Lägesrapport 2009-02-02 Kraftsamling Kalmar län Kraftsamling Kalmar län Förslag på åtgärder som kan stärka Kalmar län under finanskris och lågkonjunktur 1
Sammanfattning Under kort tid har vi haft omfattande varsel inom bland annat fordon-, glas- och träbranscherna i Kalmar län. Sedan en tid tillbaks pågår ett omfattande arbete i länet för att identifiera åtgärder som kan stärka individer samt företag som på olika sätt har eller som kan komma att beröras av lågkonjunkturen och finanskrisen. Här pågår ett nära samarbete mellan kommuner, landsting, arbetsförmedlingar, fackliga organisationer, näringslivsorganisationer med flera. Initialt har arbetet inriktats på trä, glas och fordonsindustrin. Parallellt med detta tittar vi närmare på våra tillväxtbranscher och hur vi kan överbrygga hinder för tillväxt. Under de senaste två månaderna har vi, i egenskap av samordnare i Kalmar län, besökt samtliga 12 kommuner i länet samt drygt 45 företag som representerar olika branscher. Besöken har gett oss en bra bild av de styrkor och svårigheter företag och kommuner står inför samt vilka åtgärder som behövs på kort och lång sikt. De åtgärder som vi kommer att presentera på följande sidor sammanfattas i 8 områden: 1. Förbättra regelverken 2. Öka möjligheterna till kompetensutveckling 3. Särskilda satsningar bör göras inom glas- och träindustrin 4. Inför nytt ROT-avdrag för flerbostadshus 5. Öka tillgången till kapital 6. Företagsakut till företag som hamnar i akut kris 7. Förbättra infrastrukturen 8. Överväg att höja statsbidragen till kommuner och landsting Det samarbete som har bedrivits och den dialog som har förts på bred front i Kalmar län under de senaste månaderna är i grunden oerhört positiv. Kalmar län möter många svårigheter men har också många styrkor som vi ska bygga vår utveckling och tillväxt på. Detta kräver emellertid ett effektivt och kraftfullt samarbete och ansvar på både lokal, regional och nationell nivå. Samordnare för länets insatser under lågkonjunkturen Leif Larsson Ordförande Regionförbundet i Kalmar län Sven Lindgren Landshövding i Kalmar län 2
1. Situationen i länet 1.1) Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2009 Som samordnare i Kalmar län har vi under de senaste två månaderna besökt samtliga 12 kommuner i länet samt drygt 45 företag som representerar olika branscher. Det står fullt klart att aktiviteterna i företagen har dämpats påtagligt under det fjärde kvartalet 2008. I stort sett samtliga företag har minskat sin produktion och i många fall har man tvingats varsla personal. En majoritet av företagen uppger också att produktionen kommer att minska det kommande halvåret. Det finns emellertid också positiva bilder ute i länet. Trots det rådande läget finns det vissa företag som har förhållandevis bra förutsättningar och ser relativt ljust på framtiden. Den snabba försämringen på arbetsmarknaden återspeglas i varselstatistiken, men det finns också ett mörkertal. Varsel som omfattar färre än fem personer per företag eller visstidsanställda behöver inte anmälas till arbetsförmedlingen. Vår bedömning är att försämringen på arbetsmarknaden kommer att slå brett över i stort sett samtliga branscher i Kalmar län. Mest påtaglig är försämringen inom glas-, fordons-, träbygg- och plastindustrin. Även den offentliga sektorn berörs. Kommuner och landsting kommer få försämrade finanser och tvingas till neddragningar av personal och verksamheter. Detta för att upprätthålla budgetbalanskravet om inte de generella statsbidragen höjs. 1.2) Tydlig försvagning av arbetsmarknaden Sedan november 2008 har antalet arbetslösa i länet ökat med 3,4 procent 1 till 4 946 personer. Det är närmare 1200 fler arbetslösa än för ett år sedan. Motsvarande siffra för personer i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd är 2034 personer eller 1,4 procent. Summering av arbetsmarknadsläget i Kalmar län Fortsatt minskning av antal nya platser Under december anmäldes 713 lediga platser till länets arbetsförmedlingar. Det är en minskning med 24 procent eller drygt 200 platser färre än i december 2007. Färre sökande fick arbete under december 2008 Under december månad fick 599 personer inskrivna vid arbetsförmedlingen arbete. Det är en minskning med 30 procent. Arbetslösheten fortsätter öka Sedan december 2007 har arbetslösheten ökat med 32 procent. Ökningen har hamnat på 45 procent för män och 17 procent för kvinnor. Sökande i program fortsätter öka Antalet sökande i program med aktivitetsstöd uppgick den sista december till 2035 personer. Det är en ökning med 38 procent sedan föregående år. 1 I åldersgruppen 16-64 år 3
