Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;



Relevanta dokument
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning;

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Svensk författningssamling

Strålsäkerhet för strålande läkare

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

Radioaktivitet i dricksvatten

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Svensk författningssamling

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Svensk författningssamling

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

2 Endast örtkryddor, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung får behandlas med joniserande strålning.

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin;

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen

BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

SSI Rapport 2007:06. Personalstråldoser inom vård, forskning och icke kärnteknisk industri i Sverige under Catarina Danestig Sjögren

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område

Svensk författningssamling

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

SSM:s krav på ett renrum

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Kärnenergi. Kärnkraft

2001:20. Godkännande av persondosimetritjänster

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

De nya dosgränserna för ögats lins

Svensk författningssamling

Introduktion till Strålskyddsläran

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Svensk författningssamling

ÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSEXPONERING

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 juli 2017 (OR. en)

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Transkript:

SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen följande. 1 1 Dessa föreskrifter är tillämpliga på mätning av persondoser till arbetstagare som är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning i kategori A 2 samt på rapportering av sådana doser till det nationella dosregistret. Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med effektiv dos: summan av alla ekvivalenta doser till organ eller vävnader, viktade för deras olika känslighet för strålning, (se även bilaga 1), ekvivalent dos: extern bestrålning: hudkontamination: en absorberad dos till ett organ eller vävnad, viktad med faktorer som tar hänsyn till aktuella strålslags biologiska verkan, (se även bilaga 1), bestrålning från en strålkälla som befinner sig utanför kroppen, radioaktiva ämnen i eller på huden, 1 Jämför Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, EGT L 159, 29.6.1996, s.1. (Celex 396L0029). 2 Föreskrifter om kategori A ges i Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1998:3) om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning.

intecknad effektiv dos: intern bestrålning: nationellt dosregister: persondos: persondosekvivalent: persondosmätare: persondosimetrilaboratorium: den totala effektiva dosen efter ett intag av radioaktiva ämnen, beräknad över 50 år, (se även bilaga 1), bestrålning från radioaktiva ämnen efter intag i kroppen via andningsvägar, mag-tarmkanalen eller genom huden, register vid Statens strålskyddsinstitut över uppmätta, rapporterade persondoser, samlingsterm för effektiv dos, ekvivalent dos, intecknad effektiv dos eller intecknad ekvivalent dos, dosekvivalenten i mjuk vävnad på ett lämpligt djup d (mm) under en angiven punkt på kroppen 3, instrument som innehåller en eller flera detektorer för mätning av persondosekvivalent, konstruerat för att bäras av användaren, och med minst en funktion sådan att mätutslaget inte kan påverkas av användaren, företag eller motsvarande som tillhandahåller persondosmätare och utvärderar doserna. Mätning av persondoser 3 Den som bedriver verksamhet med joniserande strålning skall se till att individuell mätning av persondoser utförs för alla arbetstagare i kategori A. 4 Om en oväntad förändring av registrerad dos till någon arbetstagare inträffar, skall den som bedriver verksamheten utreda orsaken. 5 Om persondosmätning visar att någon arbetstagare under en månad erhållit en persondosekvivalent motsvarande 1. en effektiv dos större än 6 msv eller 3 I dosuppgifter som rapporteras anges vid extern bestrålning uppmätta persondosekvivalenter: för helkroppsdos H p(10), för dos till ögats lins H p(3) och för hand- och huddos H p(0,07). Dessa anses representera effektiv dos respektive ekvivalent dos, om inte någon särskild händelse har medfört att doser nära eller över årsdosgränserna uppnåtts.

