Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Slutrapport, projekt nr 36331-1, dnr 2012-003638 Nätverk för småskalig förnybar elproduktion i Sydöstra Sverige Karlskrona 2014-01-20 Lennart Tyrberg Projektledare Energikontor Sydost AB 0766 209247 lennart.tyrberg@energikontorsydost.se Energikontor Sydost AB Adress Postnr & Ort Telefon Webb Org. nr Framtidsvägen 10 A 351 96 VÄXJÖ Tel: 0470 76 55 60 556713-0116 Hantverksgatan 15 572 55 OSKARSHAMN info@energikontorsydost.se Bankgiro Ronnebygatan 2 371 32 KARLSKRONA 5256-8227 Västra Sjögatan 17 392 32 KALMAR
Sammanfattning Genom detta projekt har ett nätverk för småskalig förnybar elproduktion bildats i Sydöstra Sverige, medlemmarna är ägare av småskaliga vindkraftverk. Nätverkets syfte är dels erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna men också att sprida dessa erfarenheter till personer som överväger att själva bli egenproducenter. Projektet har spridit information och erafenheter relaterad till småskalig elproduktion vid olika informations och utbildnings tillfälle samt gett individuell rådgivning via telefon och mail. Ett kraftigt ökat intresse för småskalig förnybar elproduktion har noterats under projektets löptid men det är i de flesta fall kopplat till solceller. Det finns dock fortfarande visst intresse för småskalig vindkraft, dels för de lite större gårdsverken men också som komplement till solceller. Men det är svårt att hitta aktuella exempel på att intresset verkligen resulterat i att man skaffat ett eget småskaligt vindkraftverk. Summary Through this project, a network of small-scale renewable electricity generation has been formed in Southeast Sweden, the members are the owners of small-scale wind turbines. The network aims at promoting exchange of experiences between the members and to spread these experiences to people considering investing in own small scale electricity production. The project has informed about small-scale electricity production at various information and educational events and given individual advice via phone and email. An increased interest for small scale renewable electricity generation has been noted during the project but it is in most cases linked to solar cells (PV). However, there are still people interested in small-scale wind turbines suitable for farms or as a complement to solar cells. But it s difficult to find recent examples on installations of small-scale wind turbines. Inledning Många privatpersoner är intresserade av att producera sin egen el från förnybara energikällor. De produkter som finns på marknaden är av varierande kvalitet och konsumentinformationen är ofta bristfällig. Oftast saknar den potentiella köparen tillräcklig kunskap för att avgöra vilken förnybar energikälla och vilka produkter som bäst passar de lokala förhållandena. Risken att välja fel gör många intresserade tveksamma till att investera i en egen anläggning. Ägare av småskaliga vindkraftverk får ofta svara på frågor från grannar och förbipasserande. Ett nätverk för småskalig elproduktion skulle kunna bli ett stöd för medlemmarna och bidra till att fler kan få del av deras erfarenheter. Detta projekt bygger vidare på projekten Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige (2008-2011) och Förstudie Drift statistisk småskalig vindkraft (2011). Projektet har samverkat med Sektionen för Småskalig Vindkraft inom SVIF.
