Omslagsbild: Kärnborrning vid Håkansboda vintern 2012-2013.

Årsredovisning 2012

Omslagsbild: Kärnborrning vid Håkansboda vintern 2012-2013.

Viktiga datum Kvartalsrapport Q1 jan mar 2013 Publiceras 16 maj 2013 Delårsrapport Q2 jan jun 2013 Publiceras 15 augusti 2013 Kvartalsrapport Q3 jan - sept 2013 Publiceras 28 november 2013 Adress Kopparberg Mineral AB (publ) Verkstadsvägen 52 714 36 Kopparberg Huvudkontor: Kopparberg Mineral AB (publ) Kungsgatan 62 753 18 Uppsala Tfn 0580-888 90 www.kopparbergmineral.se Org nr: 556704-4168

Innehållsförteckning: Kopparberg Mineral AB i korthet...5 Historisk utveckling...7 VD har ordet...8 Verksamheten i Bergslagen...10 Allmänt om Bolagets undersökningstillstånd... 10 Bergslagens geologi... 10 Håkansbodaprojektet... 10 Tvistbofältet... 12 Ställdalen Högforsprojektet... 13 Vetlandaområdet... 13 Intressebolag... 14 Nordic Iron Ore AB... 15 Norrliden Mining AB... 16 Marknadsöversikt...18 Ägarförhållanden och aktieinformation...20 EKONOMISK REDOVISNING Förvaltningsberättelse... 23 Väsentliga händelser under året... 23 Prospekteringsverksamhet... 24 Undersökningstillstånd och mineraltillgångar... 24 Håkansbodaprojektet...26 Expansionspotential i Håkansbodaområdet...26 Tvistbofältet...27 Ställdalen-Högforsprojektet...27 Vetlandaområdet...27 Övriga dotterbolag och intressebolag... 28 Väsentliga händelser efter årets utgång... 29 Noter...44 Revisionsberättelse...59 Styrelse och VD...60 Ordlista...62 Ekonomiskt utfall... 30 Risker och osäkerhetsfaktorer... 31 Flerårsjämförelse... 32 Resultatdisposition...32 Framtida utveckling... 33 Koncernresultaträkning... 34 Koncernbalansräkning... 35 Koncernens förändringar i eget kapital... 37 Kassaflödesanalys för koncernen... 38 Moderbolagets resultaträkning... 39 Moderbolagets balansräkning... 40 Moderbolagets förändringar i eget kapital... 42 Kassaflödesanalys för moderbolaget... 43 4 - Kopparberg Mineral AB (publ)

Kopparberg Mineral AB i korthet Kopparberg Mineral AB är ett prospekteringsbolag med inriktning på bas- och ädelmetaller i första hand i Bergslagen. Företaget hade per den 31 december 2012, 21 egna undersökningstillstånd med en total yta av 9 610 hektar och en bearbetningskoncession (Tvistbogruvan) om elva hektar. Bolaget hade vid årsskiftet dessutom ansökt om en sju hektar stor bearbetningskoncession för Håkansbodaförekomsten. Moderbolaget Kopparberg Mineral AB har två dotterbolag, Kopparberg Mining Exploration AB och Argo AB. Kopparberg Mining Exploration AB bedriver koncernens prospektering i Bergslagen medan Argo AB utför serviceuppdrag både internt inom koncernen och till externa kunder. Dessutom är Kopparberg Mineral AB delägare i intressebolagen Norrliden Mining AB (50,00 % ägarandel) och Nordic Iron Ore AB (20,61 % ägarandel). Verksamheten i Norrliden Mining AB inriktas mot prospektering och utvecklingsarbeten i Skelleftefältet. Detta sker främst vid förekomsten Norra Norrliden och inom Copperstone-projektet, men även genom prospektering med syfte att lokalisera nya utvecklingsbara förekomster i Skelleftefältet. Nordic Iron Ore AB är ett järnmalmsbolag med betydande tillgångar i Bergslagen. Bolagets primära målsättning är att återuppta gruvdriften i Ludvika gruvor i södra Dalarna (Blötberget och Håksberg) samt att utöka mineraltillgångarna, vilket främst sker genom fortsatt prospektering inom Väsmanfältet. Affärsidé Kopparberg Mineral AB:s affärsidé är att genom egen prospektering eller förvärv identifiera och utveckla mineraltillgångar som kan utgöra basen för en långsiktig och lönsam gruvproduktion. I senare utvecklingsskeden kommer Bolaget att söka strukturella lösningar med andra intressenter. Bolaget fokuserar sin verksamhet mot i första hand bas- och ädelmetallförekomster i Sverige. Mål Kopparberg Mineral AB:s långsiktiga målsättning är att bli en betydande aktör på mineralmarknaden med förekomster som bryts i egna eller samägda gruvor för vidare förädling med god lönsamhet. Kortsiktigt är Bolagets mål att: Utöka och utveckla projekten i Bergslagen till mineraltillgångar och mineralreserver uppskattade enligt internationella normer samt att säkra mineraliseringarna med bearbetningskoncessioner och förbereda dem för kommersiell exploatering. Inom Norrliden Mining AB utöka existerande mineraltillgångar och få dessa klassificerade enligt internationella beräkningsnormer samt att säkra dessa genom bearbetningskoncessioner och förbereda dem för exploatering. Att vara en aktiv ägare i Nordic Iron Ore AB och kompetensmässigt bidra till en snabb utveckling av Ludvika gruvor. Kopparberg Mineral AB (publ) - 5

Under året har Bergsstaten beviljat Kopparberg Mineral bearbetningskoncession för Tvistbofyndigheten. För den centrala delen av Håkansbodafältet har en extern konsult på uppdrag av Kopparberg Mineral genomfört en mineraltillgångsuppskattning. Bolaget har dessutom ansökt om bearbetningskoncession för Håkansbodagruvan. Intressebolaget Nordic Iron Ore AB har ansökt om miljötillstånd för återöppnande av Ludvika gruvor och har genomfört ett större borrprogam, vilket främst var inriktat på Väsmanförekomsten. En extern konsult har på uppdrag av intressebolaget Norrliden Mining AB genomfört en uppdaterad mineraltillgångsuppskattning för Norra Norrlidenfyndigheten. Man har även sammanställt den stora mängd information om Skelleftefältet som företaget har tillgång till. Detta gäller primärt undersökningsresultat från sulfidförekomsterna men även övrigt geologiskt, geokemiskt och geofysiskt material. Kopparberg Mineral AB Kopparberg Mining Exploration AB Ägarandel 100% Argo AB Ägarandel 100% Nordic Iron Ore AB Ägarandel 20,61% Norrliden Mining AB Ägarandel 50% Koncernen Kopparberg Mineral. 6 - Kopparberg Mineral AB (publ)

