Årlig kontrollplan 2014 För Sunne kommuns offentliga livsmedelskontroll Antagen av miljö- och byggnadsnämnden 2014-02-12, 11
1. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Mål för den offentliga kontrollen... 3 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet... 4 4 Samordning... 5 5 Befogenheter och resurser för kontrollen... 5 6 Organisation och utförande av kontrollen... 9 7 Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad... 13 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen... 14 9 Beredskap... 15 10 Flerårig nationell kontrollplan... 15
1 Sammanfattning Denna kontrollplan är Miljö- och byggnadsnämndens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av nämnden. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Miljö- och byggnadsnämnden i Sunne kommun är kontrollmyndighet för de ca 150 livsmedelsanläggningar som finns inom kommunen. Nämnden utför kontroll utifrån gällande nationell och europeisk lagstiftning samt använder för ändamålet framtagna vägledningar, kontrollhandböcker, riktlinjer och rutiner. Årligen antas en tillsynsplan i nämnden som beskriver den kontroll som ska bedrivas under året. Kontrollplanen är en fördjupad beskrivning och planering av kontrollverksamheten och dess förutsättningar. Kontroll sker utifrån tilldelad kontrolltid för respektive anläggning samt vid behov extra offentlig kontroll. 2 Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: - Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. - Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. - De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: - livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell - livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt - den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig
2.2 Miljö- och byggnadsnämndens mål för kontroll inom livsmedelsområdet Fleråriga/löpande mål för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sunne kommun är att: - tillförsäkra allmänheten säkra livsmedel - kontrollen så långt som möjligt ska vara förebyggande - alla anläggningar inom en treårsperiod ska få den kontrolltid som de under denna period betalt för - alla anläggningar inom en treårsperiod ska få minst en grundlig genomgång av hela verksamheten. - livsmedelsanläggningar ska få en kontrollrapport senast tre veckor efter utförd kontroll. Specifika mål för 2014: - Kontroll ska ske av 76 anläggningar (både livsmedels- och dricksvattenanläggningar). Vissa av anläggningarna kan få mer än 1 kontroll under året. - Prioriterade kontrollområden är rengöring, personlig hygien och nedkylning. - Använda kontrollmetoden provtagning med hjälp av tryckplattor vid minst 5 anläggningar samt livsmedelsprovtagning (is, dricksvatten, tillagade rätter, mjukglass etc) vid minst 5 anläggningar. 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala kontrollmyndigheten enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006:814). 3.2 Behörig myndighet för kontrollen Enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) utförs livsmedelskontrollen i Sverige av Livsmedelsverket och lokala kommunala kontrollmyndigheter. Länsstyrelsen har ett tillsynsvägledande ansvar i länet. I Sunne kommun ansvarar Miljö- och byggnadsnämnden för livsmedelskontrollen enligt Sunne kommuns Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden, KF 83 1999-05-31. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i Livsmedelsförordningen (2006:813). Utförligare beskrivning av Sveriges kontrollorganisation finns i Sverige fleråriga nationella kontrollplan 2013-2016. 3.4 Ansvarsfördelning inom Miljö- och byggnadsnämnden Miljöenheten ansvarar för livsmedelskontrollen inom Miljö- och byggnadsnämndens anvarsområde. Inom miljöenheten ansvarar en livsmedelsinspektör samt miljöchef för kontrollen. Delegation av olika beslut beskrivs i Delegationsordning för Miljö- och byggnadsnämnden i Sunne kommun antagen 2012-05-23, 33 Artikel 4.1 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheter som ansvarar för de mål och den offentliga kontroll som anges i denna förordning 4