Antalet personer i arbete med stöd minskar Den sista december hade 2079 personer arbete med stöd. Det är nästan 600 personer färre än i december 2007. I denna grupp ingår särskilda insatser för funktionshindrade. Situationen för ungdomar alltmer besvärlig Ungdomars 2 arbetslöshet var den sista december 1132 personer. Det är drygt 200 personer eller 26 procent fler än i december 2007. Ungdomar i program med aktivitetsstöd har ökat med 400 personer på ett år. Antal varslade personer fortsatt högt Under 2008 varslades totalt 3098 personer om uppsägning i Kalmar län. Sedan årsskiftet fram till den 18 januari 2009 har ytterligare 226 personer blivit varslade. Tillverkningsindustrin värst utsatt Tillverkningsindustrin är värst drabbad. 75 procent av länets varsel har drabbat anställda inom tillverkningsindustrin, och då framförallt verkstadsindustrin och trävaruindustrin. 2 Ålder 18-24 år 4
2. Så organiserar vi arbetet i Kalmar län Arbetet, som går under namnet Kraftsamling i Kalmar län bedrivs på både kort och lång sikt. På kort sikt ligger fokus främst på dem som är drabbade av varsel och uppsägning. Det långsiktiga arbetet handlar om att länet ska stå väl rustat när ekonomin vänder. 2.1) Arbetet organiseras i tre grupper Det länsövergripande kraftsamlingsarbetet i länet organiseras i tre grupper: ledningsgrupp, lilla mobiliseringsgruppen och stora mobiliseringsgruppen. Ledningsgrupp Leder länets arbete på lokal, regional och nationell nivå. Lilla mobiliseringsgruppen Planerar och följer upp arbetet åt samordnarna. Stora mobiliseringsgruppen Samlar lägesrapporter samt diskuterar förslag på åtgärder inom olika branscher och från olika delar av länet. Ledningsgrupp En särskild ledningsgrupp leder länets arbete på lokal och regional nivå. Gruppen består av landshövding Sven Lindgren, regionförbundets ordförande Leif Larsson, regiondirektör Håkan Brynielsson, regionförbundet och Peter Ekholm, länsstyrelsen. Lilla mobiliseringsgruppen Gruppen består av representanter från regionförbundet, länsstyrelsen, ALMI, Högskolan i Kalmar, Arbetsförmedlingen och Kalmar läns Trafik AB. Gruppen samlas regelbundet för att planera och följa upp arbetet åt samordnarna. Stora mobiliseringsgruppen Gruppen består av representanter från olika delar av länet. Förutom samordnarna ingår kommunstyrelsernas ordföranden, landstingsstyrelsens ordförande, arbetsförmedlingens chefer, ALMIS VD samt ordförande, Högskolans prorektor samt representanter från Handelskammaren, Företagarna, Svensk Näringsliv samt de fackliga organisationerna. Vid möten med gruppen (den 4/11 och 16/12) presenterades bland annat lägesrapporter från olika delar och branscher av länet. Där diskuterades även förslag på åtgärder på kort och lång sikt. 2.2) Besök i 12 kommuner och på 45 företag Ledningsgruppen har besökt samtliga 12 kommuner i länet. Vid kommunbesöken har gruppen haft överläggningar med kommunledningarna samt besökt cirka 45 företag. Syftet har varit att få en bild av vilka behov samt förslag på åtgärder som finns lokalt för att motverka lågkonjunkturen och finanskrisen. Övriga möten och samråd Den 7/1 hölls en överläggning mellan de sex samordnarna i Jönköpings-, Kalmar- och Kronobergs län samt företrädare för träbranschen, fackliga organisationer samt ett stort antal enskilda företagare på Träcentrum i Nässjö. Resultatet blev en rad förslag till åtgärder riktade 5
mot träbranschen. En skrivelse med dessa har överlämnats till regeringen 3. De sex samordnarna kommer även fortsättningsvis att ha en dialog med branschen. Samordnarna i Blekinge- Kalmar och Kronobergs län gjorde, den 13/1, tillsammans med ALMI, en snabbprognos som pekade på ett akut likviditetsbehov på drygt 100 miljoner kronor hos medelstora företag i de egna länen. Detta resulterade i en skrivelse till regeringen med flera förslag till likviditetslösningar, bland annat skattekredit och rekonstruktion. Det totala arbetet och förslagen har kontinuerligt avrapporterats och behandlats i regionförbundets styrelse. 2.3) En gemensam webbplats för stöd och service Det finns en stor efterfrågan i länet om att få en samlad bild av de stöd som samhället kan erbjuda företag med flera. Vi har därför tagit fram den gemensamma webbplatsen www.kalmar.regionforbund.se/kraftsamling. Där finns prognoser, statistik, information om arbetet, skrivelser samt en gemensam ingång till alla de stöd som finns att söka. Där finns även möjlighet att lämna förslag på aktiviteter eller insatser som kan göras för att stärka länet under lågkonjunkturen. De flesta kommuner och övriga offentliga organ som ingår i mobiliseringsarbetet har på sina webbplatser en länk till den gemensamma webbplatsen. 3 Skrivelsen finns som bilaga 6