Historisk utveckling 2006 Kopparberg Mineral AB bildas och de första undersökningstillstånden beviljas av Bergsstaten. 2007 Bolaget investerar i en egen borrigg och noteras på Aktie Torget. Prospekteringsarbeten inom de egna undersökningstillstånden fortsätter. 2008 Nordic Iron Ore AB bildas tillsammans med Archelon Mineral AB och IGE Nordic AB. Undersökningar inom de egna undersökningstillstånden fortsätter. 2009 Diskussioner med Lundin Mining om förvärv av Lundin Mining Exploration AB inleds. Fortsatt prospekteringsarbete inom de egna undersökningstillstånden. 2010 Kopparberg Mineral AB förvärvar Lundin Mining Exploration AB (namnändrat till Kopparberg Mining Exploration AB). Undersökningstillstånden för Håksbergsfältet säljs till Nordic Iron Ore AB. Arbete med Evaförekomsten påbörjas och ytterligare prospekteringsarbete i Skelleftefältet inleds. Kopparberg Mineral AB och Gold Ore Resources Ltd tecknar en avsiktsförklaring om att bilda ett gemensamägt gruvutvecklingsoch prospekteringsbolag i Skelleftefältet. 2011 Kopparberg Mineral AB introduceras på NASDAQ OMX First North. Inom Håkansbodaprojektet genomförs diamantborrning. Affären med Gold Ore Resources Ltd slutförs genom att Norrliden Mining AB bildas med Kopparberg Mineral AB som operatör. 2012 Bolaget erhåller bearbetningskoncession för Tvistbofyndigheten. En oberoende konsult genomför en mineraltillgångsuppskattning för den centrala delen av Håkansbodafältet. Kopparberg Mineral ansöker om bearbetningskoncession för Håkansbodagruvan. Ytterligare diamantborrning genomförs inom Håkansbodaprojektet. Intressebolaget Norrliden Mining AB erhåller en externt uppdaterad mineraltillgångsuppskattning för Norra Norrlidenfyndigheten. En sammanställning görs av den stora mängd information om Skelleftefältet som företaget har tillgång till. Intressebolaget Nordic Iron Ore AB ansöker om miljötillstånd för återöppnande av Ludvika gruvor. Dessutom genomförs ett större borrprogam vilket främst är inriktat på Blötberget och Väsmanfältet. Nordic Iron Ore AB uppdrar åt Kopparberg Mineral AB att utarbeta underlag för återöppnandet av Ludvika gruvor. Nordic Iron Ore AB ansöker om bearbetningskoncession för Blötberget. Kopparberg Mineral AB (publ) - 7

VD har ordet: Nu tar vi nästa steg. Bästa aktieägare! Kopparberg Mineral AB är sannolikt det juniorbolag som i dagsläget bedriver den mest omfattande och systematiska prospekteringen i det mineralrika Bergslagen. Vår affärsidé är att identifiera och utveckla mineraltillgångar till ekonomiskt intressanta mineralreserver och, när projekten går in i tyngre investeringsfaser med anläggning av gruvor och anrikningsverk, hitta strukturella lösningar med andra intressenter finansiella eller industriella. Tack vare en effektiv organisation, en utomordentligt kompetent styrelse med betydande geologisk, gruvteknisk och finansiell kompetens och erfarenhet samt ett omfattande svenskt och internationellt nätverk, kan verksamheten snabbt drivas framåt och växlas upp för att genomföra omfattande studier med målsättningen att utveckla fyndigheter till fungerande gruvor. Efter att Bolaget förvärvat Lundin Mining Exploration AB för tre år sedan har vi utvärderat de mineralförekomster köpet medförde och kunnat plocka russinen ur kakan. Vi har paketerat förekomsterna i tre företag: Nordic Iron Ore AB med betydande järnmalmsförekomster i Bergslagen, i vilket Kopparberg Mineral äger 20,61 %, Norrliden Mining AB med omfattande sulfidförekomster i Skelleftefältet, i vilket Kopparberg Mineral äger 50,00 % och är operatör samt det helägda Kopparberg Mining Exploration AB med sulfidförekomster i Bergslagen. I Bergslagen erhöll Bolaget en extern uppdatering av de uppskattade mineraltillgångarna för den centrala delen av Håkansbodaprojektet som var betydligt större än väntat. Under hösten har Bolaget ansökt om bearbetningskoncession för den del av Håkansbodaförekomsten som omfattas av mineraltillgångsuppskattningen. Bergsstaten avslog emellertid koncessionsansökan tidigt under 2013 på för oss oklara grunder. Bolaget har överklagat avslaget och har goda förhoppningar om att koncessionsansökan skall prövas i sin helhet under det kommande året. I Bergslagen är även Tvistbo-området också mycket intressant och högprioriterat. Förekomsterna i Tvistbo-området kommer nu undersökas i detalj och vi har goda förhoppningar om att kunna utöka mineraltillgångarna i området den närmaste tiden. Nordic Iron Ore AB (NIO) utvecklar Ludvika gruvor, dvs Håksberg, Blötberget och den intressanta Väsmanförekomsten. Bolaget är ett lågriskprojekt då det handlar om att återöppna äldre gruvor med existerande, användbar infrastruktur och enkla logistiklösningar. NIO kommer att kunna producera en premiumprodukt med hög järnhalt. Genom att använda existerande installationer hålls investeringskostnaden och risken för fördyringar nere. Rationell drift kommer också att innebära att produktionskostnaderna blir mycket konkurrenskraftiga. NIO innehar bearbetningskoncessioner för Blötberget och Håksberg och har ansökt om miljötillstånd för gruvdriften. I början av 2013 rapporterade intressebolaget om ökade mineraltillgångar som nu totalt omfattar 62,2 Mton med 40,3 % järn vilka klassificerats som indikerade och 107,7 Mton med 38,6 % järn klassificerade som antagna. NIO har vidare tecknat en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB för järnmalmsleveranser på upp till 5 Mton per år. Oxelösunds Hamn har redan idag befintliga anläggningar med tillräcklig kapacitet för att under de första åren möjliggöra lagring och utlastning av järnmalm. Planen är att NIO skall vara i produktion i slutet av 2015. Norrliden Mining AB är ett av Kopparberg Mineral AB hälftenägt bolag för gruvutveckling och prospektering i Skelleftefältet, där vi tillsammans med kanadensiska Gold Ore Resources Ltd. utvecklar bas- och ädelmetall-förekomster. Bolagets projektportfölj inkluderar bland annat två områden med kända mineraliseringar och stor prospekteringspotential: det välutvecklade Norra Norrlidenområdet och Copperstone-området. Norra Norrliden täcks av en bearbetningskoncession och har ett befintligt provbrytningstillstånd och kan, när ekonomiska resurser säkrats, utvecklas snabbt. Det andra projektområdet är det betydligt större Copperstone-området med flera i olika grad undersökta mineraliseringar. Mest utvecklad är Svartlidenförekomsten 8 - Kopparberg Mineral AB (publ)

