Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas

2004-06-03 moljbjlof^= Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas Sammanfattning Den 1 juli 2004 börjar en ny lag om bank- och finansieringsrörelse 1 att gälla. Lagen ersätter bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet. Denna skrivelse innehåller en genomgång av några av de ändringar som lagen medför. Lagen innehåller nya definitioner av bankrörelse och finansieringsrörelse. En bank eller ett kreditmarknadsföretag som inte omfattas av de nya definitionerna bör senast den 31 december 2004 ha avsagt sig sitt tillstånd. För bankerna gör FI bedömningen att samtliga dessa kommer att omfattas av den nya definitionen av bankrörelse. Vissa kreditmarknadsföretag kommer dock inte att omfattas av den nya definitionen av finansieringsrörelse. För att FI ska kunna avgöra vilka dessa är ska samtliga kreditmarknadsföretag, senast den 1 september 2004, ge in vissa uppgifter till FI. Lagen innehåller även en del nya regler för banker och kreditmarknadsföretag. Det införs bl.a. regler om soliditet och likviditet, riskhantering samt genomlysning. Banker och kreditmarknadsföretag får även större möjligheter att äga aktier. Vidare avskaffas bankernas ensamrätt att ta emot inlåning, vilket bl.a. medför att även kreditmarknadsföretag får ta emot inlåning. Bankrörelse Den nya definitionen Lagen om bank- och finansieringsrörelse innehåller en ny definition av bankrörelse. Enligt den avses med bankrörelse en rörelse i vilken det ingår 1. betalningsförmedling via generella betalsystem, och 2. mottagande av medel som efter uppsägning är tillgänglig för fordringsägaren inom högst 30 dagar. Definitionen skiljer sig från den tidigare i bankrörelselagen, som enbart var inriktad på inlåning på konto där behållningen är tillgänglig för insättaren med kort varsel. Nedan kommenteras några av de viktigaste kriterierna i den nya definitionen. 1 Se Regeringens prop. 2002/03:139 och Finansutskottets betänkande 2003/04:FiU15 och 27 cáå~åëáåëééâíáçåéå mklk=_çñ=strm= pbjnnp=ur=píçåâüçäã= xpîé~î ÖÉå=NSTz= qéä=hqs=u=tut=um=mm= c~ñ=hqs=u=oq=np=pr= Ñáå~åëáåëéÉâíáçåÉå]ÑáKëÉ= ïïïkñákëé= = lod=ko=l=obd=klk=omonmmjqopr=

Generella betalsystem Med generella betalsystem avses system för förmedling av betalningar från ett stort antal från varandra fristående betalare avsett att nå ett stort antal från varandra fristående slutliga betalningsmottagare. Som exempel på generella betalsystem kan nämnas postgirot, bankgirot och bankernas kontokortssystem. Betalsystem som är selektiva omfattas inte av definitionen. Dessa utmärks av att kretsen av betalningsmottagare är begränsad, t. ex. genom att betalningsmottagarna tillhör samma koncern. Dagligvaruhandelns och bensinbranschens kontokortssystem är exempel på sådana selektiva betalsystem. Mottagande av medel Deltagande i det generella betalsystemet ska enligt definitionen kombineras med mottagande av medel som kan användas för transaktioner i systemet. Medlen kan ställas till betalningsförmedlarens förfogande i olika former. Det kan vara fråga om inlåning på konto, emission av olika typer av obligationer eller medel som ställs till förfogande enligt andra typer av avtal. Den viktiga egenskapen är att medlen efter uppsägning ska vara tillgängliga för fordringsägaren inom högst 30 dagar. Vad den nya definitionen innebär De tillstånd att driva bankrörelse som gäller när lagen träder ikraft kommer att fortsätta att gälla. En bank som driver rörelse som inte omfattas av den nya definitionen av bankrörelse ska dock innan den 1 januari 2005 ha påbörjat sådan rörelse, annars riskerar banken att få sitt tillstånd återkallat av FI enligt 15 kap. 3 första stycket punkten 5 lagen om bank- och finansieringsrörelse. Enligt FI:s bedömning driver dock samtliga banker som idag har tillstånd att driva bankrörelse även bankrörelse