Tillförlitliga växtskyddssprutor

Tillförlitliga växtskyddssprutor ett förslag till system och organisation för funktionstest av utrustning för spridning av bekämpningsmedel EU direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel kräver att utrustning för spridning av bekämpningsmedel ska vara funktionstestad senast år 2016. Obligatoriet bör uppnås genom att dagens frivilliga system för funktionstest utökas till att omfatta all utrustning för vilka det fi nns standardiserade funktionstestmetoder. Jordbruksverket föreslår att det i miljöbalkens 14 kapitel införs en möjlighet att ställa krav på utrustning för spridning av bekämpningsmedel. Rapport 2009:21

Tillförlitliga växtskyddssprutor ett förslag till system och organisation av funktionstest av utrustning för spridning av bekämpningsmedel Miljöbalkens bör ändras så att det nuvarande frivilliga systemet för funktionstest av lantbrukssprutor kan bli stommen i en obligatorisk funktionstestverksamhet, enligt EUs direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel. För utrustningar där det redan finns standardiserade testmetoder införs obligatoriet snarast. När testmetoder finns för nya spruttyper görs riskbedömningar för att avgöra om utrustningarana ska tas in i systemet eller om möjlighetenarna till undantag ska utnyttjas. Verksamheten bör finansieras genom återförda bekämpningsmedelsavgifter, landsbygdsprogrammet och/eller avgifter. Författare Johan Wahlander

Tillförlitliga växtskyddssprutor ett förslag till system och organisation av funktionstest av utrustning för spridning av bekämpningsmedel This report is a proposal from the Swedish board of agriculture to the Swedish ministry of agriculture about how to introduce mandatory inspections of equipment used for application of pesticide. This is to be done to fulfill the Sustainable use of pesticide directive in Sweden The demands of the The Environmental Code should be complemented in order to make it possible to demand inspections of the equipment. The idea is to inspect equipment already included in harmonized standards according to the rules of the current voluntary system. A risk assessment ought to be done for equipment not yet included in harmonized standards to decide wether they should be excluded or included in the system. Author Johan Wahlander

Sammanfattning Jordbruksverkets förslag till system för obligatoriskt funktionstest av utrustning för spridning av växtskyddsmedel vid yrkesmässig användning, med anledning av kommande direktiv inom den Europiska gemenskapen om hållbar användning av bekämpningsmedel innehåller förslag till organisation och författningsändringar liksom kostnader och finansiering av dessa. Obligatoriet bör införas genom att regeringen genom en ändring i 14 kapitlet i miljöbalken ges befogenhet att i Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel ge Jordbruksverket möjlighet att förhindra användningen av icke funktionstestad utrustning. Jordbruksverket bör ges rätt att finansiera sina kostnader genom avgifter. Rapporten innehåller också förslag till hur Jordbruksverket avser att använda denna befogenhet. Jordbruksverket föreslår att det för de utrustningar för vilka det redan finns harmoniserade standarder och för vilka det redan nu finns ett frivilligt system för funktionstest ställs krav på att utrustningar som används är funktionstestade. Det frivilliga systemets möjlighet till information och reparationer bör behållas. En väl fungerande spruta krävs för att kunna arbeta med sänkta doser och vattenmängder. Dessutom minskar risken för punktutsläpp och haverier. Enligt direktivet kommer funktionstest att krävas vart tredje år. Enligt en svensk studie från 2004 hade 74 % av de funktionstestade sprutorna något fel som behövde åtgärdas innan de kunde godkännas. Jordbruksverket anser att det inte går att motivera en sänkning av kraven från det i det frivilliga systemet rekommenderade intervallet, vart annat år, till vart tredje år förrän felfrekvensen sänkts. Beslutar regeringen i enlighet med Jordbruksverkets förslag så kommer Jordbruksverket att genomföra en ny undersökning innan tidsintervallet bestäms. Undersökningen kan senare upprepas för att säkerställa att jordbrukets konkurrenskraft inte begränsas i onödan. För utrustningar för vilka det ännu inte finns harmoniserade standarder bör arbete inledas med en riskbedömning när det gäller människors hälsa och miljön, för att när harmoniserade standarder finns framtagna, ta ställning till om möjligheter till undantag ska utnyttjas. Svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete är viktigt även framöver. En samordning behövs av kontrollen av utrustningar för spridning av bekämpningsmedel enligt hållbarhetsdirektivet och kommande krav enligt maskindirektivet. Tillsynen av att utrustningen verkligen är funktionstestad bör ske av kommunerna i enlighet med och samordnat med annan miljötillsyn. Direktivet kräver kvalitetssäkring av funktionstesterna. Detta bör i första hand ske genom en särskild kontrollordning. Obligatoriska funktionstest innebär ökade direkta kostnader för användning av bekämpningsmedel. SCB har på Jordbruksverkets uppdrag tagit fram en beräkning av hur många lantbrukssprutor det finns i varje län. Den visar på att det i Sverige finns cirka 14 000 sprutor. Kostnaden för ett funktionstest beräknas bli cirka 4 000 kr. Omsättningen på funktionstestverksamheten vid oförändrat antal sprutor skulle då vid test vartannat år bli cirka 28 miljoner kronor. Finansiering av funktionstest verksamheten bör kunna ske med avgifter, återförda handelsgödselsoch bekämpningsmedelsavgifter och statsanslag. Investeringsstöd från landsbygdsprogrammet till funktionstestare kan vara ett annat sätt att hålla nere testkostnaden.

Innehåll 1 Förslag... 1 1.1 Förslag till organisation av kontrollen av utrustning i bruk för spridning av växtskyddsmedel... 1 1.1.1 Införlivandet av Hållbarhetsdirektivet... 1 1.2 Förslag till författningsändringar, se 8.6... 2 1.2.1 Förslag till ändring av 14 kapitlet Kemiska produkter och biotekniska organismer.... 2 1.2.2 Förslag till ändring i Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel... 2 1.3 Ansvarsfördelning mellan parter... 3 1.4 Kvalitetskontroll... 3 1.5 Finansiering av kostnader... 4 1.5.1 Sammanställning av kostnader... 4 1.5.2 Sammanställning av statens och kommuners kostnader... 4 2 Inledning... 5 2.1 Uppdraget...5 2.2 Avgränsningar... 6 2.3 Arbetet genomförs som ett projekt... 6 3 Bakgrund... 7 3.1 Vad är ett funktionstest... 7 3.2 EU-direktiv om Hållbar användning av bekämpningsmedel... 7 3.2.1 Obligatorium, Tidpunkter och intervall... 8 3.2.2 Spridningsutrustningar som vi inte har med i systemet.... 8 3.2.3 De tekniska kraven på funktionstest... 8 3.2.4 Kalibrering... 8 3.2.5 Godkännandesystem... 9 3.3 Rapport 2004:17 Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktsprutor... 9 3.3.1 Om funktionstest i Sverige... 9 3.3.2 Överväganden och förslag i rapport 2004:17... 10 3.4 Utveckling för funktionstest efter rapport SJV 2004:17... 12 3.4.1 Standardiseringsarbete.... 12 3.4.2 SPISE, fora för att utbyta Europeiska erfarenheter... 15 3.4.3 Ändringar i funktionstest föreskrifter 2004-2008... 15 3.4.4 Egenskaper hos svenska bomsprutor utifrån funktionstestprotokoll... 18

