TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR AVGIFTSTAXA INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPSOMSORG

121105 TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR AVGIFTSTAXA INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPSOMSORG 0

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3 1.1 DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP 3 1.2 LAGRUM 4 1.2.1 SOCIALTJÄNSTLAGEN (SFS 2001:453) 4 1.2.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN (SFS 1982:763) 6 1.2.3 LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (SFS 1993:387) 7 2 HEMTJÄNST I ORDINÄRT BOENDE 8 2.1 AVGIFTSKONSTRUKTION 8 2.2 TRYGGHETSLARM 8 2.3 MATDISTRIBUTION 8 2.4 KOSTNAD FÖR SONDNÄRING 8 2.5 ANHÖRIGSTÖD OCH AVLÖSNING 8 2.5.1 TELEFONLARM 8 2.6 DAGVERKSAMHET 8 2.7 HÖGKOSTNADSSKYDD/AVGIFTSTAK/MAXTAXA 8 3 SÄRSKILT BOENDE - ÄLDREOMSORG 9 3.1 AVGIFTSKONSTRUKTION 9 3.2 IN- OCH UTFLYTTNING 9 3.3 FRÅNVARO 9 3.4 AVGIFT FÖR MAT 9 3.5 FÖRBRUKNINGSMATERIAL 9 3.6 HYRA 9 3.6.1 UTFLYTTNING OCH SLUTSTÄDNING 9 3.6.2 UPPSÄGNINGSTID VID DÖDSFALL 10 3.6.3 IN- OCH UTFLYTTNING VID SÄRSKILDA BOENDEN MED HELDYGNSOMSORG 10 3.7 AVGIFTSTAK/HÖGKOSTNADSSKYDD/MAXTAXA SOL 8 KAP. 5 10 4 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE/KORTTIDSVISTELSE ENLIGT LSS 10 4.1 LSS INSATSER 10 4.2 HYRA 10 4.3 AVGIFT FÖR MAT 10 4.4 FÖRBRUKNINGSMATERIAL 11 5 KORTTIDSBOENDE, VÄXELVÅRD, TRYGGHETSPLATS ENLIGT SOL 11 1

5.1 VÄXELVÅRD, KORTTIDSBOENDE 11 5.2 VÄXELVÅRD 11 5.3 TRYGGHETSPLATS/AVLÖSNINGSPLATS 11 6 BERÄKNING AV FÖRBEHÅLLSBELOPP 12 6.1 SCHABLONISERAD DEL 12 6.1.1 TILLÄGG FÖR HUSHÅLL MED BARN UNDER 18 ÅR. 12 6.2 INDIVIDUELL DEL 12 6.2.1 AVGIFT FÖR MAT 13 6.2.2 FAKTURERING AV BOSTADSKOSTNADEN 13 6.2.3 BOSTADSKOSTNADER VID FLYTT TILL SÄRSKILT BOENDE 13 6.2.4 REDUCERING AV MINIMIBELOPP 13 6.3 BOENDEKOSTNADER 13 7 BERÄKNING AV AVGIFTSUNDERLAG 14 7.1 SPECIALREGLER FÖR KVARBOENDESKYDD 15 7.2 PRIVATA UNDERHÅLLSAVTAL 15 8 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 15 8.1 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET 15 8.2 RETROAKTIV DEBITERING 15 8.3 ÅTERBETALNING AV AVGIFT 15 8.4 DEBITERINGSRUTINER 15 8.5 UTFORMNING AV AVGIFTSBESLUT 16 8.5.2 HÄNVISNING TILL LAGSTIFTNING 16 8.5.3 UNDERTECKNANDE 16 8.6 ÖVERKLAGANDE 16 9 OMPRÖVNING AV AVGIFT 16 9.1 ÅRLIG OMPRÖVNING 16 9.2 SÄRSKILD OMPRÖVNING 16 2