3. Förslag på åtgärder Arbetet har inledningsvis inriktats på tre områden: Branscher som ska prioriteras i länet Företag inom trä, glas, bygg och fordonsindustrin är bland de första som drabbats av konjunkturnedgången. Det handlar därför om att identifiera konkreta åtgärder som kan stärka företagen på kort och lång sikt. Identifiera hinder för tillväxtföretag och tillväxtbranscher Det finns flera områden som ännu inte berörts i samma omfattning av konjunkturnedgången, besöksnäringen och handeln är två exempel på dessa. Här har vi identifierat hinder för deras tillväxtmöjligheter för att stärka branscherna ytterligare. Konsekvenser för länets kommuner och landsting Vi har sett över konsekvenserna för den kommunala ekonomin och i samband med det också identifierat kommunernas och landstingets möjligheter att mildra konsekvenserna av konjunkturnedgången. På följande sidor presenteras en rad åtgärder som vi gemensamt har kommit fram till i det länsövergripande mobiliseringsarbetet. Åtgärderna sammanfattas i 8 områden: 1. Förbättra regelverken 2. Öka möjligheterna till kompetensutveckling 3. Särskilda satsningar bör göras inom glas- och träindustrin 4. Inför nytt ROT-avdrag för flerbostadshus 5. Öka tillgången till kapital 6. Företagsakut till företag som hamnar i akut kris 7. Förbättra infrastrukturen 8. Överväg att höja statsbidragen till kommuner och landsting 7
Åtgärd 1) Förbättra regelverken Regelverken har för långa ledtider. Det behövs större flexibilitet och anpassning till lokala förhållanden och förutsättningar. Det handlar framförallt om Arbetsförmedlingens insatsområden och EU:s strukturfonder. Strukturfonder Strukturfonderna skapar förutsättningar för och underlättar strukturförändringar för ökad konkurrenskraft. Det är därför viktigt att vi alla i vårt arbete hjälps åt att öka flexibiliteten och anpassningen av systemet så att programmen får önskad effekt ute i regionerna. Det finns i dag en del problem i genomförandet av de båda fonderna. De lösningar vi föreslår på dessa problem är: Ökad flexibilitet i användandet av den nationella potten inom sociala fonden. Detta gäller särskilt nu under rådande lågkonjunktur och varselsituation. Bättre framförhållning vid nationella utlysningar och tydligare information ut i regionerna. Förtydligande av 10 % regeln, så att utbildningsinsatser även kan genomföras inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. För snäva tolkningar av programmet på handläggarnivå ökar risken att goda idéer sorteras bort redan i ansökningsförfarandet. Detta gäller främst Europeiska regionala utvecklingsfonden. Samordna utlysningar mellan NUTS områden och snabbare process. Här vilar ett stort ansvar på de enskilda partnerskapen som har möjlighet att styra delar av detta. En mer användarvänlig webbplats med lättillgänglig information om regionala kontaktpersoner. Här borde även finnas en lättnavigerad projektkatalog för båda fonderna. Arbetsförmedlingens insatsområden I samband med regeringens stimulanspaket den 5 december, har vissa insatsområden tillkommit som en förstärkning av Arbetsförmedlingens tjänstemeny. När det gäller insatser för de varslade och arbetssökande innehåller paketet tydliga riktade insatser. Däremot har Arbetsförmedlingen inte getts tillräckliga möjligheter att aktivt stödja företagen i bland annat kompetensutvecklingsfrågor under djup lågkonjunktur och varselsituation. De nya förslagen och regelförändringar i Arbetsförmedlingens tjänsteutbud innebär i korthet: Arbetssökande: Ökade möjligheter att snabbare komma in med olika insatser främst arbetspraktik, men också arbetsmarknadsutbildning (snabbspåret) Varslade personer som får ett nytt arbete hos en annan arbetsgivare kan vid behov få en kortare arbetsmarknadspolitisk insats, i syfte att påskynda nyanställning. 8
Förslag om generösare villkor att uppfylla Nystartsjobb dvs. dubbel nedsättning av arbetsgivaravgiften 4. Arbetsförmedlingen får upphandla coachningsinsatser för ett tidigt och individanpassat stöd till dem som blir arbetslösa 5 Arbetsgivare: Nystartsjobb: Fördubblad nedsättning av arbetsgivaravgiften är en stimulans av arbetskraftsefterfrågan och en lönelättnad för arbetsgivare, när man ska anställa. Den fördubblade nedsättning införs permanent 6. I övrigt finns det inga nya förslag och regelförändringar i Arbetsförmedlingens tjänsteutbud gentemot arbetsgivarna. Förslag på åtgärd: Ge arbetsförmedlingen möjlighet att tillfälligt, under rådande djupa lågkonjunktur, få möjlighet att ge stöd till kompetensutveckling i företag som varslat, i syfte att förhindra uppsägning. Ett sådant system skulle kunna vara i form av bidrag alternativt skatteavdrag enligt samma modell som nystartsjobben. Detta finns utförligare beskrivet på nästa sida. 4 Riksdagsbeslut under januari 5 Gäller under perioden 2009 2011 6 Riksdagsbeslut slutet av januari 2009 9