3.4.5 Egenskaper hos svenska sprutor enligt SCB: s intervjuundersökning... 21 3.4.6 Hur många sprutor finns det... 26 3.4.7 Funktionstestarna... 26 3.4.8 Utredning om kvalitetssäkring... 29 3.4.9 Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet... 30 3.4.10 Regelförändringar i frivilliga kvalitetssäkringssystem... 31 3.4.11 Riskmoment för sprutor i växthus... 32 3.5 Harmonisering av maskindirektivet och ramdirektivet om hållbar användning av bekämpningsmedel... 33 3.6 Tjänstedirektivet och test i utlandet... 34 3.6.1 Sälja tjänster över gränserna... 34 3.6.2 Tjänstemottagarnas rättigheter... 35 3.6.3 Möjligheter att ställa krav på utländska testare... 35 3.6.4 Giltigheten för utländska test i Sverige... 36 4 Vad uppnå med ett funktionstestsystem... 37 4.1 Jordbruksverkets strategiska plan... 37 4.1.1 Visionen... 37 4.1.2 Våra prioriteringar de närmaste åren... 37 4.1.3 Kunskapsuppbyggnad... 37 4.1.4 Förenkling och minskad administrativ börda... 38 4.2 Centrala avvägningar i arbetet med att ta fram ett funktionstestförslag... 38 4.3 Andra intressenters syn på uppdraget... 40 4.3.1 LRF... 40 4.3.2 Svenskt växtskydd... 40 4.3.3 Länsstyrelserna... 40 4.3.4 Funktionstestarna inklusive Lantmännen maskin... 41 4.3.5 SWEDAC... 41 4.3.6 Jordbruksdepartementet... 42 4.3.7 SLU... 42 4.3.8 Odling i balans... 42 4.3.9 Svenskt Sigill... 42 4.3.10 Naturvårdsverket... 42 4.4 Avvägningen administrativ börda - miljönytta... 42 4.5 Kontroll av utrustningar för spridning av bekämpningsmedel har stor miljönytta.. 43 4.5.1 Miljöeffekter... 43

5 Omfattning...50 5.1 Om införande av obligatoriskt funktionstest för olika utrustningar... 50 5.2 Om intervall mellan test... 51 5.3 Sprutregister... 51 5.4 Introduktion av obligatoriska funktionstest... 52 5.5 Följder av maskindirektivet... 53 6 Organisation och regelverk... 54 6.1 Allmänt... 54 6.1.1 Administrativ bördan på sprutägaren av ett obligatorium... 54 6.2 Miljöbalken, det naturliga valet... 54 6.3 Tillsyn enligt miljöbalken... 55 6.3.1 Allmänt om tillsyn... 55 6.3.2 Kostnader och administrativ börda för tillsyn... 55 6.4 Ekonomiska incitament i en obligatorisk funktionstestverksamhet... 56 6.4.1 Kostnaden för funktionstest har liten betydelse för den totala kostnaden för kemisk bekämpning... 56 6.4.2 Miljösanktionsavgift och direkt straff... 57 6.4.3 Tvärvillkor, ett starkt styrmedel... 57 6.4.4 Stöd till utbildning av funktionstestare... 59 6.4.5 Stöd till inköp av funktionstestutrustning... 59 6.4.6 Miljöstöd till funktionstest... 59 6.5 Testutförare i ett obligatoriskt system... 60 6.5.1 Funktionstest i öppna system med konkurrens... 60 6.5.2 Graden av oberoende viktigt för hur många som testar... 61 6.5.3 Myndighetsutövning mot enskild... 62 6.5.4 Godkännande av utländsk testverksamhet/utländska test i Sverige... 64 6.5.5 Utbildning av funktionstestare... 65 6.6 Administration av obligatoriska funktionstest... 66 6.7 Kvalitetskontroll av obligatoriska funktionstest... 67 6.7.1 En kvalitetssäkring av funktionstestverksamheten krävs... 67 6.7.2 Olika sätt att utforma kvalitetssäkringssystemet... 68 6.7.3 Underrätta Kommissionen om kontrollsystem... 72 6.7.4 Konkurrensförhållanden och marknadsmisslyckanden... 77 6.7.5 Kvalitetskontroll av utrustningen... 77 6.7.6 Stöd för kvalitetscertifiering... 78

6.7.7 Kostnader för kvalitetssäkring... 78 7 Möjliga aktörer... 80 7.1 Enskilda företagare... 80 7.2 En utökad statlig nationell roll... 83 7.2.1 I egen regi... 83 7.2.2 Staten upphandlar verksamheten... 83 7.3 eller en utökad roll för länsstyrelserna.... 83 8 Överväganden och förslag... 84 8.1 Omfattning:... 84 8.1.1 Bom, band och fläktssprutor... 84 8.1.2 Ryggsprutor... 85 8.1.3 Övriga bärbara utrustningar... 86 8.1.4 Luftfartygsburna utrustningar och utrustningar för bekämpning vid tågräls... 87 8.1.5 Övriga utrustningar... 88 8.2 Testfrekvens... 89 8.2.1 Förslag... 89 8.2.2 Motiv... 89 8.2.3 Kostnad... 90 8.3 Införande... 90 8.3.1 Förslag... 90 8.3.2 Motiv... 90 8.3.3 Kostnad... 90 8.4 Innehåll i ett funktionstestbesök... 91 8.4.1 Förslag... 91 8.4.2 Motiv... 91 8.4.3 Kostnad... 91 8.5 Utförare... 91 8.5.1 Förslag... 91 8.5.2 Motiv... 92 8.5.3 Kostnader... 92 8.6 Lagrum... 92 8.6.1 Förslag... 92 8.6.2 Motiv... 93 8.6.3 Kostnader... 94 8.7 Myndighetsutövning mot enskild... 94