4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Personal inom livsmedelskontrollen i Sunne kommun deltar vid länsträffar för livsmedelsinspektörer. Träffarna arrangeras av länsstyrelsen i Värmland och representant från livsmedelsverket, smitskyddsläkaren deltar. Vi har även regelbunden kontakt med grannkommunerna Torsby, Hagfors och Eda. Under 2012 ingick Sunne, Torsby och Hagfors kommuner ett avtal beträffande utbyte av inspektörstjänster då jävsituation uppstår inom något av miljö- och byggnadsnämndens kontrollområden, däribland livsmedelskontrollen. Sunne kommun är även med i Miljösamverkan Värmland och från och med 2013 tas frågor inom livsmedelskontrollen upp även inom detta forum. I övrigt sker kommunikation med andra behöriga myndigheter när så behövs. Om nämnden får in en anmälan/ansökan och den berör flera kontrollmyndigheter kontaktar nämnden berörd kontrollmyndighet för samordning. 4.2 Samordning inom Miljöenheten Inom Miljöenheten sker samordning av livsmedelskontrollen genom: -skriftliga rutiner för olika arbetsmoment t.ex. inspektion, registrering av livsmedelsanläggning -tid för diskussioner kring bedömningar och samsyn Artikel 4.3 förordning (EG) nr 882/2004 När en medlemsstat ger en annan myndighet eller andra myndigheter än den centrala behöriga myndigheten behörighet att utföra offentlig kontroll, i synnerhet myndigheter på regional eller lokal nivå, skall en effektiv och ändamålsenlig samordning mellan alla berörda behöriga myndigheter säkerställas, inbegripet, i förekommande fall, på miljö- och hälsoskyddsområdet. 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Sunne kommuns befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av Livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813) samt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Enligt 20 Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten, miljö- och byggnadsnämnden, rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. 5.2 Kontrollpersonal och utrustning Antalet livsmedelsanläggingar och dess sammanlagda kontrolltid ligger främst till grund för vilka personella resurser som krävs för livsmedelskontrollen. Antal och typ av anläggningar kan variera mellan olika år vilket gör att behovet av personal också kan variera. En behovsinventering görs därför årligen i samband med upprättande av årets kontrollplan. Den totala summan kontrolltid för anläggningarna under kommande år summeras då med övrig tid, såsom registrering, riskklassning och kontroll av nya anläggningar, klagomål, extra offentlig kontroll etc, utifrån historisk erfarenhet. Från och med i år arbetar en inspektör heltid med livsmedelskontroll. Vid längre tids frånvaro (t.ex. föräldraledighet, långvarig sjukdom) anställs vikarier.
Behovsutredning Planerbar återkommande normal kontroll, debiterbar tid (årliga avgifter) Riskklass Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Riskklass 3 Löpande 3 21 Riskklass 4 Löpande 2 12,5 Riskklass 5 Löpande 23 109,5 riskklass 6 Löpande 25 88 Rissklass 7 Löpande 50 94,5 Riskklass 8 Löpande 49 57 Delsumma 152 382,5 Kontrollskuld från 2013 Riskklass Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar riskklass 3 Löpande 3,5 riskklass 4 Löpande 14,5 riskklass 5 Löpande 45,45 riskklass 6 Löpande 8,75 riskklass 7 Löpande -24,5 riskklass 8 Löpande -17,5 Delsumma 30,2 Oplanerad kontroll, debiterbar tid Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Registrering-första kontroll (ingår i årlig kontrollavgift) Händelsestyrt 20 5 100 Extra offentlig kontroll-(faktiska kostn; uppföljning, restid, analyskostn etc taxa Händelsestyrt 12 5 60 Extra offentlig kontroll-klagomål befogade Händelsestyrt 4 5 20 Registrering Händelsestyrt 20 1 20 Delsumma 200 Övriga kontrollrelaterade arbetsuppgifter, timtaxegrundande (debiterbar) tid Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Livstecknet/omvärldsbevakning/extern samsyn 20 Kompetensutveckling; Kurser/utbildning/inläsning/facktidsskrifter 135 Länsträffar (Lst, MSV), samsyn 100 Rapport och ärenden till beredning/nämnd 15 Tid samordnare/chef 20 Kontrollplan, planering, uppföljning