enligt den nya definitionen. Enligt gällande rätt hör betalningsförmedling till de verksamheter som kreditmarknadsföretag får driva. Den nya lagen ändrar inte på detta. Det är först om ett kreditmarknadsföretag erbjuder kunderna att ha medel tillgängliga med kort varsel, t.ex. på inlåningskonto, som det träffas av den nya bankrörelsedefinitionen. Även betalningsförmedlare som debiterar sina kunder i efterskott, t ex kreditkortsföretag, faller utanför definitionen, under förutsättning att de inte i den övriga verksamheten tar emot medel som är tillgängliga med kort varsel. Det undantag som idag finns i bankrörelselagen som innebär att företag kan ta emot kundmedel på konto upp till 15 000 kr utan att behöva tillstånd att driva bankrörelse tas bort i den nya lagen. Dessa företag kommer istället att omfattas av lagen om inlåningsverksamhet 2, under förutsättning att de inte ansluter sig till ett generellt betalsystem. 2 För mer information om inlåningsföretag se www.fi.se 2

Finansieringrörelse Den nya definitionen Lagen om bank- och finansieringsrörelse innehåller en ny definition av finansieringsrörelse. Enligt den avses med finansieringsrörelse en rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet som har till ändamål att 1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, direkt eller indirekt via ett företag med vilket det finns ett nära samband, och 2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing). Detta skiljer sig från den tidigare definitionen i lagen om finansieringsverksamhet, som enbart var inriktad på kreditgivningen. Således kommer endast kreditgivare som lånar upp medel från allmänheten att omfattas av den nya definitionen och stå under FI:s tillsyn. Nedan kommenteras några av de viktigaste kriterierna i den nya definitionen. Ändamål Av definitionen framgår att det måste vara fråga om näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten och lämna kredit. Ett företag har till ändamål att bedriva de angivna finansiella verksamheterna om dessa har ett självständigt syfte vid sidan av företagets övriga verksamhet samt om de utförs eller erbjuds med viss varaktighet, regelbundenhet och omfattning, dvs. i princip fortlöpande. Med andra ord omfattas inte verksamhet som inte drivs regelmässigt eller endast utgör en obetydlig del av företagets rörelse. Återbetalningspliktiga medel från allmänheten Gränsen för vad som omfattas av begreppet återbetalningspliktiga medel är tämligen vid. Förutom tillgodohavande på konto omfattas även andra tillgodohavanden, exempelvis utställda postväxlar, samt fordringar i form av värdepapper, såsom obligationer och bankcertifikat. Medlen är mottagna från allmänheten om de kommer från svenska eller utländska privatpersoner eller icke-finansiella företag. Med andra ord räknas inte finansiella företag, t. ex. banker, försäkringsbolag och värdepappersbolag, till allmänheten. Företag som endast vänder sig till en eller ett fåtal privatpersoner eller icke-finansiella företag för sin upplåning anses dock inte ta emot medel från allmänheten. Inte heller medel som mottas från andra koncernbolag anses mottagna från allmänheten. Om ett företag tar emot medel från ett annat företag med vilket det har ett nära samband, t. ex. ett koncernbolag, kan det dock innebära ett indirekt mottagande av medel från allmänheten. Indirekt Som framgått ovan ska vid bedömningen av om ett företag driver finansieringsrörelse även beaktas sådan upplåning som kan sägas ske indirekt via ett annat företag med vilket det finns ett nära samband. Ett företag som lämnar kredit och finansierar denna verksamhet med medel som lånats upp från exempelvis ett annat koncernföretag som i sin tur tagit emot medel från allmänheten, kan därigenom komma att omfattas av till- 3