Åtgärd 2) Öka möjligheterna till kompetensutveckling Motsvarande forsknings- och utbildningssatsningar, som har gjorts för fordonsindustrin, bör övervägas för glas- och träindustrin. Möjliggör kompetenshöjande insatser direkt på arbetsplatsen samt skapa fler yrkeshögskoleplatser, kopplade till lokala och regionala behov. Stimulanspaket för kompetensutveckling ute hos företagen Vi föreslår ett stimulanspaket för kompetensutveckling som kan sättas in i företag under lågkonjunkturen. Det finns ett genuint intresse hos företag att behålla och utveckla personal i stället för att säga upp dem och på så sätt ha en starkare konkurrenskraft den dagen konjunkturen vänder. Rent konkret innebär förslaget att företaget, under tiden man genomför kompetensutvecklingen, får göra ett avdrag mot det egna skattekontot. Lösningen kan liknas vid den modell som tillämpas inom så kallade nystartsjobb. Den dialog vi har fört med företag från olika branscher ger en entydig bild av att det finns ett stort utbildningsbehov. Bland det som nämns är bland annat utbildning inom programmering, styr- och reglerteknik, gjuteriteknik, verktygsteknik, mätteknik, ritningsläsning, form- och lägetoleranser samt projektledning med mera. Kan företagen få hjälp med kompetensutveckling är man beredd att ställa upp med lokaler, utrustning, maskiner samt lärare. Möjlighet finns att erbjuda utbildningsplatser för såväl den egna personalen som personal hos konkurrerande företag. Ett exempel är Ljunghälls AB i Södra Vi, Vimmerby 7 Scania Lastvagnar, med produktionsenheter i Södertälje, Oskarshamn och Luleå, är ett exempel på företag som under rådande lågkonjunktur satsar på att kompetensutveckla såväl personal som underleverantörer. Projektet ägs av Länsstyrelsen i Stockholms län. Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län har varit delaktiga i koordineringen av arbetet. Arbetet omsluter nära 125 miljoner kronor 8 och pågår under nio månader. Totalt kommer 6 025 medarbetare och underleverantörer att genomgå utbildningsprogrammet, varav ett flertal i Kalmar län. Satsningen ska stärka företagets internationella konkurrenskraft och förebygga uppsägningar och kompetensförlust. ESF-rådet bör få ökad bemyndiganderam Vi tillstyrker ESF-rådets framställan till regeringen om kraftigt ökad bemyndiganderam för 2009. Detta är nödvändigt för att sociala fonden ska kunna spela den roll som vi efterlyser i lågkonjunkturen. För Småland med öarna skulle det innebära en betydande ökning från 80 miljoner kronor till 200 miljoner kronor för kompetensutvecklingsinsatser. Skapa fler yrkeshögskoleplatser Näringslivet behöver en ökad kompetens för att kunna utveckla affärer för framtiden. Kvalificerad yrkesutbildning och den kommande yrkeshögskolan är centrala i detta avseende. Genom fler platser inom yrkeshögskoleutbildning och yrkesvuxenutbildning går det att möta framtida behov av kvalificerad arbetskraft i olika branscher. 7 Företaget utför avancerade press- och formgjutningsarbeten i aluminium för bil-, telecom- och andra industrier. 8 Varav 40 miljoner kronor från Småland med öarna 10
Med en mycket kort startsträcka skulle många av dessa utbildningar kunna starta redan hösten 2009 om ytterligare resurser tillförs. Ute hos utbildningsaktörer i landet finns många idéer om utbildningar som efterfrågas av arbetslivet. Flertalet är redan skrivna och utvecklade i form av ansökningar till KY men har fått avslag. I dag finns det en låg andel KY-utbildningsplatser i Kalmar län jämfört med andra län. Redan 2004 konstaterade regeringens samordnare, Ulf Lönnqvist, att länet var i stort behov av fler KY-utbildningsplatser med koppling till bland annat tillverkningsindustri. Vi föreslår följande åtgärder för länet: Högskolan i Kalmar måste få behålla sina utbildningsplatser Högskolan i Kalmar bör får bibehålla tilldelat anslag för utbildning under 2009. De har stora möjligheter att stödja en kompetensutveckling inom länet. Detta kan ske via ordinarie utbud av kurser och program, nya kurser, behörighetsgivande utbildning samt uppdragsutbildningar. Fler yrkeshögskoleutbildningsplatser till Kalmar län Kalmar län har en låg andel KY-utbildningsplatser. Flertalet av de ansökningar som lämnats från regionen om KY-utbildning och så kallad påbyggnadsutbildning har fått avslag. För att möta framtida kompetensbehov behövs fler utbildningsplatser till länet inom den nya yrkeshögskolan. Yrkesvuxenutbildningsplatser till Kalmar län För att möta befarad arbetslöshet med utbildningsinsatser är det viktigt att kommunerna i Kalmar län tilldelas yrkesvuxenutbildningplatser med koppling till framtida behov. I länet har det bildats en arbetsgrupp som arbetar med samordning och stöd till utbildningsaktörer som har ambitionen att utveckla och driva yrkeshögskoleutbildningar. Arbetsgruppen kommer också att arbeta med samverkan kring yrkesvuxenutbildning. Ett nära samarbete är sedan tidigare etablerat med Högskolan i Kalmar. Just nu diskuteras hur deras utbildningsutbud kan utvecklas för att möta framtida utbildnings- och kompetensförsörjningsbehov. 11