Huvudresultat Nätverk för erfarenhetsutbyte besår idag av 8 ägare av småskaliga vindkraftverk. De äger verk av ett fabrikat vars tillverkare gått i konkurs. De har varit angelägna om att få kontakt med andra ägare för att utbyta erfarenhet och få tipps om hur de kan åtgärda olika fel. Olika förbättring av säkerhet och prestanda har också flitigt diskuterats. Även om diskussionen i nätverket till stor del utgått från erfarenheter av verk från en viss tillverkare är mång av problemställningarna relevanta även för andra verk och branschen småskalig vindkraft i stort. De mer generella erfarenheterna kan sammanfatas i följande punkter: Säkerhet; även småskaliga vindkraftverk kan orsaka alvarliga skador på mänskor och egendom, de måste konstrueras och tillverkas så att de uppfyller högt ställda krav på säkerhet. Vindläget; ett bra vindläge är en grundförutsättning för all vindkraft med det är sällsynt på så låga höjder som används för småskalig vindkraft, vindläget överskatas oftast vilket leder till dålig produktion och en besviken ägare. Välj verk optimerat för vindläget; detta är numera standard för storskalig vindkraft men görs normalt inte för småskalig vidkraft, produktionen skulle troligen kunna förbättras om verket var optimerat för läger vindhastighet och vind med viss turbulens. Elanslutning; det krävs ett bra elnät för att kunna koppla in ett gårdsverk, över- och under-spänningar kan uppstår om nätet är för svag, obalans mellan faser ökar störningarna, nätförstärkning kan bli en stor kostnad för den som vill skaffa gårdsverk. Hög tillgänglighet; småskaliga vindkraftverk kräver service och underhåll, det uppstår fel som orsakar driftstopp, hur ofta beror på fabrikat, modell och verk, när en tillverkare försviner från marknaden försvinner också service leverantören. Kostnad per kwh; punkterna ovan, var för sig men ofta i kombination gör att en solcellanläggning ofta farmstår som ett bättre alternativ för den som vill bli egenproducent av förnybar el.
Säkerhet Det haveri som inträffade våren 2013 visade hur viktigt det är att även små vindkraftverk konstrueras och tillverkas så att de uppfyller högt ställda krav på säkerhet. Den haverirapport som togs farm av Arbetsmiljöverket pekar på flera svagheter som bör inspekteras och vid behov åtgärdas så att de inte orsakar fler haveri. Säkerheten diskuterades ingående vid nätverksmötet i juni. Förutom de svagheter som nämns i haverirapporten diskuterades ytterligare åtgärder som skulle kunna göras för att minsk risken för haveri. Följande punkter sammanfattar diskussionen, vad krävs för att ett småskaligt vindkraftverks skall vara rimligt säkert: Två separata och oberoende bromssystem som var för sig kan bromsa/stoppa rotorn även om den går med övervarv. Helst bör det ena verka så att vingarnas dragkraft minskas (aerodynamisk broms). Bromsar som normalt är låsta och måste aktiveras för att släppa gör att bromsen behåller sin funktion även om fel i t.ex. hydraul kretsen skulle inträffa. Parkeringsbroms från lastbil eller elektiskt aktiverade broms-ok skulle kunna ge denna extra säkerhet. Bromsar som kräver hydraul tryck för att aktivers kan lätt sättas ur funktion t.ex. av en läckande packning. Den inbyggda broms som vissa generatorer är utrustad med har inte tillräcklig bromsförmåga, den kan vara ett komplement men kan inte ersätta något av de två huvudbromssystemen. Styrsystemet måste vara konstruerat för att hantera alla tänkbara driftfall och felsituationer. Vindmätare, andra givare och systemets funktion bör övervakas så att fel kan upptäckas och verket stoppas på ett kontrolerat sätt. För den som håller på att välja leverantör och verk är rådet entydigt Välj ett certifierat verk. I de tester som krävs för certifiering verifieras att verket uppfyller de viktigaste säkerhetskraven, att som konsument själv kunna bedöma ett verks säkerhet är i parktiken inte möjligt. Vindläget Att ett bra vindläge är en grundförutsättning för all vindkraft är en självklarhet för alla som har grundläggande kunskaper om vindkraft. Det byggs inga storskaliga vindkraftverk utan att det först gjorts noggranna datorberäkningar som också oftast kompletteras med vindmätningar på den aktuella platsen. Att bygga ett vindkraftverk utan att först noga kartlägga vindförhållandena innebär att man tar en mycket stor risk, det går helt enkelt inte att beräkna eller förutsäga vilken produktion verket kommer att få. Tvärt emot bättre vetande byggs de flesta småskaliga vindkraftverk utan föregående noggrann kartläggning av vindförhållandena. Serösa leverantörer upplyser om vindlägets betydles och kan hjälpa till med en bedömning