2. en ekvivalent dos till ögats lins större än 45 msv eller 3. en ekvivalent dos till extremiteter eller hud större än 150 msv, skall den som bedriver verksamheten underrätta Statens strålskyddsinstitut och ange orsaken. 6 Omedelbart efter en händelse som kan misstänkas ha lett till onormalt stora persondoser skall den som bedriver verksamheten rapportera händelsen till Statens strålskyddsinstitut. Berörda personers dosmätare skall omgående utvärderas. 7 Om Statens strålskyddsinstitut för särskilda verksamheter har föreskrivit om andra mätperioder, rapporteringsnivåer eller förhållanden som rör persondosmätning än vad som meddelas i dessa föreskrifter, skall de speciella föreskrifterna för de särskilda verksamheterna gälla i stället för motsvarande bestämmelser i dessa föreskrifter. Extern bestrålning 8 Persondosmätningar skall utföras med persondosmätare från persondosimetrilaboratorium som är godkänt av Statens strålskyddsinstitut. Mätperioden skall vara antingen en månad eller fyra veckor. Persondosmätare skall vara väl anpassad till den verksamhet som bedrivs och däri förekommande strålslag. Mätutslaget får vid normal användning inte påverkas av andra faktorer än joniserande strålning. 9 Om arbetets natur är sådan att särskilt stora doser till ögats lins, extremiteter eller hud kan befaras, skall delkroppsmätning utföras. Om kontinuerlig mätning medför väsentliga hinder i arbetets utförande, får delkroppsmätning göras stickprovsvis i sådan omfattning att årsdosen kan uppskattas. Intern bestrålning och hudkontamination 10 På arbetsställen där det finns risk för intag av radioaktiva ämnen i kroppen eller risk för hudkontamination skall bedömning av exponering utföras på ett sätt som är anpassat till radionuklid och typ av arbete. Intecknad effektiv dos vid intern bestrålning bestäms av den intagna aktiviteten med hjälp av de doskoefficienter som omnämns i bilaga 1. Rapportering och arkivering 11 Den som bedriver verksamheten skall se till att uppmätta persondosekvivalenter rapporteras till det nationella dosregistret inom 6 veckor efter varje mätperiods slut. Rapporteringen får överlåtas direkt till det anlitade persondosimetrilaboratoriet.

Dosregistreringar som är föremål för särskilda tidskrävande utredningar får, efter anmälan till Statens strålskyddsinstitut, rapporteras senare. Den som bedriver verksamheten skall inom 6 veckor efter kalenderårsskiftet till det nationella dosregistret rapportera årsdosuppskattningar som gjorts enligt 9 avseende föregående kalenderår. 12 Uppgift om intecknad effektiv dos skall lämnas till det nationella dosregistret om intaget av radioaktiva ämnen ger en intecknad effektiv dos som överstiger 1 msv. Uppgift om ekvivalent dos till huden som uppkommit genom hudkontamination skall lämnas till det nationella dosregistret om den ekvivalenta dosen överstiger 20 msv. 13 All rapportering till det nationella dosregistret skall, om inte annat sägs, ske på elektroniskt medium i ett format som Statens strålskyddsinstitut bestämmer. Persondoser som erhållits genom särskilt planerad bestrålning, bestrålning vid olyckor eller tillbud eller bestrålning i nödläge skall rapporteras separat. 14 Den som bedriver verksamhet med strålning skall arkivera dosuppgifter tills den person som uppgifterna rör har fyllt eller skulle ha fyllt 75 år. Dock måste uppgifterna sparas i minst 30 år efter det att personens sysselsättning i kategori A upphörde. Uppgifter om persondoser som erhållits enligt 13, andra stycket, skall antecknas separat. Om verksamheten upphör före utgången av arkiveringsperioden skall Statens strålskyddsinstitut underrättas. Godkännande av persondosimetrilaboratorium 15 Ansökan om godkännande som persondosimetrilaboratorium görs hos Statens strålskyddsinstitut. Ansökan skall innehålla en beskrivning av vad som sägs i 16 samt innehålla uppgifter om vilka strålslag och energiintervall som godkännandet avses omfatta samt vilken typ av detektor som avses användas och dess konstruktion. 16 Vid ett godkänt persondosimetrilaboratorium skall det finnas en dokumenterad kvalitetssäkring som motsvarar principerna i ISO 9000- familjen. I detta hänseende skall särskilt redovisas de interna förhållandena vad avser 1. organisation, 2. ansvarsfördelning och kompetens och 3. arbetsrutiner. Laboratoriet skall förfoga över en för dosimetrisystemet lämplig teknisk utrustning samt resurser för kalibrering.

