Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Arbetsmarknads- och familjenämnden 1 (61) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning 1 Inledning 6 Utgångspunkter 6 Barnperspektiv 7 Principer för handläggningen 7 Uppdraget 8 Hjälp till egen försörjning 8 Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd 9 Avslag på ansökan om försörjningsstöd 10 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd 10 Noggrannhet vid handläggningen 10 Lagstiftning 12 Socialtjänstlagens paragrafer om ekonomiskt bistånd 12 Vistelsebegreppet 13 2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 15 Riksnorm 15 Förhöjning av normen 16 Hälsa och hygien 16 Kosttillägg 16 Telefon och tidningar 16 Lek- och fritidsartiklar för barn 16 Skäliga kostnader utöver riksnorm 17 Boende 17 Hushållsel 17 Hemförsäkring 17 Arbetsresor 18 Fackförening och arbetslöshetskassa 18 Läkarvård/medicin 18 Tandvård 18 Boendekostnader 19 Hyresrätt 19 Bostadsrätt eller villa 19 Andrahandsboende 20 Inneboenderum 20 Delad lägenhet 21 Ungdom som avslutat skolgång men ej tidigare betalat hyresdel till föräldrarna 21 Ungdom/vuxet barn som tidigare betalat hyresdel till föräldrarna. 21 Förälder boende hos barn 21 Övriga boendeformer 22 Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal 22 Reducerat försörjningsstöd 22 Akut bistånd 22 Umgängeskostnader 23 Försörjningsstöd vid vistelse på institution 23 Institutionsnorm 23 Kostnader i samband med bostad 23 Egenavgift vid vård och behandling 24 Egenavgift vid stöd-/omvårdnadsboende 24

Löpande beslut / Beslut som löper över flera månader 24 Beslut som löper över flera månader 24 Utlandsvistelse 25 3 BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT 26 Barnomsorgsavgift förskola, fritidshem 26 Begravningskostnad 26 Cykel 26 Egna medel/förmedlingsmedel 26 Flyttkostnad 27 Glasögon eller kontaktlinser 28 Hemtjänstavgift 28 Hemutrustning 28 Hemutrusting 28 Begränsad grundutrustning 28 Hel grundutrustning 28 Komplettering av hemutrustning 29 Diskmaskin 29 Tvättmaskin 29 Hemutrustningslån 29 Identitetshandling 29 Juridiska kostnader och stämpelavgifter 30 Advokatkostnader 30 Stämpelavgifter 30 Kläder och skor utöver vad som ingår i försörjningsstödet 30 Klädutrustning inför institutionsvistelse 30 Behov av särskilda kläder eller skor 30 Magasineringskostnad 31 Psykoterapikostnad 31 Resor 31 Lokala resor som ej är arbetsresor 31 Färdtjänst 31 Rekreationsresor 31 Resa till begravning/anhörigs sjukdom 32 Resor i samband med umgänge med barn 32 Återföreningsresor 32 Återvandringsresor 32 Reparationskostnader 33 Sjukvårdskostnad 33 Skulder 33 Hyresskuld 33 Elskuld 34 Telefonskuld 34 Spädbarnsutrustning 34 Tandvård 35 Akut tandvård 35 Nödvändig tandvård 35 Tekniska hjälpmedel 36 Telefonabonnemang 36