baserad på nerräknad vindkartering och en uppskatting av inverkan av hinder som byggnader och vegetation. Produktions beräkning med hjälp av WindPro har gjorts i några enstaka fall men ingen av medlemmarna i nätverket hade en sådan beräkning som beslutunderlag. Kostaden för beräkning eller vindmätning upplevs som för hög i synnerhet om man jämför med den totala investeringen för ett småskaligt vindkraftverk. Mycket hade varit vunnit om de som funderar på att skaffa ett småskaligt vindkraftverk först skaffar en vindmätare som loggar mätdata och montera den på någon form av enkle stagad mast typ byggställning eller flaggstång. Som exempel, en person som kontaktade projektet för att få råd inför installation av ett litet vindkraftverk i Växjötrakten fick rådet att skaffa en vindmätare och
gjorde så. När mätningen pågått en tid återkom han för att diskutera resultatet. Mätningen visade att medlevinden vara betydligt läger än han hoppats på och dessutom var vinden starkt turbulent. Mätningen bekräftad den information han fick inledningsvis men det krävdes en mätningen för att övertyga. Tyvärr blev det inget småskaligt vidkraftverk men å andra sidan kunde vi bidra till att stoppa ett projekt som inte hade förutsättningar at lyckas. Ingen av medlemmarna är helt nöjd med sitt verks produktion. Till en del beror det på fabrikat och modell men det är bara en del av förklaringen. Produktionssiffor publiceras normalt inte men flera leverantörer bekräftar att de har verk som i ett läge ger en mycket bra produktion medan samma typ av verk i ett annat läge kan ha betydligt läger produktion. Småskaliga vindkraftverk monteras normalt på 20 40 meter höga tron, höjder där turbulens orsakad av olika hinder ofta är kraftig. Byggander, träd och variationer i lanskapet ger upphov till turbulens som kvarstår 100- tals meter bakom hindret. Ofta hänvisas till en enkle tumregel som säger att viden störs upp till dubbla hinderhöjden och att störinge kvarstår 20 gånger hindret höjd i lä av hindret. Regeln i sig är säkert riktig men om det finns flera hinder eller vinden innan hindret på något sätt är störd får man lät en underskattning av störningens utbredning och höjd. Välj verk baserat på vindläget Den som planerar att bygga ett storskaligt vindkraftverk kan genom att utgå från platsens vindförhållande välja det fabrikat och den modell som bäst passar platsens vindförhållande och kan på så sätt välja det verk som är optimalt för platsen. När det gäller småskaliga vindkraftverk finns inte något motsvarande utbud och det är framförallt inte möjligt för en vanlig konsument att bedöma vilket verk som är mest effektivt på den aktuella platsen. Frågan har dikuteras i nätverket. Flera medlemmar har noterat stora svängningar i produktionen när man noga följt produkten under några minuter. Variationerna ser ut att vara större än vad som kan förklaras med variation i vindhastighet. Eftersom medlemmarnas verk har assynkron generator och går med konstant varvtal skulle en förklaring kunna vara att en måttlig förändring av vindhastigheten förstärks genom att löptalet (bladspetsens hastighet/vindhastigheten) förändras och därmed ger en lägre effektkoefficient. Två av ägarna håller på att modifiera sina verk för att sänka periferihasigheten och byta vingar. Förhoppningen är att de åtgärderna skall ge bättre lågvindsegenskap och jämnare produktion. Tanken är att det man förlora i vid högre vindhastigheter (som är ganska få timmar) mer än väll uppvägs av en bättre produktion de många timmarna med låg vindhastigheter. Övriga i nätverket väntar spänt på resultaten. Elanslutning Vårt elnät är byggd som ett distributionsnät. För att tillåta anslutning av gårdsverk kräver ofta elnätsbolaget förstärkning av elnätet som helt eller delvis bekostas av den som vill anluta en småskalig produktionsanläggning. Det är viktigt att man tidigt kontaktar elnästbolaget och tar reda på vad elanslutning och ev. förstärkningar kommer att kosta. På vissa ställen är det inte ekonomiskt försvarbart att installera ett gårdsverk. Elnätsbolagens har olika hantering och policy för prissättning vilket ger stora variationer i kostaden för elanslutning. Det som kanske inte är lika känt men som flera ägare bekräftar är att det trots elnätsbolagets godkännande kan förkomma problem som beror på för svagt elnät. Obalans mellan faser och olika driftfall kan ge över eller underspänning som kan skada både vindkraftverket och annat som ägaren och grannar har anslutet till elnätet. Detta verkar inte var ett vanligt problem men för de som drabbas kan det bli kostsamt och kan i värsta fall leda till att produktionen måste stoppas.