8.7.1 Förslag... 94 8.7.2 Motiv... 94 8.7.3 Kostnad... 94 8.8 Kvalitetskontroll... 94 8.8.1 I första hand en särskild kontrollordning för funktionstest... 95 8.9 Standardisering, utökat innehåll m.m... 95 8.9.1 Förslag... 95 8.9.2 Motiv... 96 8.9.3 Kostnader... 96 8.10 Kostnader... 96 8.10.1 Kostnader för funktionstest... 96 8.10.2 Bidrag till funktionstestare... 97 8.10.3 Jordbruksverkets kostnader... 97 8.11 Finansiering... 98 8.11.1 Stöd till utbildning, utrustning och verksamhetsutveckling... 99 8.11.2 Myndighetsutövning mot enskild... 99 8.11.3 Kvalitetssäkring och tillsyn... 99 9 Bilagor... 103 9.1 Bilaga 1 Hållbarhetsdirektivet delar om funktionstest... 103 9.2 Bilaga 2 Det öppna systemet för provning och kontroll en utvärdering... 106 9.3 Bilaga 3 STAFS 2002:6... 109 9.4 Bilaga 4 Användningen av växtskyddsmedel och funktionstest... 113 9.5 Bilaga 5. GeWe konsults tolkning av krav som gäller för ackreditering enligt SS-EN ISO 17020:2005... 115 9.5.1 Allmänna krav på kontrollorgan... 115 9.5.2 Oberoende och opartiskhet... 115 9.5.3 Organisation och ledning... 115 9.5.4 Kvalitetssystem... 116 9.5.5 Personal... 117 9.5.6 Lokaler och utrustning... 118 9.5.7 Genomförande av kontroll (Kontrollmetoder och kontrollrutiner, Hantering av kontrollerade föremål)... 119 9.5.8 Kontrollrapport och kontrollintyg... 120 9.5.9 Underleverantörer... 121 9.5.10 Klagomål och omprövning... 121

9.5.11 Samarbete... 122 9.6 Bilaga 6 SWEDAC:s priser 2009... 122 9.7 Bilaga 7. Intressenter inbjudna till Jordbruksverkets funktionstestseminarium den 11 maj... 123 9.8 Bilaga 8. Angående beräkningen av antalet sprutor i avsnitt 3.4.6... 123 9.9 Bilaga 9 Bekämpningstekniken för växthuskulturer... 124 9.9.1 Handsprutning... 124 9.9.2 Sprutrobot... 126 9.9.3 Kalldimning... 127 9.9.4 Sprutramp... 128 9.9.5 Bevattning... 129 9.9.6 Karaktäristiskt för bekämpningsteknik i växthus... 129

1 Förslag Jordbruksverkets förslag med anledning av ett uppdrag i regleringsbrevet till hur artikel 8 kontroll av utrustning i bruk i EU direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel ska införlivas i Sverige. 1 1.1 Förslag till organisation av kontrollen av utrustning i bruk för spridning av växtskyddsmedel Med stöd av en utökning av 14 kapitlet i miljöbalken bör regeringen ändra i Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel så att Jordbruksverket som i dag ansvarar för den frivilliga funktionstestverksamheten får ansvaret att meddela de föreskrifter som behövs för att införliva artikel 8 i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. 1.1.1 Införlivandet av Hållbarhetsdirektivet Artikel 8 Kontroll av utrustning i bruk (se bilaga 9.1) 1 Utrustning för spridning av växtskyddsmedel ska kontrolleras med jämna mellanrum. Jordbruksverket föreslår att det för de utrustningar för vilka det redan finns harmoniserade standarder och för vilka det redan nu finns ett frivilligt system för funktionstest ställs krav på att utrustningar som används är funktionstestade, se 8.1.1. Intervallerna mellan testen bör i bli vart annat år, det samma som rekommenderats i dagens frivilliga system, se 8.2. Blir standarden på landets sprutor i framtiden påtagligt bättre bör intervallet kunna förlängas. För utrustningar för vilka det ännu inte finns harmoniserade standarder bör arbete inledas med en riskbedömning när det gäller människors hälsa och miljön, som även omfattar en bedömning av omfattningen av användningen av utrustningen för att när harmoniserade standarder finns framtagna, ta ställning till om de ska omfattas av kravet eller om undantaget i 3 ska utnyttjas, Se 8.1.2-8.1.3, 8.1.5 2 Medlemsstaterna ska senast 2016, se till att åtminstone en kontroll av utrustning har genomförts. Introduktionen av systemet bör ske genom att krav ställs på att utrustning som ska användas och för vilken det finns harmoniserade standarder måste vara funktionstestad. Detta krav ställs först i hälften av landets kommuner och ett år senare i de resterande, se 8.3 och figur 5.1 Ny utrustning anses som funktionstestad vid leverans och är därefter med i systemet. 3 Om möjlighet att göra undantag från 1 och 2 genom en riskbedömning för människors hälsa och miljön I vad mån undantagen 3 ska utnyttjas beror på resultatet i riskbedömning för människors hälsa och miljön och i standardiseringsarbete, se 8.1.2-8.1.3, samt eventuellt för utrustningar som behandlas i 8.1.5. 1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel 1

4 Om kraven som ska ställas på utrustningen för spridning av bekämpningsmedel. Test som utförs enligt framtagna standarder uppfyller kraven. Även test gjorda i utlandet som uppfyller kraven bör godkännas, 8.5. Sverige bör även fortsättningsvis engagera sig i framtagandet av standarder, se 8.9. 5 Om krav på att användare ska genomföra regelbunden kalibrering och tekniska kontroller av utrustningen, är i linje med de nuvarande svenska regelverken. Den behörighet som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel innehåller redan idag utbildning i kalibrering. I ett svenskt funktionstest ska funktionstestaren kontrollera att sprutan kan kalibreras för olika bekämpningssituationer. Genom rådgivningsmomentet, se 3.1, finns också möjlighet för funktionstestaren att även fortsättningsvis ge användarna råd om kalibrering. I övrigt införlivas inte denna punkt genom detta förslag utan det får ske genom utbildningarna som föreskrivs i artikel 5. 6 om vem som genomför funktionstestverksamheten och kvalitetssäkring av den samt godkännande av andra länders funktionstest. Jordbruksverket bör få meddela föreskrifter om vilka som är godkända organ för denna verksamhet samt skyldighet att meddela Europeiska kommissionen om detta. Jordbruksverket bör också få meddela föreskrifter om godkännandesystem som gör det möjligt att bekräfta de kontroller och erkänna de bevis som utfärdats av andra medlemsstater. Se 8.8. Genom förslagen i 8.5 erkänner vi andra länders funktionstest och funktionstestare. 7 åtgärder som avser ändring i kraven på utrustningen Sverige bör även fortsättningsvis delta i standardiseringsarbetet, se 8.9. 1.2 Förslag till författningsändringar, se 8.6 Obligatoriet införs genom att regeringen genom en ändring i 14 kapitlet i miljöbalken ges befogenhet att i Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel ge Jordbruksverket möjlighet att förhindra användningen av icke funktionstestad utrustning. Jordbruksverket bör också ges möjlighet att ge dispens från kraven så länge det ryms inom direktivet. Jordbruksverket bör ges rätt att finansiera sina kostnader genom avgifter. 1.2.1 Förslag till ändring av 14 kapitlet Kemiska produkter och biotekniska organismer. I 14 kapitlet 8 miljöbalken, som anger när regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela föreskrifter, införs en punkt 9 "sådana kontroller av utrustning för spridning av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor som ska utföras enligt hållbarhetsdirektivet samt om godkännande av sådana kontroller". Denna skrivning innebär också att listan i 14 kapitlets 3 miljöbalken bör kompletteras med en hänvisning till hållbarhetsdirektivet. 1.2.2 Förslag till ändring i Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel Inledande bestämmelser 1 Denna förordning är meddelad med stöd av 14 kapitlet 8 miljöbalken ifråga om 33-41 a 2

