Vård o omsorgsberedningen Ärende: SBN-2013-458 Riktlinjer för ekonomisk bistånd. Särskilt yttrande. Socialdemokraterna har under 20 år haft det politiska ansvaret i Malmö. Detta har inneburit en segregerad stad som är präglad av ett cementerat utanförskap. Kostnader för hemlöshet och socialbidrag når ständigt nya höjder. I vanlig ordning är lösningen, enligt Malmös politiska ledning, att i alla dess former utöka möjligheter till bidrag och dessutom höja bidragen. Alla barn måste ha rätt till fritid och möjligheter till idrott. Dock tycker inte vi att biståndet skall vara högre än riksnormen. Satsningar på att upprusta befintliga idrottsanläggningar och fritidsgårdar är satsningar som gör skillnad över längre tid. Vi återkommer med fler synpunkter under processens gång fram till fullmäktige. Magnus Olsson SD
SIGNERAD 2014-10-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-10-02 Vår referens Helena Hansson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse helena.hansson@malmo.se Riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd; nu fråga om ekonomiskt bistånd avseende barn och skolungdomars fritidsaktiviteter STK-2013-458 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 13 november 2013 att uppdra åt stadskontoret att fortsatt utreda och föreslå nya riktlinjer för beräkning av barns och skolungdomars fritidsaktiviteter. Uppdraget är även inkluderat i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö som följer på Malmökommissionens åtgärdsförslag. Genom lagändring 1 juli 2014 har barn i årskurs 4-9 som ingår i familjer med behov av försörjningsstöd sex månader eller mer möjlighet att erhålla ersättning, så kallad fritidspeng, med 3000 kr per tolvmånadersperiod för fritidsaktivitet som är regelbunden, ledarledd och främjar barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. Förslaget till riktlinje om ekonomiskt bistånd avseende barns och skolungdomars fritidsaktiviteter överensstämmer med lagen om fritidspeng men innebär en utökning av den åldersmässiga målgruppen på så vis att riktlinjen omfattar barn i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 samt gymnasiestuderande ungdomar som omfattas av vårdnadshavares försörjningsskyldighet. Förslag till beslut Vård och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagen ändring av gällande riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt avseende fritidsaktiviteter för barn och ungdomar samt att föreslagen ändring gällande riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt avseende fritidsaktiviteter träder i kraft 1 januari 2015. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse, VoO 14/10, Riktlinjer för handlällning av ekonomiskt bistånd; nu fråga om ekonomiskt bistånd avseende barns och skolungdomars fritidsaktiviteter Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 3/2014; Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2013-10-16 KS Arbetsutskott 2013-10-28 Kommunstyrelsen 2013-11-06 Kommunfullmäktige 2013-11-28
Vård- och omsorgsberedningen 2014-10-14 KS Arbetsutskott 2014-10-20 Kommunstyrelsen 2014-11-05 Kommunfullmäktige 2014-11-27 2 (10) Ärendet Bakgrund, kronologi Vård och omsorgsberedningen beslutade den 8 februari 2012 att ge stadskontoret uppdrag att göra en översyn av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd med fokus på stöd och hjälp till barnfamiljer med långvarigt biståndsmottagande. Vård och omsorgsberedningen beslutade den 12 februari 2013 att godkänna remissförslaget avseende reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd (KS-KOM-2012-01132) och sända ut det för kännedom till de interimistiska stadsområdesberedningarna samt för remiss till samtliga stadsdelsfullmäktige och Social resursnämnden, med svar senast den 31 maj 2013. Socialdepartementet tillkännagav den 6 september 2013 att regeringens avsikt är att införa en fritidspeng för barn den 1 juli 2014. Kommunstyrelsen beslutade den 13 november 2013 (STK-2013-458) att uppdra åt stadskontoret att fortsatt utreda och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd avseende barn och skolungdomars fritidsaktiveter. Kommunstyrelsens arbetsutskott II beslutade den 16 december 2013 att avge yttrande till Socialdepartementet PM Förslag till fritidspeng till barn i hushåll med försörjningsstöd (STK-2013-958). Kommunstyrelsen beslutade 5 mars 2014 att ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendation om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnader i levandsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Utredningsdirektiv nr 34 anger att stadskontoret ansvarar för att utreda och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd kring barn och skolungdomars fritidsaktiviteter. Riksdagen fattade den 27 maj 2014 beslut om fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd. Ändringarna i socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2014. Socialstyrelsen publicerade i juni 2014 Meddelandeblad nr 3/2014 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd. Bakgrund; lagstiftning, allmänna råd, socialstyrelsens handbok, riktlinjer mm Socialtjänstlagens (2001:453) portalparagraf, 1 kap 1 anger socialtjänstens mål som följer; Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (1 kap 1 SoL)
Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) ger exempel på hur socialtjänsten kan ta hänsyn till barns bästa i utredningar om ekonomiskt bistånd. Av de allmänna råden framgår bland annat att socialnämnden i vissa fall bör beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå, bl.a. om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. 3 (10) Av 4 kap. 3 SoL framgår att försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Vidare anger samma lagrum att skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Riksnorm I underlaget för regeringens beslut avseende riksnorm ingår vissa kostnadsberäkningar av Konsumentverket. Kostnadsberäkningarna återspeglar en skälig konsumtionsnivå, det vill säga varken en miniminivå eller lyxnivå. Beloppen ska täcka kostnader för de produkter som behövs i ett hushåll för att man på ett tillfredställande sätt ska kunna klara vardagens behov. I beräkningarna ingår till exempel inte utgifter för presenter, kalas eller gäster, semester, alkohol, tobak eller spel. Beräkningarna innehåller ett visst sparutrymme för inköp eller ersättning av sällanköpsprodukter, till exempel en cykel till barn eller dyrare klädesplagg. Avseende lek och fritid baseras beloppen i riksnorm på kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Även en viss kostnad för mobiltelefon ingår. Avseende kläder och skor ingår kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag, fritid och något festligare tillfälle. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och skor. Även tillbehör som paraply, armbandsur och väskor ingår i det som beloppen i riksnorm baserar sig på. 1 Socialstyrelsen anger i handboken för ekonomiskt bistånd (s.53) att det i utgiftsposten lek och fritid ingår kostnader för sådana aktiviter som det är rimligt att alla får möjlighet till, medan en dyr fritidsaktivitet generellt inte ingår i skälig levnadsnivå. Alla hushåll får givetvis anpassa sina utgifter och sitt sätt att leva till vad ekonomin tillåter. Samtidigt kan det finnas situationer där det finns skäl att bevilja ett högre belopp för lek och fritid, till exempel om aktiviteten fyller en särskilt viktigt social funktion för barnet, om barnet mobbas i skolan eller har problematiska hemförhållanden. Det kan också vara viktigt för barnet att kunna delta i vissa fritidsaktiviteter ur rehabiliteringssynpunkt. Fram till 2011 fastställde regeringen fördelningen av riksnormen avseende de behov som den avser att tillgodose. Socialdepartementet beslutade därefter att inte fördela riksnormen på behovsposter. Enligt beslut av kommunstyrelsen den 16 januari 2013 avseende fördelning av riksnormen på behovsposter så uppgår normen för fritid och lek till följande belopp per månad beroende på ålder och civilstånd; Under 1 år 45 kr, 1-2 år 140 kr, 3 år 150 kr, 4-6 år 265 kr, 7-10 år 410 kr, 11-14 år 495 kr, 15-18 år 525 kr, 19-20 år 535 kr, ensamstående vuxen 415 kr, sambo- 1 Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten (s 48f)
ende vuxna (två personer) 840 kr. 4 (10) I allmänna råd skiljer Socialstyrelsen på fritidsaktiviteter och rekreation; Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för rekreation, om det finns särskilda skäl. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte har kunnat få någon form av semester och hos vuxna med långvariga medicinska eller sociala problem. Om det finns barn i hushållet, bör nämnden göra en särskild bedömning av barnets behov. Ekonomiskt bistånd till rekreation bör räcka t.ex. till en tåg- eller bussresa och logi. När det gäller barn bör biståndet räcka till kostnaden för t.ex. en koloni- eller lägervistelse. (SOSFS 2013:1, s14f.) Ny lagstiftning 1 juli 2014 Den 1 juli 2014 införs bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) SoL om fritidspeng för barn. Bestämmelserna införs i ett nytt kapitel i SoL, 4 a kap. Ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter. Socialstyrelsen beskriver i meddelandeblad nr 3/2014, Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd att fritidspengen innebär att hushåll med barn i årskurs 4-9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviter. Fritidspengen ska inte behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter. Fritidspengen får ersätta högst 3000 kr per barn och tolvmånadersperiod. För perioden 1 juli till och med 31 december får fritidspengen ersätta högst 1500 kronor per barn. Aktiviteter som fritidspeng kan utgå till ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. Fritidspengen kan gälla för deltagande i aktiviteter som idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning. Tanken med fritidspengen är att den i normalfallet ska ersätta kostnader för medlemsavgift, träningsavgift och kursavgifter, men även t. ex material, utrustning och andra kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten kan ersättas. Socialstyrelsen preciserar vidare att utgifter för enstaka eller tillfälliga aktiviteter som t.ex. vistelse på sommarkoloni eller helgläger inte utgör grund för fritidspeng. För sådana aktiviteter finns möjlighet att istället pröva rätten till ekonomiskt bistånd för livsföringen i övrigt enligt 4 kap 1 SoL. Då den nya bestämmelsen ger ökade kostnader för kommunerna har regeringen beslutat att kompensera kommunerna för kostnaderna och under 2014 och 2015 har medel avsatts för detta. Till Malmö stad har 3 402798 kr fördelats för perioden 140701 141231. I förarbetena till lagändringen redovisas underlag avseende barn och ungas fritidsvanor. Statistiska