17 Laboratorium som ansöker om godkännande skall sända oexponerade persondosmätare till Statens strålskyddsinstitut i det antal som anges av institutet. Dessa återsänds sedan, med av institutet känd exponering för utvärdering vid laboratoriet. Om persondosmätaren är direktvisande sker utvärderingen vid Statens strålskyddsinstitut. För godkännande skall dosmätarna uppfylla de prestandakrav som meddelas i bilaga 2. 18 Den typ eller de typer av persondosmätare som ingår i ett system hos ett godkänt dosimetrilaboratorium får inte ändras i något avseende utan medgivande från Statens strålskyddsinstitut. 19 Godkännande gäller för två år. För förnyat godkännande skall utvärdering enligt 17 genomföras. 20 Statens strålskyddsinstitut kan dra in ett godkännande om förutsättningarna för godkännandet ändrats så att verksamheten inte uppfyller kraven, eller om dessa föreskrifter och övriga villkor som kan vara förenade med godkännandet inte efterlevs. Undantag 21 Om det finns särskilda skäl får Statens strålskyddsinstitut meddela undantag från dessa föreskrifter. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1999. Bestämmelserna i 8, första stycket, tillämpas inte före den 1 januari 2000. För styrelsen för Statens strålskyddsinstitut LARS-ERIK HOLM Gunilla Hellström

Några dosbegrepp Bilaga 1 Ekvivalent dos (H T ) Den ekvivalenta dosen H T till organet T är, summerat över samtliga strålslag R, medelvärdet av den absorberade dosen D T,R i organet T för varje strålslag R, multiplicerat med respektive strålslags viktningsfaktor w R. H T = Σ w R D T,R R Effektiv dos (E) Den effektiva dosen är summan av alla de viktade ekvivalenta doserna i kroppens organ och vävnader enligt tabell 2, från extern och intern bestrålning. E beräknas genom uttrycket E = Σ w T Σ w R D T,R T R w T är viktningsfaktorn för vävnaden eller organet T. Tabell 1 Viktningsfaktorer (w R ) för olika strålslag och energiområden Strålslag och energiområde w R Fotoner, alla energiområden Elektroner och myoner, alla energiområden Neutroner vid energi E (MeV): Protoner, utom rekylprotoner, energi > 2 MeV Alfapartiklar, Klyvningsfragment, Tunga kärnor 1 1 - (ln (2E)) 2 5 + 17 exp 6 5 20 Tabell 2 Viktningsfaktorer (w T ) för olika vävnader och organ Vävnad eller organ w T Vävnad eller organ w T Könskörtlar Benmärg (röd) Tjocktarm Lunga Magsäck Urinblåsa Bröst 0,20 0,12 0,12 0,12 0,12 Lever Matstrupe Sköldkörtel Hud Benvävnad (ytan) Resten av kroppen 0,01 0,01