Åtgärd 3) Särskilda satsningar bör göras inom glas- och träindustrin Motsvarande forsknings- och utbildningssatsningar, som har gjorts för fordonsindustrin bör även övervägas för glas- och träindustrin. Glasriket Glasriket befinner sig i kris. Hundra personer varslades på Orrefors Kosta Boda, OKB, i höstas och i januari ytterligare tvåhundra. En vikande efterfrågan på den amerikanska marknaden har satt, inte bara Orrefors Kosta Boda koncernen, utan hela Glasriket i en oerhört besvärlig sits. I dag är utgången högst oviss. Skulle OKB tvingas till en kraftig reducering av verksamheten eller läggas ned innebär det sannolikt att den svenska glasindustrins flaggskepp går förlorat och att Glasriket som besöksmål förlorar sin nuvarande attraktion. Bilden nedan visar åldersfördelningen hos anställda på OKB. Bilden visar tydligt vilka konsekvenser en kraftig neddragning får för åldersstrukturen och kompetensen inom glaset. OKB riskerar att inte ha några anställda kvar under 40 år när de pågående förhandlingarna om de senaste varslen är klara. Det ska i sin tur ställas mot att det tar cirka 10 år att utbilda en glasarbetare. Glasriket har 1,5 miljon besökare per år och är en mycket viktig del av besöksnäringen i regionen. Det handlar alltså inte enbart om stöd till glasbruken utan en stor samhällsangelägenhet. I dag finns följande förslag till åtgärder: Ge ett statligt bidrag eller en statlig lånegaranti så att OKB kan avyttra sina glassamlingar inklusive arkivmaterial vid de tre glasbruken. Samlingarna är av ett stort nationellt intresse. Det är inte bara en småländsk identitet som ska bevaras utan även Svenska varumärken i ett globalt perspektiv. Hjälp med marknadsföringsresurser på mellan15-25 miljoner kronor under en tvåårsperiod. Glasriket är, med sina 1,5 miljon besökare per år till de 15 glasbruken en mycket viktig del av besöksnäringen i regionen. Förkortade ledtider för arbetsförmedlingens regelverk, bidrag till utbildningsinsatser samt hjälp med temporär avlastning av lönekostnader är lösningar som möjliggör för glasbruken att behålla personal. 12
Träindustrin i Småland Närmare 80 % av landets totala sysselsättning inom de samlade tränäringarna är lokaliserade till Kalmar, Kronobergs- och Jönköpings län. Det handlar om drygt 20 000 arbetstillfällen. Företagen representerar alltifrån sågverk, hyvlerier, husfabriker, golvtillverkare, möbel- och finsnickeri till inredningar. Arbetsplatserna utgör ofta ryggraden i ortens näringsliv. Finanskrisen och konjunkturnedgången har lett till en stor minskning av den inhemska efterfrågan. Detta har fått allvarliga följder för bostadssektorn, som är att betrakta som en motor i de svenska träbranscherna. Under de senaste månaderna har mycket omfattande varsel lagts vid våra träindustrier. Detta har lett till en stor allmän oro i samhällena och en påtaglig risk för kompetensflykt och nedläggningar av livskraftig industri. De utsedda varselsamordnarna i Kalmar, Jönköpings- och Kronobergs län har, tillsammans med företrädare för de aktuella branscherna, fackliga organisationer samt ett stort antal enskilda företagare listat ett åtgärdspaket för att stimulera bostadsproduktionen och därmed stimulera träbranschen och byggsektorn. Förslag på åtgärder: Tidigarelägg offentliga investeringar Reducera byggmomsen under en begränsad tid Utveckla statliga kreditgarantier för bostadssektorn Satsa på omedelbara kompetensåtgärder för arbetskraften vid arbetsförmedlingen, strukturfonderna, ESF och Nutek Utveckla ett nationellt forskningsprogram för den träbearbetande industrin Dessutom bör det föreslagna ROT-avdraget utvidgas till att under en begränsad tid gälla nyproduktion av småhus. Ett motsvarande stöd bör också utgå för miljö- och energiinsatser, hissar, äldreboende samt till miljonprogrammet. Mer om detta finns att läsa i nästa avsnitt. 13