Spridning av växtskyddsmedel 41 a Jordbruksverket får meddela föreskrifter om kontroll av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om krav på att sådana kontroller utförs. Krav på kontroller m.m. (Ny rubrik) 43 b Jordbruksverket får meddela föreskrifter om godkännandesystem som gör det möjligt att bekräfta de kontroller och erkännandebevis om kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel som utfärdats av andra medlemsstater inom Europeiska unionen Informationsutbyte inom Europeiska unionen m.m. 56 Jordbruksverket ska underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om de organ som är ansvariga att genomföra kontrollsystem i enlighet med hållbarhetsdirektivets bestämmelser om kontroll av utrustning i bruk. 1.3 Ansvarsfördelning mellan parter Ansvaret för kontrollen enligt hållbarhetsdirektivet av utrustning för spridning av bekämpningsmedel bör ligga på Jordbruksverket. Jordbruksverket föreslår att tillsyn, kontroller, tillsynsvägledning, straff, sanktioner, överklaganden med mera ska ske i enlighet med vad som gäller i miljöbalken. Detta innebär att kommunerna har ansvaret för den operativa tillsynen. De nuvarande funktionstestarna bör vara en stor del av funktionstestverksamheten även i det obligatoriska systemet. Jordbruksverket och SIS bör liksom tidigare ta ett gemensamt ansvar i standardiseringsarbetet. Jordbruksverket anser att ett funktionstest inte är att betrakta som myndighetsutövning mot enskild, se 6.5.3. Frågan har dock inte prövats juridiskt. För den händelse att ett funktionstest är att betrakta som myndighetsutövning mot enskild, föreslår verket att själva beslutet om en utrustning ska godkännas eller inte, flyttas till Jordbruksverket, se 8.7. 1.4 Kvalitetskontroll I första hand föreslås att Jordbruksverket inför ett system för att garantera kvalitén i funktionstestverksamheten. Organisatoriskt kan denna läggas på en annan del av Jordbruksverket, se 6.7.2.3. Om funktionstest måste verka inom Lagen om teknisk kontroll SFS (1992:1119), bör funktionstestare ackrediteras som kontrollorgan av typ C. Detta är ett sammantaget sämre alternativ för funktionstestverksamheten än en särskild kontrollordning. 3

1.5 Finansiering av kostnader 1.5.1 Sammanställning av kostnader Kostnaderna, liksom nyttan, varierar stort beroende av hur många sprutor som kommer att kontrolleras. Tabell 1.1 Kostnad för test (miljoner kronor) vid några olika antal sprutor i landet. Testkostnaden inkl. eget arb. beräknas bli ca 4000 kr antal sprutor i Sverige (st) 4000 8000 10000 12000 14000 test varje år 16 32 40 48 56 Test vartannat år 8 16 20 24 28 Test vart tredje år 5 11 13 16 19 Tillsyn enligt miljöbalken, se 6.3.2 (milj kr) 0,3 0,6 0,8 0,9 1,1 1.5.2 Sammanställning av statens och kommuners kostnader Tabell 1.2. (även som tabell 8.2 i kapitel 8) Samanställning av statens och kommuners kostnader. Förutsättningarna är 12 000 utrustningar samt test vartannat år vilket ger behov av 60 nya funktionstestare (+ dagens 30) som testar 65-70 utrustningar om året. Som befintliga räknas budgeterade för 2009. 1:23 är Jordbruksverkets anslagspost för återförda handelsgödsels- och bekämpningsmedelsskatt. Eftersom handelsgödselskatten kommer att avskaffas så återstår efter initialskedet bekämpningsmedelsskatt, återföring av andra skatter, eller avgifter. För bidrag till inköp av testutrustningar kan investeringsstöd ur landsbygdsprogrammet bli aktuellt. Initial engångs kostnader (tkr) Nya finansiering Befintliga finansiering Riskbedömning 2200 1:23 (Extra) utbildningar 1200 1:23 300 1:23 Bidrag till utrustningar 7500 1:23, LBU 1500 1:23 Till följd av myndighetsutövning mot enskild.. 500 1:23 Summa på anslaget 1:23 10900 1800 Återkommande årliga kostnader (tkr) Kvalitetssäkring 450 Avgift Alt B Ackreditering +tekn. koll 1800 Avgift Standardisering 1:23 1300 1:23 (Ökad) verksamhet 100 1:23 586 2 1:23 Tillsyn 780 Avgift Till följd av myndighetsutövning mot enskild.. 275 1:23 Summa på anslaget 1:23 100 1886 2 innehåller Lön se 6.6 och delar av det som beskrivs i 8.10.3.3 4

2 Inledning Ogräs-, svamp- och insektsangrepp orsakar olika typer av olägenheter inom all slags odling. Det kan vara sänkt skörd, försämrad kvalitet på ätliga produkter eller estetiska och praktiska problem i exempelvis offentliga miljöer. Människan har i alla tider med olika medel försökt att bekämpa dessa skadegörare. Sedan 1950-talet har man, utöver alla medel man tidigare tagit till, haft tillgång till syntetiskt framställda kemiska preparat. Medvetenheten om att kemiska produkter kan medföra risker för arbetsmiljön, den yttre miljön och för de producerade livsmedlen har efterhand ökat. 3 Sedan 1986 finns det i Sverige handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen. Till att börja med låg fokus på att hålla nere mängden bekämpningsmedel men sedan år 2002 har fokus flyttats till korrekt hantering och riskminskning. En bra hantering kan minska halterna av bekämpningsmedel i omgivningen betydligt, trots att den använda mängden är i stort sett oförändrad. Viktiga ogräs och växtskyddsproblem kan också klaras genom förebyggande och alternativa metoder. Den kemiska bekämpningen behöver då användas först när andra metoder inte räcker till. 4 Vid spridning av kemiska bekämpningsmedel är det viktigt att utrustningen som används är i gott skick att medlen hamnar där de är avsedda att hamna. Reglerna för funktionstest av utrustning för spridning av växtskyddsmedel är utformade för att kontrollera att sprutorna utifrån sina förutsättningar gör detta. Funktionstest har, för de typer av utrustningar där de tillämpats, av utrustningarnas ägare bedömts leda till: Säkrare arbetsmiljö för sprutföraren Mindre risk för den yttre miljön Bättre förutsättningar för fullgod effekt av behandling med lägsta möjliga dos Större driftssäkerhet. Sammantaget torde detta förutom yttre och inre miljönytta dessutom leda till att funktionstest bidrar till en effektivare och mer ekonomisk livsmedelsproduktion. 5 2.1 Uppdraget Jordbruksverket fick i regleringsbrevet för 2009 ett uppdrag av regeringen: System för funktionstest av utrustning för spridning av växtskyddsmedel Jordbruksverket ska utreda förslag till system för obligatoriskt funktionstest av utrustning för spridning av växtskyddsmedel vid yrkesmässig användning, inklusive dess omfattning och motiv för detta, med anledning av kommande direktiv inom den Europiska gemenskapen om hållbar användning av bekämpningsmedel. Uppdraget innefattar förslag till organisation och författningsändringar liksom kostnader och förslag till finansiering av dessa. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2009. Genom en ändring i regleringsbrevet den 25 juni ändrades senaste redovisningsdatum till den 1 december 2009. 3 Sundgren m.fl. Säker bekämpning Natur & Kultur 2009. 4 Ibid 5 Jordbruksverket 2004. Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktssprutor SJV rapport 2004:17 s 45 5

