Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email kristinestad@krs.fi Aloitusaika 13.4.2012 Lopetusaika 13.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0
106 Hyvinkää Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari Enare 0 149 Inkoo Ingå 0 151 Isojoki Storå 0 152 Isokyrö Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen Jockis 0 171 Joroinen Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää Träskända 0 202 Kaarina S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki Bötom 0 223 Karjalohja Karislojo 0 224 Karkkila Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen Grankulla 0 236 Kaustinen Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0
241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki Kumo 0 272 Kokkola Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki Kristinestad 1 288 Kruunupyy Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö Kjulo 0 398 Lahti Lahtis 0 399 Laihia Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta Villmanstrand 0 408 Lapua Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0
421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto Lundo 0 425 Liminka Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 MänttäVilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen Nousis 0 540 NummiPusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0
577 Paimio Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku Påmark 0 609 Pori Björneborg 0 611 Pornainen Borgnäs 0 638 Porvoo Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe Brahestad 0 710 Raasepori Raseborg 0 680 Raisio Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0
704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo Sibbo 0 755 Siuntio Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio Torneå 0 853 Turku Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0
890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy Nykarleby 0 895 Uusikaupunki Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat Virdois 0 942 Vähäkyrö Lillkyro 0 946 Vöyri Vörå 0 972 YliIi 0 976 Ylitornio Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri Etseri 0 992 Äänekoski 0
2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland
3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel stadsdirektör Namn Riitta ElNemr Epost riitta.elnemr@krs.fi Tfn 040 5300408 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel förvaltningschef Namn DanAnders Sjöqvist E.post dananders.sjoqvist@krs.fi Tfn 040 7164647 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Varför kommunsammanslagningar nu? Sammanslagningar kan göras vid behov, närmare år 2030, om behov då föreligger. Försörjningskvoten är en grov mätare Kommunerna har möjlighet att anpassa sig till föränderliga situationer bl.a. genom att: 1. förnya servicestrukturen 2. intensifiera samarbetet mellan kommunerna 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? I statistiken för försörjningskvoten 2030 finns alla personer med som till sin ålder hör till ifrågavarande kolumn, alltså naturligtvis även de som mår bra, det s.k. produktiva åldrandets åldersklasser, som på många sätt gagnar samhället. Dessa aktiva pensionärer sköter om sig själva och sin funktionsförmåga, deltar i föreningsoch frivilligarbete, studerar, skjuter upp sitt servicebehov och medverkar till att bromsa upp kostnadsökningen. Denna nya kultur för tidigt åldrande har inte beaktats i statistiken för försörjningskvoten, utan i denna räknas enbart med att behovet av service för äldre kommer att fördubblas fram till år 2030. Kommunens utvecklingsmöjligheter (i Kristinestad t.ex. vindkraften) beaktas inte, utvecklingsåtgärderna förbättrar stadens ekonomi och därmed även möjligheterna att klara av försörjningskvoten. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Perspektiven är realistiska, men beaktar inte utvecklingsmöjligheterna.
Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Felaktigheter i rapporten: i utredningen kan nämnas konstaterandet på sid 261/del II(i den finskspråkiga versionen) är avståndet till närmaste huvudcentrum inte orimligt långt från någon av kommunerna. Störst är avståndet från Korsnäs, som ligger 49 km från Vasa, och Storkyro, som43 kilometer från Vasa. I sammanhanget nämns inget om att avståndet från Kristinestad till Vasa är 100 km. Å andra sidan konstateras på annat ställe, s. 269(i den finskspråkiga versionen), att "Att kommunerna i regionen (KristinestadKaskö Närpes) enligt förslaget inte ska läggas samman med Vasaregionen beror på de långa avstånden. Avståndet från Kristinestad till Vasa är t.ex. över 100 kilometer. Kommunreformen för inte med sig förändringar i samhällsstrukturen. Den service som invånarna behöver måste även i fortsättningen ordnas som närservice. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Tågförbindelser och flygstation på 100 km avstånd Kristinestad och Närpes bildar egna områden för uträttande av ärenden Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? den viktigaste basservicen fungerar enligt närserviceprincipen och servicehelheten (skola, basservice) förnyas som bäst (20102014) så att den ska motsvara framtida servicebehov. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? FM:s arbetsgrupp har inte alls beaktat de förnyelser som genomförts inom Kristinestads näringslivsfunktion under den senaste tiden, t.ex. att staden grundat ett eget näringslivsbolag som erbjuder skräddarsydda tjänster åt företagarna, stadens Cittaslowstatus samt näringslivsbolagets tyngdpunktsområden (nätverksbildning för olika teman, flexibilitet och innovationer). Angående förnybar energi kan konstateras att inom stadens område finns många olika planer på utbyggande av vindkraften. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Försörjningskvoten har för stor tyngd i rapporten Med tanke på utvecklandet av servicen: enligt bedömningarna blir avståndet till servicen längre vid en kommunsammanslagning, vilket är oacceptabelt med tanke på nuvarande befolkningsstruktur. Vi vill bibehålla de 100åriga gymnasietraditionerna (svenska, finska) genom att proaktivt utveckla samarbetet inom undervisningen med nätverken Pienet lukiot och Vi 7. Näringsfunktionen, se föregående punkt. Möjligheterna att anpassa verksamheten till kraven (såsom skett också tidigare) bör beaktas
7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 0 0 0 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 0 1 1 2 Med tanke på en granskning av 0 1 1 2 samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten 0 1 1 2 och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och 0 1 1 2 produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av 0 1 1 2 näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en 0 1 1 2 helhetsbedömning? Yhteensä 0 6 6 2 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? På frågan gällande den demografisk utvecklingen och strukturen svarar Kristinestad delvis. I frågorna där svaren är Nej ges följande kommentar: Vi är optimistiska tack vare många förnyelser och framtidsplanerna: förnybar energi och näringarna (se ovan), Cittaslow och ökande antal turister, hälsocampus, inflyttare i olika åldrar, tvåspråkigheten. 9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Trots kommunsammanslagningar skulle livskraften för en kommun med stor yta och litet befolkningsantal bli så svag (jämfört med de stora kommuner som ev. bildas) att detta skulle leda till att området utarmas Det demokratiska beslutsfattandet skulle fjärma sig, vilket försämrar befolkningens möjligheter att delta i den nya kommunen Minoritetens språkliga rättigheter måste tryggas 10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej
11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia. 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia. 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej
15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia. 16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Annat, vad? Fullmäktige har beslutat att Kristinestad är självständigt. Utredning som startas av kommunen själv. Staden kan utreda, utredningen fungerar som underlag för senare beslutsfattande. Skattebasen. Skattekompletteringen bör fortgå: då bör beaktas bl.a. de långa avstånden, befolkningsminskningen och indragningen av statens arbetsplatser i regionen Vi vet inget om SOTE reformen varför vi inte kan ta ställning nu. 17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia. 18. 3. Er motivering för tidtabellen. Vi kan inte svara på denna fråga i detta skede. Svar är möjligt efter att utredningen blivit klar. 19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Ei vastauksia.
20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. I samband med behandlingen av Kristinestads utlåtande beslöt stadsfullmäktige 10.4.2012 att under punkten 3. Del: genomföring av en kommunsammanslagning och punkten 2 Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? [i utskriftsversionen av webropolblanketten punkt 12.2] ge som svar: NEJ med följande tillägg: Kristinestad ställer sig positivt till en av ministeriet finansierad FRIVILLIG utredning om servicestrukturerna, i första hand utgående från område som statsrådet föreslår, i andra hand utgående från ett område där Vasa ingår. Övriga synpunkter: På de orter där kommunsammanslagning genomförs måste kommunernas namn och bl.a. vägskyltar bibehållas med tanke på identiteten. 21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Självbestämmanderätt för kommundel i frågor som rör kommundelens invånare. Nämnd med beslutanderätt (egen budget). 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Självbestämmanderätt för kommundel i frågor som rör kommundelens invånare. Nämnd med beslutanderätt (egen budget). 23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? fastighetsskattens beaktande i samkommunernas kostnadsfördelning skattekompletteringens fortbestånd (beakta bl.a. avstånden, befolkningsminskningen) Vem finansierar specialsjukvården om kommunen inte gör det? landsting? = landstingsskatt. Kan ingå sjukvård, brandkår, vissa uppgifter inom ELYcentralerna (bla. Vägfrågor). Landstingsval och gemensam sammanslutning (samarbete). Kan minska på antalet samkommuner. Medför minskad påverkningsmöjlighet. sjukvårdens organisering. Kommunerna (stora kommuner) tar över enklare specialsjukvårdsuppgifter. Vi har ren sådan beredskap. om vi inte har råd bör staten minska på de subjektiva rättigheterna (normtalko) skyddade och Natura områden (beskattas?); är ej med i systemet ELYcentralernas övervakning av markplaneringen borde begränsas (besvärsrätt bara gällande väsentliga saker).