Åtgärd 4) Inför nytt ROT-avdrag för flerbostadshus Låt ROT-avdragen även omfatta miljonprogrammet och företag. Energiinvesteringar i miljonprogrammet bör vara ett prioriterat område. Inför nytt ROT-avdrag för att upprusta miljonprogrammet Det finns ett stort behov i dag av att rusta upp miljonprogrammets lägenheter. Vi föreslår därför att ett nytt ROT-avdrag införs för renovering av lägenheter i flerbostadshus. Syftet med avdrag ska vara att genomföra energibesparande och kostnadseffektiva tekniska åtgärder i byggnaderna, lösa bristfällig utemiljö samt skapa en trygg boendemiljö. Villkoren för avdragen bör vara likvärdiga för hyres- och bostadsrätter. Avdraget skulle bland annat gynna den hårt ansatta träindustrin. Byggbranschen är central för att hålla sysselsättningen uppe. Man brukar räkna med att en yrkesarbetare i bostadsproduktion ger sysselsättning för ytterligare tre till fyra personer. Därför är det viktigt att stimulera byggandet. Under rådande lågkonjunktur är det rätt läge att investera i miljonprogrammets områden, där det finns stora renoveringsbehov. Befintligt ROT-avdrag innebär förstärkt skatteavdrag för hushållstjänster i form av reparation, ombyggnader och underhåll av byggnader. Däremot gynnar det inte träindustrin eftersom flerbostadshus i miljonprogrammet inte berörs. Det nya ROT-avdrag bör omfatta följande delar: Stambyte Sanering av PCB Radonåtgärder Energieffektivisering av klimatskalet Tillgänglighet både inom lägenheten, i fastigheten samt i närområdet Trygghet i bostadsområdet ROT-avdrag för ombyggnad av enskilda avlopp ROT-avdrag för ombyggnad av enskilda avlopp På landsbygden finns många fastigheter med bristfälliga avlopp. På Öland finns ca 10 000 enskilda avlopp. Uppskattningsvis 7000 behöver göras om. Beräkningar visar att utsläppen av fosfor för de enskilda avloppen är sammantaget mer än dubbelt så höga som för de kommunala reningsverken tillsammans. Att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp skulle innebära att belastningen på miljön minskar, att fastighetens värde ökar och att många mindre bygg- och enterprenörsföretag får mer uppdrag och behöver anställa folk. Kommunerna och Regionförbundet i Kalmar län genomför just nu en utbildning av dessa grävföretag för att höja kompetensen. För många mindre fastigheter, fritidshus m.m. skulle möjlighet till ROT-avdrag göra det möjligt att genomföra ombyggnad. Vi föreslår därför att ROT-avdraget även omfattar omeller tillbyggnader samt underhåll av enskilda avloppsanläggningar för fastigheter som ligger utanför kommunala verksamhetsområden. 14
Åtgärd 5) Öka tillgången till kapital Det saknas tillgång till kapital för företag i Kalmar län. Gör förändringar i stödområde B och öka såddbidraget. Gör förändringar i stödområde B och öka såddbidraget Det största problemen för företagen i Kalmar län bristen på kapital och oron för vad den allt djupare lågkonjunkturen kan föra med sig. Det är ett akut problem idag, och samtidigt en viktig faktor som bromsar deras fortsatta utveckling och tillväxt. Det finns ett stort behov av finansiellt stöd till tekniskt nyskapande projekt i tidiga utvecklingsstadier. Idéer finns men finansiering saknas. Vi föreslår följande åtgärder: Ändra tillämpning så att det ges möjligheter till stöd för produktutveckling inom stödområde B 9. Här stödjer vi Nuteks förslag. Gör det möjligt att stödja fler investeringar vid sidan av bygginvesteringar. Möjliggör sysselsättningsbidrag till befintliga företag. Bidraget bör gälla även om företaget anställer mindre än 10 personer. Möjliggör stöd till kompetensutveckling. Sänk nivån på investeringsvolymen 10. Öka såddbidraget. Såddfinansiering viktigt i företags utvecklingsskede Såddfinansiering är stöd till tekniskt nyskapande projekt i tidiga utvecklingsstadier, som regionförbundet finansierar med hjälp av 1:1-medel. Stödet ges till projekt som kan utvecklas till lönsamma affärer, men där det finns en teknisk och ekonomisk risk. Efterfrågan på den här typen av stöd har ökat under senare år och förstärkts under den rådande finanskrisen och lågkonjunkturen. Idéer finns med andra ord, men marknaden vågar inte finansiera dessa. Det genomsnittliga stödet är cirka 200 000 kronor per företag. Det handlar om en relativt liten ekonomisk insats som är mycket viktigt i det tidiga utvecklingsskedet. Det saknas tillgång till kapital Ser man till det finansiella läget i länet, från ALMI:s horisont så är bilden tydlig. Sedan i höstas har det varit svårt att få nya krediter hos bankerna. Vid förlängda krediter kräver man ökade säkerheter. Andra tydliga tendenser är: Under januari har förfrågningarna hos ALMI ökat med över 1000 % jämfört med motsvarande tid förra året. 9 Omfattar kustområdena i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, förutom tätorterna Luleå, Umeå och Sundsvall, samt delar av Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Västra Götalands och Kalmar län. 10 I dag minst 20 miljoner kronor 15