Hög tillgänglighet Driftstörringar och stillestånd kan snabbt förstöra en kalkyl. Det krävs många drivtimmar under många år för att räkna hem ett småskaligt vindkraftverk. De flesta av nätverkets medlemmar har drabbats av detta på ett eller annat sätt. Stora fel som trasig girmotor (vilket flera drabbats av) ger dyra reperationer och långa stillestånd. Små fel kan ge lika långa stillestånd om det är svårt att få fram resevelar eller få service. Även om nätverkets medlemmar är särskilt drabbade eftersom deras leverantör gått i konkurs visar deras erfarenheter på hur beroende man är av tillgången på service och reservdelar och inte minst kunskap om det specifika verket. Det behövs regelbundna inspektioner och kontroller för att förebygga haverier. Alla småskalig vindkraftverk borde levereras med en plan för service och underhåll. Ingen av medlemmarna nätverket har fått en sådan plan på vad de bör kontrollera och vilket förebyggande underhåll som kärvs. Som exempel, bromsklossar slits och måste bytas i god tid innan huvudbromsens får minskad bromsförmåga. Kostnad per kwh Det finns några få exempel på småskaliga vindkraftverk som har en riktigt bra produktion. Dessa verk har förutsättningar att kostanden per kwh blir så låg att investeringen i alla fall på lite sikt blir lönsam. Men tyvärr är det alltför vanligt att småskaliga vindkraftverk inte når den fröväntade produktionen beroende på att vindläget överskattats ofta i kombination med att vindkraftverket inte har utlovade prestanda eller tillgänglighet. Kostanden per kwh blir för dessa ägare lätt så hög att de inte ens på lång sikt kan räkna hem sin investering. Osäkerheten om vindläget, vindkraftverkets prestanda och tillgänglighet ger en investeringskalkyl med stor eller mycket stor osäkerhet. Detta i kombination med dagens låga elpris är troligen en stor del av förklaringen till varför det säljs få små vindkraftverk. Fallande priser på solceller i kombination med att det med det är enkelt att beräkna produktionen gör att solceller i de flesta fall framstår som ett klart bättre alternativ för de som vill bli egenproducenter. Solceller har också den fördelen att de i princip är underhållsfira, helt tysta och kan monteras på befintliga byggnader så att man slipper ett högt torn på tomen.