ståndsplikt. En förutsättning är dock att det förs medel från den upplånande företaget till det kreditgivande företaget. Om finansieringsrörelsen är uppdelad på detta sätt blir det kreditgivande företaget tillståndspliktigt, inte företaget som hanterar upplåningen. Företaget som tar emot medlen från allmänheten kan dock under vissa förutsättningar behöva registrera sig som inlåningsföretag hos FI. 3 Lämna kredit m.m. Definitionen av finansieringsrörelse omfattar kreditgivning, ställande av garanti för kredit, förvärv av fordringar i finansieringssyfte och upplåtande av lös egendom till nyttjande i finansieringssyfte, så kallad finansiell leasing. Detta skiljer sig från den tidigare definitionen genom att förmedling av krediter till konsumenter inte omfattas. En ytterligare ändring är att endast förvärv av fordringar där syftet är finansiering ska anses utgöra finansieringsrörelse. Utanför begreppet faller t. ex. sådana förvärv för indrivning som utgör tillståndspliktig inkassoverksamhet. Betalningsanstånd som normalt ges vid betalning mot faktura, d v s 30 dagar, omfattas inte heller av definitionen. Vad den nya definitionen innebär De tillstånd att driva finansieringsrörelse som gäller när lagen träder ikraft kommer att fortsätta att gälla. Ett kreditmarknadsföretag som driver rörelse som inte omfattas av den nya definitionen av finansieringsrörelse ska dock innan den 1 januari 2005 ha påbörjat sådan rörelse, annars riskerar kreditmarknadsföretaget att få sitt tillstånd återkallat av FI enligt 15 kap. 3 första stycket punkten 5 lagen om bank- och finansieringsrörelse. För att FI ska kunna avgöra vilka kreditmarknadsföretag som omfattas av den nya definitionen ska samtliga företag inkomma med vissa uppgifter till FI, se vidare under nästa rubrik. Kreditmarknadsföretag som finansierar sig via en bank eller ett annat finansiellt företag som tar emot medel från allmänheten, med vilket kreditmarknadsföretaget har ett nära samband, kommer även i och med den nya definitionen att behöva tillstånd. Vissa kreditmarknadsföretag, exempelvis företag som ägnar sig åt kreditgivning men inte finansierar sig genom upplåning från allmänheten, kommer dock inte längre att behöva tillstånd för att driva sin verksamhet och kommer därför inte heller att stå under tillsyn av FI. Dessa företag ska dock registrera sig som finansiella institut 4 hos FI. Det kan påpekas att finansiella institut saknar möjligheten som banker och kreditmarknadsföretag har att gränsöverskrida till annat land inom EES eller etablera filial där utan att söka tillstånd i respektive land. Den nya definitionen innebär att även kreditmarknadsföretag kommer att kunna ta emot sådan inlåning på konto som tidigare varit förbehållen banker. 3 För mer information om inlåningsföretag se www.fi.se 4 För mer information om finansiella institut se www.fi.se 4

Vad kreditmarknadsföretagen ska sända in till FI Samtliga kreditmarknadsföretag ska senast den 1 september 2004 till FI skriftligen ha redovisat sin syn på huruvida de omfattas av den nya definitionen av finansieringsrörelse eller inte. Företagen ska samtidigt ge en översiktlig beskrivning av sin upplåning och kreditgivning, med utgångspunkt i den nya definitionen av finansieringsrörelse. Till detta ska även bifogas ett uttalande från en auktoriserad eller godkänd revisor med innebörden att beskrivningen ger en rättvisande bild av dessa delar av företagets verksamhet. FI kommer sedan att återkomma till företaget med en bedömning av tillståndsplikten. Kreditmarknadsföretag som inte omfattas av den nya definitionen och inte heller har för avsikt att börja driva tillståndspliktig finansieringsrörelse bör senast den 30 november 2004 till FI ha inkommit med ansökan varigenom företaget förklarar sig avstå från sitt tillstånd. Samtidigt med detta ska en ansökan om registrering som finansiellt institut ges in. Förutsatt att ansökningarna är kompletta och utländsk myndighet inte behöver kontaktas med