Det har skett en ökning av kreditpropåer från nya kunder med höga lånebehov 11 och från de större SME-företagen. Flera företag inom fordonsklustret har fått nya och utökade kontrakt som kräver nyinvesteringar men bankerna är konjunkturkänsligt försiktiga. Flera av dessa företag är större och ingår inte i SME-begreppet. ALMI har därför inte möjlighet att bevilja finansiering. Det finns en ökad efterfrågan på snabba och korta krediter för att täcka tillfälliga likviditetskriser och skatteinbetalningar. Bankerna försöker öka sina säkerheter. I vissa fall kräver man att befintliga lån täcks med en garanti från ALMI. Går inte detta sägs lånet upp. En ökad mängd betalningsanmärkningar bland ALMI:s befintliga kunder är en tydlig indikation på att likviditetsläget är svårt. En ökning av antalet propåer för ackordsuppgörelser är ett tecken på att även resultatnivån redan nått en lägre gräns. Det finns emellertid också många företag som går bra och där man ännu inte sett någon minskad orderingång eller försäljning. Det handlar bland annat om företag inom handel, inrednings- och elektronikindustri. Det finns också en tydlig tendens att tidigare produktion från Asien och Kina nu tas hem till regionen till följd av ökade miljö- och kvalitetskrav från kunderna. Det ger möjligheter för regionens underleverantörer att hitta nya marknadssegment och branscher. Förslag på åtgärder: Socialförsäkringssystemen och a-kassa är inte uppbyggda för att man gör ett skifte från att vara anställd till att bli egenföretagare. Detta bör ändras. Många nya företag startas om den nyvunna entreprenören får större trygghet i sitt företagande. Starta-eget-bidrag bör kunna utgå direkt efter en uppsägning. En förklaring till att nya företag inte startas är att det inte går att få starta-eget-bidrag från arbetsförmedlingen om en person varit arbetslös kortare tid än två år. Statistiken säger att 50-70% av denna typ av företag överlever lågkonjunkturen och utvecklas in i nästa högkonjunktur. För att möta upp bankernas likviditetsbrist borde ALMI ges möjlighet att gå in med kortare lån. Produktportföljen omfattar för närvarande längre lån 12 samt garantier. Inrättande av en företagsakut dit företag kan vända sig innan man går till banken och därmed riskerar att få lånen uppsagda. Läs mer om detta i nästa avsnitt. 11 >2 mkr 12 5-6 år 16
Åtgärd 6) Företagsakut till företag som hamnar i en akut kris En företagsakut i Kalmar län ska ge handfasta råd till företag som hamnar i akut kris. Detta kan göra att vi undviker onödiga konkurser och räddar kvar kompetens och reakapital i regionen. Det finns ett stort behov av handfast rådgivning till de företag som hamnar i en akut kris, detta för att undvika onödiga konkurser och rädda kvar kompetens och realkapital i regionen. Det handlar om rådgivning av personer med bred erfarenhet från genomlysning av företag, rekonstruktioner och företagsutveckling. Problemtyngda företag har ofta svårt att själva tillgodogöra sig denna kompetens. Ofta har de en mycket ansträngd ekonomi i kombination med kortsiktigt fokus på att förbättra likviditeten och undvika betalningsanmärkningar. Just nu pågår ett arbete i Kalmar län med att inrätta en så kallad företagsakut som finansierar denna typ av rådgivning. Företagsakuten organiseras i samarbete mellan ALMI Företagspartner Kalmar län, Regionförbundet, Företagarna och ett antal kontrakterade konsulter, revisorer, skattejurister, arbetsrätt m.fl. Målgruppen är problemföretag som i första hand har minst 5-10 anställda. Virtuell organisation Alla rådgivare verkar lokalt och utifrån sin egen arbetsmiljö och de får uppdrag utifrån kompetens och geografi. Den gemensamma webbplatsen Kraftsamling Kalmar län är navet i den virtuella organisationen. Så finansieras företagsakuten Problemet för de företag som hamnar i kris är att de inte har likvida medel, detta gäller främst inledningsvis innan de eventuellt kommer igång med en ny utvecklad verksamhet 13. Här behövs därför ekonomiska medel för att komma igång med rådgivningen. En tänkbar lösning är att företaget får en konsultcheck av Regionförbundet som täcker halva konsultarvodet. Företaget bidrag själv med 20 %. Debitering sker enligt överenskommen timtaxa och säkerställda rutiner. 13 Vid en ny utvecklad verksamhet kan ALMI och banker ta vid med företagslån 17