centralbyrån har 2009 i sin levnadsförhållanderapport 116 2 beskrivit barns fritid. Eftersom fritiden är viktig för utvecklingen måste alla barn få möjlighet till en intressant och utvecklande fritid. Möjlighet för alla barn att genom sin fritid kunna utvecklas och få nya erfarenheter kan motverka att skillnader som finns mellan barns olika levnadsvillkor förstärks och istället ha en utjämnande effekt. Rapporten summerar att barn i ekonomiskt utsatta hushåll, barn till ensamstående föräldrar, barn med utlandsfödda föräldrar och barn i arbetarhushåll har en mindre aktiv fritid med lägre deltagande i organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. Barnkonventionen Enligt FN:s barnkonvention, artikel 31, erkänner konventionsstaterna barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika 2 Levnadsförhållanderapport 116 Barns fritid, s 7 (2009), Statistiska centralbyrån
möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. 5 (10) Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt Av kommunfullmäktige beslutade riktlinjer avseende handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt behandlas i kapitlet gällande barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd även beräkning av bistånd och fritidsaktiviteter (s.5 ). Följande text är den nu gällande; Beräkning av bistånd Socialtjänsten ska i vissa fall överväga att beräkna biståndet till en högre nivå än riksnormen. Exempel på när detta kan vara aktuellt finns i Allmänna råd. Utgångspunkten vid bedömningen ska vara barnets behov med beaktande av vad som kan anses vara skäliga kostnader. Fritidsaktiviteter Barn bör ges förutsättningar att kunna delta i organiserade fritidsaktiviteter. Barns fritidsaktiviteter anges i Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd som ett exempel på när det kan vara aktuellt att beräkna kostnaden till en högre nivå än riksnormen. Exempel som kan vara aktuella är kostnader för cykel, sportaktiviteter, simskola och musikskola. Lagrum som kan skapa ökat ekonomiskt handlingsutrymme utöver nivån för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL för enskilda personer och hushåll Utöver bestämmelserna om fritidspeng som träder i kraft 1 juli 2014 finns ytterligare lagrum och praxis som skapar möjlighet för hushåll som uppbär försörjningsstöd att uppnå en disponibel inkomst som överstiger normen för försörjningsstöd utan att påverka rätten till ekonomiskt bistånd. Genom ändringar i socialtjänstlagen 1 juli 2013 infördes den så kallade jobbstimulansen (4 kap 1b SoL). Jobbstimulansen innebär att den som haft försörjningsstöd under 6 månader och därefter har arbetsinkomster, under max två års tid ska ha rätt till bistånd beräknat på 75 procent av dessa inkomster. Syftet är att göra det mer lönsamt för biståndsmottagare att ta tillfälliga jobb och utöka sin arbetstid. Ändringar gjordes samtidigt avseende fribeloppet för barn och skolungdomars inkomster av eget arbete i 4 kap 1a SoL. Fribeloppet höjdes från ett halvt till ett helt prisbasbelopp per kalenderår. Syftet med bestämmelsen om barns fribelopp är bland annat att stimulera barn i hushåll med ekonomiskt bistånd att under studietiden få kontakt med arbetslivet och därigenom öka sina möjligheter till egen försörjning i framtiden, därutöver att skapa ekonomiska incitament till att ha en egen arbetsinkomst. (prop. 2007/08:1 UO 9, s. 146f). Allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) och Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd preciserar exempel på de undantag då tillgångar och inkomster inte ska beaktas vid bedömning av behovet av ekonomiskt bistånd. En sådan inkomst är det extra tillägg som kan utgå till gymnasiestuderande ungdomar. Via CSN, centrala studiestödsnämnden, kan ungdomar som fyllt 16 år och som studerar heltid på en gymnasieutbildning beviljas studiebidrag samt extra tillägg enligt (Studiestödslagen 1999:1395). Studiebidraget beaktas som inkomst vid bedömning av ett hushålls behov av och rätt till ekonomiskt bistånd, det gör däremot ej det extra tillägget. Extra tillägg kan beviljas till ungdomar som tillsammans med vårdnadshavare har en gemensam beskattningsbar inkomst som understiger 125 000 kr under perioden 1 juli till 30 juni. Extra tillägg kan utgå med 285 855 kr per månad, beroende på familjens inkomst, under sammanlagt tio månader på ett läsår. Syftet med de studiesociala stöden är att undanröja ekonomiska hinder för studier efter grundskola och på så vis motivera ungdomar i ekonomiskt utsatta famil-
jer att fullfölja gymnasiestudier. 3 6 (10) Tidigare ärendeberedning gällande riktlinjer för ekonomiskt bistånd Remissförslaget (KS-KOM-2012-01132) som vård- och omsorgsberedningen beslutade om innehöll följande skrivning kring fritidsaktiviteter; För att barn ska ha förutsättningar att kunna delta i organiserade fritidsaktivterer kan det vara aktuellt att beräkna riksnormen till en högre nivå. Vid behov bör socialtjänsten också informera familjer om organiserade fritidsaktiviterer, föreningar etc. Familjer som har mottagit ekonomiskt bistånd under 10 månader eller mer i följd, och där behovet bedöms kvarstå, ska beviljas bistånd med 2400 kr per år och barn till fritidsaktiviteter. Detta bistånd avser kostnader för att utöva en fritidsaktivitet (medlemskap, terminsavgift och ev. utrustning) samt rekreation för barnet. Beloppet utbetalas efter dialog med