Månadsvis, Årligen 75 Inspektions/provtagningsmaterial 5 Planering, bokning av kontroll, projekt/provtagning 30 Post/e-post 40 Årlig rapportering Årligen 8 Rapportering matförgiftning (befogade, obefogade) Händelsestyrt 7 1 7 Risk- och erfarenhetsklassning av anläggningar Händelsestyrt 20 1 20 Beslut riskklass/årlig avgift nyregistrerade verksamheter Händelsestyrt 20 1 20 Kvalitetsarbete/rutiner/intern samsyn 90 Beslut samt fakturering årlig avgift Årligen/Löpande 30 ECOS, ärendehantering, register 40 Labupphandling 2 Taxa revidering/avstämning/behov 40 Tidsredovisning/sammanställning 30 Vård/kalibrering utrustning Årligen 4 Restid 60 Delsumma 791 Tillsyn som inte är kontroll, ej debiterbar tid/anslagsfinansierad Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Klagomål- utredning matförgiftning obefogade/utan resultat Händelsestyrt 3 4 12 Kontroll marknader/ambulerande(anslagfinans pga kan ej debiteras vu) Händelsestyrt 5 1 5 Överklagningar/åtalsanmälningar Händelsestyrt 2 3 6 LED-möten, samverkan, kommunpolitiska uppdrag 40 Dokumenthantering (gallra/bevara) 40 Sanktionsbeslut (vid extra offentlig kontroll) Händelsestyrt 12 2 24 Remisser Händelsestyrt 10 Allmän rådgivning/hemsidan/"servicetid" 90 Beredskap/smittskydd/dricksvatten 10 APT/annan planering 60 Arbetsmiljö t.ex. friskvård 50 Allmän posthantering/e-post 40 Delsumma 387 Totalt antal timmar enligt behovsutredning 1790,7 Antal årsarbetare 1,05 6
Inför år 2014 finns följande personal (årsarbetskrafter) till förfogande: Livsmedelsinspektörer 1,0 Verksamhetsstöd (chef, sekreterare) 0,1 Inför 2014 bedöms detta uppfylla beräknat behov. För att säkerställa att jäv och intressekonflikter undviks för kontrollpersonal ingick under 2012 Sunne, Torsby och Hagfors ett samarbetsavtal. Avtalet antogs i Miljö- och byggnadsnämnden 2012-03-21 22. Policydokument finns för jäv och intressekonflikter, som togs fram 2011-11-30. Följande utrustning och utrymmen finns tillgängligt för kontrollen : -IT stöd i form av Ecos ärendehanteringssystem. -Sterila provburkar och flaskor för livsmedels- och dricksvattenprovtagning samt kylväskor från ackrediterat lab (prover skickas direkt med bussgods till ackrediterat lab) beställs utifrån behov -Tryckplattor för rengöringskontroll beställs utifrån behov -Termometrar (spårbart kalibrerade 2013) -Digitalkamera -Skyddskläder (skoskydd, rock och hårskydd i engångsmaterial) -Möjlighet till kyl- och frysförvaring i liten omfattning finns i kontorets källarutrymmen. Ifall lagringsbehov för kyl/frys/torrvaror uppstår vid t.ex. omhändertagande finns för närvarande inga tillgängliga utrymmen. 5.3 Finansiering av kontrollen Miljö- och byggnadsnämndens offentliga livsmedelskontroll finansieras med avgifter enligt : Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnad av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (2006:1166) Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid 2011-08-25. Taxa för Sunne kommuns offentliga kontroll av livsmedel, antagen KF 162/2011 Årlig kontrollavgift debiteras varje livsmedelsanläggning i början av varje kalenderår. Avgiftens storlek baseras på anläggningens risk- och erfarenhetsklassning och ev. kontrolltidstillägg. Se vidare taxan. Aktuell timtaxa är 760 kr och har beräknats enligt SKL s mall. 5.4 Kompetenskrav och utbildning Vid nyanställning/vikariat krävs lämplig högskoleutbildning. All personal som arbetar inom livsmedelsområdet ska ha tillräckliga kunskaper inom sitt arbetsområde och förvaltningschefen är den som ansvarar för att alla medarbetare har grundläggande kunskaper samt möjligheter till kompletterande utbildning. Vid det årliga utvecklingssamtalet diskuteras behov av kompetensutveckling. Varje medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan där behov noteras och sedan följs upp. Arbetsgivaren ser positivt på utbildning som sker både genom kortare endagsutbildningar inom olika ämnesområden eller längre högskoleutbildningar på hel/deltid. I samband med länsträffarna sker också kompetensutveckling i form av kortare föredrag från livsmedelsverket och andra sakkunniga.