Måluppfyllelse Ett nätverk för erfarenhetsutbyte har bildats och består av 8 ägare av småskaliga vindkraftverk. Samtliga äger verk som tillverkats av Kristianstadsföretaget Hannevind som gick i konkurs 2012. Det var inledningsvis svårt att hitta och rekrytera medlemmar till nätverket men det haveri som inträffade våren 2012 gjorde att flera ägare av liknande verk anmälde sitt intresse att delta. När företaget gick i konkurs försvann möjligheten att få service och flera verk hade drabbats av fel som behövde åtgärdas. Genom att få utbyta erfarenheter med ägare till liknande verk hoppades man få hjälp att hitta reservdelar och förslag på hur olika fel kan åtgärdas. Den 16 juni 2013 bildades nätverket vid en träff i Lövshult utanför Lammhult. Fem ägare deltog och under mötet berättade de om sina erfarenhete. Anteckningarna från mötet ger en allt annat än positiv bild. Endast två av de 5 verken var i drift, de övrig hade drabbats av olika fel och hade stoppats eller monterats ner för reperation. Olika lösningar diskuterades, flera ägare var på väg att göra modifieringar för att öka säkerheten men också för att förbättra produktionen. De lovade att dela med sig av erfarenheter och resultat så att de andra skulle kunna göra motsvarnade förbättringar om de visade sig ha förväntad positiv effekt. Arbetarskyddstyrelsens utredning av haveriet utanför Trelleborg blev klar i början av juni. Den pekar på flera alvarliga svagheter som kan orsaka fel och i värsta fall haveri. Ägare av liknade verk uppmanades att kontrolera och vid behov åtgärda de svaga punkter som utredingen identifierat. På nätverksmötet diskuterades de olika svaga punkterna ingående och hur de lämpligen skulle kunna åtgärdas. Vi kunde konstatera att verkens utförande hade ändrats under de år som tillverkningen pågått, en del tidigare verk hade byggs på annat sätt och de hade därför inte samma svagheter som det havererade verket (som var ett av de sista som tillverkats). Arbetarskyddsstyrelsen hade av konkursförvaltaden fått en lista med adresser till de som köpt verk av företaget, totalt 13 st. Vi fick tillgång till denna lista och kunde på så sätt via brev erbjuda de som ännu inte var med att ansluta sig till nätverket. Tyvärr var flera av adresseran inte aktuella men ytterligare tre ägare anslöt sig, tyvärr hade alla verk drabbats av fel och var inte i drift. En andra nätverketräff planeras så snart de som modifierat sina verk är redo att presentera resultaten av sina åtgärder. Informationsmail har skickats ut till medlemmarna flera gånger under hösten. Jag har också haft telefonkontakt med flera av medlemmarna. En webbplats för nätverket har påbörjats men en del återstår innan den kan publiceras. Detta projekt har genomförts i samverkan med EU-projektet RES-Chains och webbplatsen kommer som en del av detta projekt att färdigställas under februari. I samverkan med Miljökloka Hus www.miljoklokahus.se annordandes besöksdagar i november 2013. Miljökloka hus hade planerat att erbjuda besök av lågenergihus men tack vara samverkan kunde även besök hos egenproducenter erbjudas. Projektet bidrog med att rekrytera besöksmål med enegenproduktion av förnybar el samt ett informations möte på ett av besöksmålen, Mundekulla i Emmaboda Kommun. Totalt erbjöds 10 besöksmål med produktion av förnybar el (varav två med vindkraft). Totalt registreades drygt 100 besökare på de 10 besöksmålen varav 50 på informationsmötet i Mundekulla då även den nyinstallerade solcellsanläggingen också invigdes. Tyvärr var intresset för småskalig vindkraft väldigt lågt, inge anmälde sig till de två målen som hade ett småskaligt vindkraftverk. Informationsträffar; projektet har arangerat/bidragit med information om egenproduktion och småskalig vindkraft vid fyra tillfällen.