1 ALLMÄNT 1.1 DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP Avgiftstak: Det högsta belopp per månad som kommunen har fastställt i avgift för en viss typ av insats. Avgiftutrymme: Det som blir kvar när de totala inkomsterna minskat med delarna i förbehållsbeloppet (minimibelopp, bostadskostnad samt ev. individuella tillägg eller reduceringar). Minimibelopp + hyra: = förbehållsbelopp dvs hur mycket han/hon ska ha kvar för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader. Kommunen har ingen skyldighet att betala ut medel till den enskilde för att han eller hon ska nå upp till det angivna förbehållsbeloppet. Uppnås inte förbehållsbeloppet reduceras avgiften för vård och omsorg. I de fall kunder inte har sitt förbehållsbelopp trots avgiftsbefrielse informeras om möjligheten att söka försörjningsstöd. Disponibelt avgiftsutrymme: Det maximala avgiftsutrymmet som återstår av den enskildes inkomster efter skatt sedan minimibelopp bostadskostnad exklusive hushållsel avräknats. Maxtaxa: Det maximala belopp kommunen får ta ut i avgifter inom äldre- och handikappomsorg i form av högsta avgift för hemtjänst, trygghetslarm, samt en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Matkostnad upp till Konsumentverkets fastställda livsmedelskostnad (råvarudelen) och boendekostnad på särskilt boende räknas inte som en avgift inom maxtaxan. Maxtaxan fastställs årligen av socialstyrelsen. Boendekostnad: När kunder bor i eget hus används försäkringskassans/pensionsmyndighetens schablonregler 3

vid beräkning av BTP för att bestämma brukares boendekostnad. Anser brukare att denna framräknade boendekostnad inte stämmer finns möjlighet att inkomma med uppgifter på boyta och kopior på relevanta kvitton för uträkning av den faktiska boendekostnaden. Prisbasbelopp: Prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsumentprisindex och fastställs av regeringen för helt kalenderår. 1.2 LAGRUM Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom äldre- och handikappomsorg styrs av följande lagar och förordningar: 1.2.1 SOCIALTJÄNSTLAGEN (SFS 2001:453) 8 kapitlet. Avgifter 1 Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänster för vilka avgift har bestämts enligt 2. 2 För familjerådgivning, verksamhet för barn och ungdom enligt 5 kap. 1 som inte är stödoch hjälpinsatser av behandlingskaraktär, föräldrautbildning inför adoption, hemtjänst, dagverksamhet, bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 7 tredje stycket och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken eller för annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i 3-9. Lag (2004:770). 3 Med prisbasbelopp avses i detta kapitel det prisbasbelopp som fastställs enligt 2 kap. 6-7 socialförsäkringsbalken. 4 Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. 4

Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 1,2,4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 4 balken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 första stycket 1 medräknas. Som inkomst skall även räknas bostadsbidrag enligt 96-98 kap. och särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 samma balk.20 samma lag och bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. I fråga om makar skall den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. 5 Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. 6 Avgifterna enligt 5 får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga skall avgiftsunderlaget beräknas enligt 4. 7 Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 ska dock inget förbehåll göras. Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av 1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, radio- och TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Lag (2009:1233). 8 Kommunen skall höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7 andra stycket. Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 tredje stycket därför att 1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet, 2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller 5

3. posten tillhandahålls kostnadsfritt. 9 Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet. En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. 16 kap. Övriga bestämmelser 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om: - ansökan enligt 2 kap. 3, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap. 4-9. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. 1.2.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN (SFS 1982:763) Vårdavgifter 26 Av patienter får vårdavgifter och avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök tas ut enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Patienter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom patienter som avses i 3 c, ska därvid behandlas lika. Landstinget får dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som skall gälla. Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan långtidssjukvård som den har betalningsansvar för enligt 2 lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Avgifter för vård enligt 18, för förbrukningsartiklar enligt 18 c eller för sådan långtidssjukvård som en kommun har betalningsansvar för enligt 2 lagen om kommunernas 6

betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård får, tillsammans med avgifter för hemtjänst och dagverksamhet enligt 8 kap. 5 socialtjänstlagen, per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet. Avgifterna får dock inte uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att vårdtagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Avgiftsunderlaget och förbehållsbeloppet skall beräknas med tillämpning av 8 kap. 3-8 socialtjänstlagen. 1.2.3 LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (SFS 1993:387) Avgifter m.m. 18 Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. 19 skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. 21 I andra fall än som anges i 18--20 får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag. 7