anledning av ägar- och ledningsprövningen kommer FI att avgöra dessa ärenden inom sex veckor. Kreditmarknadsföretag som inte omfattas av den nya definitionen, men som har för avsikt att börja driva tillståndspliktig verksamhet, ska senast den 31 oktober 2004 ha inkommit med en verksamhetsplan vari den verksamhet som ska påbörjas beskrivs. Utgångspunkt för verksamhetsplanen bör vara 2 kap i FI:s allmänna råd om ansökan om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse eller att ge ut elektroniska pengar 5. Förhållanden som inte ändras med anledning av den nya verksamheten behöver dock inte beröras. Den ingivna verksamhetsplanen kommer att hanteras som ett informationsärende av FI, det kommer således inte att vara fråga om en tillståndsansökan och ingen ärendeavgift kommer att tas ut. Om FI har synpunkter på den planerade verksamheten kommer dessa att redovisas till företaget inom fyra veckor från det att verksamhetsplanen getts in. Den planerade verksamheten bör sedan ha påbörjats senast den 31 december 2004. Även de kreditmarknadsföretag som omfattas av definitionen och har för avsikt att börja ta emot inlåning, ska ge in en verksamhetsplan till FI. Den ska innehålla de uppgifter som framgår av föregående stycke. FI återkommer även här med eventuella synpunkter på den planerade verksamheten inom fyra veckor. Nya regler för bank- och finansieringsrörelse Inledning Den 1 juli 2004 förs rörelsereglerna tillsammans med övriga bestämmelser för banker och kreditmarknadsföretag in i en ny gemensam lag för banker och kreditmarknadsföretag, lagen om bank- och finansieringsrörelse (nedan LBF). Samtidigt upphävs bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet. Vissa bestämmelser i lagarna förs över oförändrade medan andra ändras eller utgår. Samtidigt börjar även vissa bestäm- 5 Detta allmänna råd kommer att träda ikraft den 1 juli 2004 5

melser som tidigare endast gällde banker, t. ex. om banksmittan och viss associationsrättslig reglering, även att gälla för kreditmarknadsföretag. Nedan kommenteras vissa av de ändringar som LBF medför. Även vissa ändringar i lagen om insättningsgaranti tas upp. Tillståndsärenden I och med LBF utgår flera bestämmelser om att en bank eller ett kreditmarknadsföretag ska ansöka om tillstånd hos FI för en viss åtgärd. Efter den 1 juli 2004 kommer tillstånd t. ex. inte behövas för en bank att tillhandahålla tjänster för bankens räkning genom ombud, en bank att bevilja krediter där bankens fordran medför rätt till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer, en bank att förvärva vissa garantifondbevis, förlagsbevis eller förlagsandelsbevis, en bank eller ett kreditmarknadsföretag att lämna koncernbidrag, eller en bank eller ett kreditmarknadsföretag att förvärva aktier eller andelar, om motprestationen inte överstiger 25 procent av kapitalbasen. 6 Även bestämmelser om anmälningsplikt vid inrättande av bankkontor och förvärv av annan banks rörelse avskaffas 7. Som framgår nedan ersätts vissa av dessa bestämmelser med annan reglering. Därutöver ska naturligtvis även kapitaltäckningsregleringen och mer generella regler om t. ex. soliditet och likviditet, riskhantering och sundhet beaktas vid sådana åtgärder som tidigare har krävt tillstånd. FI har med stöd av 2 kap. 15a tredje stycket bankrörelselagen gett vissa banker ett tidsbegränsat tillstånd att inneha mer än fem procent av röstetalet i ett aktiebolag. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i den nya lagen. De medgivanden som FI tidigare gett har därför ingen verkan efter den 1 juli 2004. Bankerna får således själva välja när dessa innehav ska avvecklas. Rörelseregler och andra bestämmelser I 6 kap. 1-3 LBF införs regler om soliditet och likviditet, riskhantering samt genomlysning. En bank och ett kreditmarknadsföretag ska således driva rörelsen på ett sådant sätt att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. De ska vidare identifiera, mäta, styra och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Rörelsen ska också bedrivas och organiseras på ett sådant sätt att företagets ställning kan överblickas samt även i övrigt vara sund. Om FI gör bedömningen att en bank eller ett kreditmarknadsföretag inte följer någon av dessa bestämmelser kan FI ingripa med sanktioner. Vad dessa nya regler innebär för FI:s tillsyn finns kommenterat i skrivelsen Effekter på FI:s tillsyn av nya rörelseregler för banker och kreditmarknadsföretag. Av 6 kap. 7 LBF framgår att en bank eller ett kreditmarknadsföretag under vissa förutsättningar kan uppdra åt någon annan att utföra vissa finansiella tjänster. Om så 6 Den nuvarande regleringen återfinns i 1 kap. 11 och 2 kap. 3a, 5, 6, 6a, 14, och 15a bankrörelselagen samt 3 kap. 5 och 5 kap. 3 lagen om finansieringsverksamhet. 7 Se 2 kap 22 bankrörelselagen. 6

sker ska företaget anmäla detta till FI och ge in uppdragsavtalet. Eftersom det är ett anmälningsförfarande så behövs inte FI:s tillstånd till utläggningen, men om avtalet t. ex. skulle strida mot en bestämmelse i LBF kan FI förelägga företaget att göra rättelse. Mer information om denna bestämmelse kommer att läggas ut på FI:s hemsida. Bland de tjänster som kan läggas ut är sådana som är tillståndspliktiga enligt lagen om värdepappersrörelse, dessa får dock endast läggas ut till företag som har erforderliga tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse. Av 7 kap. 1 LBF framgår att banker och kreditmarknadsföretag endast får driva finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den. För kreditmarknadsföretag skiljer sig bestämmelsen mot gällande rätt bl. a. genom att dessa ges möjlighet att efter tillstånd från FI driva värdepappersrörelse. Bestämmelsen innebär också att även banker och bankägda kreditmarknadsföretag kan ägna sig åt avbetalningsfinansiering. Av 7 kap. LBF framgår vidare att banker och kreditmarknadsföretag ges möjlighet att äga aktier och andelar i icke-finansiella företag i större omfattning än vad som tidigare varit möjligt. Endast förvärv av aktier och andelar där företagets motprestation motsvarar mer än 25 procent av dess kapitalbas kräver FI:s tillstånd. Detta tillståndskrav träffar inte endast förvärv av aktier och andelar utan även förvärv av annan egendom och förvärv andra företags rörelser. Av 15 kap. LBF framgår att FI får fler sanktioner till sitt förfogande, bl.a. blir det möjligt för FI att ingripa genom anmärkning. Ett beslut om anmärkning eller varning kommer även att kunna kombineras med en straffavgift på högst 50 miljoner kr. Vidare får FI besluta om en förseningsavgift på högst 100 000 kr om en bank eller ett kreditmarknadsföretag underlåter att i tid lämna de upplysningar som FI föreskrivit om, t.ex. standardrapporten eller kapitaltäckningsrapporten. Då även kreditmarknadsföretag ges möjlighet att ta emot inlåning utsträcks lagen (1995:1571) om insättningsgaranti till att gälla även dessa. Det innebär att insättningar, det vill säga nominellt bestämda tillgodohavanden som är tillgängliga för insättaren med kort varsel, som finns hos kreditmarknadsföretag omfattas av insättningsgarantin. En annan ändring i samma lag är att banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag åläggs att på ett tydligare sätt än idag informera kunder om huruvida en fordran omfattas av insättningsgarantin eller inte. Vidare införs i lagen en motsvarighet till den inlåningsskyldighet som tidigare endast gällde för banker. Om en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag erbjuder sig att ta emot insättningar får de således inte neka någon att göra en insättning, om det inte finns särskilda skäl. För ytterligare information eller synpunkter, kontakta Marcus Hjorth, 08-787 81 82 eller Åsa Arffman, 08-787 80 19. 7