Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Relevanta dokument
Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Informationsbrist vid elavbrott

Statens energimyndighets författningssamling

Funktionskrav inom elförsörjningen

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Utdrag ur protokoll vid sammanträde yttrande över förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 24

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Leveranssäkra elnät. Näringsutskottets betänkande 2005/06:NU6. Sammanfattning

Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten

Regeringens proposition 2005/06:27

Kommunal krishantering

En tydligare rätt till avbrottsersättning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

med ert företag i fokus

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Samhällets elberedskap

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott

med ert företag i fokus

Utvärdering av stormen Per

Om det blir strömavbrott

Energimyndighetens arbete med klimatanpassning. Handlingsplan Dnr

Utvärdering av stormen Per aktörsvisa sammanställningar av intervjuer och analyser

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Beslut om avbrottsersättning och jämkning i samband med stormen Dagmar jul/nyår 2011/2012

Informationsträff. Östergarns Bygdegård 29/10

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

Försäkring i förändrat klimat

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Med sikte på nästa 25 år

Energimarknadsinspektionens föreskriftsförteckning 2018

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Energimarknadsinspektionens föreskriftsförteckning 2019

Plan för hantering av extraordinära händelser

Försäkring i förändrat klimat

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun

Klimatförändring och försäkring

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag


Seminarium Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken

Konsumentens rättigheter enligt 11 kap. ellagen. 11 kap. Särskilda bestämmelser om överföring och leverans av el till konsumenter

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Utvecklingen av elnätsavgifter

Energimarknadsinspektionens föreskriftsförteckning 2019

Eldistribution nätrapport 2016

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Vad är FRG? Varför bildas FRG?

Statens energimyndighets författningssamling

Övergripande kommunal ledningsplan

Öppet brev till Per-Olof Lindholm, verkställande direktör för Eon Elnät Sverige AB:

Granskning av om elavbrotten i i Sydsverige den 7-9 februari 2011 Stormen Berta

Elektronisk kommunikation vid

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Mot en ny nätreglering i Sverige

Tio år efter stormen Gudrun erfarenheter, utveckling och framtid

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

- --I Energimarknadsinspektionen

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

VB Elnäts kundlöften FÖRETAG

En leveranssäker elöverföring

Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Före. 25 oktober 2005

Slutkonferens Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

MSB:s arbete med naturolyckor

Statens energimyndighets författningssamling 2017

Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät. Vattenfall Eldistribution AB. nätrapport 2017

Bakgrund. LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement.

Legala aspekter - dispostion

Plan för beredskap, kris och kontinuitet

Frivilliga Resursgrupper

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Krisberedskap. Ulla Ullstein, Ansvarig tjänsteman

Ändringar i elberedskapslagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Post- och telestyrelsen

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

VB Elnäts kundlöften PRIVAT

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Revidering av EIFS 2013:2. Referensgruppsmöte 3 Definitioner

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Elnätsreglering. Hearing

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

Transkript:

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se

Erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Lagändring Konsekvenser av lagändring Framtidens hot och risker ställer kanske andra krav

Jan 2005 Jan 2006 Jan 2007 2011 Jan 2005 Gudrun Lagändring 12 h ersättning mm Per Lagändring Elavbrott max 24h Omfattande reparationer och vädersäkring av ledningar 2001/02 Elsamverkan 2002/03 SUSIE prototyp, rikstäckande okt 2004 Framtidens hot och risker för elsystemet? -Samma hot som nu? -Klimatförändringar? Gudrun fick bolagen att förstå nyttan med elsamverkan och SUSIE och vid Per fungerade det bättre.

Jan 2005 Jan 2006 Jan 2007 2011 Jan 2005 Gudrun Lagändring 12 h ersättning mm Per Lagändring Elavbrott max 24h Framtidens hot Energimyndighetens arbete: Analyser Gudrun Utrett lagförslag Analyser Per Årlig risk och sårbarhetsanalys SALENE Samlad lägesbild för energiförsörjningen Energisystemets sårbarheter inför klimatförändringarnas effekter Information till slutanvändare

Grunder för svensk krishantering Ansvarsprincipen Likhetsprincipen Närhetsprincipen Områdes- och sektorsansvar

Stormen Gudrun januari 2005 75 miljoner m 3 skog fälldes Dödsfall i storm och efterarbete 730 000 strömlösa kunder Längsta avbrott 45 dygn Omfattande konsekvenser Kritik mot krishanteringen All värme är elvärme

Elavbrott och återuppbyggnad Störde främst eldistributionen 30.000 km ledningsnät skadat varav 9 % kräver nybyggnation >20 dygn 8-20 dygn 4-7 dygn 1-3 dygn < 1 dygn Ca 100 nätbolag drabbas 0 100 000 200 000 300 000 400 000 Många tusen frivilliga och organiserade deltog vid uppröjning, återuppbyggnad och stöd till behövande

Den ändrade ellagen Ersättning vid elavbrott över 12 timmar Högst 24 timmars elavbrott, 2011 Underlag för att åtgärda brister i elnätet m.m. Risk- och sårbarhetsanalys samt åtgärdsplan Rapportering om elavbrott Information till elanvändarna Möjligt för elnätföretag producera el i stationära reservelverk

Ändrad lag ställer hårdare krav Ändringar trädde i kraft 1 januari 2006 leder i rätt riktning för tidigt dra långtgående slutsatser om lagens effekter Ansvar och roller har tydliggjorts 2011 måste en elanvändare klara ett bortfall på 24 timmar

Per drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet 29 m/s Omfattande skador på skogen Ca 440 000 elkunder drabbade i upp till tio dagar Följderna av elavbrottet blev de vanliga Jämförelse av vindarna (Gudrun / Per). Högsta byvind i meter per sekund vid respektive station. Källa: SMHI faktablad nr 33, Januaristormen 2007.

En jämförelse mellan Per och Gudrun Aspekt Per Gudrun Maximal vindstyrka över fastlandet (m/s) 29 33 Mängd stormfälld skog (miljoner m 3 sk) 16 70 Antal elkunder med elavbrott 440 000 730 000 Längsta elavbrottet (dygn) Ca 10 Ca 45 Maximal tid för att återställa regionnät (dygn) 1 7 Av elnätföretagen utbetald avbrottsersättning 750 610 (miljoner kr) Återställningskostnad för elnätsbolagen (miljoner kr) 650 2 400 Total ersättning från försäkringsbolagen till drabbade kunder, huvudsakligen skogsskador (miljoner kronor) 550 4 000

Konsekvenser och hantering av stormen Per för elnätföretagen Elnätföretagen var väl förberedda Reparationsarbete i full skala påbörjades 1 2 dygn tidigare än efter Gudrun De elsamverkansområden som förväntades bli berörda av stormen började samverka 1 2 dagar innan stormen förväntades dra in över landet Reservelverk användes i begränsad omfattning Elavbrotten under stormen Per var kortare än efter Gudrun

Elnätföretagens arbete var effektivare i samband med Per Elnätföretagen nyttjade IT-systemet SUSIE i stor utsträckning under Per Betydande förbättring av informationen till kunderna efter Gudrun kan vara viktigare att informera än att reparera Samverkan mellan elnätföretag och andra aktörer (kommuner, länsstyrelse m.fl.) nödvändig Elnätföretagen har insett värdet att kontakter upprätthålls

Erfarenheter från Gudrun kom till nytta Större personalstyrka var i beredskap Informationen till elkunder och andra intressenter fungerade bättre: Elnätföretag etablerade snabbt informationskontor Elnätföretag hade förbättrat sina webbplatser Kontaktnätverk hade etablerats Förmedlingen av reservelverk snabbare och effektivare Behovet av samverkan välkänt

Privatpersoners hantering av stormen Per 2 av 3 privatpersoner hade inte vidtagit några krishanteringsåtgärder För en tredjedel som drabbades varade avbrottet mer än 12 timmar Bristen på telekommunikationer och vatten var svårare att hantera är bristen på el Lokalradion var det vanligaste informationskällan om elavbrottets omfattning

Effekter utav klimatförändringar som påverkar energisektorn Förändrat normalläge Ökad årsnederbörd Förändrad nederbördsprofil under året Ökad genomsnittstemperaturer i hav och på land Ökad tillväxt av biomassa Havsytenivå (lång sikt) Extrema vädersituationer Ev. ökad frekvens av: Storm Värmebölja Kraftiga skyfall Västliga vindar och höga vattenstånd Blötsnö Åska Minskad frekvens: Sträng kyla

Summering Erfarenhet ger färdighet Branschen har vidtagit många leveranssäkerhetshöjande åtgärder Investeringar i elnät Investeringar i lösningar för snabbt återställande Med vädersäkring avses framförallt storm Framtida hot: översvämning, ras och skred Vädersäkring måste på sikt även inkludera hot underifrån Prioriteringar vid återställande av nät

Tack för mig! För mer information: www.energimyndigheten.se/tryggenergi

Ersättning vid långvariga elavbrott Vid oplanerade avbrott Utan att behöva ansöka om ersättning Schabloniserad ersättning Avbrottsersättningens storlek kan av elnätföretaget jämkas

Avbrottsersättningens storlek. Avbrottets längd Ersättning 12 24 timmar 12,5 procent av den beräknade årliga nätavgiften, men lägst 2 procent av prisbasbeloppet. 24 48 timmar Ytterligare 25 procent av den beräknade årliga nätavgiften, men lägst 4 procent av prisbasbeloppet. 48 72 timmar Ytterligare 25 procent av den beräknade årliga nätavgiften, men lägst 6 procent av prisbasbeloppet. För varje därefter påbörjad 24-timmars Ytterligare 25 procent av den beräknade period årliga nätavgiften, men lägst ytterligare 2 procent av prisbasbeloppet. Avbrottsersättningen är maximerad till 300 procent av elanvändarens årliga nätkostnad. Källa: Prop. 2005/06:27.

24 timmar Oplanerade elavbrott får ej överstiga 24 timmar Elanvändaren måste klara ett avbrott på 24 timmar Händelser som nätföretag normal kan förvänta sig, ej exceptionella händelser Krig, terrorhandling och sabotage Vissa naturfenomen större omfattning

Elkundens ersättning Elnätsföretag Försäkringsbolag Avbrottsersättning betalas automatiskt till kunden. Ersättning för skador betalas efter skadeanmälan från kunden. Om avbrottsersättning och försäkringar inte täcker kundens utgifter, inkomstbortfall och annan förlust, betalas skadestånd efter ansökan från kunden.