Besök av Länsstyrelsen Örebro län, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommuner samt markägare under pågående kärnborrning i Håkansbodafältet. som täcks av en bearbetningskoncession. I omedelbar anslutning till denna ligger Evaförekomsten. Då denna bedöms ha mycket god utvecklingspotential har en ansökan om bearbetningskoncession gjorts. Inom projektområdet finns även andra intressanta uppslag som täcks av undersökningstillstånd. Kopparberg Mineral AB är operatör i Norrliden Mining AB vilket innebär att vi driver och utvecklar projekten inom intressebolaget. Ett omfattande utvecklingsarbete har gett en mycket bra bild av geologin i de områden som kontrolleras av bolaget. Närmast väntar fortsatt prospektering i och i anslutning till bolagets mineraliseringar samt framtagande av lönsamhetskalkyler för exploatering av en eller flera av dessa. Kopparberg Mineral AB erbjuder flera fördelar gentemot andra prospekterings- och gruvutvecklingsbolag. Bolaget är verksamt inom rätta geologiska och geografiska områden, har projekt som är möjliga att genomföra inom rimlig tid och med rimliga insatser utifrån både nuvarande och förväntad efterfrågan och utbudssituation på marknaden. Vi står inför en spännande utveckling som är långsiktig, inriktad på tillväxt och som skapar nya möjligheter i Sverige. Målet är att inom tre till fem år ha ägardelar i tre gruvor under uppstart, alla med stor lönsamhetspotential: Bergslagen/Håkansboda och/eller Tvistbo, Nordic Iron Ore AB och Norrliden Mining AB. Per Storm VD, Kopparberg Mineral AB (publ) Kopparberg Mineral AB (publ) - 9

Upptagning av nya borrkärnor i lådor. Verksamheten i Bergslagen Allmänt om Bolagets undersökningstillstånd Bolaget har idag undersökningstillstånd inom i huvudsak tre områden i Bergslagen och ett i Småland. Undersökningstillstånden i Bergslagen omfattar Håkansbodaprojektet, Tvistboförekomsten samt Ställdalen Högforsområdet. I Småland har Bolaget undersökningstillstånd i närheten av Vetlanda. Under året har de tidigare undersökningstillstånden kring Garpen, Bergslagen, frånträtts då genomförda undersökningar inte gett positiva resultat. Bergslagens geologi Bergslagen är ett av de mest produktiva gruvdistrikten i Sverige genom tiderna. Det har pågått industriell brytning av järn-, basmetall- och ädelmetallmalmer under närmare 1 000 år och över 6 000 mineraliseringar av olika storlek och karaktär är kända. Dessa utgörs huvudsakligen av kvartsbandade järnmalmer, apatitjärnmalmer, stratiforma och stratabundna sulfidmineraliseringar med zink, bly, silver, koppar och guld samt volframmineraliseringar. Merparten av dessa förekomster är knutna till skarn, karbonatstenar och hydrotermalt omvandlade metavulkaniter. För närvarande är tre polymetalliska sulfidmalmer i produktion i Bergslagen: Zinkgruvan, Garpenberg och Lovisa. Under de senaste åren har intresset för prospektering i Bergslagen ökat. Detta beror i första hand på områdets potential för att finna nya betydande sulfid- och järnförekomster. Den suprakrustala stratigrafin i Bergslagen domineras av 1,90 1,88 miljarder år gamla felsiska metavulkaniter som huvudsakligen består av pyroklastiska flöden, subvulkaniska intrusioner eller resedimenterade vulkaniter med ryolitisk till dacitisk sammansättning. Över och under metavulkaniterna uppträder sedimentära bergarter. Berggrunden har i betydande omfattning genomsatts av olika granitiska och mafiska intrusioner. Karbonatstenar uppträder inlagrade på olika nivåer i den vulkaniska bergartsserien men är vanligast förekommande i den övre delen. De varierar från tunna horisonter med begränsad utsträckning till mäktiga lager med betydande utsträckning. De suprakrustala bergarterna har genomgått omfattande tektonisering och metamorfos. Generellt ökar metamorfosgraden från grönskifferfacies i norr till amfibolfacies i söder. De vanligaste intrusiva bergarterna i Bergslagsregionen utgörs av granodioritiska till tonalitiska graniter vilka under olika perioder intruderat den äldre berggrunden. Suprakrustalbergarterna uppträder som isolerade partier omgivna av tidigt orogena och postorogena intrusioner. Håkansbodaprojektet Håkansbodaprojektet omfattar i sin helhet ett område som täcks av Bolagets undersökningstillstånd Nora 100, Nora 101, Nora 104, Nora 105, Nora 106, Nora 107 och Nora 108 (figur 1). Ett stort antal sulfidmineraliseringar av olika karaktär är kända inom projektområdet. 10 - Kopparberg Mineral AB (publ)

Geologin karakteriseras av omvandlade vulkaniska och klastiska sediment samt karbonatstenar vilka intruderats av graniter och diabas. Genom den tektonisering berggrunden utsatts för uppträder de suprakrustala bergarterna i ett synklinalt veck med en mot sydväst stupande veckaxel. Generellt är de flesta kopparmineraliseringarna i området knutna till ett karbonatstenslager som i den östra veckskänkeln är mäktigt medan dess utbredning i den västra skänkeln är mindre känd. Mineraliseringarna med zink-bly-silver är ofta knutna till manganrika järnmalmer i de metavulkaniter som uppträder stratigrafiskt över karbonatstenen. Ett flertal betydande järnoxidmalmer, bland andra den av intressebolaget Nordic Iron Ore AB ägda Stråssaförekomsten, ligger i bergartssekvenser under karbonatstenen. Tidigare brytning i merparten av sulfidförekomsterna har som regel varit i liten skala och mer omfattande undersökningar har endast genomförts i Håkansboda. Mineraltillgångar vid Håkansboda koppargruva Redan under 1400-talet förekom gruvbrytning av kopparmalm i Håkansbodagruvan. Verksamheten pågick periodvis i mindre skala fram till början av 1700-talet då kontinuerlig gruvbrytning kom igång. Mellan 1906-1919 utvann Stora Kopparbergs Bergslags AB koppar ur de gamla varphögarna samtidigt som en mindre kvantitet malm (cirka 19 Kton) bröts. En undersökningsort drevs på 71 meters nivån. Senare prospektering, omfattande kärnborrning och geofysiska mätningar, har utförts av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, SSAB och LKAB Prospektering AB och BP-Minerals. Förutom dessa undersökningar drevs en ort till Håkansboda från förbindelseorten mellan Stråssa och Blanka. Orten, som når Håkansboda 199 meter under markytan, var i första hand tänkt att användas för att undersöka mineraliseringarna och underlätta kärnborrningen mot djupet, samt i andra hand, om undersökningarna gav positivt resultat, användas för frakt av malm till anrikningsverket i Stråssa. Den huvudsakliga mineraliseringen vid Håkansbodagruvan förekommer i karbonatsten, nära den stratigrafiska övre gränsen mot vulkaniter. Mineraliseringen stupar brant, 80-85 i de översta 100 meterna för att sedan på djupare nivåer flacka ut till 60-65 mot öster. I mineraliseringen förekommer kopparkis, magnetkis och underordnat guld-, kobolt-, vismut-, arsenik- och antimonmineral. Flera zoner med massiva sulfider har identifierats men det är bara huvudmineraliseringen som tidigare har varit föremål för brytning. Mellan de mineraliserade zonerna förekommer en svag disseminering av kopparkis, svavelkis och magnetkis. Figur 1: Karta över Håkansbodaprojektet visande gällande undersökningstillstånd. Under 2011 genomförde Kopparberg Mineral en inledande kärnborrningskampanj omfattande åtta hål (2 100 meter) för att undersöka och verifiera kopparmineraliseringen. Baserat på denna och uppgifter från tidigare brytning och kärnborrning utförd av bl.a. LKAB Prospektering AB, SSAB och Gränges International AB har en uppskattning av mineraltillgångarna gjorts av en oberoende extern konsult. Uppskattningen följer SveMins rekommendationer och regelverket i JORC-koden 1. De indikerade mineraltillgångarna har uppskattats till 629 Kton med 1 Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver. Kopparberg Mineral AB (publ) - 11