Bilaga 1 Intecknad effektiv dos (E T ) Den intecknade effektiva dosen (E T ) efter intag av radioaktiva ämnen i kroppen är summan av de intecknade ekvivalenta organ- eller vävnadsdoserna, var och en multiplicerade med tillämplig organviktningsfaktor. Den intecknade ekvivalenta dosen (H T ) till organet eller vävnaden T definieras som integralen över tiden 50 år (för barn 70 år) för den ekvivalenta dosraten [H T(t)] till organet eller vävnaden T vid tiden t efter intaget så att: 50 år H T = H T(t) dt. Summering av alla intecknade ekvivalenta doser till organ och vävnader multiplicerade med respektive organviktningsfaktor w T ger den intecknade effektiva dosen E T : E T = Σ w T H T T Beräkningarna förenklas genom doskoefficienterna. Om det uppskattade intaget (Bq) multipliceras med doskoefficienten (Sv/Bq) erhålls den intecknade effektiva dosen för respektive nuklid. Doskoefficienterna innehåller sådana parametrar som typ av strålning (strålningsviktningsfaktorn), var i kroppen nukliden upptas (organviktningsfaktorn), och effektiv halveringstid. Doskoefficienterna tar även hänsyn till integrationstiden 50 år. De doskoefficienter som skall användas ges i bilaga III i direktiv 96/29/Euratom om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (Europeiska Gemenskapens Tidning nr L 159, 29 juni 1996). Koefficienterna för arbetstagare finns också publicerade i Statens strålskyddsinstituts rapportserie. Statens strålskyddsinstitut kan ge upplysningar om koefficienter som inte är medtagna i rapporten. Om ett intag samtidigt består av olika radionuklider eller om ett intag sker genom olika vägar (oralt eller genom inandning) beräknas den samlade intecknade effektiva dosen (E INTERN ) enligt: E INTERN = Σ i H i,or J i,or + Σ i H i,in J i,in där H i,or = doskoefficienten för oralt intag av nuklid i, J i,or = den oralt intagna aktiviteten av nuklid i, H i,in = doskoefficienten för inandning av nuklid i,

J i,in = den inandade aktiviteten av nuklid i. Prestandakrav på persondosmätare 4 Bilaga 2 A) Krav på lägsta detekterbara dosekvivalent Den lägsta persondosekvivalent som behöver kunna mätas (H o ) är 1/10 av den dos som erhålls när dosgränsen för fem på varandra följande år fördelas jämnt över mätperioderna under femårsperioden. Exempel: Om femårsgränsen är 100 msv och mätarna läses av en gång per månad blir H o = 0,1 100/(5 12) = 0,17 msv. B) Krav på övre mätgräns En persondosmätare skall kunna mäta stråldoser upp till minst 100 msv. C) Krav på mätnoggrannhet Avlästa värden, H m, vid provexponeringar accepteras om de ligger i intervallet L r,l H m/h t L r,u, där den sanna persondosekvivalenten är H t. L r,l (undre relativa gränsen) respektive L r,u (övre relativa gränsen) ges av: L r,l = 0 om H t < H o, L r,l = (1/1,5) [1-2H o/(h o + H t)] om H t H o. L r,u = 1,5 [ 1 + H o/(2h o + H t)] Värdet på L r,u får dock inte överstiga 2. D) Krav på vinkelberoende Persondosekvivalentens värde är beroende av strålningens infallsvinkel. En persondosmätares mätvärde skall därför också variera när strålningens infallsvinkel varieras. Variationens storlek är också beroende av strålningens energi. När ett persondosimetrisystem testas med avseende på riktningsberoendet blir persondosmätarna bestrålade i fyra olika vinklar för någon eller några energier i det intervall man söker godkännade för. För varje energi (E) bestäms responsen i vinklarna 0 o, 20 o, 40 o och 60 o dvs. kvoterna (R E,0, R E,20, R E,40, och R E,60 ) mellan mätt och sant värde. Strålning som infaller vinkelrätt mot fantomet har infallsvinkeln 0 o. Medelvärdet av responserna (ΣR E,i /4) betecknas R E. För godkännande krävs att: R E - 1 0,4

4 Tekniska rekommendationer för persondosmätning vid extern bestrålning har givits ut av EG-kommissionen: Radiation Protection 73, Technical recommendations for monitoring individuals occupationally exposed to external radiation, Report EUR 14852 EN, 1994. Bilaga 2 Ett exempel på toleranser för acceptabel kvot (H m /H t ), där H m är mätt och H t är sann persondosekvivalent ges i figur 1 för H t = H p (10). Exemplet bygger på ett mätnoggrannhetskrav som baseras på 100 msv/5 år. Av tio testutvärderingar efter exponering med känd dos får högst en ligga utanför toleransgränserna. H m/ht 2 1,5 1 0,5 0 0,01 0,1 1 10 100 Dosekvivalent H p(10) (msv) Figur 1. Toleransgränser för övre och undre registrering av persondosekvivalent vid dosgränsen 100 msv under en femårsperiod. Mätperioden är 4 veckor.