24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Normstyrningen Jämlik service i kommuner av samma storlek Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna arbetsgruppen (färdigt 31.12.). Om vi inte har råd med all service, granska lagstiftningen för att motsvara statens och kommunernas resurser (ansvar till individen) vården av missbrukare till staten Definieringen av kommunernas nya uppgifter Stärka Vasa sjukvårdsdistrikt. Vem finansierar specialsjukvården om inte kommunen gör det? Kommunerna borde besluta om fiskevattnen i kommunen samt sälar Markplaneringen borde höra till kommunens avgörande. ELYcentralernas övervakning av markplaneringen borde begränsas. (Besvärsrätt bara gällande väsentliga saker) 25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Bildandet av nya kommuner ska basera sig på frivillighet, dvs. de måste utgöra sådana helheter som kommunerna och deras invånare godkänner. Innan beslut fattas måste arbetsfördelningen mellan stat och kommun vara klar. Eftersom reformen motiveras med inbesparingar och effektivare samhällsstruktur bör regeringen först koncentrera sig på stadsregionernas markplanering, boendet och trafikens samordning. Här kan man göra de största och snabbaste inbesparingarna (de 100 minsta kommunerna använder 3 miljarder euro dvs., 8,6 % av kommunernas totala utgifter/år. De 200 minsta kommunerna använder 5 miljarder euro dvs. 14,3 % av kommunernas totala utgifter/år.) De mindre kommunerna kan lättare förnya och anpassa sin serviceproduktion till nutidens krav (jfr. de stora kommunerna där det går långsammare). Fråga: Vad är det som medför nytta: en stor kommun eller en effektiv serviceorganisation? Serviceproduktionens pris/invånare måste beaktas. Staten har en stor arbetsbörda att reda ut varför serviceproduktionen/inv. i en del stora kommuner eller organisationer är mycket mindre effektiv än serviceproduktionen/inv. i många små randkommuner. Effektiva serviceorganisationer kan finnas i både stora och små kommuner. Staten bör under de första åren av reformen fokusera på kommuner som sköter sin serviceproduktion mindre effektivt, vilket alltså kan vara fallet i både stora och små kommuner. De effektiva kommunerna kunde fungera som exempel på god praxis. Om servicen koncentreras till centralstäder, vad blir då den totala kostnaden för detta med beaktande av de exempel som redan kommit fram i offentligheten på att kostnaderna ökat i sammanslagna kommuner? Man bör komma ihåg att kommunsektorn (omsorg m.m.) är arbetskraftsintensiv. Ca 90 % av kommunernas kostnader går till servicen. Dessutom överför staten hela tiden sina uppgifter till samservicepunkter.
Statens övriga åtgärder i denna situation: 1.Att fastställa förfaranden som motiverar människorna att stanna kvar längre i arbetslivet. Binda pensionsåldern till den förväntade återstående livslängden. 2.Förbättra förutsättningarna för företagande. Arbetsplatserna ger skatteinkomster med vilka välfärdstjänsterna kan upprätthållas. 3.Sporra arbete med åtgärder som gör att arbetslösa kan komma snabbare tillbaka ut i arbetslivet. 4.Låta kommunerna dra bästa möjliga nytta av de samarbetsområden som grundats inom ramen för KSSRprocessen (naturligtvis med iakttagande av utvecklingen av serviceproduktionens kostnader/inv.) och redan inledda innovativa förnyelser av servicestrukturen. 5.Beakta kommunernas utvecklingsmöjligheter och anpassningsförmåga. I Finland har både staten och kommunerna i årtionden anpassat sig till förändring. 6.Se över var man kan pruta på servicen. Måste staten alltid ta hand om oss från vaggan till graven? Åtgärder för att motivera individen att ta mera ansvar för sig själv (t.ex. sköta om sin kondition). Jfr. även möjligheterna med produktivt åldrande som nämnts ovan. Staten ska också beakta att en sund konkurrens kommunerna emellan är bra; den uppmuntrar till förnyelse och förbättrar konkurrensförmågan (jfr. endast en stor kommun med omkringliggande förtvinande randkommuner). OBS även: är det förnuftigt att sträva till åldersklasser med 50 barn om avståndet från hemmet till skolan blir t.o.m. över 200 kilometer? Staten har ju som målsättning att bibehålla närservicen. Nackdelarna med tvångssammanslagningar Tvångssammanslagningarna sänker drastiskt värdet på bostäderna i de kommuner som indras. Servicekapaciteten kommer inte att användas fullt ut i dessa kommuner. God infrastruktur lämnar utan användning då man samtidigt måste investera stora tilläggssummor i storkommunerna. Hur blir det med hanteringen av den totala ekonomin i ett sådant arrangemang? Detta bör beaktas då man bedömer reformens för och nackdelar. Andra hälsningar till arbetsgruppen: Närservicen måste skrivas in i lagen. Fem års anställningsgaranti måste säkras, eftersom Kssrlagen är tidsbestämd. En kommun som sammanslås måste ha rätt att använda sin förmögenhet. Kommunens namn och skyltar måste bibehållas. Om kommunernas antal blir 6070 kan man då längre tala om kommuner? Är det inte då snarare frågan om områden? En förutsättning för en lyckad sammanslagning är att kommuninvånarna, beslutsfattarna och personalen förbinder sig till projektet. Kristinestad ifrågasätter den planerade kommunreformen. Att bilda större kommuner är inte den bästa modellen för att lösa de problem som finns.