1,4 % koppar, 14,3 g/ton silver och 0,4 g/ton guld (tabell 1). Dessutom finns antagna mineraltillgångar på nära 1,5 Mton med 1,5 % koppar, 11,3 g/ton silver och 0,3 g/ton guld. Klass Tonnage (Kton) Koppar (%) Guld (g/ton) Silver (g/ton) Kända --- --- --- --- Indikerade 629 1,4 0,4 14 Antagna 1 485 1,5 0,3 11 Tabell 1: Mineraltillgångar 2 i Håkansboda koppargruva per den 7 mars 2012. Mineraliseringen, som är öppen mot djupet och i strykningsriktningen, ligger i ett cirka 12 km långt malmpotentiellt karbonatstensstråk som sträcker sig från Håkansboda koppargruva i norr till söder om Lejagruvan. Den under året genomförda mineraltillgångsuppskattningen innehåller betydligt större mineraltillgångar än tidigare historiska beräkningar. I början av 1980-talet genomfördes en serie anrikningstester på malmen vid MinPro i Stråssa vilken visar att både koppar- och koboltmineralen går att anrika. Dessa anrikningstester är dock otillräckliga och historiska och skall endast ses som vägledande för framtida mer omfattande undersökningar. Hafstaområdet Området inom undersökningstillstånden i Nora 100-serien, exklusive det mineraliserade området i anslutning till Håkansboda koppargruva, går under projektnamnet Hafsta. Inom detta har prospektering utförts i flera delområden. Till skillnad från de mer detaljerade undersökningarna i anslutning till Håkansbodagruvan har dessa prospekteringsinsatser haft en mer inledande karaktär. Tidigare har Kopparberg Mineral gjort omfattande geofysiska mätningar i området söder om Håkansbodagruvan. Arbetet omfattade magnetiska och elektromagnetiska mätningar och syftade till att identifiera nya mineraliseringar i området. En av de intressantaste anomalierna som hittades ligger nära Eriksgruvan, cirka två km söder om Håkansboda. Eriksgruvan bröts fram till 1901 på järnmalm vilken delvis förde noterbara halter kopparkis och zinkblände. För att få en bättre uppfattning om mineraliseringens karaktär genomförde Kopparberg Mineral under 2012 en kaxborrningskampanj som resulterade i att en ny kopparförande skarnhorisont kunde lokaliseras. Lejaförekomsten Leja koppargruva, som ligger i södra delen av projektområdet Hafsta, påminner mycket om Håkansbodaförekomsten. Den bröts redan under 1500-talet och har från och till varit i produktion fram till 1919. Mineraliseringen, som utgörs av kopparkis, svavelkis och magnetkis i karbonatsten och skarn, stupar brant och stryker i nordöst-sydvästlig riktning. Den har kunnat följas cirka 125 meter i strykningsriktningen och mäktigheten är som mest cirka 20 meter. Tidigare brytning nådde ett djup på cirka 55 meter. Under de senaste åren gruvan var i drift (1915-1919) bröts 227 Kton med i genomsnitt 1,5 2,0 % koppar, 1 g/ton guld och 29 g/ton silver. Övriga förekomster inom Hafstaområdet Utöver de förekomster som ovan redovisats finns ytterligare ett stort antal sulfidmineraliseringar inom Hafstaområdet vilka inte undersökts i modern tid. Dessa utgörs huvudsakligen av kopparmineraliseringar i karbonatsten, kopparmineraliseringar i järnmalmer och zink-bly-silver mineraliseringar i och i anslutning till manganrika järnmalmer. En utförlig redovisning av dessa finns på Bolagets hemsida. Tvistbofältet Ett av Bolagets mer intressanta projekt i Bergslagen är Tvistbofältet. Tidigare prospektering i området, som utförts av bl.a. Rederi AB Nordstjernan (Johnson) 1961-1978, AB Statsgruvor, NSG och LKAB Prospektering AB 1978-1985, har varit fokuserad mot järnmalm och sulfidmalm med i första hand zink och bly. Inom några av de äldre utmålen har gruvbrytning i varierande omfattning pågått under olika perioder sedan 1700-talet. Tvistbogruvan, tidigare Silverudden, var i produktion så tidigt som på 1500-talet. Den senaste brytningen skedde under krigsåren 1942-1945. Mineraliseringen består av zinkblände och silverförande blyglans som uppträder i kalksilikat/skarn, dioritisk gnejs och marmor. Tvistbomineraliseringen är en av flera zink-bly förekomster inom en möjlig fortsättning på det nord-sydliga mineraliserade stråket i vilket likartade mineraliseringar brutits i bl.a. Stollberg, Gränsgruvan och Fredrikssongruvan. Mineraliseringen, såväl som lokala och regionala strukturer, har nord-sydlig strykning samt brant sidostupning mot väster (cirka 80 ). Tvistboförekomsten uppträder i en geologisk miljö som kännetecknas av omvandlade vulkaniter, vulkanoklaster samt skarnrika magnetitmalmer. Den mineraliserade zonen har kunnat följas cirka 200 meter i strykningsriktningen. Den har en bredd på upp till 55 meter och har ett hittills känt djupgående på cirka 180 meter. Förekomstens södra utbredning är avklippt av en förkastning, men den är fortfarande öppen mot norr och mot djupet. Mineraliseringen består av massivt zinkblände och blyglans men dessa mineral uppträder också som sliror parallellt 2 Uppskattningarna är gjorda 2012 av Thomas Lindholm, kvalificerad person (QP) enligt JORC-koden (Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver) och SveMins regelverk. För vidare information se Bolagets hemsida, www.kopparbergmineral.se. 12 - Kopparberg Mineral AB (publ)