Direktivet om Hållbar användning av bekämpningsmedel har antagits först av EU parlamentet och den 24 september av Rådet. Den 24 november publicerades direktivet EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel i Europeiska unionens officiella tidning En redovisning av ett liknande regeringsuppdrag som genomfördes 2003/04 finns redovisat i Jordbruksverkets rapport 2004:17 Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktsprutor. 2.2 Avgränsningar I rapporten 2004:17 utreds för och nackdelar med en obligatorisk verksamhet jämfört med fortsatt frivilliga funktionstest för bom- och fläktsprutor. I och med besluten i Hållbarhetsdirektivet så är den frågan avgjord och behandlas därför inte i rapporten, men nyttan av funktionstest kommer exempelvis in i utredningen i avvägningen av tidsintervall mellan test och vid bedömningen av funktionstest av utrustningar för vilka vi ännu inte har genomfört funktionstest i Sverige. I rapport 2004:17 behandlas inte heller frågan om nya sprutors funktion ur perspektivet påverkan på den yttre miljön. I och med att påverkan på den yttre miljön kommer med i maskindirektivet genom beslut i april 2009, se 3.5, så bör även funktionstestverksamheten stå i samklang med dessa regler. Det är de övergripande funktionerna som ska med i förslaget. Mycket arbete med regelverk, kvalitetssäkring etc. kommer att återstå att göra även efter att rapporten tagits fram. 2.3 Arbetet genomförs som ett projekt Arbetet med uppdraget har genomförts som ett projekt med Johan Wahlander som projektledare. I arbetsgruppen knutet till projektet har: Charlotta Andersson, Växtavdelningen, Magnus Sandström, Växtskyddsenheten och Torben Söderberg, Miljöenheten deltagit. Dessutom har Per O Folkeson, gårdsstödsenheten och Christina Larsson, kontrollenheten hjälpt till med texter om Tvärvillkor 3.4.9.1 och 6.4.3. samt Kirsi Heinonen landsbygdsavdelningen till avsnitt 6.4.6. För att få andra intressenters syn på uppdraget anordnades ett seminarium den 11 maj 2009 på Jordbruksverket. Till seminariet inbjöds myndigheter, organisationer, forskare, funktionstestare och miljöorganisationer. Seminariet finns utförligare beskrivet i kapitel 4. De intressenter som inbjöds till seminariet har även fått en senare möjlighet i oktober november 2009 att komma med synpunkter på materialet. 6

3 Bakgrund 3.1 Vad är ett funktionstest Den svenska funktionstestverksamheten finns reglerade i föreskriften SJVFS 2006:18 6 Ett svenskt funktionstest av lantbrukssprutor består av tre huvudmoment: 1. Teknisk kontroll av sprutan. För själva testen, det vill säga mätning och bedömning av sprutans egenskaper, finns tekniska krav och ett testprotokoll som alltid ska följas. De tekniska kraven är de som finns i Europastandarden SS-EN 13790 och några tilläggskrav. De delar som omfattas av testen är kraftöverföring, pump, omröring, manometer, tank, armatur, ledningar, filtrering, bom, vätskefördelning och efterdropp. Funktionstestarna rekommenderas även att i förekommande fall om möjligt kontrollera hjulen och hjulupphängning på sprutorna. 2. Reparation av enklare fel. Reparationer av enklare fel och justeringar av sprutan kan i viss utsträckning göras direkt i samband med testen, om sprutägaren så önskar. För mer omfattande åtgärder kan tid eventuellt bokas för omtest. 3. Information och rådgivning till sprutföraren. Detta gäller bland annat kalibrering av sprutan och spridningsbild där denna annars inte framkommit i testen av sprutan. Funktionstestaren kan också dela ut informationsmaterial. För att informationsmomentet ska ske på ett bra sätt så rekommenderas sprutägaren/föraren att närvara vid testen. En spruta som uppfyller kraven förses med kontrollmärke. Funktionstest utförs av privata företag. Testutförare måste genomgå en fyradagars grundutbildning innan de blir behöriga att testa sprutor. Som ett förkunskapskrav gäller att den blivande testaren ska vara behörig att använda bekämpningsmedel och således måste ha genomgått behörighetsutbildningen. Antalet godkända testutförare var 130 stycken i augusti 2008, se figur 3.5. Godkänd grundutbildning ger behörighet som gäller i fem år. Testutförarna måste också delta i den vidare- och repetitionsutbildning som ordnas för dem för att få behålla sin behörighet. Enligt Jordbruksverkets mening är systemet med funktionstestare och det regelverk de testar efter att se som ett öppet system eftersom vem som helst som uppfyller kraven kan bli funktionstestare. 3.2 EU-direktiv om Hållbar användning av bekämpningsmedel Svenska funktionstest har hittills varit frivilliga. I EU-direktivet om Hållbar användning blir kontrollerna obligatoriska. Regeringsuppdraget är att utreda hur funktionstestverksamheten ska vara i ett obligatoriskt system under detta direktiv. EU-direktivet om Hållbar användning grundar sig på artikel 175 i EG-fördraget, och är således ett minimidirektiv vilket innebär att det sätter en lägsta nivå. Ett medlemsland får ha strängare regler om det anser detta lämpligt. EU direktivet om Hållbar användnings delar om kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, huvudsakligen artikel 8, som finns i bilaga 1. 6 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för funktionstest av lantbrukssprutor. 7