2 HEMTJÄNST I ORDINÄRT BOENDE Avgiften omfattar insatser inom ramen för omvårdnad och service i ordinärt boende Alla avgifter inom äldre- och handikappsomsorg faktureras med en månads efterskott. Alla avgifter avrundas alltid uppåt till hela kronor. 2.1 Avgiftskonstruktion Avgiften för omvårdnad och service i ordinärt boende är 0,373 % av prisbasbeloppet per utförd timme. Timavgiften avrundas uppåt till närmaste enkrona. Som lägst debiteras en timme per månad. 2.2 TRYGGHETSLARM För trygghetslarm uttas en avgift per månad med 0,518 % av prisbasbeloppet. Avgiften avrundas uppåt till närmaste hel krona. För del av månad debiteras en trettiondel av månadsavgiften per dag. Ingen hemtjänstavgift tas ut för utryckning och vård i anslutning till denna. 2.3 MATDISTRIBUTION Efter biståndsbedömning kan den enskilde i ordinärt boende få mat levererad till bostaden. Priset bestäms av de leverantörer som Socialnämnden slutit avtal med. Maximalt sju portioner per vecka räknas in vid beräkning av avgiftsutrymme. Portioner därutöver debiteras till full kostnad. 2.4 KOSTNAD FÖR SONDNÄRING För sondnäring debiteras den enskilde kommunens självkostnad, dock maximalt 42,75 % av en tolftedel av prisbasbeloppet per månad. 2.5 ANHÖRIGSTÖD OCH AVLÖSNING Ingen avgift tas ut för anhörigstöd och avlösning understigande 18 timmar/månad, därefter uttages avgift enligt punkt 2.1 och 2.7 2.5.1 TELEFONLARM Telefonlarm är en avgiftsfri service som erbjuds anhörigvårdare som bor i samma bostad. 2.6 DAGVERKSAMHET Deltagande i dagverksamhet är avgiftsfritt. Den enskilde betalar för eventuella matkostnader. Dagvårdsresor betalas enligt Hallandstrafikens prissättning. 2.7 HÖGKOSTNADSSKYDD/AVGIFTSTAK/MAXTAXA Den högsta avgiften per månad för omvårdnad och service i ordinärt boende (inklusive avgift för trygghetslarm samt omvårdnad och service i växelvård/korttidsboende) är en tolftedel av 48% gånger prisbasbeloppet. 8

3 SÄRSKILT BOENDE - ÄLDREOMSORG Avgiften omfattar insatser inom ramen för omvårdnad och service i särskilt boende med bistånd enlig SoL. Alla avgifter inom äldre- och handikappsomsorg faktureras med en månads efterskott. Alla avgifter avrundas alltid uppåt till hela kronor. 3.1 AVGIFTSKONSTRUKTION Avgiften för omvårdnad och service i äldreomsorgens särskilda boenden är utformad så att kunden alltid betalar det maximala beloppet upp till det avgiftsutrymme som finns framräknat för lagstadgat förbehållsbelopp. 3.2 IN- OCH UTFLYTTNING Hel omvårdnadsavgift debiteras alltid oavsett in- och utflyttningsdag. Matkostnad och kostnad för förbrukningsmaterial debiteras i trettiondelar, inflyttningsdagen undantagen. 3.3 FRÅNVARO Avgiftsreducering avseende service och omvårdnad sker endast för hel kalendermånad vid frånvaro. 3.4 AVGIFT FÖR MAT Utöver service och omvårdnad betalas kostnad för mat. Avgiften för mat är 6,443 % av prisbasbeloppet. Vid frånvaro del av dag, då middag inte intas, debiteras halv dygnskostnad om meddelande har lämnats senast dagen före. Vid sjukhusvistelse debiteras ingen avgift för mat den dagen sjukhusvistelsen påbörjades. Avgift för mat debiteras från och med hemkomstdagen. Endast hela dagar räknas. 3.5 FÖRBRUKNINGSMATERIAL Socialnämnden tillhandahåller förbrukningsmaterial (exempelvis toalettpapper, städutrusning, tvättmedel m m) och tar för detta ut en avgift. Avgiften är 3,1 % av prisbasbeloppet delat på 12 månader. Ingen avgiftsreducering vid frånvaro. 3.6 HYRA Bostäder i kommunens särskilda boendeformer upplåts med hyreskontrakt enligt hyreslagen och den boende skall betala fastställd hyra enligt gällande hyresavtal. För bostadskostnaden kan bostadstillägg utgå. Ansökan görs hos Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. 3.6.1 UTFLYTTNING OCH SLUTSTÄDNING Vid uppsägningstidens utgång enligt 3.6.2 och 3.6.3 skall bostaden vara tömd och urstädad. Tio dagars full extra hyra debiteras om så inte sker. Om problem kvarstår efter denna tid debiteras den enskilde/dödsboet kostnader som uppstår på grund av detta. 9

3.6.2 UPPSÄGNINGSTID VID DÖDSFALL Vid dödsfall gäller alltid en månads uppsägningstid oavsett bostadsform om inte annan överenskommelse träffats. 3.6.3 IN- OCH UTFLYTTNING VID SÄRSKILDA BOENDEN MED HELDYGNSOMSORG Vid inflyttning under kalendermånad debiteras från och med den dag den inflyttande får tillträde till bostaden. Vid utflyttning gäller en månads uppsägningstid. Överenskommelse om annan tid kan träffas mellan kommunen och den enskilde/dödsboet. Vid flytt mellan särskilda boenden gäller ingen uppsägningstid. 3.7 AVGIFTSTAK/HÖGKOSTNADSSKYDD/MAXTAXA SOL 8 KAP. 5 Den högsta avgiften per månad för omvårdnad och service i särskilt boende är en tolftedel av 48 % gånger prisbasbeloppet. 4 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE/KORTTIDSVISTELSE ENLIGT LSS Alla avgifter inom äldre- och handikappsomsorg faktureras med en månads efterskott. Alla avgifter avrundas alltid uppåt till hela kronor. 4.1 LSS INSATSER Insatser som beviljas med stöd av LSS är enligt lag avgiftsbefriade. 4.2 HYRA Bostaden upplåtes med hyreskontrakt enligt hyreslagen till den enskilde och denne skall månatligen betala fastställd hyra. För bostadskostnaden kan bostadstillägg utgå. Ansökan görs hos Försäkringskassan/pensionsmyndigheten. 4.3 AVGIFT FÖR MAT Vid korttidsvistelse och i bostad med särskild service debiteras kostnad för enskilda måltider enligt följande: Frukost/kvällsmat: 20% av prisbasbeloppet delat med 365 Lunch: 40% av prisbasbeloppet delat med 365 Mellanmål: 10% av prisbasbeloppet delat med 365 10

4.4 FÖRBRUKNINGSMATERIAL Vid korttidsvistelse och i bostad med särskild service tillämpas kostnad för förbrukningsmaterial. Avgiften är 3,1 % av prisbasbeloppet delat på 12 månader. Ingen avgiftsreducering vid frånvaro. 5 KORTTIDSBOENDE, VÄXELVÅRD, TRYGGHETSPLATS ENLIGT SoL Alla avgifter inom äldre- och handikappsomsorg faktureras med en månads efterskott. Alla avgifter avrundas alltid uppåt till hela kronor. 5.1 VÄXELVÅRD, KORTTIDSBOENDE Avgifterna för växelvård och korttidsboende jämställs med de som gäller för äldreomsorgens särskilda boenden. Detta innebär att en avgift per dygn debiteras för omvårdnad och service med en trettiondel av månadsavgiften. Månadsavgiften är en tolftedel av prisbasbeloppet gånger 48 %. Avgift för mat debiteras för heldygn och delas inte upp per måltid. Kostnaden är 77,3 % av prisbasbeloppet dividerat med 365 dagar. Utöver detta tillkommer en avgift för sänglinne. Denna kostnad är 4,8 % av prisbasbeloppet dividerat med 365 dagar. Avgifterna debiteras för faktiskt antal vistelsedagar undantaget inflyttningsdag. 5.2 VÄXELVÅRD För växelvård gäller samma debiteringsregler som för korttidsplatser (se 5.1) förutom att vid växelvård höjs förbehållsbeloppet för fördyrade matkostnader enligt följande: 1 vecka växelvård, 3 veckor hemma: Dygnshöjning gånger 7,5 2 veckor växelvård, 2 veckor hemma: Dygnshöjning gånger 15 3 veckor växelvård, 1 vecka hemma: Dygnshöjning gånger 22,5 4 veckor väntan på boende: Dygnshöjning gånger 30 Höjningen av förbehållsbeloppet per dygn är matavgift i särskilt boende minus livsmedelskostnad enligt Konsumentverkets schablon. Observera att det inte görs några månatliga förändringar av förbehållsbeloppet då detta räknas fram utifrån en plan över hur många dygn personen kommer att erhålla växelvård enligt beslut. 5.3 TRYGGHETSPLATS/AVLÖSNINGSPLATS Avgiften för trygghetsplats/avlösningsplats som inte är beslutad enligt socialtjänstlagen följer avgifterna för korttidsboende och tas ut med ett fast belopp per vistelsedag. Kostnaden är 130,5 % av prisbasbeloppet dividerat med 365 dagar. Akut avlösning endast del av dag debiteras med kostnad för halv vistelsedag Nedsättning av avgiften medges ej. 11

6 BERÄKNING AV FÖRBEHÅLLSBELOPP Avgifterna för omvårdnad och service får inte vara så höga att den enskilde inte har tillräckliga medel kvar för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp) Om förbehållsbeloppet inte kan uppnås efter uttag av avgifter minskas i första hand avgiften för service och omvårdnad och därefter matavgiften till den del som avser tillredningskostnad. Förbehållsbeloppet består av tre delar: * Schablonbelopp schabloniserad del som anges med belopp i lagen. * Individuell del- de tillägg eller reduceringar som görs i det enskilda fallet. * Boendekostnad avser den faktiska boendekostnaden. 6.1 SCHABLONISERAD DEL Det schabloniserade minimibeloppet ska täcka följande poster: * Livsmedel: alla måltider * Kläder och skor * Fritid * Hygien * Förbrukningsvaror * Dagstidning, telefon TV avgift * Möbler och husgeråd * Hemförsäkring * Hushållsel * Resor * Tandvård * Öppen hälso- och sjukvård * Läkemedel Det schabloniserade minimibeloppet innebär per person och månad i 12-del av prisbasbeloppet: Ensamstående Gifta/Sambor Under 65 år 142,35% 119,25 65 år och äldre 135,46 114,46 6.1.1 TILLÄGG FÖR HUSHÅLL MED BARN UNDER 18 ÅR. För hushåll med hemmavarande barn under 18 år utgår tillägg till minimibeloppet med de belopp som beräknas för olika åldrar enligt Konsumentverkets hushållsbudget. Detsamma gäller ungdomar över 18 år om de genomgår utbildning i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförbar grundutbildning. 6.2 INDIVIDUELL DEL Beslut om minimibelopp är alltid individuella beslut. Detta innebär att minimibeloppet kan behöva ändras om personen har fördyrande levnadsomkostnader av varaktig karaktär, med varaktigt behov avses minst sex sammanhängande månader, och beloppet måste uppgå till 200 kronor per månad (per kostnadsslag). Minimibeloppet skall höjas om följande tre kriterier är uppfyllda: * Den enskilde varaktigt har behov av ett högre belopp p.g.a. särskilda omständigheter 12

* Behovet avser en inte oväsentlig fördyring * Behovet avser en sådan levnadsomkostnad som faller in under de schabloniserade delarna se punkt 6.1) Ovanstående innebär att beloppet inte skall höjas om det är fråga om tillfälliga extrakostnader; regelbundet återkommande små extrakostnader eller om kostnaderna inte ligger inom det som definierats som normal levnadsomkostnad. Hänsyn tas ej till privata underhållsavtal. Exempel på kostnader som påverkar minimibeloppet kan vara: * Fördyrad kost * Familje- och arbetssituation: t.ex. underhållskostnader för minderåriga barn. * Kostnader till följd av funktionshinder. * Kostnader för god man/förvaltare. 6.2.1 AVGIFT FÖR MAT Avgift för mat i särskilt boende där maten ingår samt vid biståndsbedömd hemleverans av mat (matdistribution) jämkas ner till konsumentverkets fastställda livsmedelskostnad. 6.2.2 FAKTURERING AV BOSTADSKOSTNADEN Från och med 2011-01-01 faktureras alla hyresgäster för bostadskostnaden på separat hyresavi. Hyresgäster från 2011-01-01 faktureras för bostadskostnaderna i förskott, övriga hyresgäster faktureras enligt gällande hyresavtal. 6.2.3 BOSTADSKOSTNADER VID FLYTT TILL SÄRSKILT BOENDE Vid flytt från ordinär bostad till särskilt boende ökas förbehållsbeloppet med kostnaden för den tidigare bostaden i maximalt tre månader (om inkomstuppgifter och ansökan om jämkning för dubbla boendekostnader har inkommit). Avgiften kan reduceras på omvårdnad och del av matkostnaden (tillredningskostnaden). Vid försäljning av bostadsfastighet eller bostadsrätt kan förbehållsbeloppet ökas under ytterligare tre månader om intyg från mäklare eller motsvarande kan uppvisas 6.2.4 REDUCERING AV MINIMIBELOPP Reducering av minimibeloppet kan göras om den enskilde inte har kostnad för en sådan post som räknas upp under 6.1. I särskilda boenden reduceras minimibeloppet med sådana poster som ingår i månadsavgiften med 22 % av en tolftedel av prisbasbeloppet. Sådana kostnader är el, specialsäng, möbler/husgeråd i gemensamhetsutrymme, fritidsaktiviteter och tandvård. 6.3 BOENDEKOSTNADER Vid beräkning av bostadskostnad tillämpas de regler som används av försäkringskassan/ pensionsmyndigheten vid prövning av ansökan om bostadsbidrag/bostadstillägg. Bostadskostnaden för hyrd lägenhet är den avtalade månads- eller årshyran inklusive uppvärmningskostnader. Bostadskostnaden för bostadsrätt är den av föreningen fastställda avgiften inklusive uppvärmningskostnader. Den som tagit lån för förvärv av bostadsrätten får ta upp 70 % av räntekostnaden som bostadskostnad. 13

Som bostadskostnad för eget hus räknas: * 70 % av räntor på det i fastigheten nedlagda upplånade kapitalet med säkerhet i fastigheten. * 70 % av tomträttsavtal * Den kommunala fastighetsavgiften * Uppvärmningskostnader * Övriga driftskostnader Som ledning för beräkning av uppvärmningskostnader och övriga driftskostnader används Riksförsäkringsverkets schabloner. Om den enskilde sökt bostadsbidrag/bostadstillägg inhämtas bostadskostnaden från RFV. 7 BERÄKNING AV AVGIFTSUNDERLAG Avgiftsunderlaget fastställs utifrån följande inkomster: Inkomst av tjänst enligt inkomstskattelagen (inklusive pension, livränta, skattepliktigt vårdbidrag) Inkomst av kapital enligt inkomstskattelagen Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg Utländska pensioner (netto) Studiemedel i form av studiebidrag Avtalsgruppsförsäkringar som inträffat före 1991 Äldreförsörjningsstöd Med hänsyn till att bostadstillägg är en del av inkomsten som påverkar förbehållsbeloppet har den enskilde skyldigheten att söka bostadstillägg hos försäkringskassan/ pensionsmyndigheten. Om en person inte söker bostadsbidrag/bostadstillägg kan nämnden ta beslut att personen får betala högsta avgift. En sådan situation bedöms utifrån de individuella förhållandena men det är viktigt att upprätthålla respekten för systemet. Beräkning av inkomstslaget tjänst skall grundas på den faktiska inkomsten under hjälpperioden med avdrag för beräknad preliminär skatt. Kyrkoavgift utöver den så kallade begravningsavgiften skall inte avräknas från inkomsterna. Inkomsten av kapital skall grundas på den faktiska inkomsten per den 31/12 föregående år. Kapitalinkomster understigande 100 kronor medräknas ej. Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommit vid tex försäljning av värdepapper eller fast egendom ingår inte i kommunens inkomstbegrepp. Den enskilde skall lämna uppgift om inkomst på därför utformad blankett. På denna skall finnas en ruta där personen kan kryssa i om vederbörande inte vill uppge inkomst. I dessa fall debiteras högsta avgift, vilket tydligt skall framgå av blanketten. 14

Vid inkomstberäkning läggs makars inkomster samman och fördelas med hälften på vardera person. Sammanboende som inte är gifta räknas som ensamstående även om man har gemensam ekonomi. Minimibeloppet räknas dock som makepar. 7.1 SPECIALREGLER FÖR KVARBOENDESKYDD Specialregler för inkomstberäkningen, s.k. kvarboendeskydd gäller för makar och sammanboende när en av dem flyttat till särskilt boende. Om hemmavarande make/maka eller sambo är beroende för sitt uppehälle av den andra makens/makans eller sambons inkomst och denne flyttar till särskilt boende skall kommunen försäkra sig att den hemmavarande inte drabbas av en oskäligt försämrad situation när avgiften tas ut. Följande beräkningsregler skall då gälla utan att den enskilde begär det: Makars inkomst räknas samman och tudelas därefter, varvid förbehållet för den hemma varande kontrolleras. Sammanboende räknas som ensamstående. Vars och ens av deras inkomster ligger till grund för avgiftsberäkningen. Förbehållsbeloppet för den hemmavarande kontrolleras. Vid behov förs medel från beräknat avgiftsutrymme för personen i särskilt boende över på den hemmavarande så att förbehållsbelopp för ensamstående i möjligaste mån tillgodoses. Om förbehållsbeloppet för den hemmavarande på detta sätt inte kan säkerställas reduceras avgifterna för personen i det särskilda boendet enligt punkt 6.2 och 6.2.4 7.2 PRIVATA UNDERHÅLLSAVTAL Privata avtal om underhåll mellan kunden och annan person, tex make/sammanboende ska inte medföra någon förändring av avgiftsberäkningen eller jämkning av avgift för kunden. S.k. civilrättsliga avtal har ingen rättsinverkan på kommunens lagbundna avgiftsregler. 8 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 8.1 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Den enskilde är skyldig att anmäla sådan förändring i inkomst- och bostadsförhållanden som kan medföra förändring av avgift. 8.2 RETROAKTIV DEBITERING Om uppgifter framkommer som visar att kunden lämnat fel uppgifter och för låg avgift debiterats under en period, kan kommunen besluta om att retoraktiv debitering skall göras, dock ej längre tillbaka än de tre senaste debiteringsmånaderna. 8.3 ÅTERBETALNING AV AVGIFT Om uppgifter framkommer som visar att för hög avgift debiterats under en period men ej har överklagats, kan kommunen besluta om att retoraktiv återbetalning skall göras. 8.4 DEBITERINGSRUTINER Debitering av avgifter sker normalt månadsvis en månad i efterskott. Lägsta belopp som 15

faktureras per månad följer kommunens policy. Vid små avgiftsbelopp per månad kan kommunen besluta om att fakturering görs för en längre period, dock ej längre än tre månader. 8.5 UTFORMNING AV AVGIFTSBESLUT 8.5.1 UPPGIFTER I BESLUTET Den enskilde skall erhålla ett skriftligt avgiftsbeslut där det framgår vilka uppgifter som använts i avgiftsunderlagen och, där det är möjligt, beloppen för de slutliga avgifterna och ersättningarna. Där avgiftens storlek kan variera mellan månaderna (exempelvis vid hemtjänst där man debiteras för utförd tid) skall av beslutet framgå kostnaden per tidsenhet samt högsta möjliga avgift per månad. 8.5.2 HÄNVISNING TILL LAGSTIFTNING Avgiftsbeslutet skall innehålla uppgift om vilket eller vilka lagrum beslutet grundas på. 8.5.3 UNDERTECKNANDE Avgiftsbeslutet skall undertecknas av utsedd delegat. 8.6 ÖVERKLAGANDE Beslut om avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap, 4-9 Socialtjänstlagen kan överklagas till förvaltningsrätten. Möjligheten att överklaga gäller alla delar vid uträkning och beräkning av avgift. I samband med att beslut om avgift meddelas skall besvärshänvisning lämnas där det framgår hur och inom vilken tid den enskilde kan besvära sig över beslutet. 9 OMPRÖVNING AV AVGIFT 9.1 ÅRLIG OMPRÖVNING En allmän omprövning av avgifterna skall normalt göras en gång per år med tillämpning av ändrade basbelopp, skattebestämmelser, inkomstuppgifter, bostadskostnader med mera vid lämplig tidpunkt som kommunen bestämmer. 9.2 SÄRSKILD OMPRÖVNING Avgiften skall ändras om något av de förhållanden som påverkar avgiftens storlek har ändrats i väsentlig grad. Avgiften får räknas om utan underrättelse om ändringen föranleds av förändringar i prisbasbeloppet. En ändrad avgift skall gälla från och med månaden efter den månad när anledning till ändring uppkom. 16