. Då utbildades det sista beridna fältförbandet. Fortfarande fanns det dock behov av hästar i krigsorganisationen. En stiftelse, Ackordhäststiftelsen, bildades som köpte in hästar för detta ändamål. De vanliga ridskolorna utnyttjade vid samma tidsperiod vanligtvis ridhästar, dvs svenska varmblod, avlade för militära krav med ett tryggt temperament och bra konstitution. Många av dem var just ackordshästar som lämnades ut på ackord (se avsnitt ackordshäststiftelsen) av staten. De var arméhästar som utbildades och fick disponeras av fodervärdarna mot skötsel och vård, för att rycka in för tjänstgöring eller repetitionsövning. Hästarna var inridna och/eller inkörda vid Strömsholm under ansvar av kunniga kavallerister med lång erfarenhet och tradition av hästar. På ackord fanns också utbildade arbetshästar, kallblod, för lantbruks- och skogskörslor. Hästverksamhet i Sverige förknippas sedan dess mer eller mindre med trav, galopp och ridskoleverksamhet samt med de tävlingsgrenar som finns inom nuvarande Svenska Ridsportförbundets, SvRFs, ramar. Flertalet av ridsportens tävlingsgrenar har för övrigt sin bakgrund i kavalleriet. När statens intresse för hästarna minskade försvann också intresset för att följa hästsektorns numerära utveckling. När 7
hästarna försvann ur jordbruket och de militära rullorna syntes bara de hästar som försäkringsbolag, ras-och sportorganisationer tagit in i sina register. I Statistiksverige fanns inte de övriga. Officiellt minskade hästantalet därför starkt. Så småningom blev det dock uppenbart att hästarna blev inte färre. De blev istället uppenbart fler! Mångfacetterat Under slutet av 1900-talet började också nya intressen och inriktningar med häst komma in i landet. Intresset från barn och ungdom förde med sig import av olika ponnyraser. Intresset att få uppleva häst och natur tillsammans gjorde också sitt intåg. Turridning och islandshästar blev ett tag nästan synonymer, kanske också för att Island skickligt marknadsfört sitt land och sina hästar tillsammans. Numera används dock flera andra raser och raskombinationer för turridning. Westernridningen introducerades och har vuxit, liksom intresset för andra hippologiska kulturer och exotiska raser från när och fjärran. Många nya raser Nationella stiftelsen för Hästhållningens främjande bildades 1992 (se avsnitt senare) och de nya utbildningarna till hippologer startade ett par år senare. Från en handfull främst svenska hästraser i mitten av 50-talet, styrda till stor del av statliga/militära intressen, finns i dag över 40 hästraser i landet. Nästan alla de nya raserna som kommit till har olika historia, utseende, storlek och ändamål genom sina respektive bakgrunder med ursprung från något annat land. Hästintresserade människors bakgrund har också blivit mycket varierande. Hästintresset är mångfacetterat och har fått en spännvidd som inte fanns förr. Häst är i dag ungdomsrörelse, sport och spel. Den är också en social företeelse, en familjeangelägenhet och upplevelseaktör. Häst innebär ofta ett val av livsstil och ett stort engagemang. 8
Några uppgifter om hästar i Sverige Färre betäckningar 1, fler raser År 1990 1995 2001 2002 Betäckta ston, samtliga raser: 27 763 19 366 18 399 18 142 Varav varmblodiga travare 8 791 6 290 6 221 5 725 svenskt halvblod 7 331 4 567 4 796 4 944 övriga raser enl. SH 9 698 7 093 6 522 6 669 Antal raser, utom trav o galopp: 1980: 14 1996: 23 1995: 29 1999: 36 2002: ca 40 Hästpopulationens storlek - Uppskattningar som gjorts: År 1995: Mellan 180 000-190 000 hästar, enl. Hästen i Sverige, Europa och Jordbrukspol, NS 1995. År 2000: Mellan 200 000-225 000 hästar - enligt Hästpolitiska utredningen, Madeleine Emmervall. År 2001: 300.000 enligt Statistiska Centralbyrån, SCB. Hästslakt och destruktion (i antal) år 2001 Slaktkroppar häst 4 975 (motsvarar 1 359 ton, eller nästan halva lammslakten i vikt) Hästkadaver till destruktion 4 654 (3 004 st jämfört med föregående år) Nergrävda med tillstånd 2 575 (287 st föregående år) Export 4 153 (2986 st föregående år) Import 3 432 ( 3584 föregående år) Kommentar Svårigheten med uppskattningarna av antalet beror på att det saknas säkra uppgifter om uppfödning och slakt respektive avlivning, import och export. Om det finns 300.000 hästar och antalet ska vara oförändrat med en beräknad medellivslängd på 15 år, ska matematiskt sett ca 20.000 per år försvinna som döda eller exporterade och därför också ersättas med lika många. Ett par års statistik från senare år kan dock ge ofullständig bild av ett biologiskt material. Det kan noteras att under några i slutet av 80-talet och början av 90-talet, betäcktes 3000-5000 fler ston per år jämfört med tidigare och senare. De extra fölen som föddes då bör fortfarande utgöra en puckel i mängden, en hästarnas babyboom. De är nu i sin bästa ålder och de flesta är aktuella för slakt eller destruktion först om 5-10 år. 1 En uppgifter i hästpolitiska utredningen, SH och STC. Kallblodig travare och engelskt fullblod ligger rel. konstant på drygt 800 betäckta ston per år respektive drygt 500. 2 Enl. SOU 2003:6, utredning om djurtransporter av Gudrun Lindwall. 9