Depositionsavgift 36 Uppehållstillstånd 36 4 SÄRSKILDA GRUPPER AV SÖKANDE 37 Arbetslösa Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 kap 1 SoL Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 kap 4 SoL Fel! Bokmärket är inte definierat. Ungdom och unga vuxna (personer under 25 år) 38 Sjukskrivna 38 Personer med missbruksproblem 39 Bistånd vid avstängning från arbetslöshetsersättning 39 definierat. Företagare eller personer med fria yrken 40 Inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, etc 40 Hyreskostnad 41 Intensivövervakning med elektronisk kontroll s.k. fotboja 41 Kontraktsvård 41 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten 42 Reskostnader 42 Personer 65 år och äldre 42 Studerande 43 Ungdomar under 21 år som går i skolan 43 Vuxenstuderande på grundskolenivå 43 Vuxenstuderande på gymnasienivå 43 Studier på högskolenivå 44 Kurslitteratur 44 Bistånd till studerande under studieuppehåll 44 Utländska medborgare. 45 EU-medborgare 45 Våld i nära relationer 45 Värnpliktiga 47 5 HANDLÄGGNINGSRUTINER M.M. 48 Allmänt 48 Ansökan Dokumentation 49 Hushållstyper 49 Sammanboende med hushållsgemenskap 49 Gifta men ej sammanboende 49 Delad bostad och ungdom med egen inkomst som bor hemma 50 Gymnasiestuderande ungdom 50 Inneboende 50 Underårig som bildat familj 50 Hushåll med underåriga barn 50 Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna 51 Bistånd till barn och ungdom vid övergång från yngre till äldre åldersgrupp. 51 Grundutredning och planering 51 Kontroller 51 Inkomstberäkning 52 Beviljat bistånd som har använts till ej avsett ändamål 53 Fel! Bokmärket är inte

Inkomster som i sin helhet reducerar försörjningsstödet: 53 Inkomster som delvis reducerar försörjningsstödet: 53 Inkomster som inte reducerar försörjningsstödet: 54 Överskjutande inkomst från tidigare månader 54 Arbetsinkomst för skolungdomar 54 Tillgångar 55 Bil 55 Fritidshus 55 Bankmedel, aktier, obligationer 55 Bosparande 55 Pensionssparande 55 Barns inkomster och tillgångar 56 Utgifter 56 Beslut 56 Underrättelse om beslut 56 Överklagande med förvaltningsbesvär 56 Överklagande med kommunalbesvär laglighetsprövning 57 Återbetalning 57 Återkrav eller återsökning? 57 Återkrav 57 Vid förväntad ersättning från Alfa- eller a-kassa 58 Återkravshandläggning vid beslut och verkställighet 58 Handläggning av inbetalningar 59 Handläggning av eftergift 59 Ersättningsanspråk 59 Hantering vid inkommen dom från Förvaltningsdomstolen 60 Återsökning 60 Misstankar om brott mot bidragsbrottslagen 61 Utdrag ur nämndens riktlinjer Fel! Bokmärket är inte definierat. Utredning Fel! Bokmärket är inte definierat. Beslut Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande av beslutet Fel! Bokmärket är inte definierat. Saldo och saldobesked Fel! Bokmärket är inte definierat. Överskott på förmedlingskontot Fel! Bokmärket är inte definierat. God man Fel! Bokmärket är inte definierat.

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 1 Inledning Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. I nämndernas reglementen anges att Arbetsmarknads- och familjenämnden har ansvar för handläggning av ekonomiskt bistånd utom för invånare bosatta i Torshälla. Vidare har Arbetsmarknads- och familjenämnden så kallat restansvar dvs. ansvar för uppgifter enligt socialtjänstlagen om inte detta regleras i annan nämnds reglemente. (Reglementen: Arbetsmarknads- och familjenämnden, Torshälla stads nämnd och Vuxennämnden) Syftet med riktlinjerna är likabehandling i kommunen när det gäller såväl bidragsnivå och förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd samt insatser för att sökande skall finna vägar till egen försörjning. Riktlinjerna ska samtidigt ge stöd och vägledning för arbetet. Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta regler. Görs avvikelser från riktlinjerna ska skälen därtill finnas tydligt dokumenterade. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om sakliga skäl föreligger motiverar detta avsteg från riktlinjerna. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation. Även de krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. Det är inte möjligt att i dessa riktlinjer beskriva alla olika sorters situationer eller behov som kan tänkas uppstå. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande situationer och behov. I övrigt får en individuell prövning göras. Undantag kan göras i akuta situationer eller för situationer när någon riskerar att hamna i nöd. Möjligheten att göra avvikelser från den normala bedömningen framgår i riktlinjerna genom uttrycken, undantag kan göras efter individuell bedömning, bedömningen skall göras restriktivt, starka sociala skäl, beviljas normalt ej, kan beviljas undantagsvis, huvudprincipen är att bistånd inte beviljas etc. I dessa fall ska samråd ha skett med teamledare och skälen till bedömningen ska dokumenteras. Finns anledning att göra undantag från den normala handläggningen och undantaget är av principiell betydelse ska biståndsutskottet fatta beslut i frågan. Även i andra fall, där det återkommande görs bedömningar som innebär att avstegs sker från normal handläggning, bör vägledning sökas genom att frågan underställs biståndsutskottet. Vägledning kan även inhämtas från Socialstyrelsens Allmänna Råd och Socialstyrelsens Handbok för ekonomiskt bistånd - Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden inom den kommunala socialtjänsten. Rättsliga utslag i domstol finns inte kontinuerligt inarbetade i riktlinjerna men måste fortlöpande beaktas. Prejudicerande domar kan exempelvis sökas på Infosoc rättsdatabas Utgångspunkter Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose sitt behov och att det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är

därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom lönearbete, inte genom ekonomiskt bistånd. Arbete gör den enskilde delaktig i samhället och gör att individen bidrar till samhället vilket stärker självkänslan. Därför ska den som är arbetslös och söker bidrag erbjudas ett strukturerat stöd i att söka arbete för att på så sätt uppnå egen försörjning. Har den sökande inte förutsättningar att erhålla lönearbete ska det i första hand erbjudas kompetenshöjande insatser samtidigt som det ska eftersträvas att den enskilde får tillgång till de generella välfärdssystemen. Det är detta som menas med att biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna inom ramen för riksnormen finns angivet i lagen. Vad som kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen anges i lagen och dessa riktlinjer. Det gäller såväl kostnader inom försörjningsstödets ram som övrigt ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt. Bidrag utöver norm och riktlinjer ska endast utges efter noggrann utredning och restriktivt. Barnperspektiv I socialtjänstlagen 1 kap 2 stadgas när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. Detta innebär att konsekvenserna för barnen alltid ska övervägas innan beslut fattas. Vid avslagsbeslut ska det alltid dokumenteras att sådant övervägande har skett. I arbete med ekonomiskt bistånd finns det särskild anledning att fokusera på barn i familjer vid långvarigt ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet i handläggningen innefattar: Att i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med tydlig koppling till den ekonomiska situationen. Att vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. Att vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. Att bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov. Att upprätta handlingsplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår som en del. Att bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex. boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter, skolaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. Att dokumentera hur barnets behov beaktats, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Detta gäller såväl vid negativa som positiva beslut. Ytterligare vägledning kan fås av Socialstyrelsen tillsynsåterföring i rapporten Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd Principer för handläggningen Allmänt gäller att en utredning ska inledas utan dröjsmål. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt och på ett sådant sätt att handläggningen inte medför större kostnader än

nödvändigt. Detta gäller i synnerhet ärenden avseende ekonomiskt bistånd då beslutet oftast är av avgörande betydelse för den enskildes försörjning. Arbetet ska bedrivas rättssäkert och med tro på människans resurser. Handläggning och beslut ska präglas av respekt för den enskilde. Det ska finnas personal tillgänglig för att svara på frågor eller göra en akut bedömning. Lättillgänglig information om villkor och förutsättningar ska tillhandahållas. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det särskilt viktigt ett genusperspektiv finns vid bedömning av insatser och rätt bistånd. Män och kvinnor kan ha olika behov och detta ska uppmärksammas i handläggningen så att behoven prövas på ett likvärdigt sätt. En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. Finns det behov av flera typer av bistånd ska samverkan ske inom enheten och med nämndens övriga verksamheter inom socialtjänsten. Samverkan bör också ske med andra samhällsorgan men då efter samtycke från den enskilde. Lämnar den sökande inte sådant samtycke kan de påverka möjligheten att få bidrag. Uppdraget Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Arbetsmarknads- och familjenämndens övergripande uppdrag är att tillgodose kommuninvånarnas rätt till: arbete egen försörjning social trygghet aktivt deltagande och påverkan i samhället vuxenutbildning och kompetensutveckling Verksamheten ska bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet. Normaliseringsprincipen ska gälla för nämndens insatser. När åtgärder berör barn ska barnens bästa alltid beaktas. Nämndens huvuduppgifter är: Att själv och tillsammans med andra erbjuda kommunmedlemmarna kompetensutveckling som leder till arbete och stimulerar till vidare studier. Att verka för positiva varaktiga förändringar för människor i utsatta situationer. Utifrån det övergripande uppdraget innebär arbetet med ekonomiskt bistånd främst att hjälpa människor att finna vägar till egen försörjning och att pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden. Hjälp till egen försörjning Arbetslinjen ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov stöttas för att klara detta. Arbetslinjen innebär att individens förmågor sätts i fokus snarare än oförmågor. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Därför blir verksamhetens främsta uppgift att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. Enskilda kan inte välja att leva på bidrag framför att ta ett arbete. Den som inte kan arbeta ska erbjudas