Kopparkis i borrkärna från Håkansboda. med foliationen i sidoberget. Lokalt har kopparkis noterats. Huvudmineraliseringen har inte alltid skarpa kontakter mot sidoberget. Kopparberg Minerals undersökningstillstånd Tvistbo nr 100 omfattar flera tidigare utmål som Tvistbo nr 1, 2, 3 och 4 samt Norrgruvan. Tvistboförekomsten har tidigare undersökts med totalt 38 kärnborrhål. Baserat på resultaten av dessa har en uppskattning av mineraltillgångarna gjorts av en oberoende extern konsult 3. Ner till 180 meters djup uppgår de indikerade mineraltillgångarna till nära 575 Kton med 3,3 % zink, 2,6 % bly och 22 g/ton silver. Till detta kommer en antagen mineraltillgång på 280 Kton med 3 % zink, 2,5 % bly och 20 g/ton silver. Mineraliseringen är inte avgränsad mot djupet och mot norr i strykningsriktningen. I april 2012 beviljades Bolaget bearbetningskoncession för Tvistbogruvan K nr 1. Intill Tvistboförekomsten, väster om sjön Schissen, ligger Norrgruvans bly-silver-kopparförekomst i södra delen av Bolagets undersökningstillstånd. Den har varit i produktion under flera olika perioder från 1711 till 1928. Gruvan har avsänkts ner till ett djup av cirka 105 meter. Förekomsten är bruten på mineraliseringar med silverhaltig blyglans, zinkblände, kopparkis och något guld i ett granat- och amfibolskarn som också innehåller flusspat och grön glimmer. Sidostenen utgörs av mikroklinrik leptit som delvis är granatförande och närmast mineraliseringarna kvartsitomvandlad. Den mineraliserade zonen är totalt cirka 200 meter lång och två till tre meter mäktig. Ställdalen-Högforsprojektet Projektområdet omfattar Ställdalensynklinalen med dess sedan tidigare kända zink-bly-mineraliseringar, vilka är knutna till karbonatstenar. Vid borrningar utförda av SGAB 1989 kunde smala (0,5 meters kärnlängd) stringer -zoner innehållande upp till 5,4 g/ton guld och 1,5 % koppar konstateras. Under åren 2006-2008 genomfördes geofysiska undersökningar i området och 19 kärnhål borrades vilka träffade sulfidmineraliserade zoner. Den rikaste mineraliseringen, som höll 15,8 % zink (0,9 meters kärnlängd) noterades på 174 meters djup i ett av borrhålen. Analyser av prover från hällar inom området visar guldhalter upp till 1,4 g/ton och prover från äldre gruvförsök och skärpningar har visat sig hålla upp till 6,7 g/ton guld. Dessa analyser är enbart representativa för de tagna proverna och indikerar inte halten i en eventuell mineralisering. Vid kaxborrningar som genomfördes under 2010 och 2011 identifierades en omvandlingszon som inte tidigare var känd i det aktuella området. Under 2012 har en geologisk kartering i Ställdalenområdet genomförts för att öka den geologiska förståelsen för området. Baserat på dessa resultat kan nya kax- och/eller kärnborrningar bli aktuella under 2013. Vetlandaområdet Prospekteringen inom Bolagets undersökningstillstånd i Vetlandaområdet har tidigare omfattat geofysiska mätningar samt provtagning av morän, hällar och block. Analyserna av en del häll- och blockprover visar höga guldhalter inkluderande 75 g/ton, 45 g/ton, 20 g/ton med ett toppvärde på 104 g/ton guld. Dessa analyser är enbart representativa för de tagna proverna och indikerar inte halten i en eventuell mineralisering. Under året har fortsatt planering och resursanskaffning studerats. Ytterligare fältarbeten kommer att göras inom området. 3 Uppskattningarna är gjorda 2008 av Hans Thorshag, kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk. För vidare information se Bolagets hemsida, www.kopparbergmineral.se. Kopparberg Mineral AB (publ) - 13

INTRESSEBOLAG Nordic Iron Ore AB Norrliden Mining AB

Nordic Iron Ore AB Nordic Iron Ore AB (NIO) är ett gruv- och prospekteringsbolag bildat 2008 med mål att återuppta gruvdriften i Blötberget och Håksberg samt exploatera den mellanliggande mineraliseringen i Väsmanfältet i södra Dalarna. NIO:s etablering och expansionsplan motiveras av en stark efterfrågan på stål med gynnsamma järnmalmspriser samt de skalfördelar som följer av att bolaget, som första aktör någonsin, kan integrera de större järnmalmsförekomsterna i Ludvikaområdet. Nordic Iron Ore AB innehar 19 undersökningstillstånd och två bearbetningskoncessioner (Blötberget och Håksbergsfältet) vilka tillsammans täcker 9 423 hektar historisk gruvmark i Västerbergslagen, där järnmalmsbrytningen går tillbaka ända till 1500-talet. Vid Blötberget bröt Gruv AB Vulcanus och därefter Stora Kopparbergs Bergslags AB järnmalm fram till 1979 då gruvan togs ur drift. Även i Håksbergsfältet bröts järnmalm fram till 1979. Kvar i området från den aktiva tiden finns betydande järnmineraliseringar och omfattande ortsystem som förbinder dessa samt annan infrastruktur såsom schakt och snedbanor. Ur dessa förutsättningar har Nordic Iron Ore AB utvecklats snabbt. Bolaget har idag en egen kompetent och erfaren organisation som leder och utvecklar det pågående gruvutvecklingsprojektet. En viktig milstolpe passerades i mitten av 2012 när bolaget hos Mark- och miljödomstolen i Nacka ansökte om miljötillstånd för de planerade gruvorna i Blötberget och Håksberg. Miljödom väntas under senare delen av 2013. I början av 2013 rapporterade NIO om ökade mineraltillgångar i Blötberget samt betydande indikerade och antagna mineraltillgångar i den hittills undersökta delen av Väsmanfältet inklusive Finnäset (Väsman Syd). Indikerade och antagna mineraltillgångar i Blötberget uppskattas till 29,8 Mton med 44,5 % järn respektive 10,2 Mton med 42,9 % järn, motsvarande en tonnageökning med cirka 66 % jämfört med tidigare uppskattning. I Väsman Syd uppskattas de indikerade respektive antagna mineraltillgångarna till 7,0 Mton med 38,5 % järn respektive 85,9 Mton med 38,4 % järn; se vidare i tabell 2 nedan. För produktion av järnmalm är infrastrukturen av central betydelse. I omedelbar anslutning till Ludvika gruvor finns fungerande järnvägsnät med förbindelse till tre olika utskeppningshamnar: Gävle, Oxelösund och Lysekil. Nordic Iron Ore AB har sedan inledningen av 2013 en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB för järnmalmsleveranser på upp till 5 Mton per år, vilket motsvarar förväntad volym när produktion nått full kapacitet mot slutet av 2018. Oxelösunds Hamn har redan idag befintliga anläggningar med tillräcklig kapacitet för att under de första åren möjliggöra lagring och utlastning av järnmalm. Anläggningarna kommer över tid att utökas och utvecklas för att möta NIO:s behov. Bolaget är ett lågriskprojekt då det handlar om att återöppna äldre gruvor. Vid den planerade exploateringen antas NIO kunna utnyttja existerande, användbar infrastruktur och enkla logistiklösningar. Nordic Iron Ore AB kommer att kunna producera en premiumprodukt med hög järnhalt. Genom att använda existerande installationer hålls investeringskostnaden och risken för fördyringar nere. Rationell drift kommer också att innebär att produktionskostnaderna blir mycket konkurrenskraftiga. Tabell 2: Mineraltillgångar i Nordic Iron Ore AB per den16 januari 2013. Indikerade Antagna Klass Mton Järnhalt Mton Järnhalt Blötberget 29,8 44,5 % 10,2 42,9 % Väsman Syd* 7,0 38,5 % 85,9 38,4 % Håksberg 25,4 36,4 % 11,6 36,0 % Summa 62,2 40,3 % 107,7 38,6 % * I tabellen redovisade mineraltillgångar är uppskattade av en extern konsult utifrån resultaten av genomförd kärnborrning i södra delen av fältet. På basis av magnetiska mätningar över Väsmanfältet har en tidigare uppskattning av möjligt tonnage gjorts av ett oberoende konsultbolag (Fil. Dr. Håkan Mattsson vid GeoVista AB). Preliminärt uppskattas de magnetitförande mineraliseringarna ha ett tonnage på 600-650 Mton med i genomsnitt 28-30 % järn. Tonnaget klassificeras för närvarande som exploration target enligt den kanadensiska standarden NI 43-101. Uppskattningen är gjord enbart utifrån magnetiska data och är till sin natur osäker. Det är därför inte säkert att det uppskattade tonnaget, eller ens delar av det som inte ingår i den efter borrningen klassificerade tonnaget, genom fortsatta undersökningar kan uppgraderas till mineraltillgångar enligt den kanadensiska standarden eller JORC-koden (Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver). Kopparberg Mineral AB (publ) - 15

