Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen klockan 08.15 lördagen den 31 maj. Fordonet var liksom alla tidigare år en hyrd minibuss - en Renault Trafic - något skraltig, men fullt funktionell. Mitt i taket hängde någon del ned med sina elsladdar i släptåg - ett återkommande irritationsmoment för den resenär som för stunden råkade sitta alldeles inunder. Gruppen bestod av i sammanhanget såväl veteraner som nykomlingar. På nedresan diskuterades vilka fåglar vi kunde förvänta oss och vilka vi hoppades få se. En tatarfalk hade rapporterats från Öland. Antagligen rörde det sig om en förrymd individ, så den skulle inte riktigt räknas som kryss. Turturduvor hade siktats liksom busksångare. Svartbent strandpipare lockade och likaså lundsångare. Skulle vi få se (och höra) dem? Lunchen intogs traditionsenligt på Tindereds värdshus. En annan tradition har varit att i förväg gissa antalet arter som ses under resan: lägsta gissning denna gång var 117 och högsta 150 arter. Vid Ölandsbrons högsta punkt började arträknandet för att ta slut vid samma punkt på återresan. Fyren Långe Jan och till höger restaurangen Fågel Blå.
Väl framme vid vandrarhemmet i Ottenby mötte vår reseledare Gigi upp. Även om allt löpt väl hela nedresan kändes nu ordningen fullständig. När Gigi är med kan man lita på att alla resedeltagare säkert får höra och se så mycket som bara möjligt är man kan tryggt luta sig tillbaka och vara viss om att hon håller reda på allt från kisspauser och matraster till att göra oss uppmärksamma på sillgrisslans spolformade kropp och lundsångarens specifika kulspruteliknande sång! Nå, helt kan man ju inte slappna av det gäller att alltid vara alert och uppmärksam och Gigi uppmuntrade oss också att hellre ropa en gång för mycket än en för lite. Hellre ropa på en rova som visar sig vara en kråka än att vara rädd för att göra bort sig och tiga om något som kanske hade varit riktigt spännande. Första kvällen åkte vi ut till Seby Läge för att njuta av skärfläckor i vackert kvällsljus. Kvällens (och kanske resans?) viktigast obs var annars busksångare - vi fick både se och höra den i Enetri. Turturduvorna som skulle finnas i Gräsgård gäckade oss dock såväl denna afton som följande dagar. Middagen intogs på en pizzeria i Mörbylånga: här såg kvällens skarpögda chaufför Eva en plånbok vid vägkanten den cykeluthyrande ägaren tillkallades och ville skänka oss en femhundring vilket vi bestämt motsatte oss! Denna kväll fick vi klara oss utan Gigi och Marianne som ägnade sig åt Club300:s styrelsemöte. Söndag morgon steg vi upp klockan 05.00 för att äta frukost. Vi åkte ut till Ölands södra udde för att spana över havet. Morgonen var ovanligt lugn och vacker, ett stilla hav och ljuset på de röda kustsnäpporna och nervösa kärrsnäpporna alldeles underbart. Sälarna såg precis ut som gestalter ur Tove Janssons berättelser de låg till synes på vattenytan och vinkade med sina labbar och ropade med nästan mänskliga röster till varandra. Långt ut hastade alkorna förbi och Gigi gjorde oss uppmärksamma på skillnaderna mellan sillgrisslor och tordmular: sillgrisslornas mer bruna och utdragna form kontra tordmularnas svarta trubbighet. Andra fina obsar denna morgon var småtärnor, kentska tärnor och en hämpling. Mitt under denna vackra morgon sneddade en ovanligt stor och ljus lom över oss en vitnäbbad islom! Marianne såg den först och Gigi hjälpte till att artbestämma den. Skådning mot Västrevet vid Södra udden. Som de livsnjutare vi är avrundade vi morgonen med världens (?) mest nybakade och ljuvliga wienerbröd, luftiga och frasiga med vaniljkräm som likt varma äggulor ville flyta ut på assietterna bakade på Fågel Blå, Ottenbys egen restaurang.
Under dagen sågs bland annat röd glada när vi lyssnade efter höksångare (Sibyllas jaktstuga), samt roskarl och gulärla (Västerstadsviken). På kvällen åt vi en fin middag på Fågel Blå och skådade sedan i varmt kvällsljus, bland annat en njutobs av två rastande skräntärnor. Solnedgång vid Västerstadsviken med Eckels udde och vindkraftverken i bakgrunden. Måndag morgon gick vi i Södra lunden. Här fanns gott om härmsångare och grönsångare och Gigi berättade att grönsångare var vanligare än lövsångare under den Polenresa som hon nyligen gjort. Vi tog oss ut till Stengömslet på Schäferiängarna nu hoppades vi få se en svartbent strandpipare som skulle hålla till i området. Ingen svartbent fågel siktades, däremot svartbent boskap som betade på ängarna. Bland boskapen ett antal tjurar. Fredliga trodde vi tills kalvarna blev alltför nyfikna på oss och tjurarna såg det som sin uppgift att säga ifrån med högljudda bröl och hotfulla sparkar i den sandiga marken. Den första och största tjuren lyckades småningom mota in oss alla i det lilla stengömslet! En triumf som gjorde även mindre tjurar kaxiga. Vi vandrade även i Norra lunden där vi träffade på barnboksillustratören/-författaren och ornitologen Björn Bergenholtz (senast sysselsatt med bokserien Känn igen 25 ). Någon mindre flugsnappare syntes inte till trots rykten om att den setts där tidigare under morgonen, däremot fick vi höra och se halsbandsflugsnapparen! Under eftermiddagen flackade vi runt för att få in ett antal målarter. Ibland gick det som på räls. Lundsångaren satt och sjöng i Össbyskogen och sommargyllingen flöjtade och flög sedan fullt synlig i Sebberneby. Andra trivsamma obsar under dagen - om än inte lika spektakulära - var gråhakedopping och svart rödstjärt. Om kvällarna gick vi ut för att lyssna efter nattskärror, vaktlar och kornknarr och fick in dem alla tre.