arbetsrehabilitering till lämpligt arbete eller motiveras ansöka om tidsbegränsad sjukersättning. Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och återinträde på arbetsmarknaden. Krav på deltagande i en viss aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga. De insatser som ska erbjudas är beroende av vilket hinder för självförsörjning den enskilde har. Förutsättningar ska skapas för den enskildes inflytande och delaktighet i planeringen, där fokus ska ligga på att undanröja försörjningshindret och på den snabbaste vägen till egen försörjning. Det är viktigt att familjer som är nyanlända till Sverige snabbt skaffar sig egen försörjning, då forskning har visat att barn i familjer med yrkesarbetande föräldrar har bättre förutsättningar i sina liv än barn i bidragstagande familjer. Arbetssättet ska vara strukturerat och en handlingsplan ska upprättas, där det framgår, vilka krav på motprestationer socialtjänsten ställer, för att försörjningsstöd ska kunna utgå. Handlingsplanen ska regelbundet följas upp och insatsens resultat ska utvärderas. Uppföljningen av planen skall dokumenteras. Planen ska justeras utifrån resultat och framgång. Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd De allra flesta som har behov av försörjningsstöd saknar ett arbete. Många av dessa personer är arbetsföra och oförhindrade att börja arbeta direkt. Om personen har sökt arbete på ett strukturerat sätt under en tid utan att få ett arbete ska handlingsplan upprättas där det framgår vilka kompetenshöjande åtgärder den enskilde ska medverka i för att behålla rätten till försörjningsstöd. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska den sökande stå till arbetsmarknadens förfogande. Sammanfattat innebär detta att den enskilde är inskriven på arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete samt vid behov deltar i erbjudna arbetsmarknadsåtgärder, praktik, av kommunen anordnad aktiviteter, svenskundervisning eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad handlingsplan. Människor har i regel betydande resurser även då det många gånger finns problem av olika slag i livet. För att socialtjänsten ska ställa andra krav än de som ställs på arbetslösa ska problematiken vara allvarlig och omfattande. Sådana skäl är ett allvarligt missbruk och svår psykisk ohälsa. Personer som socialtjänsten bedömer att de av sociala eller medicinska skäl är förhindrade att arbeta har oftast behov av insatser från andra enheter inom socialtjänsten eller från landstinget. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska dessa personer medverka till rehabilitering i syfte att bli arbetsföra eller medverka till att få annan ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet. Sjuka personer som behöver försörjningsstöd ska kunna få samma insatser som sjuka med sjukpenning. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. För att arbetsoförmåga ska godkännas vid sjukdom ska en person ha ett relevant läkarutlåtande som styrker oförmåga att arbeta eller delta i aktiviteter. Insatser ska erbjudas i samverkan med