En inspektör arbetar med livsmedelskontrollen, vars utbildning består av magisterexamen inom miljö- och hälsoskydd. Utbildningsbehovet ska finnas dokumenterat i de individuella kompetensutvecklingsplanerna. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2204 De behöriga myndigheterna ska se till : b) att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen, c) att de har, eller har tillgång till, lämplig laboratoriekapacitet för provning och tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, så att offentliga kontroller och därmed förbundna uppgifter kan utföras ändamålsenligt och effektivt, d) att de har lämpliga och väl underhållna utrymmen och utrustning, så att personalen kan utföra den offentliga kontrollen ändamålsenligt och effektivt, g) att foder- och livsmedelsföretagarna är skyldiga att undergå de inspektioner som genomförs i enlighet med denna förordning och att bistå den behöriga myndighetens personal när den genomför sina uppgifter. Artikel 4.4 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. Artikel 6 förordning (EG) nr 882/2004 Den behöriga myndigheten skall se till att samtlig personal som utför offentlig kontroll: a) får utbildning som är lämplig för deras kompetensområde och som gör att de med erforderlig kompetens kan utföra sina uppgifter och utföra offentlig kontroll på ett enhetligt sätt. Denna utbildning skall allt efter omständigheterna omfatta de områden som anges i bilaga II kapitel I, b) håller sig uppdaterade på sina respektive kompetensområden och vid behov får regelbunden vidareutbildning, och c) kan samarbeta över kompetensområden. Artikel 8.2 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall se till att det finns rättsliga förfaranden för att säkerställa att personalen vid de behöriga myndigheterna har tillträde till foder- och livsmedelsföretagarnas lokaler och tillgång till deras dokumentation, så att de kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Artikel 26 och artikel 27 förordning (EG) nr 882/2004 26 Medlemsstaterna skall se till att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att tillhandahålla nödvändig personal och andra resurser för offentlig kontroll genom den finansieringsform som anses lämplig, exempelvis allmän beskattning, avgifter eller pålagor. 27.1 Medlemsstaterna får ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll. Bilaga II i förordning (EG) nr 882/2004 Se förordningen 8
6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av livsmedels- och dricksvattenanläggningar. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för livsmedelskontroll på ca 150 godkända och registrerade anläggningar i riskklasserna 3-8. Det finns några små produktionsanläggningar i form av ett gårdscharkuteri, ett fiskrökeri, två spannmålskvarnar, två bagerier samt två chokladtillverkare. Övriga anläggningar är kommunala kök, ett större vattenverk (Öjervik), 10 mindre vattenverk, restauranger, caféer och butiker av olika slag samt två grossister. Enligt förordning (EG) 882/2004 om offentlig kontroll finns krav på att kontrollmyndigheten ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. Anläggningar i Sunne kommun finns registrerade i miljöenhetens ärendehanteringssystem Ecos, där samtlig information om respektive anläggning löpande förs in. Det finns fastställda diarieplaner och ärenderubriker för att skapa ordning i diariesystemet samt för att underlätta informationssökning och registerutdrag. Vid registrering, godkännande och riskklassning följs skriftliga rutiner och nytt ärende startas där uppgifter som ligger till grund för beslut förs in. Varje anläggning har även ett löpande tillsynsärende där alla händelser som rör kontrollen diarieförs. Register och information om olika livsmedelsanläggningar hålls aktuellt genom information som erhålls vid kontroll ute på anläggningen eller vid annan kontakt. Om någon livsmedelsverksamhet upphör, avslutas alla ärenden knutna till anläggningen. Verksamheter som upphört under året utan att det kommit till nämndens kännedom uppdagas i samband med faktureringen av den årliga kontrollavgiften. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Livsmedelsverkets modell för riskklassning enligt Vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid 2011-08-25, tillämpas fullt ut. Samtliga anläggningar omklassades enligt den modellen i början av år 2012 och erfarenhetsmodulen har använts sedan 2009. Prioritering sker utifrån inspektörernas erfarenhet och bedömning vid kontroller samt anläggningarnas respektive kontrolltid. Vissa anläggningar är, med anledning av riskklassning och kontrolltid, föremål för kontroll minst 1-2 ggr/år. Säsongsverksamheter kan också behöva kontrolleras en gång/säsong även om de enligt riskklassmodellen inte erhållit så många kontrolltimmar/år. Likaså har en reducering i kontrolltid skett på vissa objekt för att bättre överensstämma med nämndens bedömning av kontrollbehovet på anläggningen. År 2009 började vi att i Ecos tidsredovisa erhållen kontrolltid/objekt. Uppföljning av detta påverkar också prioriteringar inom kontrollen.