Åtgärd 7) Förbättra infrastrukturen Kommuner och landsting i Kalmar län kan tidigarelägga byggjobb men då behövs en statlig ekonomisk stöttning. Kommuner och landsting vill tidigarelägga byggjobb Vissa branscher alltid är särskilt hårt utsatta under lågkonjunktur och risken för omfattande arbetslöshet är stor. Ett sådant exempel är byggbranschen. Samtidigt har vi stora projekt framför oss. Vårt förslag inom infrastrukturområdet innehåller en rad åtgärder för att stimulera byggande även i dåliga tider. Till detta vet vi att det skapas ytterligare en rad arbetstillfällen inom områden som miljöteknik-, byggmaterial- och transportsektorn. Det är både en samhällsekonomisk och mänsklig vinst att ta tillvara alla de resurser som finns i länet. Kommunerna och landstinget i Kalmar län är beredda att under 2009 och 2010 genomföra byggprojekt över hela vårt län till en beräknad kostnad av drygt fyra miljarder kronor. Det är både stora och små byggprojekt, såväl husbyggnad som anläggningsjobb. Flera kommuner har färdiga planer som är redo att startas omgående men för detta behövs en statlig ekonomisk stöttning. I bilaga 1 finns en sammanställning på objekt som kommer att tidigareläggas. Den innehåller också objekt som kan sättas igång om man klarar finansieringen. Satsa på infrastruktur Genom en nyligen gjord inventering har Vägverket listat en rad vägprojekt som kan starta med kort varsel. Det handlar bland annat om montering av viltstängsel, broreparationer och sidoräcken. Varje krona som staten väljer att satsa kommer att betalas tillbaka till samhället i form av högre tillgänglighet och säkerhet. Banverket har meddelat att man inte har lika lätt att få fram snabbstartade åtgärder. De finns emellertid några åtgärder som är möjliga, exempelvis spårbyten på Tjustbanan 14 och Stångådalsbanan 15. Från Kalmar läns sida är vi beredda att medverka till förstudier samt väg- och järnvägsutredningar för att påskynda utbygganden av infrastrukturen. Listan på objekt kan göras oändlig, men vi vill särskilt lyfta fram den infrastruktur som leder till regionförstoring. Analysen i östra Götalands gemensamma systemanalys är att universitetsstäderna bör knytas närmare varandra. För att det nya Linnéuniversitetet ska kunna utvecklas på bästa sätt måste de två campusen knytas samman med snabb och bekväm kollektivtrafik. Den understödjande infrastrukturen är järnvägsnätet, Kust till kustbanan mellan Kalmar och Växjö, samt Stångådalsbanan och Tjustbanan. Staten har huvudansvaret för infrastrukturen och länet ansvarar för trafikeringen. Vi tar vårt ansvar och utökar tågtrafiken maximalt efter banornas standard. Regionförbundet, Banverket och Vägverket påbörjade nyligen ett pilotarbete om medfinansiering av infrastrukturprojekt i länet. Arbetet utgår från kommunernas och länets behov för att sedan jämföra dessa med åtgärdsplaneringen. Syftet är främst att ta fram ytterligare underlag för fortsatta bedömningar och prioriteringar. Det handlar också om att pröva behoven mot möjligheten att få medfinansiering från företag, kommuner och regionala organ. Arbetet är inriktat på två tidsperioder; åtgärdsplaneringen och lågkonjunkturen. 14 Järnvägen mellan Linköping och Västervik via Åtvidaberg 15 Järnvägen mellan Linköping och Kalmar 18
Åtgärd 8) Överväg att höja statsbidragen till kommuner och landsting Minskade skatteintäkter och högre kostnader sätter kommuner och landsting i en svår situation på både kort och lång sikt. Det är därför nödvändigt med en höjning av statsbidragen. I december presenterade Sveriges Kommuner och Landsting den nya prognosen för skatteunderlagstillväxten. Siffrorna pekar på att konjunkturnedgången har gått snabbare än tidigare beräknat. Skatteintäkterna jämfört med oktoberprognosen väntas bli 3 miljarder kronor lägre för 2009 och 8 miljarder kronor lägre för 2010. De minskade skatteintäkterna motsvarar närmare 20 000 jobb i kommuner och landsting 2010. Kommuner och landsting i Kalmar län märker också av lågkonjunkturen. Fler kommuner vittnar om att den ekonomiska krisen i hög grad påverkar budgetförutsättningarna för 2009 och 2010. I över hälften av kommunerna pågår diskussioner som kan resultera i varsel. Den ekonomiska krisen gör att skatteintäkterna blir lägre, och kostnaderna högre, än beräknat. Kostnadsökningarna handlar bland annat om ökat försörjningsstöd och ökade kostnader för arbetslöshetsbekämpning. Flertalet har lagt en budget i balans för 2009 men det har krävt anpassningar. Vad gäller 2010 räknar många med stora svårigheter att nå en budget i balans om inte staten skjuter till mer pengar. Sveriges Kommuner och Landsting har upprepade gånger påtalat vikten av resurstillskott till sektorn. Bland annat skrev förbundet nyligen till finansministern med förslag om ökade statsbidrag, cirka tre miljarder kronor extra nästa år och ytterligare fem miljarder 2010. Den nya prognosen visar att tillskotten behöver bli större än så. Att ge kommuner och landsting extra pengar är ett effektivt sätt att motverka lågkonjunkturens effekter på sysselsättningen. 19
Bilagor 20