exempelvis andra stödinsatser inom socialtjänsten, beroendecentrum, vårdcentraler, försäkringskassa, och psykiatrimottagningar. Det är viktigt att personer med försörjningsstöd får samma rehabiliteringsmöjligheter som personer med sjukpenning. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska personen medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför. Vid långvarig eller kronisk sjukdom krävs medverkan till att erhålla ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet. Avslag på ansökan om försörjningsstöd Om den sökande inte bedöms uppfylla förutsättningarna för rätt till försörjningsstöd ska ansökan avslås. Efter bedömning i det enskilda fallet kan reducerat försörjningsstöd beviljas för att tillgodose basala behov såsom exempelvis mat och hyra för att ge sökanden möjlighet att reda upp den omedelbara situationen. Ett avslagsbeslut innebär oftast att den sökandes livsvillkor påverkas. Därför ska eftersträvas att ge personen råd hur försörjningen kan klaras trots avslaget. -Uppdraget innebär att arbetet med ekonomiskt bistånd främst att hjälpa människor att finna vägar till egen försörjning-. Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättssäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras. Följande frågeställningar ska utredas: Är förutsättningarna för bistånd uppfyllda? En bedömning ska göras av om den sökande kan anses uppfylla de krav som kan ställas på henne eller honom i syfte att uppnå självförsörjning. Kan behovet av bistånd tillgodoses på annat sätt? Annat sätt kan exempelvis vara genom försörjningsskyldiga, genom inkomster eller tillgångar, genom socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän såsom Försäkringskassan, Landstinget, Migrationsverket eller Kriminalvården. Vilket bistånd ska beviljas? Utöver riksnormen som fastställs av regeringen ska med utgångspunkt från lagen och riktlinjer en bedömning göras av vilket behov som föreligger, och vad som är en skälig levnadsnivå för den enskilde. Noggrannhet vid handläggningen Handläggningen ska präglas av tydlig information, noggranna kontroller och korrekt registrering i IFO-systemet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enlig SoL (SOSFS2006:5) och socialstyrelsens handbok ger ramarna för handläggningen.

Förebygga felaktiga utbetalningar Genom noggrann handläggning ska felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd motverkas. Felaktiga utbetalningar kan uppkomma av olika orsaker. De kan uppstå till följd av brister i ärendehanteringen, genom att den sökande saknar kunskap om regelsystemet eller den sökande medvetet lämnar oriktiga uppgifter. Felaktiga utbetalningar ska förebyggas genom tydlig information och vägledning till de sökande om vad som gäller och genom noggranna kontroller. Uppgifter som alltid ska kontrolleras är: Identitet och medborgarskap, boende, folkbokföring, civilstånd. Vårdnadshavare för barn i hushållet. Om personen är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Kontroll av inkomster och tillgångar, exempelvis bilinnehav. Omständigheter som kan leda till felaktiga utbetalningar och som särskilt bör uppmärksammas: Att sökande egentligen är sammanboende. Att barn som uppges ingå i hushållet inte vistas i landet. Att sökande samtidigt uppbär ekonomiskt bistånd i annan kommun. Att sökande har inkomster av svartarbete eller undanhåller tillgångar. Den som misstänks ha lämnat felaktiga uppgifter eller genom grov oaktsamhet orsakar fara för att felaktigt bidrag betalas ut ska polisanmälas för bidragsbrott. I de fall den enskilde obehörigt fått ekonomiskt bistånd eller fått bistånd med för högt belopp ska biståndet alltid återkrävas när det är möjligt enligt lag.

Korrekta registreringar i IFO-systemet För att möjliggöra resultatuppföljning och planering ska anvisningarna för registrering av alla uppgifter i IFO-systemet följas noggrant. Lagstiftning De lagar som främst reglerar verksamheten är socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL), sekretesslagen (SekrL) och kommunallagen (KL). Dessutom omfattas regler i en rad andra lagar som äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, föräldrabalken (FB), lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om allmän försäkring (AFL) m.fl. Socialtjänstlagens paragrafer om ekonomiskt bistånd De paragrafer i socialtjänstlagen som specifikt berör rätten till ekonomiskt bistånd har följande lydelse: 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 4 kap. 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 4 kap. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift. 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1. skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 4 kap. 4 Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt

utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. 4 kap. 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 9 kap. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 9 kap. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om den lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 9 kap. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsdomstolen inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 9 kap. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. Vistelsebegreppet Bestämmelsen i 2 kap. 2 SoL har också avgörande betydelse för ansvarsfördelningen mellan kommunerna. Här fastslås huvudregeln att det är vistelsekommunen som ska lämna den enskilde det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. Vistelsekommun

