VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist
VindByar - Utvecklingsprojekt i glesbygd! " Tre byar beslöt sig för att samverka! " Byarna kom med idén om att bygga vindkraft! " Idén om vindkraft skapar!"utökat och bra samarbete mellan byarna!"investering på mer än 700 milj kr i närområdet!"minst 30 arbetstillfällen under byggtiden (2 år)!"5-10 arbetstillfällen för drift i mer än 20 år!"bygdepeng till byarna i minst 20 år
Roland Lundqvist n n F.d IT-strateg på Länsstyrelsen i Umeå ü initiativtagare till AC-Net ü ansvarig för bredbandsutbyggnaden i Västerbottens län Egen företagare (MaxR Consult) ü bredband ü vindkraft Ordförande i Springlidens byaförening n Initiativtagare till vindkraftparkerna Jokkmokksliden (10 verk) och Storliden (8 verk) i Malå kommun ü byarna Mörttjärn, Springliden, Lainejaur och Malå Sameby n Ordförande i VindByar ek.förening n Ordförande i ett Leaderområde ü landsbygdsutveckling i kommunerna Malå, Norsjö och delar av Skellefteå Efter att ha bott 37 år i Skellefteå har min fru och jag flyttat till en liten by i Malå!
Springliden
Jokkmokksliden Mörttjärn Springliden Lainejaur Storliden
Så här initierades vindkraftsparkerna Storliden- Jokkmokksliden Egen idé!! Arbetsgrupp med byar bildades (Springliden, Mörttjärn, Lainejaur och Malå sameby) Inledande frågeställningar Går det att bygga vindkraft på bergen runt Springliden? Hur undersöker vi det? Klarar elnätet av att ta hand om elström som produceras? Hur har andra vindkraftsbyggare gjort? Hur skaffar vi resurser för att utreda? Egenproducerad förstudie
Vindkraft Lainejaur/Springliden/Mörttjärn
Förstudie 2005 Läs mer >>
Resultat av egen förstudie Arbetsgruppen konstaterar: Byaföreningarna har inte ekonomi för att klara av att utreda om det blåser tillräckligt! Kontakt togs med nätägaren.
Nätkoncessionsområden
Det började hända saker det behövdes förankring av vindkraftsplanerna Planerna på vindkraft måste förankras hos befolkningen Många samrådsmöten - alla fick komma med synpunkter! Täta kontakter med Skellefteå Kraft Synpunkter kom från ornitologer och rennäring - vi sammanförde dessa med Skellefteå Kraft Tidigt kom frågorna Hur skulle vi, som inte är markägare, kunna dra nytta av en vindkraftssatsning? Vilka problem skulle vi kunna få av en vindkraftsatsning? Kunde / ville vi köpa andelar?
Byarna var överens om vindkraftssatsningen Befolkningen bestämde sig tidigt för att se positivt på vindkraftssatsningen! Här finns en tradition av entreprenörskap: Det är bra att det händer något! Det är bra att området utvecklas! Det kan locka besökare och inflyttare
Viktigt att påpeka Vindkraftverken hörs! Kalla vinterkvällar eller vid speciellt väder/ vind hörs kraftverken på ganska långt håll Men det finns ju annat också som också hörs - virkesbilar, flygplan, snöskotrar mm Vindkraftverken syns! 100-meters torn går inte att gömma! En del tycker att utsikten försämras och del tycker att vindkraftverken är graciösa och vackra Det finns risk för iskast! Säkerhetsavståndet beräknas i vårt fall vara ca 300 meter ( formel: avstånd= (D+H) x 1,5)
Jokkmokksliden ljudutbredning
Figur 45. 600 kw Bonus aggregat på Olostunturi, Finland, 2004-01-20. Framkanten är t.v. i bilden. Bladvärmesystemet var ur funktion då en säkring hade löst ut. Foto: Timo Laakso, VTT.