3.2.1 Obligatorium, Tidpunkter och intervall Medlemsstaterna ska se till att utrustning för spridning av bekämpningsmedel i yrkesmässig användning kontrolleras med jämna mellanrum. Kontrollerna ska ske minst vart femte år fram till 2020 och därefter minst vart tredje år. 7 Senast år 2016 8 ska all utrustning vara testad åtminstone en gång och ny utrustning ska vara testad senast 5 år efter inköpet. 9 3.2.2 Spridningsutrustningar som vi inte har med i systemet. Det finns en möjlighet att ställa andra krav på tidplaner och intervall för utrustning som inte används till att spruta med (exempelvis penslar), för bärbar utrustning och för utrustning som används i mycket liten omfattning. Hit kan dock inte räknas utrustning för tåg, flygbesprutning och utrustning med sprutbommar på över 3 meter. För bärbar 10 utrustning kan Sverige dessutom ge undantag från kraven på kontroll. Detta kräver att en riskbedömning görs med avseende på människors hälsa och miljö. Riskbedömningen ska även innehålla en bedömning av hur stor användningen är. För att man helt ska kunna undanta bärbara utrustningar så måste man dessutom se till att alla som bedriver verksamhet med bekämpningsmedel fått information om att tillbehören måste bytas ut med jämna mellanrum och de risker som är förknippade med utrustningen. Dessutom måste utbildningen i att använda kemiska bekämpningsmedel innehålla utbildning i hur denna utrustning används. 11 I de svenska kursplanerna för behörighetsutbildning ingår redan i dag ett pratiskt moment med övning med ryggsprutans hantering och kalibrering 12. 3.2.3 De tekniska kraven på funktionstest De tekniska kraven som ska uppfyllas finns i bilaga II till direktivet. Momenten är de samma som i standarden SS-EN 13790. Detta är inte så underligt eftersom utrustning som uppfyller de standarder som utarbetas enligt artikel 20.1 ska antas uppfylla de grundläggande hälso-, säkerhets- och miljökraven. Hur dessa standarder ska kunna anpassas till ny kunskap finns beskrivet i Artikel 20 och 21. 3.2.4 Kalibrering Yrkesmässiga användare ska genomföra regelbunden kalibrering och tekniska kontroller av utrustningen för spridning av bekämpningsmedel i enlighet med behörighetsutbildningen. 13 Hur kalibrering ska genomföras är i dag ett moment i de obligatoriska utbildningarna för att få 7 rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (6124/2008 C6-0323/2008 2006/0132(COD)) 1 P6_TA-PROV(2008)0011 Artikel 8 pkt 1 8 Sju år efter att direktivet har trätt i kraft. Rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (6124/2008 C6-0323/2008 2006/0132(COD)) 1 P6_TA- PROV(2008)0011 Artikel 8 pkt 2 9 IBID pkt 2 10 Egentligen handhållen utrustning för spridning av bekämpningsmedel eller ryggburna sprutor 11 Rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (6124/2008 C6-0323/2008 2006/0132(COD)) 1 P6_TA-PROV(2008)0011 Artikel 8 pkt 3 12 Kursplan för grundkurs och fortbildningskurs i användningen av växtskyddsmedel beslutad 2007-11-06. 13 Rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (6124/2008 C6-0323/2008 2006/0132(COD)) 1 P6_TA-PROV(2008)0011 Artikel 8 pkt 5 8

använda kemiska bekämpningsmedel. De metoder för kalibrering som visas vid ett funktionstest bör vara i överensstämmelse med de metoder som lärs ut vid dessa utbildningar. Sprutinnehavaren/sprutföraren bör redan i dag efter funktionstestet själv kunna göra en korrekt kalibrering av sprutan. 14 3.2.5 Godkännandesystem Varje medlemsstat ska införa godkännandesystem som gör det möjligt att bekräfta de kontroller och erkänna de bevis som utfärdats av andra medlemsstater. Medlemsstaterna ska sträva efter att erkänna utbildningsbevis 15 av sprutor som har utfärdats i andra medlemsstater förutsatt att intervallen för kontroller som anges i punkt 1 respekteras. 3.3 Rapport 2004:17 Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktsprutor 16 Jordbruksverket utredde under 2003/2004 möjligheterna att införa obligatoriska funktionstest. Arbetet resulterade i en rapport Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktsprutor med nummer 2004:17. I uppdraget ingick att belysa möjligheterna och konsekvenserna av att införa krav på användning av funktionstestade lantbrukssprutor och fläktsprutor vid bekämpning inklusive förslag på hur ett sådant införande skulle kunna genomföras. Rapport 2004:17 innehåller mycket matnyttigt för en läsare som är intresserad av funktionstestverksamheten. Genom antagandet av Hållbarhetsdirektivet så är emellertid många av frågeställningarna i rapport 2004:17 redan avgjorda och tas därför inte upp i den här rapporten. Den läsare som intresserad av avvägningar om funktionstest av lantbrukssprutor kan dock ha nytta av att veta att i rapporten 2004:17 ges en bakgrund till funktionstestverksamheten i Sverige och behovet av förändring. Där finns en internationell jämförelse med läget i andra europeiska länder. Miljönyttan av funktionstester och anpassning till internationella krav finns beskrivna i ett kapitel och olika utvecklingsvägar, funktioner med mera som är oberoende utav vilken väg man väljer. Vilka sprutor som Jordbruksverket då ansåg borde omfattas av verksamheten och eventuella följder av geografiska och produktionsrelaterade skillnader beskrevs. Utifrån allt detta valde Jordbruksverket ett förslag om hur målet om en förbättrad testverksamhet borde nås och vilka konsekvenserna skulle bli av det förslaget. 3.3.1 Om funktionstest i Sverige Utredningen konstaterade att en funktionstestverksamhet med en hög andel testade sprutor väl passade in i Jordbruksverkets ambition för den framtida användningen av bekämpningsmedel, att användningen av bekämpningsmedel skulle vara långsiktigt hållbar på en risknivå som kunde accepteras. Detta eftersom möjligheterna att uppnå de önskade målen var beroende av att 14 SJVFS 2008:1 15 förmodligen en felöversättning där utbildningsbevis egentligen borde vara godkännande 16 Jordbruksverket 2004. Införande av obligtoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktssprutor SJV rapport 2004:17 9

framtagen teknik används och fungerar på avsett sätt. Syftet med testverksamheten var (och är) att minska riskerna för yttre miljö och arbetsmiljö genom provning och kontroll för en god funktion hos sprutorna samt att ge sprutägaren information om förutsättningarna för att nå bästa bekämpningsresultat. I Sverige sker frivilliga funktionstest av lantbrukssprutor sedan år 1988. Jordbruksverket är huvudman för verksamheten. Det finns tekniska krav och ett testprotokoll som alltid ska följas. System för funktionstester finns även i många andra europeiska länder. Både frivilliga och obligatoriska system förekommer, men obligatoriska system blir allt vanligare. Bra spridningsjämnhet vid bekämpningen är en nödvändighet om låga doser ska kunna användas med bibehållen effektivitet. Fel som kan innebära mer direkta risker för miljön är, läckage i olika former, det kan läcka i pumpar men även i slangar, rör och kopplingar. Droppskydd kan antingen saknas eller vara dåliga. Den typen av läckage orsakar punktbelastningar av bekämpningsmedel på de platser där sprutorna fylls och förvaras under säsongen, ofta grusade eller hårdgjorda ytor. I olika studier, pekas denna typ av föroreningskällor ut som troliga orsaker till att bekämpningsmedel senare återfinns i vatten. Storleken på tankarna på förekommande svenska lantbrukssprutor anges i rapport 2004:17 variera mellan 600 och 7 000 liter. Man kan alltså ha mellan 4 och 50 hektardoser färdigblandad sprutvätska i dessa som kan läcka ut mer eller mindre, antingen på grund av läckage eller på grund av totalhaveri. Det förekommer att sprutor välter vid transporter eller tappar hjul på grund av slitna hjullager. Brott på gamla slangar och andra akuta fel gör att brukaren måste tömma sprutan för att kunna reparera. Ett förebyggande kontrollsystem som inkluderar rådgivningsinsatser minskar riskerna för spruthaverier. Som en del av uppdraget 2003/04 lät Jordbruksverket genomföra en studie av vilka fel som upptäcktes vid 240 funktionstester under våren 2004. Studien visade på ett stort behov av att förbättra sprutornas status. Totalt redovisades att 73 procent av sprutorna hade något slags fel som behövde åtgärdas innan sprutan kunde godkännas. Antalet sprutor med någon typ av läckage eller efterdropp uppgick till 47 %. Efter genomgånget test var det 8 procent av sprutorna som inte kunde godkännas utan krävde större åtgärder än vad testaren kunde utföra på plats. De fullständiga beskrivningarna av miljöeffekterna av funktionstestverksamheten från rapporten 2004:13 finns i avsnitt 4.5. 3.3.2 Överväganden och förslag i rapport 2004:17 I rapport 2004:17 gjordes följande överväganden om funktionstestverksamheten: Att fortsätta verksamheten på det sätt den bedrivits fram till dess bedömdes inte vara uthålligt eftersom: Gällande lagstiftning inte tillät den utveckling av systemet som var nödvändig. Det fanns ingen kvalitetskontroll av testarna. Länsstyrelserna, som utförde uppgifter nödvändiga för att systemet skulle fungera, hade sett sig tvingade att prioritera ner denna uppgift. Många sprutor var i dålig kondition. 10

Funktionstestverksamhet bedömdes vara värdefull eftersom Funktionstest visade på fel och brister hos sprutor i dålig kondition. Funktionstest gav goda möjligheter att informera lantbrukaren såväl om sprutans underhåll som om dess användning. Om funktionstester blev obligatoriska kunde fler av dem som ansvarar för och använder sprutorna nås. Inom EU pågick arbetet med en temastrategi som förordar funktionstest (KOM (2002) 349 slutlig). Den skulle kunna leda till att gemensamma regler för funktionstester infördes framöver. Funktionstest låg i linje med arbetet i temastrategin och även utvecklingen i en stor del av övriga EU-länder 17. Utredningen fann därför att en ökad anslutning och förbättrad kvalitet i funktionstestverksamheten var önskvärd. Flera utvecklingsvägar att vidareutveckla funktionstestverksamheten och uppnå målet om en mycket hög andel funktionstestade sprutor undersöktes. Utredningen fann att förutsättningarna för att målet om ökad anslutning och förbättrad kvalitet i verksamheten bäst kunde uppnås genom ett förbud mot sprutning med ej testad spruta enligt miljöbalken. Jordbruksverket föreslog att verket i förordningen (1998:941) om bekämpningsmedel eller i den växtskyddsförordning som var tänkt att ersätta bekämpningsmedelsförordningen, ges befogenhet att ställa krav på funktionstestad spruta. Krav ställs på alla sprutor av de typer som används i lantbruket och fruktodlingen. Kravet skulle gälla i hela landet utan undantag och intervallet mellan testen föreslogs bli vartannat år. Krav på kvalitetskontroll av funktionstestarna, liksom rapporteringskrav över hur många test som genomförts föreslogs också ingå i föreskriften. I och med att kravet på funktionstest skulle ligga i miljöbalken föreslogs kommunerna få ansvaret för tillsynen. Jordbruksverket föreslog att krav skulle ställas på att funktionstest skulle uppfylla standarden SS-EN 13790 inom 3 år efter införandet av obligatoriet. I utredningen föreslogs att länsstyrelsens skyldighet att hålla en kontaktperson för funktionstestverksamheten skulle upphävas och att Jordbruksverket skulle ta över hela ansvaret för regeltillämpning och administration. Kostnaden för ett funktionstest uppskattades bli i intervallet 2 000-3 500 kronor per test. Denna kostnad måste i normalfallet betalas vartannat år och för en sprutägare med normal användning motsvarade den 2,5 3,0 procent av bekämpningskostnaden. En bedömning av totalkostnaden för funktionstestverksamheten låg i storleksordningen 20 miljoner kronor per år givet att antalet sprutor var cirka 19 000 som utredningen beräknade. Utredningen studerade flera andra sätt att uppnå målet om en funktionstestverksamhet med hög anslutning. Förutom förslaget om förbud mot användning av icke testad spruta bedömdes ett miljöstöd för funktionstest vara en möjlig väg att uppnå målet. Att ta in funktionstest som ett tvärvillkor för att lantbrukare skulle få direktstöd från EU ansågs inte vara lämpligt. Detta eftersom det inte fanns någon möjlighet att knyta funktionstestverksamheten till vare sig verksamhetskrav eller hävdkrav. 17 Denna förutsägelse har genom att arbetet med en temastrategi har lett fram till Hållbarhetsdirektivet, slagit in 11

3.4 Utveckling för funktionstest efter rapport SJV 2004:17 3.4.1 Standardiseringsarbete. Standardiseringsarbete bedrivs i Sverige av SIS, Swedish Standards Institute. SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. I det internationella samarbetet tillvaratar SIS svenska medlemmars intressen och inriktar sig på att effektivisera processen med att ta fram och införa nya standarder. 18 Jordbruksverket är medlem i SIS och har där varit den största nordiska finansiären i framtagandet av standarden SS-EN 13790 och översättningen till svenska av denna standard. Jordbruksverket medverkar också i framtagandet av andra standarder inom sprutteknikområdet. Jordbruksverket stöttar SIS verksamhet och har under 2009 avsatt 1,3 miljoner kronor samt eget deltagande i detta arbete. En europeisk standard för funktionstest av sprutor i bruk, SS-EN 13790 (del 1 bomsprutor och del 2 fläktsprutor för träd och buskar), blev klar 2003. Reglerna och riktlinjerna i SS-EN 13790 passar bättre för dagens sprutor och ger bättre stöd för till exempel test av maskiner med pumpar som kan leverera stora flöden och höga tryck, än de tidigare svenska reglerna. Det finns även de vanliga fördelarna med att följa en internationell standard jämfört med nationella regler. Exempelvis underlättar det bilaterala erkännanden av andra länders test. 19 För konstruktion och tillverkning av nya maskiner finns också standarder (SS-EN 12761, del 1 allmän, del 2 bomsprutor och del 3 fläktsprutor för träd och buskar). Utöver det finns en ISOstandard (ISO-19932) för ny handhållen utrustning (ryggsprutor med och utan trycksatt tank, större än 5 liter) som innehåller både krav och testmetoder som rör både tillverkning av nya sprutor och funktion av sprutor i bruk. I olika länder i Europa finns krav på ny utrustning med normer för det egna landet, t ex i Tyskland har de Richtlinjen för alla typer av ny appliceringsutrustning. Italien och Belgien har också utvecklat egna krav för funktionstest av växthussprutor. 20 I Sverige finns för närvarande inte riktlinjer för att kunna testa alla utrustningar som finns på marknaden. I SS-EN 13790 finns, del 1 för bomsprutor och del 2 för fläktsprutor. Sverige ställer i dagsläget inga speciella krav på konstruktion och tillverkning av sprututrustning utöver maskindirektivet se 3.5. SS-EN 13790 innehåller ett moment om vätskefördelning i bommens längdriktning, som kan mätas med två olika metoder, antingen genom att sprutvätskan samlas in med testutrustningen, en så kallade patternator (se omslagsbilden) eller att munstycksflödet mäts, se figur 3.1, samtidigt som tryckfallet ut till olika bomsektioner kontrolleras. En jämförande utvärdering av de två metoderna kommer att utföras under revisionen av standard för att utvärdera om någon av metoderna är att föredra. 21 18 http://www.sis.se/desktopdefault.aspx?tabid=21&menuitemid=9204 2009-04-23 19 Konsekvensutredning med anledning av ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för funktionstest av lantbrukssprutor och införande av allmänna råd och en andra bilaga. 20 Eskil Nilsson, VISAVI, pers. medd. 21 SS-EN 13790 del 1. 4.10 Vätskefördelning i bomens längdriktning ANM. 2 12

Jordbruksverket har beviljat stöd till utrustning avsedd att testa i enlighet med någondera av de två metoderna. Metoderna har för och nackdelar men en väsentlig är skillnaden i mobilitet. Patternatorn är betydligt mindre mobil än munstycksflödesmätare. Det är också en betydligt större investering, se 3.4.3.1. Men patternatorn ger bättre mätresultat som även inkluderar munstyckenas spridningsbild. Ur svensk synvinkel bör det därför finnas starka skäl för att ha kvar båda metoderna. Figur 3.1 Demonstration av munstyckesfödesmätare. (foto Johan Wahlander) Standarden SS-EN 13790 beskriver hur test ska genomföras, huvudsakligen ur teknisk synvinkel. Av standarden framgår att ytterligare officiella eller rättsliga specifikationer, till exempel hur funktionstestverksamheten ska ledas, vilka organisationer som ska vara auktoriserade att utföra funktionstest, tidsintervall mellan funktionstest etc. behövs. Enligt standarden så ska standarden vara den logiska länken mellan utrustning av god kvalité och välutbildade och engagerade användare. 22 Ett test med en standard i botten ger större möjlighet till att kvalitetssäkra verksamheten. Något som kan tänkas vara positivt för de organisationer som har regelverk som kräver funktionstestad spruta. 23 22 Konsekvensutredning med anledning av ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för funktionstest av lantbrukssprutor och införande av allmänna råd och en andra bilaga. 23 Konsekvensutredning med anledning av ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för funktionstest av lantbrukssprutor och införande av allmänna råd och en andra bilaga. 13

I princip berör SS-EN 13790 alla de delar av sprutan som är viktiga för funktion, användning och miljösäkerhet. För sprutor med bom är huvudpunkterna; kraftöverföringsaxel och dess skydd, pump, omrörning, tank, armatur inkl. manometer och annan styrutrustning, rör, slangar, filter, bom, munstycken och efterdropp samt spridningsbild. För fläktsprutor skiljer sig reglerna från de för sprutor med bom i punkten spridningsbild. I del 2 finns dessutom en punkt om fläktens funktion och skydd. Test enligt den svenska tillämpningen av standarden tar i genomsnitt cirka ½ - 1 timme längre tid än test enligt de riktlinjer som tidigare gällde. Eftersom utrustning för test enligt SS- EN 13790 kan vara tekniskt mer komplicerad att handha, krävs en större utbildnings- och supportinsats än tidigare från de företag som säljer funktionstestutrustning till funktionstestarna. Detta har höjt priset för utförda funktionstest 24. Obligatoriska tester av maskiner i bruk som utföras enligt harmoniserade standarder 25 ska enligt Hållbarhetsdirektivet anses uppfylla kraven 26. Den Europeiska standardiseringskommiten 27 (CEN) fick en preliminär förfrågan från Kommissionen under hösten 2008 angående revision av SS-EN 13790 och utveckling av nya behövliga standarder. CEN ställde sig positiv till förfrågan. I mars 2009 la CEN fram en Draft resolution där man accepterar ett mandat från Kommissionen (c016_2009_(n8152)) att revidera befintliga och ta fram nya standarder som behövs för funktionstest av appliceringsutrustning i bruk. Efter att ha accepterat mandatet har CEN tre månader på sig att göra en tidsplan för arbetet och därefter tre år att genomföra arbetet. Standarderna bör alltså finnas på plats år 2013. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 22 april 2009, direktivet om ändringar i maskindirektivet som berör utrustning för applicering av bekämpningsmedel. CEN kommer därför parallellt även att börja arbeta med standarderna för konstruktion och tillverkning av ny utrustning se 3.5. CEN kommer att få ett mandat från Kommissionen även för detta arbete. Logiken är att man inte kan ställa högre krav vid funktionstest än man gör på ny utrustning. De båda befintliga standarderna för ny utrustning och utrustning i bruk kommer att revideras dels för att anpassas till de nya förutsättningar som kan uppstå och dels för att det enligt gjorda överenskommelser är dags för en översyn. Ordföranden och sekretariat för de båda arbetsgrupperna är klara och experter är nominerade, men eftersom det är tillverkare, leverantörer och myndigheter som tar fram standarderna och CEN även ska bjuda in representanter för konsumentintressen att delta så finns det möjlighet att påverka hur standarderna ska utformas om det finns idéer och medel till att delta i arbetet. 28 24 Konsekvensutredning med anledning av ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för funktionstest av lantbrukssprutor och införande av allmänna råd och en andra bilaga. 25 rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (6124/2008 C6-0323/2008 2006/0132(COD)) 1 P6_TA-PROV(2008)0011 Artikel 8 pkt 4 26 hållbarhetsdirektivet artikel 8:4 27 CEN The European Committee for Standardization 28 Förslag till mandatstext som KOMM presenterade för CEN under hösten 2008. I ref. mtrl. 74-2008 EN, står det under 5. Bodies to be associated 14