Den kommun som någon mer eller mindre tillfälligt vistas i när hjälpbehovet inträder kallas för vistelsekommun. Kommunens skyldighet att pröva en persons behov av ekonomiskt bistånd påverkas inte av vistelsetidens längd. Detta ansvar gäller även om en person vistas helt tillfälligt i en kommun men är bosatt i en annan. Omfattningen av det bistånd som vistelsekommunen kan ha skyldighet att ge kan däremot påverkas av den tid som han eller hon vistas där och under vilka förhållanden. Har den sökande vistats i annan kommun en längre tid (mer än en månad) är det normalt en anledning till att avslå ansökan med motiveringen att sökande ej vistas i kommunen. Den sökande bör då söka biståndet i den kommun som han/hon vistas i. För att nämnden ska kunna lämna information till den nya kommunen om ärendet ska det finnas ett uttalat och dokumenterat samtycke. Kommunens ansvar då en person endast tillfälligt vistas i kommunen begränsas normalt till bistånd till en hemresa och eventuellt annat bistånd för att avvärja en nödsituation. Riktlinjer för handläggning av bistånd till utländska medborgare behandlas under särskilt avsnitt.

2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Försörjningsstöd definieras i 4 kap.3 SoL och består av två delar, riksnorm och övrigt försörjningsstöd till skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande behovsposter. Riksnorm Den del av försörjningsstödet som utgör den så kallade riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och sju budgetposter för barn och ungdomar. Följande poster ingår i riksnormen: Livsmedel Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds hemma. För ensamhushåll beräknas en något högre kostnad med hänsyn till att det kan komma att bli dyrare med mindre förpackningar. Kläder och skor Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året samt skoreparationer och en del tillbehör som väska, ryggsäck för barn och skolungdom, klocka, paraply samt viss kemtvätt (se Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd s.40). Lek och fritid Avser aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, exempelvis att läsa böcker, lyssna på musik och att utöva lek och idrott samt kostnader för cykel, skridskor och skidor. Barn- och ungdomsförsäkring Denna post är ny från och med år 2003, denna kostnad ingick tidigare i posten lek/fritid. Förbrukningsvaror Här ingår kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård m.m. Hälsa och hygien Avser kostnader för tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd och hårklippning m.m. Även enklare förbandsmaterial, ej receptbelagd medicin och hälsopreparat bl.a. ingår i posten. Dagstidning, telefon, TV-avgift Här ingår kostnaden för ettårsprenumeration på en daglig tidning, abonnemangs- och samtalsavgifter för telefon, TV-avgift samt brevpapper, kort och frimärken.

Förhöjning av normen Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet enligt norm beräknas till en högre nivå. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetposter som ingår i riksnormen och om dessa kostnader inte täcks av annan ersättning som handikappersättning eller vårdbidrag. Förhöjda kostnader kan till exempel bero på behov av särskild kost eller extra behov av telefon eller tidningar. Hälsa och hygien Inom normposten hälsa och hygien ska det mesta inrymmas när det gäller mediciner som inte omfattas av högkostnadsskyddet. Ibland finns behov av dyrare eller omfattande hälsovårdsartiklar t.ex bandage eller lusmedel, som i barnfamiljer måste sättas in omgående och som inte alltid ryms inom kostnadsramen och inte heller är förutsägbart. Det kan då finnas skäl att godkänna dessa kostnader helt eller delvis. Kosttillägg Behov av särskild kost ska bedömas restriktivt och alltid styrkas med intyg om en betydligt ökad matkostnad (specialkost) utifrån sjukdom, allergi, diabetes eller liknande. Intyget ska utställas av exempelvis dietist eller läkare. Vägledning för beräkning av merkostnaderna kan fås av Konsumentverkets beräkning av merkostnader vid specialkost. För alla vuxna ska de högre beloppen som avser män beviljas. Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader ska möjligheten till handikappersättning undersökas. Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och inte innebär någon merkostnad. Telefon och tidningar Om en person utifrån medicinska eller andra särskilda skäl har svårigheter att upprätthålla kontakter, så kan det finnas behov av att de i högre utsträckning än andra får möjlighet att använda telefon och läsa tidningar. För dem som inte har rätt till handikappersättning till sådana ändamål kan skälig kostnad för telefon eller tidningar räknas in i månadsbehovet istället för den beräknade kostnaden i normen. Lek- och fritidsartiklar för barn Efter individuell prövning kan i undantagsfall bistånd till högre belopp än vad som ingår i normen beviljas till lek- och fritidsartiklar för barn om det är av vikt för barnets utveckling och barnets behov av stimulans. Bedömningen ska innefatta sökandes möjligheter att inom rimlig tid tillgodose behovet.