Norrliden Mining AB Norrliden Mining AB bildades 2011 som ett joint-venture mellan Kopparberg Mineral AB och Gold Ore Resources Ltd (Gold Ore), där båda ägarna innehar 50 % vardera av företaget. Norrliden Mining AB:s affärsidé är att prospektera och undersöka förutsättningarna för att inleda gruvproduktion i Skelleftefältet och för att möjliggöra detta tillförde de båda ägarna sina prospekteringstillgångar i området till det nybildade bolaget. Från Kopparberg Mineral överfördes bearbetningskoncessionen för Svartlidenförekomsten och undersökningstillståndet för Evaförekomsten (för vilken bearbetningskoncession sökts) medan Gold Ore tillförde bearbetningskoncessionen för Norra Norrlidenförekomsten. Utöver detta tillfördes intressebolaget omfattande borrhålsinformation, geofysiska och geokemiska data över Skelleftefältet. Informationen i sin helhet har efter bolagets bildande sammanställts och utvärderats och den utgör grunden för bolagets fortsatta verksamhet. Under året förvärvades Gold Ore av Elgin Mining Inc. Copperstone-projektet I Skelleftefältets norra del håller bolaget omfattande undersökningstillstånd inom ramen för Copperstone-projektet. Inom detta finns ett flertal mineralförekomster utav vilka enbart Eva, Svartliden och Copperstone norra varit föremål för systematiskt prospekterings- och utvecklingsarbete; se bilden nedan. Norra Norrlidenförekomsten Norra Norrlidens zink-, bly-, kopparförekomst ligger i Norsjö kommun, Västerbottens län. Mineraliseringen är knuten till en kvarts- och fältspatsporfyrisk vulkanit. Kraftig hydrotermal omvandling har påverkat bergarterna i nära anslutning till mineraliseringen vilket ger sig tillkänna som sericit- och kloritrika bergarter. Totalt har förekomsten undersökts med 138 borrhål (25 626 meter). Mineraliseringen sträcker sig 400 meter i öst-västlig riktning och är upp till 30 meter mäktig. Den når bara delvis upp till markytan men har ett djup på minst 300 meter. De kända och indikerade mineraltillgångarna framgår av tabell 3 nedan. Tabell 3: Mineraltillgångar i Norra Norrlidenförekomsten per den 14 september 2012. 4 Klass Tonnage (Kton) Zink (%) Bly (%) Silver (g/ton) Kända 493 2,9 0,4 59 Indikerade 1 499 2,9 0,3 40 Antagna 914 1,6 0,2 34 Evaförekomsten Evaförekomsten, som är en massiv, vulkanogen, komplex sulfidmineralisering ligger i norra delen av Skelleftefältet, nordväst om Norra Norrliden. Mineraliseringen hittades 2005 som resultat av flygburna geofysiska mätningar. Totalt har 55 kärnborrhål borrats för att undersöka mineraliseringens utsträckning och kontinuitet. En mineraltillgångsuppskattning baserad på 23 diamantborrhål har gjorts av en oberoende konsult 5. Denna resulterade i ett indikerat tonnage på 5,2 Mton med 2,4 % zink, 0,3 % koppar, 0,4 % bly, 1,0 g/ton guld och 40,0 g/ton silver. I sin norra del når mineraliseringen upp till bergytan vilken endast täckts av ett par meter morän. Mineraliseringen stupar flackt mot söder och är känd ner till ett djup av 110 meter under markytan. Den övre delen av mineraliseringen når ställvis en mäktighet på 60 meter. Bolaget har hos Bergsstaten ansökt om bearbetningskoncession för Evaförekomsten. Tidigare har Länsstyrelsen 4 Mineraltillgångsuppskattningen är gjord 2012 av Adam Wheeler, QP enligt JORC (Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver). För vidare information se Bolagets hemsida, www.kopparbergmineral.se. 5 Uppskattningen av mineraltillgångarna har gjorts av Hans Thorshag, kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk. 16 - Kopparberg Mineral AB (publ)