Skådning i Ottenby lund. Dagen för återresan är alltid lite vemodig. Vi bilade norrut längs ostkusten och stannade bland annat vid Görans dämme för att få in svarttärna och brushane. Ett par svärtor sneddade över våra huvuden. Vid ett fält i Skärlöv stannade vi här borde väl äntligen rapphönorna dyka upp? Gigi visste vad hon gjorde och kunde snart peka ut en och sedan flera - för oss! Målet denna morgon var annars Naturbokhandeln där undertecknad spenderade pengar på en ny och efterlängtad Zeisskikare. Rapphönan är väl kamouflerad mot åkerns grå lera. Vi åkte över Alvaret för att avsluta i ett regntungt Beijershamn. Strandängarna bjöd på småsnäppa, spovsnäppa och smalnäbbad simsnäppa. Kanske var vi trötta och blöta under promenaden genom den fantastiskt lummiga skogen hur som helst såg vi varken mindre hackspett eller entita.
Under middagen i Tindered räknade vi samman kryssade arter och kom fram till 140 arter jämnt. Årets vinnare blev Ragnhild! Hon fick en anteckningsbok med Rapphönornas logga på omslaget av vår reseledare Gigi och vi frångick för första gången insamlandet av tjugolappar från resedeltagarna. Visst vill man gärna se härfåglar, biätare och stäpphökar men en sådan här resa bjuder alltid på efterlängtade ölandsarter som skärfläckor, rödspovar och ängshökar. Därtill en rad överraskningar och upplevelser. Och naturligtvis alltid ett trevligt resesällskap! Vad är då den största vinsten med en resa som bara tillåter kvinnliga skådare? Gissningsvis att fler tjejer/ kvinnor vågar sig på en resa med den uttalade ambitionen att skåda fågel. Vad som får tjejer att tveka inför en resa med både manliga och kvinnliga skådare är säkert individuellt, men att slippa spelet mellan män och kvinnor kan troligtvis vara en lättnad i sig. På en tjejresa kan det kanske vara lättare att vara helt sig själv och lättare att ta sitt fågelintresse på fullt allvar. Jag hoppas på fler tjejresor till Öland och till nya destinationer! Deltagare: Bakre raden från vänster: Sanja Gustafsson, Karin Engshagen, Ragnhild Stamsäter, Marianne Dannbeck och Maria Stenmark. Främre raden: Eva Johansson, Annika Morberg och Gigi Sahlstrand.
Sedda arter: Knölsvan Sångsvan Grågås Kanadagås Vitkindad gås Prutgås Gravand Bläsand Snatterand Kricka Gräsand Stjärtand Årta Skedand Brunand Vigg Ejder Svärta Knipa Småskrake Storskrake Rapphöna Vaktel Fasan Vitnäbbad islom Skäggdopping Gråhakedopping Storskarv Gråhäger Röd glada Havsörn Brun kärrhök Ängshök Ormvråk Fiskgjuse Tornfalk Lärkfalk Kornknarr Sothöna Trana Strandskata Skärfläcka Större strandpipare Ljungpipare Kustpipare Tofsvipa Kustsnäppa Småsnäppa Spovsnäppa Kärrsnäppa Brushane Enkelbeckasin Morkulla Rödspov Storspov Rödbena Skogssnäppa Drillsnäppa Roskarl Smalnäbbad simsnäppa Skrattmås Fiskmås Silltrut Gråtrut Havstrut Skräntärna Kentsk tärna Fisktärna Silvertärna Småtärna Svarttärna Sillgrissla Tordmule Tamduva Skogsduva Ringduva Turkduva Gök Kattuggla Nattskärra Tornseglare Större hackspett Sånglärka Backsvala Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Rödhake Näktergal Svart rödstjärt Rödstjärt Buskskvätta Stenskvätta Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Busksångare Kärrsångare Rörsångare Härmsångare Höksångare Ärtsångare Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Lundsångare Grönsångare Gransångare Lövsångare Grå flugsnappare Halsbandsflugsnappare Svartvit flugsnappare Blåmes Talgoxe Nötväcka Trädkrypare Pungmes (bara hörd) Sommargylling Törnskata Skata Kaja Råka Kråka Korp Stare Gråsparv Pilfink Bofink Grönfink Steglits Hämpling Rosenfink Stenknäck Gulsparv Sävsparv