familjen. Socialtjänsten kan bevilja ytterligare bistånd till fritidsaktiviteter och rekreation efter ansökan från familjen. Socialtjänsten bör även främja möjligheten för barnfamiljer att kunna använda lokaltrafiken för att ta sig till fritidsaktiviteter, ta del av kulturliv etc. Sammanfattning av remissvar inkomna 2013-05-31 gällande riktlinjer för ekonomiskt bistånd avseende barns fritidsaktiviteter (STK-2013-458) Remissinstanserna tillstyrkte i sina yttranden våren 2013 i huvudsak förslaget om riktlinjer avseende barns fritidsaktiviteter förutom SDF Rosengård som vill se en mer allmän satsning på barn och ungas förutsättningar till fritidsaktiviteter oavsett om familjen uppbär ekonomiskt bistånd eller är självförsörjande med låga inkomster. En bredare målgrupp skulle enligt SDF Rosengård dock kunna nås genom gratis lokaltrafik för ungdomar och gratis inträde på museer. I sitt remissvar framhåller SDF Rosengård organiserade fritidsaktiviteter som en skyddsfaktor för barn och bedömer att insatsen med förstärkt bistånd till fritidsaktiviteter kan förväntas ha en hög effekt. Olika frågeställningar lyftes i stadsdelsförvaltningarnas yttranden, bland annat avseende ställningstagandet om ersättning till fritidsaktiviteter bör utgå som ett generellt bidrag eller om det ska föregås av samtal med familjen om behov och planering av aktiviteten samt redovisning av kostnadsunderlag och kvitton. SDF Limhamn Bunkeflo tillstrykte ett generellt bidrag utan redovisningskrav medan SDF Västra Innerstaden, SDF Oxie, Sociala resursnämnden, SDF Husie och SDF Kirseberg förespråkar samtal och dialog med familjen innan utbetalning och därutöver redovisning av kvitton. Vikten av att flickor och pojkar ges lika förutsättningar att erhålla ekonomiskt utrymme till fritidsaktiviteter poängterades i ett par av yttrandena. SDF Fosie framhöll att den i remissförslaget relativt vida skrivningen om att bistånd till fritidsaktiviteter avser kostnader för att utöva en fritidsaktivitet (medlemskap, terminsavgift och ev. utrustning) samt rekreation för barnet rymmer ett stort tolkningsutrymme avseende biståndets användning vilket kan å ena sida ger stor möjlighet att anpassa det utifrån det enskilda barnets behov men å andra sidan kan leda till olika tillämpning för olika barn och familjer. Lagstiftningens krav på en individuell behovsprövning poängteras av SDF Västra Innerstaden och SDF Centrum. SDF Hyllie stödjer förslaget om ett särskilt bidrag för organiserade fritidsaktiveter för barnfamiljer i den uttalade målgruppen med långvarigt biståndsmottagande och lyfter fram FN:s barnkonvention artikel 31 som säger att alla barn har rätt till vila och fritid, lek och rekreation samt rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Stadskontorets bedömning oktober 2013 (STK-2013-458) Beräkningsgrunderna för riksnormen visar på att kostnader för att uppnå en skälig levnadsnivå 3 Proposition 1983/84:127
avseende fritid och lek bedöms öka väsentligt när barn börjar sin skolgång. Stadskontoret bedömde (STK-2013-458) att flickor och pojkar som ingår i hushåll med långvarigt biståndsbehov och som går i förskoleklass, grundskola och gymnasium bör vara prioriterade grupper vid bedömning av särskilda skäl att beräkna kostnaderna för lek och fritid till en högre nivå. Vidare var stadskontorets bedömning att det är nödvändigt att det föreligger samstämmighet mellan Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd till fritidsaktiviteter och gällande lag. Mot den bakgrunden bör riktlinjer avseende fritidsaktiviteter enbart avse fritidsaktiviteter och bistånd till rekreation fortsatt prövas i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1). För att kunna lämna tydlig information till berörda malmöbor bedömdes precisering i riktlinjer avseende åldersgrupp, definition av långvarigt biståndsbehov samt belopp nödvändigt att avvakta ny lagstiftning juli 2014. 7 (10) Kommunstyrelsens yttrande (STK-2013-958) till Socialdepartementet gällande lagförslag avseende fritidspeng Malmö kommun välkomnar i sitt remissvar förslaget som ger barn i ekonomiskt utsatta hushåll ökade möjligheter till att delta i organiserade fritidsaktiviteter. I yttrandet framförs synpunkter bland annat avseende; Ersättningens storlek. 3000 kr per barn och tolvmånadersperiod bedöms på ett rimligt sätt täcka behovet av kostnaden för fritidsaktivitet. Mot bakgrund av syftet att främja deltagande i regelbundna och ledarledda aktiviteter borde en formulering om 1500 kr per sexmånadersperiod bättre ringa in syftet att möjliggöra aktiviteter under en sammanlagd period av tolv månader om familjen är i behov av långvarigt försörjningsstöd. Målgruppen för ersättningen, barn som lever i hushåll som haft försörjningsstöd sex månader eller mer under den senaste tolvmånadersperioden. Lagförslaget frångår här den gängse definitionen av långvarigt bistånd så som bistånd i tio månader eller längre. Målgruppen för ersättningen, barn i årskurs 4 till 9. Den föreslagna åldersmässiga målgruppen bedöms vara för snäv, en bredare målgrupp är i behov av utökade ekonomiska förutsättningar för deltagande i fritidsaktiviteter. Många barn påbörjar i tidig ålder olika fritidsaktiviteter och ges därigenom möjlighet att prova på olika kulturella och fysiska aktiviteter långt innan de uppnår den ålder då barn och ungdomar många gånger specialiserar sig inom ett intresse. Barn kan häri stärkas i att ta del av olika aktiviteter under sin uppväxt och vara delaktig utan tävlingsmål. Barnkonventionen lyfter fram att fritiden är viktig för barns utveckling. Regelbundna fritidsaktiviteter har genom forskning beskrivits vara en god skyddsfaktor mot utanförskap samt vara utvecklande och stärka känslan av delaktighet. I resonemang om ungdomsarbetslöshet lyfts många gånger vikten av att ha ett nätverk fram som en stärkande faktor när det gäller förutsättningar att hitta jobb, men även när det gäller integration, delaktighet och orientering i samhället i stort. Gymnasieungdomar beskrivs i förslaget aktivera sig till stor del på egen hand under sin fritid. Ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer har små ekonomiska möjligheter att delta i fritidsaktiviteter eller arrangemange som medför kostnader och bör på samma sätt som de något yngre barnen ges ekonomiska förutsättningar till en aktiv och meningsfull fritid. Att speciallagstiftning så som föreslås i 4 a kap 1-2 SoL samt tidigare införda beräkningsreglerna i 4 kap 1a-1b SoL ändrar socialtjänstlagens grundläggande funktion att utgöra det yttersta skyddsnätet som avser att tillgodose att biståndsmottagare erhåller en skälig levnadsnivå. I förhållande till hushåll med låga inkomster som är självförsörjande utan att ansöka om, eller ha rätt till, försörjningsstöd riskerar lagstiftningen med ytterligare avsteg från riksnormen att skapa oskä-
liga skillnader mellan hushåll som uppbär, respektive ej uppbär, ekonomiskt bistånd. Malmö kommun bedömer det angeläget att lyfta fram frågan om riksnormens nivå och funktion för att möjliggöra en skälig levnadsnivå för ekonomiskt utsatta hushåll. 8 (10) Stadskontorets bedömning i ärendet Stadskontoret kvarstår i den tidigare bedömningen att det är det är nödvändigt att det föreligger samstämmighet mellan Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd avseende bistånd till fritid för barn och unga och den lag avseende fritidspeng som infördes 1 juli 2014. Förslaget avseende riktlinjer omfattar därmed enbart bistånd till fritid för barn och unga, ej rekreation. Socialstyrelsens allmänna råd för ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) behandlar bistånd till rekreation. Mot bakgrund av att allt fler hushåll uppbär ekonomiskt bistånd under längre perioder tenderar fler behov uppstå som ligger utanför vad riksnormen för försörjningsstöd beräknas att tillgodose. Utifrån ett barnperspektiv så är det av särskild vikt att belysa barnets behov när hushållet är i långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, däribland förutsättningar till jämlika levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet avseende fritid. Detta framhålls i allmänna råd (SOSFS 2013:1) som anger att socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bl. a. om det är en förutsättning för att barn ska kunna dela i fritidsaktiviteter. Stadskontorets bedömning är att långvarigt behov av försörjningsstöd för ett hushåll utgör en sådan förutsättning som bör ligga till grund för att beräkna kostnaden för fritid för barn till en högre nivå och att det är viktigt att riktlinjer utformas som möjliggör likställighet för barnhushåll i Malmö i detta avseende. Lagstiftning möjliggör från 1 juli 2014 för barn i årskurs 4-9 att erhålla sammantaget högst 3000 kr per tolvmånadersperiod, högst 1500 kr för perioden juli till december 2014, avseende regelbundna och ledarledda fritidsaktiviteter. Stadskontorets bedömning är att riktlinjen bör motsvara vad som gäller enligt 4a kap SoL avseende fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd samt vad som i övrigt Socialstyrelsen i meddelandeblad anger om fritidspengen. Riktlinjen avseende ekonomiskt bistånd till barns fritid bör omfatta barn i förskoleklass, årskurs 1-3, samt gymnasiestuderande ungdomar som omfattas av vårdnadshavarens försörjningsskyldighet enligt 7 kap 1 andra stycket föräldrabalken (1949:381). Aktiviteter som fritidspeng kan utgå till ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. Övriga former av fritidsaktiviteter bedöms i första hand kunna tillgodoses genom riksnormens poster för lek och fritid samt för kläder och skor. Uppföljning och kostnadsberäkning I samband med att bestämmelsen om fritidspeng infördes i socialtjänstlagen 1 juli 2014 utvecklades även verksamhetssystemet Procapita i Malmö. Separat aktualisering, utredning och insats avseende bistånd enligt 4 a kap 1 SoL har införts. För fritidspeng utöver det nya lagrummet handläggs ärendet i den pågående insatsen Ekonomiskt bistånd. Vid beviljande beslut utbetalas belopp med kontering Fritidspeng flicka eller Fritidspeng pojke och dessa föregås av olika konteringsnummer utifrån valt lagrum. Härigenom ges möjlighet att regelbundet följa upp i vilken omfattning fritidspeng beviljas för pojkar respektive flickor samt utifrån vilket lagrum. Redan idag beviljas barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd extra bistånd avseende fritidsaktiviteter, t. ex medlems- och träningsavgifter i stadsområdesförvaltningarna, men uppföljningsmöjlighet avseende denna kostnad har fram till 140630 saknats. Detta innebär att den nedan uppskattade kostnaden inte i sin helhet medför ökade kostnader utan inkluderar kostnaden för det bistånd som redan idag beviljas över norm för att tillförsäkra barn en skälig levnadsnivå avseende fritid.