i Norrbotten lämnat ett yttrande till Bergsstaten som avstyrker utfärdandet. Ställningstagandet grundar sig på att Länsstyrelsen anser att en framtida gruvverksamhet skulle verka menligt på rennäringen i området. Med anledning av Länsstyrelsens ställningstagande har Bolaget fört diskussioner med den aktuella samebyn och under året har dessa resulterat i ett samarbetsavtal och en gemensamt underskriven komplettering av bearbetningskoncessionsansökan. Svartlidenförekomsten Svartlidenförekomsten, omedelbart norr om Evaförekomsten, är en sulfidmineralisering av så kallad stringertyp. En historisk uppskattning av mineraltillgångarna (ej enligt NI 43-101 eller JORC 6 ) gjord på basis av resultaten från 109 borrhål (12 840 meter) har redovisats av Boliden AB. Denna visade att det ner till 100 meters djup finns ett tonnage på 65 Kton med 2,8 % koppar, 1,4 % zink, 55 g/ton silver och 0,3 g/ton guld. Svartlidenförekomsten täcks av bearbetningskoncessionen Svartliden K nr 1. Copperstone norra I den delen av projektet som kallas Copperstone norra finns två äldre utmål med disseminerade koppar-silver mineraliseringar och med historiska mineraltillgångar om 200 Kton var. Idag klassificeras tillgångarna i undersökningstillstånden Svartliden 41 och 101 som antagna då de inte är utförda enligt någon internationell standard som NI 43-101 eller JORC 6. En genomgång av existerande borrhål indikerar dock utomordentlig potential. Tabell 4: Mineraltillgångar inom Copperstone-projektet. 7 Klass Kton Zink (%) Bly (%) Koppar (%) Guld (g/ton) Silver (g/ton) Evaförekomsten (ansökt bearbetningskoncession) Indikerad 5 160 2,4 0,4 0,3 1,0 40 Svartlidenförekomsten K nr 1 (bearbetningskoncession) Antagen * 65 1,4 n.a. 2,76 n.a. n.a. Svartliden 101 (undersökningstillstånd) Antagen * 200 n.a. n.a. 1,1 --- --- Svartliden 41 (undersökningstillstånd) Antagen * 200 --- --- 1,8 0,2 22 * Uppskattningarna bygger på historisk information från en existerande bearbetningskoncession (Svartliden K nr 1) eller tidigare utmål (Svartliden 101 och Svartliden 41); n.a. = icke analyserat; --- = små mängder. 6 Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver. 7 Mineraltillgångarna för EVA-fyndigheten är gjorda av Hans Thorshag, kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk. Kopparberg Mineral AB (publ) - 17

Marknadsöversikt Grundläggande för Kopparberg Mineral AB:s verksamhet är utvecklingen på världsmarknaden för bas- och ädelmetaller. Prisutvecklingen på dessa metaller har direkt relevans när det gäller att utvärdera Bolagets prospekterings- och gruvprojekt. Kopparberg Mineral AB är verksamt på tre potentiella huvudmarknader: koppar, bly och zink. Dessutom är Bolaget via intressebolaget Nordic Iron Ore AB verksamt på järnmalmsmarknaden. Utöver dessa metaller finns i Bolagets mineralförekomster ädelmetallerna guld och silver och specialmetallen kobolt. Prisnivån på basmetaller är fortsatt hög ur ett historiskt perspektiv men i förhållande till produktionskostnaderna i de marginella förekomsterna, av vilka huvuddelen ligger i Kina, är nivån inte oförsvarbar. Med den rådande utvecklingen i världsekonomin kommer, sannolikt, efterfrågan på såväl råmalm som koncentrat och färdig metall att vara hög under den kommande perioden. Under det gångna året har Kinas tillväxt återhämtat sig efter en kort konjunkturell nedgång och väntas fortsätta med historiskt och internationellt höga tillväxttal under minst ytterligare ett decennium, inte minst pådrivet av mycket stora statliga infrastruktursatsningar. Utöver Kina är tillväxten i Indien, Indonesien, Thailand och ett antal länder i Sydostasien bara i sin linda och en fortsatt snabb tillväxtfas kan förväntas. Efterfrågan på basmetaller Den långsiktiga efterfrågan på koppar, zink och bly styrs i hög grad av industrialiserings- och urbaniseringsprocesser. Moderniseringen av tätbefolkade länder i Asien och Sydamerika kräver stora mängder basmetaller. Förutom Kina, som står för cirka 35 % av världens zinkkonsumtion och cirka 21 % av kopparkonsumtionen, driver även utvecklingen i andra tillväxtmarknader i hög grad den globala metallmarknaden. Dessa makroprocesser skapar en stark underliggande efterfrågan vid sidan av mer kortsiktiga uppoch nedgångar i konjunkturen. Mer kortsiktigt drivs efterfrågan på koppar i hög grad av investeringar i infrastruktur, kraftöverföring, husbyggnation och elektroteknik, samt till en mindre del av efterfrågan på varaktiga konsumentprodukter som bilar och hemelektronik. Koppar är en relativt sen metall i industrialiseringsprocessen. Tillväxten i kopparanvändning fortsätter t ex efter att användningen av stål planat ut i de flesta tillväxtekonomier. Efterfrågan på zink styrs över tid av produktionsutvecklingen inom fordons- och byggnadsindustrierna. På kortare sikt påverkas den även av stålindustrins produktion då fordonsoch byggnadsindustrin använder stålplåt som är rostskyddad genom galvanisering. Stålindustrin som tillverkar den galvaniserade plåten utgör ett led mellan slutanvändarna och producenterna av zink. Efterfrågan på bly styrs i hög grad av fordonsindustrin då huvuddelen av allt bly fortfarande används i blybatterier. Att notera för den långsiktiga användningen av bly är att även i moderna, s.k. hybridbilar, används blybatterier. Med en cirka 10 % tillväxt av fordonsindustrin i världen per år, förväntas efterfrågan på bly växa under en relativt lång tid. Guld är idag i allt väsentligt en investeringsvara och handlas som ett investeringsobjekt. Prissättningen på guld styrs av en mängd faktorer där världsekonomins allmänna utveckling är den mest påtagliga. Guldpriset har ökat dramatiskt under de senaste tio åren och nådde under 2011 en historisk högsta nivå ( all time high ). Även under 2012 har priset på guld varit högt även om det minskat något från året innan. Långsiktigt är det knappast sannolikt att priset fortsätter att hålla sig på denna höga nivå men eftersom en stor mängd guld idag utgör värdesäkrande investeringar finns goda möjligheter till höga priser även på medellång sikt. Smyckesbranschen utgör den största fysiska marknaden för guld. Indien, följt av Kina, är de största användarländerna. Investering i smycken sker i takt med att medelklassen i en ekonomi utvecklas. I dagsläget finns således en betydligt större fysisk efterfrågan på guld än tidigare. Utbudet av basmetaller Metallprisernas kraftiga uppgångar åren strax innan den globala finanskrisen hösten 2008, gav upphov till ökade investeringar i såväl befintliga gruvor som i prospektering efter nya fyndigheter. Detta resulterade i en ökande global gruvproduktion, framför allt från zinkgruvor i Kina, Peru och Kazakstan. Jämfört med malmerna i äldre gruvor har nya fyndigheter med zink och/eller koppar ofta lägre metallhalter och de ligger oftast i områden som saknar infrastruktur och har högre politisk risk. Under de tre senaste åren har inte metallpriserna ökat på samma radikala sätt. Utbyggnaden av världens gruvindustri har dock pågått men ännu inte till 18 - Kopparberg Mineral AB (publ)