Skäliga kostnader utöver riksnorm Vid behov ska skälig kostnad för följande budgetposter ingå i försörjningsstödet. Vid tillfälligt behov av försörjningsstöd ska den sökandes tidigare och väntade inkomster beaktas vid behovsprövning av dessa budgetposter med undantag av boendekostnad. Boende Utgångspunkten vid bedömning av skälig kostnad och boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Behovsprövningen ska omfatta både kostnad och bostadsstorlek. Kostnad för kabel-tv beviljas i regel inte om inte denna är inräknad i hyran eller om man inte själv kan bestämma över kostnaden. Beträffande boendekostnader se vidare särskilt avsnitt samt bilaga Riktlinjer för boendekostnader, som årligen uppdateras av förvaltningen. Hushållsel Bistånd ska beviljas om kostnaden bedöms skälig, se Konsumentverkets beräkningar om genomsnittlig elförbrukning endast för vägledning. I fråga om skäliga kostnader måste det göras en individuell bedömning utifrån den biståndssökande. Om förbrukningen väsentligt överstiger konsumentverkets beräknade förbrukning ( se konsumentverkets broschyr Hushållets kostnader ) bör orsaken därtill klarläggas. TIPS Kan elleverantören underlätta betalning av el genom att fakturera månadsvis och/eller fördela kostnaderna jämnare över året? Kan avbetalningsplan göras? Kan energisparrådgivare konsulteras? Har elbolaget, vid nyinflyttning, rätt uppgift om familjesammansättning för att kunna göra en bedömning av elförbrukningen. Kan sökanden minska sina kostnader genom att byta elleverantör? Hemförsäkring Bistånd ska beviljas till faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. Möjlighet till nedsatt premie via fackförening ska beaktas och uppmaning till månadsbetalning ska göras. Vägledning kan hämtas från Konsumentverkets broschyr Hushållets kostnader.

Arbetsresor Begreppet arbetsresor avser även kostnad för resor till att kunna delta i studier eller andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsförmedlingen anordnar som regel inom kommunen eller i undantagsfall i regionen. Upp till två kilometer kan normalt anses vara gångavstånd. I första hand beviljas kostnad för arbetsresor med allmänna kommunikationsmedel. Först när sådana inte kan användas kan bistånd beviljas till resa med bil. Reskostnader med bil ska endast beviljas som en tillfällig lösning och då avse bränslekostnaderna (då det förväntas att egen försörjning kan uppnås inom tre månader). Ekonomiskt bistånd till begagnad cykel kan i vissa fall beviljas som alternativ för att möjliggöra resa till arbete eller studier. Möjligheten till annan ersättning för kostnaden föra arbetsresor ska i första hand utredas. Fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgift till fackförening eller arbetslöshetskassa ska beviljas med det belopp som gäller för den organisation den sökande tillhör. Den sökande ska dock innan beslut fattas uppmanas att undersöka och återkomma med besked om möjlighet till reducerad avgift. Läkarvård/medicin Läkarvård och sjukvårdande behandling godkänns enligt gällande taxa för patientavgift till och med nivån för högkostnadsskyddet. Faktureringsavgift godkänns i regel inte. Undantag kan göras om man exempelvis inte haft något val till att faktureringsavgiften uppkommit. Vid ansökan om bistånd till kostnad för läkarvård/medicin ska stämplat högkostnadsskydd och kvitto uppvisas på betald patientavgift. (Se även under hälsa och hygien) Tandvård Ekonomiskt bistånd till tandvård utgår i första hand till akut tandvård. För omfattande tandvårdsbehandling vars kostnadsförslag överstiger 10 % av gällande basbelopp ska förtroendetandläkare konsulteras. Se vidare under avsnitt 3 Bistånd till livsföring i övrigt, tandvård. TIPS! Fri sjukvård för barn och ungdomar tom 19 år. Kostnader för uteblivet besök beviljas ej. Värnpliktiga, häktade samt de som vårdas enligt smittskyddslagen är befriade från avgifter.