Informationsträff i Karlshamn 10/4, 35 deltagare. Ett samarrangemang med LRF och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet bidrog som diskussions ledare, med information om enegenproduktion och som expert för att svara på deltagarnas frågor. Av deltagran svarade över 25 att de övervägde att skaffa egen elproduktion med hjälp av solceller. Nationella vinkraftkonferensen i Kalmar 22/5. Sessionen Arena Småskalig Vindkraft arrangerades i samverkan med SViFs sektion för småskalig vidkraft. Ca. 80 av deltagarna på konferensen deltog i sessionen. På agendan fanns bl.a. Nettodebitering statusrapport från utredingen Tillstånd, myndigheter, finansiering och formalia Hur ser det ut i snårskogen? (en tillverkares erfarenheter) Energimyndighetens syn på Småskalig vindkraftverk Small Scale Production a key component in the proposed Polish strategy for renewable energy Allt går inte som man tänkt sig Säkerhet och certifiering Giraffen en ny innovativ lösning Fastighet 2013, Kalmar 3/10, 130 deltagare. Vi bidrog med en prestation om egenproduktion och ytterligare information i Energikontor Sydosts utställningsmonter. Informationsträff i Mundekulla, Emmaboda 23/11, ca 50 deltagare. På ett av besöksmålen arrangerades också en välbesökt informationsträff då även den nyinstallerade solcellsanläggingen också invigdes Kommunalrådet i Emmaboda Kommun. Utbildning energi och klimatrådgivare i Sydöstra Sverige, Ekerum, Öland 20/5, ca. 25 deltagare. Projektet bidrog med presentationen/lektionen omfattad bl.a. bygglov, elanslutning, elhandel, elcertifkat, frågor som är samma oberoende om egenproduktionen skall ske med vind eller sol. Deltagranas frågor gällde nästan uteslutande solceller. De som kontaktar EKR för råd om egenproduktion är nästan undantagslöst intresserade av solceller. Utvärdering av arbetssätt För ett aktivt nätverk krävs engagerade medlemmar. Medlemmarna bör ha ett gemensamt intresse och se att den tid de lägger ner ger motsvarande nytta. Det var inledningsvis svårt att rekrytera medlemmar och det kan till en del bero på att nyttan för medlemmarna inte vara tillräckligt tydlig. De som har anslutit sig tillnätverket har alla hamnat i en besvärlig situation då leverantören gick i konkurs och de har därför sett nätverket som en möjlighet att få hjälp att få igång sina verk och/eller att få tipps om vad som kan göras för att få verken att fungera bättre. Den ursprungliga tanken att nätverket skulle kunna hjälpa de som funderade på att skaffa eget småskaligt vindkraftveverk har inte uppnåtts. Nätverkets medlemar har alla negativa erfarenheter men det är de positiva som skulle behövas för att hjälpa intresserad att själva våga investera.
Men genom projekt har vi kunnat kunna stödja ett antal ägare som råkat illa ut. Förhoppningsvis kommer de flesta ägarna att få igång sina vindkraftverk så att de i all fall till en del kan få tillbaka det de investerat. Även om deras negativa erfarenheter till stor del är knutet till en viss leverantör finns också en del generella slutsatser som kan dras, se Huvudresultat ovan. Nätverk av ägare (konsumenter) är svårt att etablera och få aktivt. För att man skall engagera sig och lägga ner tid vill man se en tydlig nytta vilket vi i detta projekt inte lyckades tydliggöra tillräckligt bra. Däremot har Energikontor-Sydost goda erfarenheter av nätverk av företag och andra aktörer som har ett tydligt gemensamt intresse t.ex. utveckling av biogas i regionen. Under projektet har vi mött företag och andra aktörer som visat intresse för ett nätverk som skall arbeta för ökad förnybar egenproduktion av el dock med solceller som huvudinriktning. Informationsträffarna har varit välbesökta och många har återkommit via mail eller telefon för att ställa kompletterande frågor. I flera fall har det resulterat i att man skaffat en egen solcellsanläggning t.ex. har en av deltagna vid träffen i Karlsman nu installerat 17 kw solpaneler på en ladugård utanför Karlshamn. Flera av de som deltog i Mundkulla har tagit in offerter och kommer troligen också att installera solceller. Det finns ett tydligt behov av merinformation om egenproduktion av förnybar el men intresset är nästan uteslutande kopplat till solceller. Pressartiklar har publicerats i samband med invigningen av det småskalig av vindkraftverket som nu sitter på nya entrén till Blekinge Tekniska Högskola. Projektet har bidragit som rådgivare till fastighetsbolaget genom att identifiera lämpliga verk och att utvärdera de offerter som man fåt in. Förutom i länets två lokaltidningar refererades invigningen också i Svens Vindkraft. Vi fick bra respons från media på besöksdagarna i November. Vi släppte ett antal pressreleaser som resulterade i notiser och vi hade en annons i sydostpress. Besöksdagarna gav också upphov till