fullo ökat på samma sätt som efterfrågan. Denna trend förväntas fortsätta under de kommande åren. Det tar lång tid att få till stånd en global kapacitetsökning. Normalt beräknas det ta tio år eller mer från det att en fyndighet lokaliseras tills den är i produktion. Under de senaste åren har också tillståndsprocesserna för att starta produktion i nya förekomster eller öka produktionen i befintliga gruvor tagit allt längre tid. De kraftiga fallen i metallpriserna under 2008 och uppgångarna under de senaste åren har medfört stora svängningar i produktionen främst i zinkgruvor och zinksmältverk. Prisnedgångarna och den generellt minskade tillgången till lånefinansiering för företag har även orsakat förseningar i många gruvprojekt runt om i världen. En stor del av dessa förseningar tillsammans med gruvtekniska faktorer, som t ex att några av de stora koppargruvorna i världen måste övergå från dagbrott till underjordsbrytning, har påverkat utbudet negativt. Metallhandel och prissättning Prissättningen på basmetaller är global och sker till största delen på London Metal Exchange (LME) medan prissättningen på gruvkoncentrat beror av så kallade smältlöner som bestäms av utbuds- och efterfrågesituationen mellan gruvor och smältverk. Basmetaller handlas dagligen på LME, som även håller fysiska lager. Guld och silver omsätts på den globala marknaden och prissätts i dollar per troy ounce (cirka 31,1 g). Genom sin status som monetär tillgång skiljer sig guldet från de flesta andra metaller och har historiskt utgjort grunden för många valutasystem. Intermediära aktörer handel med koncentrat och råmalm I gruvan produceras råmalm som sedan transporteras till ett närliggande anrikningsverk varvid råmalmen anrikas till ett gruvkoncentrat som säljs till ett smältverk för produktion av färdig metall. Prissättningen på metallen styrs som ovan beskrivits av aktörerna på en metallbörs. Prissättningen av koncentrat och råmalm härleds därefter från metallpriserna. För många basmetaller (både koppar, zink och bly) är smältverkskapaciteten större än kapaciteten att producera koncentrat varför gruvorna i dagsläget har ett förhandlingsövertag. De större gruvföretagen är vanligen integrerade med såväl gruvor, anrikningsverk och smältverk i samma företag. Både fristående smältverksföretag och gruvföretag existerar dock. En omfattande handel bedrivs således både i färdig metall som i gruvkoncentrat och, om än i mindre skala, även med råmalm. Enligt den internationella kopparstudiegruppen (International Copper Study Group, ICSG) var gruvproduktionen av koppar 2012 16,7 Mton, en marginell ökning från 2011 men en ökning från 13,7 Mton 2001. Kapacitetsutnyttjandet i gruvorna var drygt 80 %. Exporten av råmalm och gruvkoncentrat med koppar sker i första hand från Latinamerika, främst Chile, till Asien, huvudsakligen Kina. Viss handel sker dock även från Latinamerika till Europa. Under den kommande perioden antas produktionen från existerande gruvor sjunka pga. av stängningar, minskade halter och minskat kapacitetsutnyttjande. Den totala produktionen kan dock komma att öka väsentligt om all kapacitet i tänkta, eller projekterade, gruvprojekt kan påbörjas. Trots den potentiella ökningen i produktion medför svårigheter med uppstarter, strejker etc. att strypa produktionsökningen. En fortsatt stark efterfrågetillväxt borgar för en fortsatt god kopparmarknad. I Europa produceras för närvarande cirka 1 500 Kton per år kopparkoncentrat och i storleksordningen 700 till 800 Kton importeras. Sannolikt kommer europeiskt kopparkoncentrat att vara eftersökt av europeiska smältverk pga. lägre transportkostnader än vid import från Latinamerika. I dagsläget är Polen Europas dominerande kopparproducerande nation men även Bulgarien, Portugal och Sverige är viktiga för Europas kopparförsörjning. Visserligen antas inte någon smältverkskapacitet tillföras i Europa under den kommande tioårsperioden men fortsatt verksamhet hos redan existerande smältverk, i storleksordningen en produktion av 3 000 Kton per år, medför att lokalt överstiger efterfrågan utbudet och antas göra detta under samma period. Bilden ser likartad ut både för bly och zink. Kopparberg Mineral AB (publ) - 19

Ägarförhållanden och aktieinformation TIO STÖRSTA AKTIEÄGARE PER 2012-12-31 AK A AK B Innehav Innehav % Röster Röster % Christer Lindqvist (privat och via bolag) 12 050 837 494 849 544 7,21 % 957 994 8,01 % Handelsbanken Life & Pension Ltd 0 621 280 621 280 5,27 % 621 280 5,19 % Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension 0 508 172 508 172 4,31 % 508 172 4,25 % Leif Bengtsson 0 436 998 436 998 3,71 % 436 998 3,65 % Nordnet Pensionsförsäkring AB 0 334 868 334 868 2,84 % 334 868 2,80 % Björn Israelsson 0 174 000 174 000 1,48 % 174 000 1,45 % Trustor AB 0 168 667 168 667 1,43 % 168 667 1,41 % Robur Försäkring AB 0 167 556 167 556 1,42 % 167 556 1,40 % Tord Cederlund 0 137 009 137 009 1,16 % 137 009 1,15 % Handelsbanken Life & Pension Ltd 0 110 000 110 000 0,93 % 110 000 0,92 % Övriga aktieägare 8 050 8 266 896 8 274 946 70,24 % 8 347 396 69,77 % TOTAL 20 100 11 762 940 11 783 040 100,00 % 11 963 940 100,00 % INSYNSPERSONER I KOPPARBERG MINERAL AB 2012-12-31 Befattning Innehav A-aktier Innehav B-aktier Innehav TO3B Per Storm VD, styrelseledamot 0 28 571 28 571 Christer Lindqvist (privat och via bolag) Styrelseordförande 12 050 837 494 142 860 Chris Carlon Styrelseledamot 0 0 0 Nils-Erik Marinder Styrelseledamot 0 14 300 9 300 Harald Meinhardt Styrelseledamot 0 16 000 3 000 Lars-Göran Ohlsson Styrelseledamot 0 0 0 Marie Hannuksela CFO 0 0 0 Linda Olsson Prospekteringschef 0 1 000 0 Erika Ohlsson Annan befattning 0 2 400 900 Zdenka Ivanic Annan befattning 0 0 0 TOTAL 12 050 899 765 184 631 20 - Kopparberg Mineral AB (publ)

Ekonomisk redovisning

Innehåll: Förvaltningsberättelse... 23 Väsentliga händelser under året... 23 Prospekteringsverksamhet... 24 Undersökningstillstånd och mineraltillgångar... 24 Håkansbodaprojektet...26 Expansionspotential i Håkansbodaområdet...26 Tvistbofältet...27 Ställdalen-Högforsprojektet...27 Vetlandaområdet...27 Övriga dotterbolag och intressebolag... 28 Väsentliga händelser efter årets utgång... 29 Ekonomiskt utfall... 30 Risker och osäkerhetsfaktorer... 31 Flerårsjämförelse... 32 Resultatdisposition...32 Framtida utveckling... 33 Koncernresultaträkning... 34 Koncernbalansräkning... 35 Koncernens förändringar i eget kapital... 37 Kassaflödesanalys för koncernen... 38 Moderbolagets resultaträkning... 39 Moderbolagets balansräkning... 40 Moderbolagets förändringar i eget kapital... 42 Kassaflödesanalys för moderbolaget... 43 Noter...44 Revisionsberättelse...59 Styrelse och VD...60 Ordlista...62 22 - Kopparberg Mineral AB (publ)