Det är komplexa faktorer som påverkar utvecklingen av kostnader för ekonomiskt bistånd och därmed även kostnaderna för föreslagen utformning av riktlinjen. Befolkningsutvecklingen och dess ålderssammansättning, antalet hushåll som är i behov av ekonomiskt bistånd samt hur länge behovet kvarstår är exempel på påverkansfaktorer. Utvecklingen av arbetslöshet och generella socialförsäkringssystemet är andra avgörande omvärldsfaktorer som är svåra att uppskatta effekterna av. Hur stor andel av berörda barn och deras familjer som nås av information om möjligheten att ansöka om bistånd över norm samt hur stor andel som väljer att delta i aktiviteter som bistånd kan utgå till är andra faktorer som påverkar kostnaden. 9 (10) För barn i årskurs 4-9 som omfattas av den lagreglerade fritidspengen har Malmö tilldelats statliga medel om 3 400 tkr för kostnader för fritidspeng under perioden 140701 141231. Med motsvarande beräkningsgrund som använts för uppskattning av kostnad i stycket nedan, baserade på underlag för period 2012 till 2014, uppskattas barn i Malmö som omfattas av fritidspengen kunna beviljas mellan 5 862 tkr och 6 432 tkr per år i fritidspeng enligt 4a kap 1 SoL. Beloppen kan användas som en avstämningspunkt i förhållande till kostnadsberäkning för den målgrupp som den föreslagna riktlinjen avser. Mot bakgrund av befolkningsstatistik 4, Socialstyrelsens Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013 samt uppgifter i Malmö stads datalager avseende antal hushåll som uppbär bistånd under en viss sammanlagd biståndstid uppskattas att mellan 2650 till 2900 barn skulle ha omfattats av möjligheten att beviljas bistånd över norm enligt föreslagen riktlinje under åren 2012 till 2014. Barn i ålder 6-9 år(motsvarar förskoleklass samt årskurs 1-3) samt barn i ålder 16-18 år (motsvarar gymnasiestudier under 3 år) har medräknats. Antagandet medför en uppskattad maxkostnad mellan 7 950 tkr och 8 700 tkr under förutsättning att varje barn ansöker om maxbeloppet, 3000 kr per år. Beräkningen inkluderar dock kostnader för det bistånd avseende barn och skolungdomars fritidsaktiviteter som redan i dag beviljas över norm enligt 4 kap 1 SoL och som det hittills saknats möjlighet att följa upp. Införandet av den lagstadgade fritidspengen 1 juli 2014 tillgodoser i stora delar kostnader för fritidsaktiviteter över norm för barn i årskurs 4-9 vilket innebär minskade kostnader för Malmö stad för denna ålderskategori. Stadskontorets bedömning är att merkostnaden för föreslagen riktlinje avseende ekonomiskt bistånd till barn och skolungdomars fritidsaktiviteter ej överstiger 5 000 tkr. Förslag på utformning av riktlinje avseende ekonomiskt bistånd till barn och skolungdomars fritidsaktiviteter Malmö stads riktlinjer avseende bistånd till barn och skolungdomars fritidsaktiviteter syftar till att möjliggöra att flickor och pojkar i ålder för förskoleklass, grundskola till och med gymnasium, ges samma möjlighet att delta i fritidsaktivitet som är regelbunden, ledarledd och främjar barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap som de flickor och pojkar som omfattas av rätten till ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter enligt 4a kap socialtjänstlagen (2001:453). Den föreslagna riktlinjen berör därmed barn i förskoleklass, årskurs 1-3 samt gymnasiestuderande ungdomar står under vårdnadshavares försörjningsskyldighet. Att utifrån ett barnperspektiv utvidga åldersgruppen bedöms främja förutsättningar för delaktighet för fler flickor och pojkar i Malmö vilket ligger i linje med intentionerna i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Rätten till bistånd enligt 4 kap 1 SoL vilar alltid på individuell behovsprövning. Malmö stads lokalt utformade riktlinjer syftar till att underlätta den delegerade beslutsordningen samt att 4 http://www.malmo.se/kommun--politik/om-oss/statistik/befolkning.html välj Befolkning per stadsområde 2007-2012
säkerställa att likställighet råder i kommunens olika delar. 10 (10) Föreslagen utformning i Malmö stads Riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt där ändringar gjorts under rubrik Fritidsaktiviteter ; Beräkning av bistånd Socialtjänsten ska i vissa fall överväga att beräkna biståndet till en högre nivå än riksnormen. Exempel på när detta kan vara aktuellt finns i Allmänna råd. Utgångspunkten vid bedömningen ska vara barnets behov med beaktande av vad som kan anses vara skäliga kostnader. Fritidsaktiviteter Barn och ungdomar i ålder för förskoleklass, grundskola samt gymnasium som inte omfattas av bestämmelserna i 4 a kap SoL, och som ingår i hushåll som är aktuella för försörjningsstöd och har uppburit detta minst 6 månader under den senaste tolvmånadersperioden, kan beviljas 3000 kr per tolvmånadersperiod, företrädesvis fördelat på 1500 kr per halvår, avseende faktiska kostnader för deltagande i regelbunden och ledarledd fritidsaktivitet som främjar deltagandet i samhället. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Meddelandeblad Mottagare: Kommunernas socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänsten, kommunstyrelser, chefer och personal inom socialtjänsten Nr 3/2014 Juni 2014 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd Den 1 juli 2014 införs bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om fritidspeng för barn. Bestämmelserna införs i ett nytt kapitel i SoL, 4 a kap. Ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter. Fritidspengen innebär att hushåll med barn i årskurs 4-9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. Fritidspengen ska inte behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter. Bestämmelserna ligger därför i ett eget kapitel i SoL. 1 Fritidspengen får ersätta högst 3 000 kronor per barn och tolvmånadersperiod (2 kap. 1 b socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. En tolvmånadersperiod behöver inte vara ett kalenderår. För perioden 1 juli till och med 31 december 2014 får fritidspengen ersätta högst 1 500 kronor per barn (se övergångsbestämmelser i SoF). Bakgrund I FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) anges att barn har rätt till vila och fritid, lek och rekreation samt rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll där man har svårt att klara de löpande utgifterna, har begränsade möjligheter till en aktiv fritid. De är underrepresenterade i organiserade fritidsaktiviteter som t.ex. att utöva idrott eller spela något instrument. Det finns därför starka skäl för att förstärka möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta hushåll att få en aktiv fritid. 2 1 Proposition 2013/14:168 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd s. 13 och 18-19. 2 Prop. 2013/14:168 s. 10-12 Information: Kristina Eriksson, Shriti Radia
Målgrupp och syfte med fritidspengen Fritidspengen gäller för barn som går i grundskolans årskurs 4-9 eller motsvarande i andra skolformer som t.ex. särskola, specialskola eller sameskola. För elever i specialskolan gäller fritidspengen även för barn som går i årskurs 10. 3 Barnen är målgruppen för fritidspengen men då de är omyndiga och saknar egen rättshandlingsförmåga ska föräldrarna ansöka om fritidspengen för deras räkning, dvs. företräda dem på samma sätt som vid en ansökan om ekonomiskt bistånd. 4 Syftet med fritidspengen är att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Fritidspengen ska göra det möjligt för barnen att delta i regelbundna aktiviteter på sin fritid och därmed få ingå i ett sammanhang med andra barn och vuxna. 5 Fritidspengen ska främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap och stimulera till ett utökat kontaktnät utanför hemmet och utöver det som finns inom ramen för skolans verksamhet. 6 Handläggning av fritidspengen Fritidspengen ska inte behovsprövas Fritidspengen är inte en del av det ekonomiska biståndet utan en fristående ersättning till ett hushåll för faktiska kostnader för ett barns fritidsaktiviteter. 7 Fritidspengen får inte medföra att riksnormen beräknas till en lägre nivå. 8 Fritidspengen får inte heller påverka möjligheten att höja nivån på riksnormen exempelvis om det är en förutsättning för att ett barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. 9 Fritidspengen är alltså en rätt till ersättning för fritidsaktiviteter utöver det som ges inom ramen för riksnormen eller bistånd för livsföringen i övrigt. Det senare kan gälla t.ex. en koloni- eller lägervistelse. 10 Förutsättningar för att reglerna om fritidspeng ska gälla Fritidpengen gäller för barn i hushåll som vid ansökningstillfället är aktuellt för försörjningsstöd. Hushållet ska dessutom ha haft sådant stöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Hushållet ska alltså ha haft dokumenterade ekonomiska svårigheter under en längre tid och varit beroende av försörjningsstöd från socialtjänsten för att kvalificeras för fritidspeng. Hushållet kan visserligen ha varit självförsörjande under vissa kortare perioder men ska ändå en stor del av tiden ha varit beroende av försörjningsstöd under en ramtid på tolv månader. De sex månaderna behöver alltså inte vara sammanhängande. 11 Den som ansöker om fritidspeng får åberopa försörjningsstöd från annan kommun för att visa att hushållet uppfyller kraven för ersättning (2 kap. 1 a SoF). 3 Prop. 2013/14:168 s. 14 och 29 4 Prop. 2013/14 s. 13-14 5 Prop. 2013/14 s. 13 6 Prop. 2013/14 s.16 7 Prop. 2013/14:168 s.18-19 8 Prop. 2013/14:168 s. 18 9 Se prop. 2013/14:168 s.18 och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd 10 Se prop. 2013/14:168 s. 17 och Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd s. 78 11 Prop. 2013/14:168 s. 15 och 28-29 2