Med betäckningsstatistiken från 1999 ovan och förutsatt att 70 % av betäckningarna leder till föl blir det drygt 13.000 levande föl året därpå. Betäckningsstatistiken fångar dock ej upp samtliga betäckningar. Nya raser ökar oftast i antal mer av import än genom uppfödning i Sverige. Westernraserna består exempelvis av minst 2000 hästar vid slutet av 2003, vilket är svårt att utläsa från betäckningsstatistiken. Statistik från SJV över importerade/exporterade hästar avser endast dem som erhållit veterinärt s.k ANIMO-meddelande i exportlandet. Export och import enligt ovan tar i princip ut varandra. SJVs statistik visar även att förhållandevis många hästar är oregistrerade (över 460 st) av dem som importeras från Danmark. Det finns informella uppgifter om att hästar tas in från utlandet utan några papper. SCBs beräkning av Margareta Bratt på 300.000 hästar, är den hittills mest noggranna beräkningen och bygger på bl a fältuppgifter från distriktsveterinärer. Med införandet av hästpass, genomfört år 2005, förväntas bilden av antalet hästar i landet bli säkrare. Att antalet till destruktion och tillstånd om nedgrävning ökar beror troligtvis mest på ökade miljökrav. Lagar och regler - avel, hästkontroll Avel förutsätter att det finns korrekta uppgifter om individerna. Härstamningen måste vara rätt enligt resp. rasers förutsättningar och eventuella meriter mm korrekt noterade. Med stöd av Lagen om kontroll av husdjur utfärdar Statens jordbruksverk, SJV, föreskrifter om hästdjur som används till avel. Gällande föreskrifter (SJVFS 1994:82 samt 2002:8) har omarbetats i syfte att harmonisera med EU:s regelverk för hästdjur. Hästkontrollens organisation bygger på tre avelsorganisationer och är oförändrad sedan 1985, trots att vi sedan dess inträtt i EU och fått nya riktlinjer för aveln..dessa har till uppgift att ansvara för avelsvärdering för sina respektive kategorier hästar. För att en avelsorganisation ska godkännas av SJV anges bl a att den utför avelsvärdring av hästar och har avelsmål uppställda i plan och riktlinjer, samt uppfyller vissa krav på administration. För att kunna verka i hästkontrollen som officiell stamboks- och registerförande organisation ska varje hästras ha egna plan och riktlinjer, godkända av SJV. Stamboks- och registerförande organisation/förening är de som ska ansvara för att ett föl eller en häst registreras på de grunder som gäller i ursprungslandet varifrån hästrasen kommer. Enligt 29 i SJVFS 2002:8 ska en hingst vara avelsvärderad i Sverige för att få användas i avel med andra ston än hingstägarens egna här i landet. Motsvarande regel finns ej för andra djurslag. Majoriteten av antalet hästraser i Sverige i dag har ursprung och regler från något annat land. 10
Svenska ursprungsstamböcker förs för raserna Varmblodig Travare, Svensk Varmblodig Häst (även kallad svenskt halvblod), Gotlandsruss, Nordsvensk Brukshäst och Kallblodig Travare samt Svensk Ardennerhäst. Hästaveln regleras, utöver ovanstående, även av djurskyddslagen via Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurskyddskrav vid avelsarbete. Traditionell hästsport Den traditionella hästnäringen med inriktning på hästsport har en stark ställning. Den är också organiserad för att ge svensk trav och galopp, samt sporthästar och sportponnyer tillfredställande tävlings-, avels- och utbildningsmässiga förutsättningar. Ett samarbete finns mellan dem genom Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande, NS. Aktörer A: Riksorganisationer AB Trav och Galopp, ATG Svenska Travsportens Centralförbund, STC Svenska Galoppförbundet, SG Svenska Ridsportförbundet, SvRF Svenska Hästavelsförbundet, SH Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande, NS B: Från staten Finansdepartementet - i ATG och NS Jordbruksdepartementet/EG-rätten - hästens roll jordbrukspolitiskt Statens Jordbruksverk (SJV)/EG-rätten, hästavels- och djurskyddsföreskrifter. ATG - organiserar spel AB Trav och Galopp, ATG, har enligt årsredovisningen 2001 till uppgift att organisera spel på hästar vid landets 37 trav- och galoppbanor. Spelet erbjuds även via drygt 2000 ATG-ombud och internet www.atg.se. 11
ATG ägs av Svenska Travsportens Centralförbund, STC, till 90 procent och till 10% av Svenska Galoppsportens Centralförbund, SGC. Staten tillsätter fem av tolv ordinarie styrelseledamöter och därutöver dess ordförande. Statens representation i styrelsen ger Finansdepartementet full insyn i verksamheten. År 2001 hade ATG 32 procent av den svenska spelmarknaden, två procentenheter mindre än marknadsledande Svenska Spel. ATG betalade ut 7 405,2 Mkr i vinster vilket motsvarade 69,3 procent av omsättningen. Totalisatorskatten samt åtagande enligt avtal med staten utgjorde 1 207,1 Mkr eller 11,3 procent av omsättningen. (se illustration Penningflöden, sid 19) ATGs medel till sporten har tre mottagare: banorna, hästsportens aktiva (år 2001 ca 800 Mkr i prispengar, unghäststimulans, uppfödar- respektive tränarpremier) samt de två centralförbunden (drygt 40 Mkr fördelat på 90 procent till STC och 10 procent till SG.) ATG:s nettokostnader var 735,2 