VindByar, ekonomisk förening Byaföreningarna i Lainejaur, Springliden och Mörttjärn bildade en ekonomisk förening VindByar bidrar till utvecklingen i byarna Mörttjärn, Springliden och Lainejaur med hjälp av resurser som skapas i vindkraftsparkerna Jokkmokksliden och Storliden i Malå kommun. www.vindbyar.se
Projektet MedVind Västerbotten har konstaterat att vindkraftsföretagen bl a behöver: Konsulter Geoteknik Väg och mark Grundläggning med betongfundament Husbyggnad Entreprenörer Väg- och markbyggnad Formsättning, armering, betonggjutning Husbyggnad Smide Kabelförläggning Leverantörer Berg- och grusprodukter, betong, virke, stål, kabelmaterial
VindByar
VindByar
VindByar
VindByar
VindByar Fakta 10 vindkraftverk på Jokkmokksliden 8 vindkraftverk på Storliden Nordex leverantör av vindkraftverken (2,5 MW per st) Tornhöjd 100 m Rotordiameter 100 m Avisningssystem på 15 av 18 verk Total effekt 45 MW Energiproduktion 140 GWh per år, dvs el till minst 5100 eluppvärmda villor Varje vindkraftverk kostar ca 35 milj kr Totalt en investering på ca 700 milj kr
VindByar Byggda och planerade vindkraftverk 400 373 350 300 279 Antal 250 200 150 208 205 173 147 100 50 94 83 60 46 43 28 24 0 Åsele Storuman Robertsfors Umeå Skellefteå Nordmaling Lycksele Malå Sorsele Komm un Vindeln Vilhelmina Norsjö Dorotea Bjurholm 0 0 Vännäs Totalt 1763 vindkraftverk
Vad är den lokala nyttan för oss av vindkraften? Under byggtiden: Uthyrning av mark för projektkontor Uthyrning av mark för betongstation Ersättning för parkering, motorvärmare, plogning Uthyrning av byastugan som möteslokal Försäljning av vatten till betongstation Bevakning av betongstation under dagar utan gjutning Observation och dokumentation av isbildning på vindkraftverken under helger vintertid Arbetstillfällen för bygg, anläggning, transport
Vad är den lokala nyttan för oss av vindkraften? Efter byggtiden: Bra och trädsäkert elnät Bra vägnät Plogade skogsbilvägar upp på bergen Verkstadsuppdrag Transportuppdrag Arbete för vindkraftstekniker Allmän service, ex hotell, drivmedel, matvaror, el/vvstjänster Bygdepeng
Guidade studiebesök
Ersättningar Markägare Enligt LRF finns nationell praxis på ca 4% av bruttoproduktionen Frivillig ersättning till bygden (bygdepeng) Normalt ca 0,2 0,3 % av bruttoproduktionen. Jämtland och Södra Sverige kräver mer. Innebär i praktiken ca 5-15000 kr per vindkraftverk och år för vindkraftsparker i Västerbottens län. Rennäringen Ersättningen till rennäringen är okänd.
Grunder för bygdepengen från Skellefteå Kraft - Ekonomiska föreningen har F-skatt och är momsskattepliktig - Fördelningen av bygdepeng per by bygger på fast del + rörlig del beroende på antal fast boende - En by som ett år har stora investeringar på gång kan tillfälligt låna av övriga byar i ek. föreningen - Bygdepengen ger möjlighet till långsiktig utveckling i 20 år eller mer!
Vad har vi hittills använt bygdepengen till? Springliden Byastugan Supermodernt kök Handikappanpassning Golvvärme Jordvärme Elljusspår Gemenskap Förlängt, ny belysning Gratis tisdagsfika till alla Många aktiviteter - byastugan alltid varm och välkomnande Lainejaur Byastugan Luftvärmepump Vattenfilter Fritid Badbrygga Gemensamma resor hockey, teater, julmat (Gallejaur!) Mörttjärn Byastugan Yttertak, mm Vi får bygdepeng så länge vindkraftverken står kvar, dvs i minst 20 år, och det finns många idéer på vad vi vill använda den till!
Sid 1 Sid 2
Positiv anda i berörda byar! Byarna har arbetat fram egna men samordnade byaplaner Målmedvetet arbete för att skapa bra infrastruktur Springliden har t.ex idag: o Modern byastuga/samlingslokal med jordvärme, golvvärme och livsmedelsgodkänt kök o Asfalterad väg o Kommunalt vatten- och avlopp o El o Gatubelysning o Optofiberbaserat bredband o Bra mobiltelefontäckning o Elljusspår o Kommunal sophämtning o Lantbrevbäring med gul brevlåda o Bagarstuga o Orienteringskarta o Webbsida o Skoterleder o Bra vattentäkt i form av kallkälla
Vindkraft + bredband Ett råd: Bevaka möjligheten att bredbandsansluta byar i närheten av vindkraftparker!
VindByar
Möjligheten a, utvecklas med hjälp av vindkra= har blivit verklighet hos oss!