För vilka aktiviteter kan man få fritidspeng? Fritidsaktiviteten ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. 12 Med regelbunden avses att aktiviteten är återkommande, normalt en gång i veckan, men även glesare frekvens bör kunna accepteras. Aktiviteten bör således under en termin eller sexmånadersperiod utövas åtminstone vid ett flertal tillfällen för att betraktas som regelbunden. 13 Med ledarledd avses att det ska finnas en eller flera vuxna eller ungdomar som är närvarande och som leder, instruerar och vakar över att aktiviteten genomförs som tänkt med beaktande av nödvändiga säkerhetsåtgärder. Det finns inget hinder för att aktiviteten leds av en förälder eller ett syskon till barnet, t.ex. i egenskap av tränare för ett fotbollslag. 14 Kravet på att aktiviteten ska främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap innebär att aktiviteten ska utövas utanför familjen så att barnet ges möjlighet till utökade kontakter med andra barn, ungdomar och vuxna. Situationer då en förälder eller nära anhörig tillsammans med barnet enskilt ägnar sig åt en aktivitet som är en del av det vanliga familjelivet ger inte rätt till fritidspeng. 15 Fritidspengen kan gälla för deltagande i aktiviteter som idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning. Tanken med fritidspengen är att den i normalfallet ska ersätta kostnader för medlemsavgift, träningsavgift och kursavgifter, men även kostnader för t.ex. material, utrustning och andra kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten kan ersättas. Även exempelvis bio- eller museibesök inom ramen för en filmklubb eller studiecirkel om de är regelbundna och ledarledda, kan ge rätt till fritidspeng. Avsikten med bestämmelsen är att den bör ge vida ramar för vilken typ av aktivititer som omfattas. 16 Enbart medlemsavgiften i en förening utan deltagande i någon aktivitet utgör dock inte grund för fritidspeng. Detsamma gäller utgifter för enstaka eller tillfälliga aktiviteter som t.ex. vistelse på sommarkoloni eller helgläger. För det senare finns möjligheten att i stället bevilja ekonomiskt bistånd för livsföringen i övrigt enligt 4 kap. 1 SoL. 17 Utbetalning och information Om en förälder ansöker om fritidspeng och villkoren för fritidspengen är uppfyllda ska den betalas ut till den som företräder hushållet där barnet bor, dvs. normalt den person som också företräder hushållet vid en ansökan om ekonomiskt bistånd. 18 Socialnämnden bör i samband med ansökan om försörjningsstöd informera om fritidspengen. 19 Barn som bor växelvis hos föräldrarna När ett barn varaktigt bor växelvis hos sina föräldrar är det möjligt för båda föräldrarna (hushållen) att ansöka om fritidspeng för barnets räkning. Med växelvis boende menas att barnet bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna. Om båda föräldrarna uppfyller kraven att ha försörjningsstöd och att ha mottagit försörjningsstöd minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden, får varje förälder för barnets räkning hälften av fritidspengen. Om endast den ena föräldern uppfyller kravet, får 12 Prop. 2013/14:168 s.16 och 29 13 Prop. 2013/13:168 s.16 14 Prop. 2013/14:168 s. 16-17 15 Prop. 2013/14:168 s. 16-17 16 Prop. 2013/14:168 s. 16-17 17 Prop. 2013/14:168 s. 17 18 Prop. 2013/14:168 s. 14 och 20 19 Prop. 2013/14:168 s. 24 3
bara den föräldern halva beloppet för barnets räkning. Det finns inget krav på att den andra föräldern har betalat in någon del av kostnaden för fritidsaktiviteten. 20 Fritidspengen kan i vissa fall återkrävas Socialnämnden kan återkräva fritidspengen om utbetalningen visade sig bygga på felaktiga uppgifter, otillräckliga uppgifter eller om väsentlig information saknades. Fritidspengen kan även återkrävas om den inte använts för barnets fritidsaktiviteter. Återkrav görs i dessa fall enligt 9 kap.1 SoL som ändras så att den även inkluderar fritidspengen. 21 Beslut om fritidspeng kan överklagas Bestämmelsen i 4 a kap. 1 SoL om fritidspeng är en rättighetsbestämmelse. I 16 kap. 3 SoL införs därför möjlighet att överklaga socialnämndens beslut om fritidspeng för den som är missnöjd med beslutet. 22 Referenser Lagar Socialtjänstlagen (2001: 453) Förordningar Socialtjänstförordningen (2001:937) Propositioner Prop. 2013/14: 168 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd Allmänna råd Socialstyrelsens allmänna råd (2013:1) om ekonomiskt bistånd Handböcker Ekonomiskt bistånd Handbok för socialtjänsten. Socialstyrelsen 2013 20 Prop. 2013/14:168 s. 20-21 och 29 21 Prop. 2013/14:168 s. 23 och 30 22 Prop. 2013/14:168 s. 23 och 30 4