Mkr och består av kostnader för ombuden, IT, administration och marknadsföring. I ATG:s kostnader ingår även nettokostnader för hästklinikerna, stöd till hästforskning, administration och utbildning av veterinärer, funktionärer och tränare. Huvudkontoret för ATG finns i Hästsportens hus, Solvalla. Travsport Svensk travsport är en folkrörelse. Travbanorna drivs av travsällskap som är ideella, slutna föreningar. Svenska Travsportens Centralförbund, STC, är enligt årsredovisningen 2001 huvudorganisation för sällskapen varav 31 med totalisator och 36 utan. STCs uppgift är att leda, organisera och utveckla sporten. STC utfärdar gemensamma regler och bestämmelser samt företräder sporten gentemot staten och utlandet. Förbundet är även serviceorgan för sällskapen, aktiva och intresserade samt är avelsorganisation (se lagar och regler tidigare avsnitt) samt stamboks- och registerförande förening för de varm- och kallblodiga travarraserna. Huvudkontoren för STC finns i Hästsportens hus, Solvalla. STC äger Travsportens utvecklingsbolag, som i sin tur äger Andersson Pressbild och Reklam samt tidningen Trav och galoppronden. Travsporten utövas traditionellt med sulky, i främst Frankrike även som monté, d v s trav med ryttare/-jockey. Hästsportens ungdomssatsning (se Nationella stiftelsen, NS sid. 19) finns som ponnytrav genom samverkan mellan Svenska Ponnytravförbundet och STC. Travsportländer i världen är främst USA, Frankrike, Sverige och Italien. 12
Ett samrådsorgan (BAS) finns mellan STC respektive Avelsföreningen för varmblodiga travhästen, ASVT, de olika tränarnas förbund och travhästägarna samt Sleipner, som organiserar de kallblodiga travhästarnas uppfödare och ägare. 3 Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen, ASVT är en intresseföreningen för i första hand travhästuppfödare och som även erbjuder avels- och foderrådgivning, kurser och utbildningar samt utför ekonomiska hästvärderingar. Dotterbolaget Trottex genomför hästauktioner och dotterbolaget Hingstdepån tillhandahåller avelshingstar av samt fryst sperma från några internationella avelshingstar till allmänheten Om travhästar 1999 (ur Hästpolitiska utredningen) Antal startande, varmbl. travare 12 942 Antal startande kallbl. travare 1 868 Antal hästar i proffsträning 8 358 Antal proffstränare (A-licens) 393 Antal amatörtränare (B-licens) 7 253 Antal betäckta ston, vbl. 6814 Antal betäckta ston, kbl. 891 Antal tävlingsbanor 32 Publik 2 314 242 Galoppsport STCs motsvarighet för galoppsporten är Svenska Galoppförbundet, SG. Uppgiften är att organisera, leda och utveckla den svenska galoppsporten. SG hanterar internationella frågor samt är serviceorgan för galoppsportens aktiva och övriga intresserade. SG är även avelsorganisation (se avsnitt om lagar och regler ovan) samt stamboks- och registerförande förening för den engelska fullblodsrasen i Sverige. Huvudkontoret för SG finns i Hästsportens hus, Solvalla. Det finns numera fem galoppbanor. De stora galoppbanorna för åretruntbruk är Täby och Jägersro. Galopptävlingar med spel genomförs under sommarhalvåret även på Strömsholm, samt sedan ett par år på Blommeröd utanför Höör. Helt ny är Göteborgs galoppbana, som invigdes i augusti 2002. Svenskägda hästar tävlar även utomlands, exempelvis på danska och norska banor och vice versa. Tävlingarna innehåller också lopp för arabiska fullblod, som under senare år blivit fler och med fler hästar per lopp och med internationellt framgångsrika hästar. Satsning på ponnygalopp sker inom ramen för Hästsportens Ungdomssatsning (se Nationella Stiftelsen nedan) med hjälp av Svenska Ridsportförbundet, SvRF. Rasoberoende ridhästlopp utanför ordinarie speltävlingar arrangeras ibland. Galopptävlingarna genomförs som slätlopp på olika underlag eller lopp med häckhinder i banan. 3 Se vidare hästpolitiska utredningen, SOU 2000:109 avsnitt 3 13
Flera intresseföreningar samarbetar med SG, som Jockeyklubben, tränarföreningar, Svenska Fullblodsavelsföreningen för uppfödare av engelska fullblod för galopptävling, Svenska arabgaloppklubben för arabgaloppörernas intressen m fl. Om galopphästar 1999 (ur Hästpolitiska utredningen) Antal tävlingslopp 898 Antal tävlingsbanor 4 (5 med nytillkommen bana i Göteborg) Antal hästar i proffsträning 821 Antal proffstränare (P-licens) 60 Antal amatörtränare (AT-lic.) 183 Rid- och körsport Svenska Ridsportförbundet, SvRF, verkar enligt årsredovisningen 2001 för att främja ridning, körning och voltige som motion, folksport och tävlingsidrott. Förbundet företräder medlemmarna gentemot myndigheter, politiker och samhälle samt arbetar med framtidsfrågor, utbildning, råd och service. Verksamheten utgår från sektionerna Ungdom, Utbildning och Tävling, som finns på riks-, distrikts- och klubbnivå. Sektionerna arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten inom respektive områden. Inom de 19 ridsportdistrikten finns ansvaret för samordning och utveckling på regional nivå. Distrikten utgör en länk mellan klubbarna och Ridsportförbundet. Ridsportförbundets kansli ligger i Strömsholm, Kolbäck SvRF är en av drygt 60 organisationer i Riksidrottsförbundet. SvRF arrangerar tävlingar i dressyr, banhoppning, fälttävlan, körning, distansritt, voltige och handikappridning samt ponnygalopp i samarbete med SGC. Förbundet ansvarar för landslagen i OS och nationella mästerskap i aktuella nämnda discipliner. Internationella stora tävlingar arrangeras vid Göteborg Horse Show, Stockholm International Horse Show och Falsterbo Horse Show. De förstnämnda hade tillsammans hade ungefär 150.000 besökande år 2001. Falsterbo Horse Show hade drygt 30.000 besökande. Dotterbolaget SvRF Service AB bedriver förlagsverksamhet. SvRF är också med 50 procent delägare i E. Swede Horse AB i Flyinge som administrerar, marknadsför och vidareutvecklar svenska kvalitetshästar lämpliga för nationell och internationell ridsport. Övriga 50 procent ägs av Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH. SvRF redovisade en förlust för år 2001 på 1.1 Mkr. De tre största och jämnstora inkomstkällorna i verksamhet utgjordes av bidrag från Riksidrottsförbundet, av sponsorintäkter och av licensavgifter. Dessa tre utgjorde 63 % av de totala rörelseintäkterna på 49 Mkr för år 2001. Medlemsavgifterna (22 kr per medlem) utgjorde 10 %. Det statliga bidraget Hästsportens Ungdomssatsning (se Nationella stiftelsen, NS, s. 19) på 4.5 Mkr motsvarade 9 % av intäkterna. 14
Den största bruttokostnaden samma år utgjordes av personalkostnaderna (15,8 Mkr). Tillsammans med arvoden till tränare, lagledare, domare och resekostnader uppgick de till 23,9 Mkr, eller 47 % av de totala rörelsekostnaderna. Om ridsport (enligt SvRF) Antal ryttare för motion och tävling ca 500 000 Antal medlemmar ca 215 000 Tävlingslicenser för personer ca 21 000 (varav drygt 12 000 för tävling regionalt och högre.) Antal klubbar nästan 1000 Antal ridskolor 520 Hästar på ridskolor (drygt hälften är ponnyer) ca 12 000 Tävlingslicenser för djur enl. SvRF/SCB, 2001 ca 15 000 Andel flickor och kvinnor 83 % Andel ungdomar under 25 år 65 % Tre avelsorganisationer Svenska Travsportens Centralförbund, STC och Svenska Galoppförbundet, SG (se ovan) är som tidigare nämnts, både avelsorganisation och stamboks- och registerförande förening för sina respektive raser. Svenska Hästavelsförbundet, SH, är avelsorganisation för övriga hästraser och den franska åsnerasen Poitou. Till skillnad från trav och galopp, har de flesta raser inom SH egna stamboksoch registerförande föreningar vars plan och riktlinjer godkänns var för sig av SJV. Svensk hästavels organisation - beslutsflöden - EG - Sverige SJV: Djurskydd Hästkontroll Godkänner plan och riktlinjer regler i ursprungsstamböcker STC och SG är avelsorganisationer samt stamboksoch registerförandeföreningar SH avelsorganisation avelsvärd. arr och sammanst. 21 medlemmar* Avelsföreningar ASVT, Sleipner samt Fullblodsavelsföreningen 31 stamboks- och registerförande hästrasföreningar/organisationer* ASVH SPAF/SIF/Nordsv/Ardenn/Arab/m fl Jordbruksverket, SJV, utfärdar föreskrifter och godkänner. En avelsorganisation ansvarar för värderingen av avelsdjur för aktuella raser. Stamboks- och registerförande föreningar kallas den rasförening eller rasorganisation som verkställer registrering enligt de regler som gäller för respektive ras. En majoritet av hästraserna har utländska ursprungsstamböcker. EBx 2003 15
Svenska Hästavelsförbundet, SH Svenska Hästavelsförbundet, SH, bildades 1985 som ett resultat av riksdagsbeslutet att näringen själv och inte staten, skulle stå för kostnaderna och det praktiska arbetet att genomföra husdjurskontrollen. SH hade enligt sin hemsida 23 direktanslutna medlemmar omfattande 31 raser år 2002. SH har Jordbruksverkets uppdrag att samordna och administrera verksamheten så att rasföreningar/hästägare ska kunna följa Lagen om kontroll av husdjur (1985:342). Ändamålet med SH är att företräda medlemmarnas gemensamma intressen samt främja kvaliteten och utvecklingen av den svenska hästaveln. Strukturen inom SH skiljer sig från STC och SGC genom att SH är avelsorganisation samtidigt som de flesta rasföreningarna är av jordbruksverket godkända stamboks- och registerförande föreningar. Flera medlemmar organiserar själva berörda rasers avelsvärdering/ premiering. SH sammanställer rasvisa bestämmelser för avelsvärdering/premiering för respektive raser. Det finns både rasföreningar eller motsvarande samt förbund som är direktanslutna medlemmar. Röstetal vid stämman står i förhållande till antal betäckta ston per år för respektive hästras. Varje påbörjat 1000-tal ston i avel ger ett ombud vid fullmäktigeförsamlingen. SHs kansli finns i Strömsholm, Kolbäck. Medlemsavgiften är 1500 kr för direkt medlemskap. Därutöver förmedlar/betalar stamboksoch registerförande föreningar hingstlicenser och stoavgifter från hästägarna till SH i förhållande till antalet verksamma i aveln per år och ras. SHs intäkter enligt årsberättelsen för år 2001 var sammanlagt nästan 3,27 Mkr, varav 70 procent eller 2,29 Mkr utgjordes av avels-/serviceavgifter från hästägarna, d v s hingstlicenser och stoavgifter för avelsdjur. Bland övriga intäkter fanns bidrag från SJV på ca 10 %. Försäljning av varor samt avgifter för hästpass utgjorde ytterligare 10%. De sammanlagda kostnaderna var 3,2 Mkr, varav 45 % utgjorde löner. Stamboks- och registerförande föreningar är SJV:s benämning på de organisationer som i form av ideella föreningar eller bolag representerar en hästras och som uppfyller SJVs krav i föreskrifter om hästdjur i avel (se tidigare avsnitt Lagar och regler). Arbetet med och intäkterna från registrering, pass och liknande uppgifter som har med avel och raskontroll att göra, är kopplat till respektive officiell stamboks- och registerförande förening. Ju fler hästar en ras har att registrera och utfärda pass till, desto större intäkter och mer arbete. Inom SH finns ett genetiskt och ett veterinärmedicinskt råd samt flera avelsvärderingsnämnder för olika raser eller grupperingar av hästraser. SH ombesörjer registrering av hästar som saknar stamboks- och registerförande förening. 16
Medlemmar i SH De större medlemmarna i SH sett i förhållande till antalet registrerade hästar per föreningsregister presenteras här nedan. Flera raser har öppna stamböcker, dvs. hästar från andra, angivna raser kan användas i avelsarbetet och avkomman kan registreras i någon del av aktuell stamboks registeravdelning. Några raser har sluten stambok. Det innebär att endast hästar upptagna i stamboken kan accepteras som föräldrar till nästa generations registrerade hästar. Ingen inblandning med djur från andra raser är tillåtna i ett sådant register. Klassiska raser med sluten stambok är engelskt och arabiskt fullblod. Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH I dagligt tal kallas hästarna för Svenska halvblod och de utgör den numerärt största rasen i SH. Rasen har sin bas i den avel som bedrevs för att få fram funktionella militärhästar. Stamboken är öppen för avel med djur från 16 andra rasstamböcker. I dag är avelsarbetet med rasen mycket internationellt och starkt inriktad på sportprestationer. Från avelsföreningen ASVH, rapporterades 4800 betäckta ston år 2001. Uppskattningsvis 4 fanns det 70.000-90.000 svenska halvblod år 2001. Medlemmarna i ASVH består av dels ca 1400 direktanslutna medlemmar, dels av 26 regionala klubbar och hästavelsföreningar med sammanlagt ca 6000 medlemmar. Ett helägt servicebolag sköter stamboksföring, registrering, service, administration, information och domarkurser. Servicebolaget organiserar även rasens hingstverksamhet med regional mönstring av 3-och 4- årshingstar, bruksprov för halvblodshingstarna, avelsvärderingsförrättningar, m.m. ASVH äger bolaget E. Swede Horse tillsammans med Svenska Ridsportförbundet, SvRF (50 procent var.) Målet för arbetet i E. Swede Horse är enligt hemsidan, att svenska ryttare på svenskproducerade hästar skall nå internationella tävlingsframgångar. Detta sker genom aktiviteter där den unga hästen bedöms, t.ex. unghästtävlingar som talangjaktsfinal, rikskvalitetstävlan och Breeders Trophy och som är intressanta för både uppfödare och ryttare. Andelen svenskfödda topphästar har ökat under senare år, särskilt i hoppning. Svenska Ponnyavelsförbundet, SPAF Nio ponnyföreningar inom SH har gått samman till Svenska Ponnyavelsförbundet, SPAF. Medlemskapet i SH utövas således genom SPAF. SPAFs styrelse utgör SH:s avelskommitté för ponnyer. SPAF genomför uttagningar och avelsvärdering/premiering med bruksprov för 4 Uppskattning verifierad av ASVH. 17
ponnyhingstar, har insyn i de lokala ponnyföreningarnas kvalitetsbedömningar för unga ponnyer på olika platser och arrangerar riksfinalen. Resultaten från avelsvärderingarna av ston och unghästar tas emot av SPAF som distribuerar dem till respektive rasförening. Det är däremot respektive rasföreningar som stamboksför ponnyerna och även sköter registreringen av fölen/hästarna i sin ras. SPAF är tillsammans med SvRFs ponnykommitté arrangör av 5-och 6-årschampionaten för svenskfödda ponnyer med uppfödar- och hingstpremier enligt Breedersprincipen. Största enskilda medlem i SPAF är Sveriges Shetlandssällskap med ca 1000 medlemmar, 12.000 renrasiga registrerade shetlandsponnyer. (Därutöver finns ytterligare 20.000 av shetlandsponnytyp). Året 2002 var ca 170 hingstar och 1 800 ston i avel. Shetlandsponnyn är därmed den till antalet största enskilda ponnyrasen i Sverige och har ungefär lika många ston betäckta per år som samtliga de andra ponnyraserna har tillsammans. Hos registren i den ganska nya Avelsföreningen för Svensk Ridponny, ASRP, fanns år 2001 totalt sett nästan 10 000 ponnyer registrerade, varav ett par hundra fanns i den renrasig registeravdelningen. Gotlandsruss är den genuint svenska ponnyrasen. År 2001 fanns det uppskattningsvis enligt registrator ca 8 000 russ. Svenska Islandshästförbundet, SIF I Islandshästförbundet fanns det över 6 000 medlemmar år 2001. Det året betäcktes 1135 ston vilket gör att antalet islandshästar under 2003 kan uppgå till ungefär 15 000. SIF arrangerar och ansvarar för avelsbedömningar samt sköter stamboksföring och registrering av hästar. SIF ger förslag på delegater till SH:s avelskommitté för rasen. I uppgifterna ingår även att utbilda avelsoch sportdomare samt att ta ut svenskt landslag för NM och VM-tävlingar i islandshästridning. Inom SIF det finns ett auktorisationssystem för anläggningar, turridningsföretag och ridskolor. SIF erhåller stöd från Isländska staten. Övriga raser Även arbetshästraser/kallblod finns i SH. De utgörs av de genuina svenska raserna Nordsvensk Brukshäst och Svensk Ardennerhäst. År 2001 fanns det och uppskattningsvis cirka 10 000 hästar av dessa båda raser. Samma år fanns det enligt svenska arabhästregistret cirka 8000 registrerade levande arabiska fullblod i Sverige. 18
Hästhållningens yrkesnämnd, HYN Hästhållningens yrkesnämnd, HYN, är ett samarbetsorgan för yrkesutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Nämnden är inrättad av HAO Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och Svenska Lantarbetarförbundet. I nämnden ingår även Svenska Ridsportförbundet, Sveriges Avels- och Hästcentrum Flyinge, Föreningen för Hästsportutbildning Strömsholm, Svenska travsportens centralförbund, Ridskolornas Riksorganisation, Wången Häst- och utbildningscentrum, Sveriges lantbruksuniversitet, Föreningen Skogshästen och Svenska Hästavelsförbundet. Penningflöden i Hästsverige spelarvinster: 7 400 Mkr lotteriskatt: 1 200 Mkr ATG 10 678 Mkr 800 Mkr 40 Mkr STC 90 % SG 10 % ATG LRF NS 31 Mkr 5 Mkr (licenser, registrerings- och avelsavgifter) 9 % Anläggningarna Flyinge, Wången Strömsholm Riksidr förb 30% Sponsorer 30% SvRF 50 Mkr 30 % SH 3,3 Mkr 70 % SJV 10% * Turridning brukskörning westernridning klassisk ridning tournér utställningar hästturism prispengar uppfödarpremier tränarpremier unghästpremier D i s t r. K l u b b a r Swede Horse AB ASVH (hingstlicenser, avelsstoavg avelsvärderingsavg.) Rasfören., ponnyförb. Medlemmar: tävlings-och hästlicenser Avels- och andra hästägare Siffrorna avser år 2001. * Turridning mm har ingen direkt ekonomisk anknytning till den traditionella hästnäringen. EBx 2003 Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande, NS Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande, NS, fungerar som ett samarbetsorgan för trav-, galopp- och ridsport i Sverige. NS bildades 1992 på initiativ av staten som ett resultat av 1991 års hästutredning. Stiftare är ATG och LRF. Den övergripande uppgiften är att främja hästhållningen i Sverige med särskild tonvikt på utbildning, avel och uppfödning. I NS uppgifter ingår att se till att verksamhet av riksintresse för hästsporten vid anläggningarna Flyinge, 19
Wången och Strömsholm utvecklas och organiseras på ett rationellt och effektivt sätt med tanke på utbildning och avel. Dessa anläggningar är inrättade för utbildning om häst och där bedrivs bl.a. högskoleutbildning i Hippologi. Huvudman för hippologutbildningen är Sveriges Lantbruksuniversitet och NS är medfinansiär. Syftet med NS engagemang i avelsverksamheten är att få fram ett internationellt konkurrenskraftigt hästmaterial. NS kansli finns i Hästsportens hus på Solvalla. NS ska även tillvarata svensk hästnärings intressen inom andra områden av gemensamt intresse, exempelvis marknadsföring av näringen i sin helhet, i jordbrukspolitiken och nationellt utvecklingsprogram för hästnäringen samt på miljö och IT-områdena. Styrelsen för Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande bestod 2002 av representanter för: LRF (Bo Slättsjö och Lars Larsson) ATG (Bo Dockered och Patrik Sandin) SvRF (Sven Tolling) SH (Eskil Erlandsson). Brukshästorganisationernas samarbetskommitté är sedan något år tillbaka representerad genom en adjungerad ledamot i styrelsen (Jenny Göransson). Resurserna för Nationella stiftelsen avsätts i förhandlingar mellan staten respektive trav- och galoppsportens företrädare om villkoren för totalisatorverksamheten. Stiftelsen erhöll år 2001 ett anslag på 31 Mkr från ATG, varav 5 Mkr avsåg hästsportens ungdomssatsningar. (se illustration Penningflöden föregående sida, samt avsnitt om STC och SvRF) LRF Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har som intresse- och näringslivsorganisation för dem som äger eller brukar jord och skog ett uttalat intresse av att bidra till utveckling av livs- och företagsmiljöer på landsbygden. Hästens roll har därför efter hand fått allt mer uppmärksamhet. LRF deltog i arbetet som ledde fram till bildandet av Nationella Stiftelsen (se ovan) 1992. År 1996 skapade LRF hästombudsmannen, en heltidstjänst på förbundet för bevakning av hästfrågorna. För lantbruket i Sverige innebär numera inkomsterna från hästfoder, beten, inackordering och liknade, enligt beräkningar år 2003, cirka 1,9 miljarder kronor, eller ungefär lika mycket som från nötköttsproduktionen. Hästarna ersätter till stor del de allt färre korna som foderkonsumenter och betesdjur. Antalet hästar i Sverige är snart lika många som antalet 20
mjölkkor i kokontrollen 5. Fler hästar bidrar också till landsbygdsintressanta utvecklingsmöjligheter med nya arbetsuppgifter och yrken liksom nya livsstilar. Utvecklingsprogam Den traditionella hästsporten som tas upp ovan är belyst i tidigare utredningar och dokument, varför ytterligare kommentarer ej görs här. Från senare år märks exempelvis Nationella Stiftelsens Hästen i Sverige, Europa och jordbrukspolitiken (1996), regeringens utredare Madeleine Emmervalls betänkande från Hästpolitiska utredningen, SOU 2000:109 samt Nationellt utvecklingsprogram för svensk hästnäring antaget av Nationella Stiftelsen den 8 mars år 2000. Förutom analys och förlag till utveckling framhålls i det sistnämnda dokumentet nödvändigheten av ett samlat och samordnat uppträdande från hästnäringens utövare, för att stärka näringens verksamheter och vara en aktiv och kompetent part i diskussioner och överläggningar gentemot stat och myndigheter. Utvecklingsprogrammet finns i sin helhet på hemsidan www.ridsport.se under Ridsportförbundets organisation. Sponsorer Den traditionella hästsporten har sponsorer från den "egna sfären" och utifrån. Exempel egna sfären: ATG LRF Föreningssparbanken Agria Krafft Foder (avknoppat från Lantmännenägda Lactamin) Wasa Kredit Dessutom finns: Försäkringsbolagen SveLand, Folksam och If. Bland svenska fodervarumärkena finns för övrigt främst Hippo från Svenska Foder och Fibergi. Företag med tillverkning och/eller återförsäljning av häst-, ryttar- och kuskartiklar som Willab, Börjes, Hööks, Mountain Horse och andra. Det finns också hästtransporttillverkare och återförsäljare, hästtidningar m fl. 5 Ca 300.000 hästar enligt SCB och 342.000 mjölkkor i kokontrollen, (ca 75 proc av alla mjölkkor) enligt Jordbruksverkets statistik för år 2001. 21
Exempel utifrån: Hennes och Mauritz Volvo Range Rover Scandic Hotels Procter and Gamble. Brukshästar kallblod Till brukskörning räknas skogskörning, plöjning men också moderna sysslor där häst och redskap fyller en både praktisk och trevlig funktion. Hit hör exempelvis gräsklippning, transporter i parker och liknande, samt i många sociala- kulturella evenemang som bröllop, marknader och julottan. Modern skogskörning med häst är i vissa fall ett ekonomiskt och miljömässigt konkurrenskraftigt alternativ inte minst i det tätortsnära skogsbruket. Till brukshästar i detta sammanhang räknas de kallblodiga arbetshästarna. Här finns de svenska raserna Nordsvensk Brukshäst, den Svenska Ardennern samt kallblodstravaren. Fjordhästen har också lång tradition i Sverige. I Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté samarbetar rasföreningarna och kommitténs ordförande är adjungerad i Nationella stiftelsens, NS, styrelse. Tävlingar i brukshästkörning, skogskörning och plöjning samt brukshästridning arrangeras av Jordbrukarnas Ungdomsförbund, JUF. Tävlingarna i brukskörning och bruksridning är öppna för alla raser. Det finns ponny- respektive hästklass. Som kallblod/arbetshästar/brukshästar räknas även Haflinger (Österrike)och den stora Shirehästen (Storbritannien) Den helsvarta rasen Frieser (Nederländerna) är traditionellt också ett kallblod, men fungerar även i klassisk ridning, liksom för övrigt nordsvensk brukshäst och kallblodig travare gör. Aktörer Kallblodens rasföreningar inklusive kallblodstravarföreningen Sleipner Brukshästorganisationernas samarbetskommitté Föreningen Brukshästen JUF Wången Exportrådet 22
Medaktörer/sponsorer: Vagns- och seldonsmakare samt återförsäljare. Foderföretag Företag som kan ställa sig bakom "nordsvensk styrka" (livsmedel, dryck, natur mm) Kommentar Nordsvensk brukshäst och kallblodig travare är genuina svenska hästraser tillsammans med Gotlandsrusset. Rasernas användbarhet är också intressant. De kan därför kunna användas som goodwillambassadörer i marknadsföring av Sverige med tanke på hästupplevelser och turism. Exempelvis att i olika större sammanhang anlita bruksekipage med välfungerande nordsvenskar eller russ för olika praktiska göromål som annars utförs av traktor eller fyrhjuling, exempelvis sladdning av banor, transport av hindermaterial m.m. Hästarna representerar utifrån sett exotiska raser som också är intressanta för export. Svensk Ardenner är sund och brukbar och utgör en egen svensk ras, som bland annat efterfrågas i ursprungslandet Belgien. Brukskörning, kanske framförallt i skogen, har också uppmärksamhetsvärden i form av dels en lång historia och tradition i ett skogsbrukarland, dels som ett miljövänligt alternativ i modernt skogsbruk. Det är ett kulturarv som är sammanknutet med hästarna som det kan finnas anledning att vårda. Förslag/åtgärder Genomför vetenskapliga studier av skogskörning (redskap, litteratur och hästar, människa och häst) ur ett kulturhistorisk perspektiv. Undersök möjligheterna att utveckla/uppmuntra turistkoncept för brukshästverksamhet. Inför ett stöd för att de svenska genuina bruksraserna ska kunna visa upp sig professionellt vid större hästevenemang (och andra evenemang), som kan täcka eventuell merkostnad jämfört med maskinellt arbete. Inrätta utbildning i uppfödning och körning med brukshäst som en specialutbildning. Analysera och gör en plan för en eventuellt kommande export av hästar från genuina svenska hästraser. 23
Nya influenser Det finns en expansiv utveckling av hästverksamheterna i Sverige som inte varit direkt inbegripen i den traditionella hästsporten och som det hittills saknas övergripande beskrivningar av. Det hippologiska området har blivit mycket mångfacetterat, med nya inriktningar och nya influenser från historien och hela världen. Här finns exempelvis turridning av olika varianter, westernridning och klassiskt, brukskörning och även mer renodlat hästrasintresse. Vi svenskar reser mer, får fler intryck och det är lättare att importera hästar än det var förr. Det finns numera över 40 hästraser i landet. Raserna skiljer sig åt i utseende, storlek, beteende och ofta även i rörelser. Det finns hästraser som i vuxen ålder är 80 cm i mankhöjd, mindre än en S:t Bernardshund, och det finns andra som uppnår mer än 190 cm. Det finns gamla utrotningshotade raser och nya håller på att formas. Utvecklingen är densamma i många andra länder i Europa. Den visar att det finns ett ganska stort och brett intresse från ett lite annat perspektiv än vad den traditionella hästsporten har. De kommer här att kategoriseras i fritidsridning och upplevelse med häst, hästturism, brukskörning och hästrasintresse. Inriktningarna kan beröra 50.000 6 hästar/ponnyer eller fler och kanske 100 000 intresserade människor. Mycket talar också för en fortsatt relativt stark ökning. Upplevelser "Fritidsridning" är det ord som har använts när ändamålet med ridning/körning ligger utanför traditionella ridskolor och hästsportverksamhet. Men de flesta som håller på gör det på sin fritid. Inom travet var exempelvis amatörtränarna 7 253 stycken år 1999 (se tidigare avsnitt travsport) och proffstränarna 393 st. Inom ridsportförbundet saknar de flesta tävlingslicens (se tidigare avsnitt om från SvRF) och de som har licens är för det mesta också amatörer. Idag kan "upplevelse med häst" vara en bättre benämning eftersom den uppenbarligen är en stark drivkraft tillsammans med motion, fritidsysselsättning, hästintresse och hästverksamhet. Upplevelsedelen är uppenbart växande och de som är verksamma här är troligtvis förhållandevis lika professionella respektive fritidsverksamma som inom den traditionell hästsportverksamheten. 6 Hästar/ponnyer som ej är direkt inriktade på traditionell hästsport: Ponnyer 30.000-40.000, westernhästar och hästar för klassisk dressyr/barockridning 2000-3000st samt brukshästar ca 10.000. Därutöver hästar som varken tävlas eller används i avel. Upplagan på en månadstidning som tar upp western, hantering, klassisk ridning, hästupplevelser m.m har en upplaga på mellan 25.000 och 30.000 per nummer. Med 3-4 läsare per nummer finns åtminstone 100.000 intresserade människor 24
Inom "upplevelse med häst" finns ett utbud av hästraser och influenser i fråga om hästhantering och ridstilar hämtade från när och fjärran av aldrig tidigare skådad bredd. Aldrig tidigare har heller de människor som håller på med hästar haft en mer varierande bakgrund än nu. Samtidigt ska konstateras att konkreta undersökningar i ämnet saknas. Åskådaren är också med i hästupplevelsen på trav- och galoppbanor, på tävlingar, cirkus, vid beridna högvaktens uppträdande, medelstidsarrangemang och mycket annat. Livsstilstrender För många av dem som håller på med hästar har känslan för och relationen till hästen lika stor betydelse som själva ridningen. Många av dem som också är intresserade av resor, djur och natur, får en extra dimension av upplevelsen från en hästrygg eller en hästdragen vagn. Det finns också en trend med livsstilsprofilering där en eller flera hästraser och inriktning marknadsförs tillsammans. Den trenden är växande och kan ses i utvecklingen av framföra allt islandshästridning, westernridningen och nu även den klassiska ridningen. Dessa inriktningar och trender verkar också locka män i högre grad än i traditionell ridsport. I bakgrundsbilden finns troligtvis också en efterfrågan på ridning och hästhantering på ett annat sätt än vad som erbjuds av ridskolor, hippologutbildning och SvRFs tävlingsverksamhet. Det finns regler som hindrar utövning av flera inriktningar samtidigt. Den som vill kombinera exempelvis western med SvRFs ridskolors tävlingar, hindras av klubbstadgarna. Inriktningar Växande inriktningarna sedan 80-talet är westernridning och islandshästridning. Även tournérspel fick sin renässans och ger spännande möjligheter för sina utövare i samband med turistattraktioner under olika medeltidsevenemang på olika håll i Sverige. Det sker ett ömsesidigt utbyte, ofta med lokala ryttargrupper, som ökar attraktionskraften. Sedan dess har även klassisk dressyr 7 och frihetsdressyr (cirkusdressyr) introducerats och vunnit anhängare. Även hästpolo finns i landet sedan några år tillbaka. Islandshästarna kom in i landet små trygga friluftshästar, passande män och kvinnor för turridning i skog och mark. Numera finns även avancerade gångartstävlingar i vanliga gångarter och islänningarnas specialiteter passgång och tölt. Inom de här inriktningarna återfinns den största delen av ökningen i antalet hästraser som skett under senare år. Många av de till Sverige importerade storhästraserna tas in för att de är "westernras" eller "barock-ras". De är hästar med historisk bakgrund och avlade för sina än- 7 klassisk dressyr i ett historiskt perspektiv, inbegriper även akademisk och barockridning se sid 29. 25