inslag i lokalradio. Information träffen i Mundekula refererades i pressen. Effekter i samhället Varje enskild anläggning för förnybar småskalig elproduktion ger i sig ett ganska litet bidrag till ökad produktion av förnybar el om man ser det ur ett regionalt eller nationellt perspektiv. Men som vi kan se Tyskland kan många små anläggningar tillsammans producera så mycket el att de t.ex. påverkar elpriset under vissa tider på ibland upplevs som ett hot av traditionella elproducenter. I klimat och energi strategin som tagits fram och av Klimatsamverkan Blekinge (där Energikontor Sydost är en av medlemmarna) är en av strategierna att man vill se en ökad småskalig elproduktion, i första hand med hjälp av solceller. Som 2020-mål har man satt 50 GWh solel vilket motsvara 2,5% av länets elförbrukning. Målet skulle t.ex. kunna uppnås genom att 10% av länets villor utrustas med en anläggning på 10 kw. Det är ett ambitiöst mål men solceller blir allt vanligare och försäljingen ökar snabbt. Under 2013 installerades t.ex. över 150 kw solceller på taket till ett varuhus i Karlshamn. Ordförandena i Klimat samverkan/kommissionerna i Bleking, Kalmar och Kronobergs län undertecknade ett gemensamt bred till regeringen dör de dels gav sitt stöd åt regeringens förslag om skatterabatt men också underströk vikten av att förlaget utformades så att det skulle gälla för
olika ägarformer t.ex. så att även andelsägare skulle kunna få del av skaterabatten. Projektet bidrog genom at ta fram förlag på innehåll i brevet. Brevet undertecknades och skickades i December. Brevet blev också underlag till insändare i lokapressen. En effekt som många noterat är att man som egenproducent blir mer energimedveten, man ser över sin förbrukning och jagar energitjuvar för att man skall bli så självförsörjande som möjligt. Tyvärr verkar det inte som denna effekt studerats vilket gör at vi idag inte vet hur stor effekten är men uppskattingsvis kan man som elkonsument minska sin förbrukning med 10-20% med enkla åtgärder och lite förändrat beteende. Genomförande Som nämnts ovan var det inledningsvis svårt att rekrytera medlemmar och projektet fick därför en trög start. Bland de som funderar på att bli egenproducenter är det i första hand solceller man funderar på. Under 2013 har vi bara fått några få frågor som gäller småskalig vindkraft och det vikande intresset visar sig också i att flera leverantörer försvunnit från marknaden vilket bekräftas av den uppdaterade marknadsöversikten. När så haveriet inträffade utanför Trelleborg våren 2013 fick småskalig vindkraft uppmärksamhet i pressen, tyvärr var det inge positiv uppmärksamhet. Ägaren ringde två dagar efter haveriet och vill diskutera sin situation. Vi kom överens om att jag skulle åka dit och se om det gick att dra några slutsatser om vad som inträffat. Det viktigaste var att försöka förstå om fler verk hade samma svagheter och därför riskerade att haverera. Ägaren hade varit i kontakt med Arbetarskyddsstyrelsen som gjorde en egen utredning som kom i början av juni.. Haveriet orsakade som tur var inga skador förutom på verk och torn. Ekonomisk begränsades ägarens förluster tack vara att försäkringsbolaget klassade både verk och torn som skrot och därför betalade ut en hyfsad ersättning. Ägaren valde att inte sätta upp ett nytt vindkraftverk utan har nu installerat solceller. Flera ägare av likande verk hörde av sig och undrade om de också kunde drabbas av liknande haveri och vad de kunde göra för att förebygga. Det nätverk som bildades fick därför en lite annan inriktning än vad som var tänkt från början. Men det stora intresset från ägarna och att det var ytterst angeläget att förhindra ytterligare haveri gjorde att nätverket inriktades på att hjälpa befintliga ägare. Besöksdagar arrangerades i november i samverkan med Miljöklokahus då vi såg att det fanns synergier bl.a. vad gäller marknasföring. Intresset för egenproduktion bekräftades av att mänga vill titta på solceller men tyvärr var intresset mycket litet för att besöka de två småskaliga vindkraftverk som fanns med bland besöksmålen. Rådgivning har varit pågående aktivitet underhela projektets löptid. Förutom frågor från allmänheten har vi kontaktas av företag, tjänstemän och politiker som velat veta mer om egenproduktion.