För 2014 är kontrollplaneringen följande: Kontrollplanering 2014 Planerbar återkommande normal kontroll, debiterbar tid (årliga avgifter) Riskklass Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Riskklass 3 Löpande 3 21 Riskklass 4 Löpande 2 12,5 Riskklass 5 Löpande 21 108 riskklass 6 Löpande 16 48 Rissklass 7 Löpande 23 70 Riskklass 8 Löpande 11 16 Kontrollskuld 2013 Löpande 30,2 Delsumma 76 305,7 Oplanerad kontroll, debiterbar tid Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Registrering-första kontroll (ingår i årlig kontrollavgift) Händelsestyrt 20 5 100 Extra offentlig kontroll-(faktiska kostn; uppföljning, restid, analyskostn Händelsestyrt 12 5 60 Extra offentlig kontroll-klagomål befogade Händelsestyrt 4 5 20 Registrering Händelsestyrt 20 1 20 Delsumma 200 Övriga kontrollrelaterade arbetsuppgifter, timtaxegrundande (debiterbar) tid Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Livstecknet/omvärldsbevakning/extern samsyn 20 Kompetensutveckling; Kurser/utbildning/inläsning/facktidsskrifter 226 Länsträffar (Lst, MSV), samsyn 100 Rapport och ärenden till beredning/nämnd 15 Tid samordnare/chef 20 Kontrollplan, planering, uppföljning Månadsvis, Årligen 75 Inspektions/provtagningsmaterial 5 Planering, bokning av kontroll, projekt/provtagning 30 Post/e-post 40 Årlig rapportering Årligen 24 Rapportering matförgiftning (befogade, obefogade) Händelsestyrt 7 1 7 Risk- och erfarenhetsklassning av anläggningar Händelsestyrt 20 1 20 Beslut riskklass/årlig avgift nyregistrerade verksamheter Händelsestyrt 20 1 20 Kvalitetsarbete/rutiner/intern samsyn 90 Beslut samt fakturering årlig avgift Årligen/Löpande 30 ECOS, ärendehantering, register 40 Labupphandling 2 Taxa revidering/avstämning/behov 40 Tidsredovisning/sammanställning 30 Vård/kalibrering utrustning Årligen 4 Restid 60 Delsumma 898 Tillsyn som inte är kontroll, ej debiterbar tid/anslagsfinansierad Ambition/inriktning antal verksamheter Timmar/verksamhet Resursbehov timmar Klagomål- utredning matförgiftning obefogade/utan resultat Händelsestyrt 3 4 12 Kontroll marknader/ambulerande(anslagfinans pga kan ej debiteras vuhändelsestyrt 5 1 5 Överklagningar/åtalsanmälningar Händelsestyrt 2 3 6 LED-möten, samverkan, kommunpolitiska uppdrag 40 Dokumenthantering (gallra/bevara) 40 Sanktionsbeslut (vid extra offentlig kontroll) Händelsestyrt 12 2 24 Remisser Händelsestyrt 10 Allmän rådgivning/hemsidan/"servicetid" 90 Beredskap/smittskydd/dricksvatten 10 APT/annan planering 60 Arbetsmiljö t.ex. friskvård 50 Allmän posthantering/e-post 40 Delsumma 387 Totalt antal timmar enligt behovsutredning 1790,7 Antal årsarbetare 1,05 10
6.3 Rutiner för utförande av kontroll För kontrollverksamheten används vägledningar och kontrollhandböcker utarbetade av livsmedelsverket. Miljö- och byggnadsnämnden har arbetat fram egna skriftliga rutiner för kontrollmetoderna inspektion och revision. Vid kontroller används Livsmedelsverkets vägledning Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar. 6.4 Provtagning och analys Offentlig provtagning sker enligt specifika mål för 2014, i projektform (dock inget planerat för 2014), vid misstanke om matförgiftning och i samband med inspektion om vi bedömer det relevant. Provtagning sker enligt anvisningar i Vägledningen Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov samt Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Sunne kommun har avtal med det ackrediterade laboratoriet Alcontrol AB som vi anlitar för samtliga analyser. Deras anvisningar för provtagning följs och de kontaktas för råd om hur provtagning ska utföras om så behövs. Proverna transporteras omgående (samma dag) i kylväska med bussgods till Karlstad. Vid behov finns kyl- och frysmöjligheter för kortare förvaring av prover. 6.5 Rapportering av kontrollresultat Efter utförd kontroll kommuniceras alltid kontrollresultatet till verksamhetsutövaren i form av en kontrollrapport. År 2014 kommer SLV rapporteringsformulär 1.0 användas samt eventuellt även kontrollrapporter författade i Word 2010. Arbete med utformning av en läsarvänlig och tydlig kontrollrapport kommer ske under 2014. Vi använder färdiga Word-mallar som är kopplade till Ecos, där rubriker för grunduppgifter som t.ex. diarienummer, inspektionsdatum osv finns med i mallen. Miljöenheten rapporterar årligen, senast den 31 januari, till Livsmedelsverket resultatet från den offentliga kontrollen föregående år enligt de krav som ställs LIVSFS 2009:13 och i EG-förordning 882/2004 om offentlig kontroll av livsmedel. Rapportering sker med hjälp av XML-fil som laddas upp via Livsmedelsverkets webbsida för Myndighetsrapportering. En sammanställning av resultaten (i pappersformat) förvaras i pärm på inspektörens kontor. De uppgifter som krävs utöver XML-filen hämtas direkt ur diariesystemet Ecos via en urvalsfunktion i dataprogrammet t.ex. antal registrerade anläggningar under året. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Tillsynsplanen och kontrollplanen publiceras på kommunens hemsida när den antagits av miljö- och byggnadsnämnden. Kontrollrapporter finns i det digitala diariesystemet Ecos samt utskrivna på
papper i arkivet. Samma sak gäller beslut och analysresultat av prover. Dessa handlingar lämnas ut vid förfrågan. Artikel 3.1 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall se till att riskbaserad offentlig kontroll genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i denna förordning med hänsyn till följande: a) Klarlagda risker i samband med djur, foder eller livsmedel, foder eller livsmedelsföretag, användningen av foder, livsmedel eller processer, material, substanser, aktiviteter eller verksamheter som kan påverka foder- eller livsmedelssäkerheten, djurhälsa eller djurskydd. b) Foder- eller livsmedelsföretagarens tidigare resultat i fråga om efterlevnad av foder- eller livsmedels-lagstiftningen eller av bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. c) Tillförlitligheten hos eventuella egna kontroller som redan blivit genomförda. d) Information som kan tyda på bristande efterlevnad. Artikel 7 förordning (EG) nr 882/2004 1. Den behöriga myndigheten skall säkerställa en hög grad av insyn när den bedriver sin verksamhet. För detta ändamål skall relevant information som innehas av myndigheten göras tillgänglig för allmänheten snarast möjligt. Allmänheten skall i regel ha tillgång till: a) information om den behöriga myndighetens kontrollverksamhet och dess effektivitet, b) information i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 178/2002. 2. Den behöriga myndigheten skall på lämpligt sätt säkerställa att dess personal inte lämnar ut information som den fått del av i samband med utövandet av arbetet med offentliga kontroller och som är av den arten att den i vederbörligen motiverade fall omfattas av sekretess. Sekretesskyddet får inte hindra spridning via behöriga myndigheter av den information som avses i punkt 1 b. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1) skall inte påverkas. 3. Den information som omfattas av sekretesskydd inbegriper följande: Sekretess i samband med förundersökning eller pågående rättegång. Personuppgifter. De dokument som omfattas av ett undantag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (2). Den information som skyddas av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller tystnadsplikt, sekretess vid överläggningar, internationella förbindelser och nationellt försvar Artikel 8.1 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra offentliga kontroller i enlighet med dokumenterade förfaranden. Dessa förfaranden skall inbegripa information och instruktioner till den personal som genomför offentlig kontroll på bl.a. de områden som avses i bilaga II kapitel II. Artikel 9 förordning (EG) nr 882/2004 9.1. Den behöriga myndigheten skall upprätta rapporter om den offentliga kontrollen som den har utfört. 9.2. Rapporterna skall innehålla en beskrivning av syftet med den offentliga kontrollen, den kontrollmetod som tillämpats, resultaten av den offentliga kontrollen och i förekommande fall de åtgärder som skall vidtas av den berörda företagaren. 9.3. Åtminstone vid bristande efterlevnad skall den behöriga myndigheten lämna en kopia av den rapport som avses i punkt 2 till den berörda företagaren. Artikel 10 förordning 882/2004 10.1 Uppgifter i samband med offentlig kontroll skall i allmänhet utföras med användning av lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker såsom kartläggning, övervakning, verifiering, revision, inspektion, provtagning och analys. 10.2. Offentlig kontroll av foder och livsmedel skall bl.a. inbegripa följande verksamhet: a-i) se förordningen Artikel 11 förordning 882/2004 11.1 De provtagnings och analysmetoder som används i den offentliga kontrollen ska överensstämma med relevanta gemenskapsföreskrifter eller a) om sådana inte finns, med internationellt erkända bestämmelser eller protokoll, t ex sådana om har godkänts av Europeiska Certifieringskommittén (CEN) eller sådan om vilka överenskommits i nationell lagstiftning. 12
Eller b) i avsaknad av ovanstående, med andra metoder som lämpar sig för det avsedda ändamålet eller som tagits fram i enlighet med vetenskapliga protokoll. Punkt 11.2-7 se förordningen. 7 Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Miljö- och byggnadsnämnden juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl.a. i artikel 54 i förordningen (EG) 882/2004 och 22-24 livsmedelslagen (2006:840). Nämnden har utifrån livsmedelsverkets vägledning om Sanktioner i livsmedelslagstiftningen arbetat fram en skriftlig rutin för Åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen samt mallar för beslut. Livsmedelsinspektörerna och miljöchefen har en långtgående delegation gällande krav på åtgärder som kan ställas vid bristande efterlevnad. Livsmedelslagen föreskriver även att kontrollmyndighet ska verka för att överträdelser av livsmedelslagstiftningen beivras, d.v.s. lämna ärendet till åtal vid bristande efterlevnad. Artikel 54 förordning (EG) nr 882/2004 Åtgärder vid bristande efterlevnad 54.1. Om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, skall den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som skall vidtas skall den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad 54.2. Åtgärderna skall i tillämpliga fall omfatta följande: a) Föreskriva sanering eller andra åtgärder som anses vara nödvändiga för att se till att foder- eller livsmedel är säkra eller att foder- eller livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd följs. b) Begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och import eller export av foder, livsmedel eller djur. c) Övervaka och, vid behov, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras. d) Ge tillstånd till att foder eller livsmedel används för andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för. e) Tillfälligt avbryta driften av eller stänga hela eller delar av det berörda företaget under en lämplig tidsperiod. f) Tillfälligt eller permanent återkalla anläggningens godkännande. g) Åtgärderna som avses i artikel 19 för sändningar från tredjeländer. h) Andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade. 54.3. Den behöriga myndigheten skall till den berörda företagaren eller dennes företrädare överlämna: a) skriftlig underrättelse om sitt beslut om vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med punkt 1 och om skälen till beslutet, och b) information om rätten att överklaga sådana beslut och om de förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta. 54.4. I tillämpliga fall skall den behöriga myndigheten även underrätta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om sitt beslut. 54.5. Samtliga utgifter som uppkommer enligt denna artikel skall bäras av den ansvarige foder-eller livsmedelsföretagaren. Artikel 55 förordning (EG) nr 882/2004 55.1. Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen liksom andra gemenskapsbestämmelser om djurskydd och djurhälsa och skall vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att dessa tillämpas. De sanktioner som föreskrivs skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. 55.2. Medlemsstaterna skall utan dröjsmål delge kommissionen de bestämmelser som är tillämpliga vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen och eventuella ändringar av dessa.
8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Enligt nämndens internkontrollplan sker intern revision av ett urval handlagda ärenden, en gång per år. Månadsvis uppföljning sker av antalet genomförda kontroller samt påbörjade och avslutade projekt. Sammanfattande uppföljning sker vid årets slut i samband med planeringen av kontrollen inför kommande år. Uppföljning av nedlagd kontrolltid per anläggningar görs vid årskiftet. 8.2 Revisioner Miljö- och byggnadsnämndens livsmedelskontroll revideras av Länsstyrelsen i Värmland. Detta skedde i december 2008 samt senast i mars 2013. Normerande kontroll inom dricksvattenområdet skedde senast 2009. 8.3 Utvärdering Under 2011 och 2013 deltog Sunne kommun i Sveriges kommuner och landstings undersökning Insikt som fokuserar på kommunernas myndighetsutövning, varav livsmedelskontrollen är ett område. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall se till: a) att den offentliga kontrollen av levande djur, foder och livsmedel i alla led av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och av användningen av foder är effektiv och ändamålsenlig Artikel 4.6 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och skall med beaktande av resultaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i denna förordning. Dessa revisioner skall bli föremål för oberoende granskning och genomföras på ett sätt som tillåter insyn. 14
9 Beredskap I Sunne kommun finns: En plan för hantering av kriser, katastrofer eller andra svåra påfrestningar på samhället. Tekniska enheten har i Egenkontrollprogram för kommunalt dricksvatten, rutiner för konsumentklagomål, och vad som gäller vid otjänligt vatten samt brist på vatten. Rutin för Misstänkt matförgiftning finns utarbetad på miljöenheten. I länet finns en gemensamt framtagen Handlingsplan vid akuta händelser avseende livsmedel och dricksvatten. Livsmedelsverkets handbok Krishantering för dricksvatten 2008 används som underlag i beredskapsarbetet. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall se till: f) att de har beredskapsplaner och är beredda att genomföra sådana planer i nödsituationer, Artikel 13 förordning (EG) nr 882/2004 Beredskapsplaner för foder och livsmedel 1. För tillämpningen av den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002 skall medlemsstaterna upprätta beredskapsplaner för åtgärder som omedelbart skall vidtas om foder eller livsmedel visar sig utgöra en allvarlig risk för människor eller djur, antingen direkt eller via miljön. 2. I beredskapsplanerna skall det anges: a) vilka administrativa myndigheter som skall medverka, b) deras befogenheter och ansvarsområden, och c) kanaler och förfaranden för informationsutbyte mellan de berörda parterna. 3. Medlemsstaterna skall alltefter behov se över dessa beredskapsplaner, särskilt i samband med organisationsändringar inom den behöriga myndigheten och/eller som en följd av praktiska erfarenheter, bl.a. från simuleringsövningar. 4. Vid behov kan genomförandeåtgärder antas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3. Sådana åtgärder skall fastställa harmoniserade bestämmelser avseende beredskapsplaner i den omfattning som är nödvändig för att säkerställa att beredskapsplanerna är förenliga med den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002. Av åtgärderna skall det vidare framgå hur berörda parter skall medverka i utarbetandet och verkställandet av beredskapsplanerna 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se.