Boendekostnader Hyresrätt Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. Genomsnittskostnaden enligt de riktlinjer som uppdateras årligen bör vara vägledande men den slutliga bedömningen ska alltid vara individuell. Vid en bedömning av vad som är skälig boendekostnad bör hänsyn tas till barns behov av utrymme även hos umgängesförälder. Den högsta godtagbara hyresnivån enligt riktlinjerna kan dock överskridas endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett sådant undantag kan vara om den enskilde har en lägenhet som i storlek och utrustning är anpassad till ett funktionshinder. Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd inte bedöms vara tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas att sänka boendekostnaden. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden beaktas: Bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal. (Vägledning kan fås av Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd, under punkten boendestandard) Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för t.ex. skolgång, barnomsorg, socialt nätverk. Sökandes ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning. Sökandes möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte p.g.a. exempelvis arbetslöshet, betalningsanmärkningar. Sökandes möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara hyran. Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökande ska uppmanas ändra sin bostadssituation ska skäligt rådrum ges för att genomföra flyttning eller på annat sätt förbilliga boendekostnaden. Skäligt rådrum är 4 månader som kan förlängas om sökande under denna tid påbörjat byte av bostaden. Om sökande har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran nedsättas i nivå med vad som ovan sägs om skälig boendekostnad. Om någon som har försörjningsstöd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med socialtjänsten. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den tidigare lägre hyran beviljas. Avgift för parkeringsplats eller garage ska inte godtas om inte bilstöd beviljats från försäkringskassan. Avgift för medlemskap i hyresgästförening ska inte godtas. Inte heller kostnad för tillval ska godtas utom i de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställs under period då den sökande har bistånd ska normalt inte godtas men undantag kan göras t.ex. om behovet av försörjningsstöd beräknas bli långvarigt och lägenheten är i stort behov av underhåll. Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa kan vara en realiserbar tillgång som genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet väntas bli kortvarigt (högst 3 månader) eller om bostadsrätten eller villan är belånad på sådant sätt att det inte kan bli något överskott vid en försäljning och

månadskostnaden är rimlig, ska krav på försäljning inte ställas. Endast om det blir ett överskott som kan användas till försörjningen är en försäljning meningsfull. I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på flyttning och överväganden i samband med det. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. I boendekostnad för villa ingår tillsammans med ränta eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Endast ränta på lån som tagits för förvärvet av bostaden ska inräknas. Har bostaden belånats i syfte att förvärva andra kapitaltillgångar som t.ex. bil eller båt, ska räntekostnaden för dessa lån inte räknas in i boendekostnaden. Inte i något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då det utgör kapitalbildning. Observera att sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas att söka skattejämkning för räntekostnaden. Andrahandsboende För andrahandsboende gäller beträffande skälig standard och kostnad, krav på flyttning, etc., samma regler som vid förstahandskontrakt. Grundregeln är att andrahandskontraktet ska vara godkänt av hyresvärden. Undantag kan förekomma och då måste en individuell bedömning göras utifrån den sökandes sociala situation och möjligheter att skaffa annat boende. Ett skriftligt avtal mellan sökande och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyrans storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte uppställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Om andrahandskontraktet inte är godkänt av hyresvärden ska som regel hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antal boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen. Om dessa villkor inte kan uppfyllas måste en individuell bedömning göras utifrån den sökandes sociala situation och möjligheter att skaffa annat boende. Inneboenderum Vad som sägs i detta avsnitt gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad bostad med någon typ av hushållsgemenskap. Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den står i rimlig proportion till den totala lägenhetshyran och antal boende i lägenheten och inte är oskälig. Hyresdel kan även beräknas enligt den metod som försäkringskassan använder, se beskrivning i handboken Ekonomiskt bistånd sidan 48. Kontroller ska göras för att kontrollera avtalets riktighet, avseende antal boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen.