Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket föreskriver med stöd av 9 förordningen (1997:1121) om farledsavgift följande. 1 Dessa föreskrifter innehåller villkor för att få reducerad farledsavgift enligt 15 Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2014:X) om farledsavgift. Definitioner 2 Följande definitioner används i dessa föreskrifter: 1. Med ammoniakslip menas ammoniak som vid användande av SCRanläggning släpps ut med rökgaserna när tillsatt urea inte förbrukats. 2. Med EIAPP-certifikat (Engine International Air Pollution Prevention) menas ett certifikat enligt 2008 års NOx-kod 1, som styrker att fartyget släpper ut kväveoxider enligt gränserna i bilaga sex till MARPOL 73/78. 3. Med kväveoxidreduktionscertifikat (NOx-reduktionscertifikat) menas ett certifikat som utfärdats av Sjöfartsverket enligt 15 Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2014:X) om farledsavgift. 4. Med kväveoxidreduktionsintyg (NOx-reduktionsintyg) menas ett intyg enligt 9 på vilket en för mätningarna ackrediterad mätorganisation styrker att mätningarna har utförts enligt dessa föreskrifter och att vad som uppges i mätrapporten i övrigt är riktigt. 5. Med NOx-utsläpp menas emissioner av kväveoxider. 6. Med SCR menas anläggning som med selektiv katalytisk reduktion (Selective Catalytic Reduction) minskar NOx-utsläppen. Kväveoxidreduktionscertifikat 3 För att utfärda ett NOx-reduktionscertifikat krävs att värdet för fartygets kväveoxidutsläpp till luft är mindre än 6 gram per kilowattimme och i de fall motorer har utrustats med SCR och urea används som reduktionsmedel ska ammoniakslipen i de avgående rökavgaserna kontrolleras och får inte överskrida 20 ppm, korrigerad till 15 % O 2. 1 Den vid MARPOL 73/78:s partskonferens 27 september 1997 antagna NOx-koden, senast ändrad genom resolution MEPC.177(58). 1
Utsläppsvärdet ska styrkas i en mätrapport enligt 4-7 och på ett NOx-reduktionsintyg enligt 8. För att ett NOx-reduktionscertifikat ska utfärdas krävs vidare att redaren vidtar de åtgärder som framgår av 6-7 NOx-reduktionsintyget och mätrapporten ska lämnas till Sjöfartsverket för granskning och utfärdande av NOx-reduktionscertifikat. Kopior av NOxreduktionsintyget och mätrapporten samt originalet av NOxreduktionscertifikatet ska förvaras ombord på fartyget under certifikatets giltighetstid. Ett NOx-reduktionscertifikat gäller tre år från utfärdandet. Mätning, mätrapport samt egenkontroll och uppföljning av funktion och användning av NOx-reducerande installationer 4 Ett fartygs utsläppsnivå av kväveoxider (NOx), och i de fall urea används som reduktionsmedel i katalysatorer även utsläppsnivå av ammoniak (NH 3 ), ska mätas så att ett säkert, representativt och tillförlitligt mätresultat uppnås. Mätningarna ska utföras av en mätorganisation ackrediterad för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Mätningarna får även utföras av en mätorganisation som har ackrediterats för mätning enligt dessa föreskrifter av ett ackrediteringsorgan som har tecknat avtal med Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) om ömsesidigt erkännande av ackrediteringar. Uppgifter om mätorganisationens ackreditering ska biläggas mätrapporten. 5 Mätningarna ska utföras i enlighet med den Internationella standardiseringsorganisationens mätstandard ISO 8178 avseende testcykel för respektive maskiner 2 och 2008 års NOx-kod 3. Sjöfartsverket kan efter särskild ansökan godkänna att mätningar sker i enlighet med andra regelverk och standarder inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att likvärdiga mätresultat uppnås genom dessa regelverk och standarder. I de fall flera motorer är kopplade till en och samma NOx-reducerande utrustning 4 ska NOx-utsläpp och, i förekommande fall, ammoniakslip mätas dels när alla inkopplade motorer körs, dels när enbart en av de anslutna motorerna körs. Mätresultaten enligt ovan och uppgifter enligt 6 och 7 ska presenteras i en mätrapport. För nybyggda fartyg kan ett EIAPP-certifikat med tillhörande tekniska dokumentation ersätta mätningar och mätrapport som underlag för NOxreduktionscertifikat. Ett NOx-reduktionsintyg undertecknat av fartygets redare eller ägare ska lämnas även i detta fall. 6 Tillsammans med tillverkaren av utrustningen eller anlitad mätorganisation ska redaren även redovisa följande i mätrapporten. 2 Standarden finns tillgänglig hos SIS-Swedish Standards Institute. 3 Den vid MARPOL 73/78:s partskonferens 27 september 1997 antagna NOx-koden, senast ändrad genom resolution MEPC.177(58).. 4 Exempelvis efterbehandling med SCR-katalysator 2
1. Vilken eller vilka åtgärder som vidtagits för att kontinuerligt reducera fartygets utsläpp av kväveoxider. 2. Hur åtgärdens kväveoxidreducerande kontinuerliga funktion säkerställs. 3. Hur åtgärdens kväveoxidreducerande funktion kan verifieras. Plomberingar, förseglingar, registrering av relevanta driftdata, underhållsrapporter, övrig dokumentation eller andra metoder som används för verifieringen ska framgå. 4. Hur uppföljning och kontroll av åtgärden säkerställs. När SCR med urea som reduktionsmedel används ska även dokumentation som verifierar att ammoniakslipen i de avgående rökavgaserna inte överstiger 20 ppm, korrigerad till 15 % O 2 bifogas mätrapporten. 7 När SCR används som NOx-reducerande åtgärd ska uppföljning och kontroll av dess användning verifieras antingen med uppgifter om bunkring och åtgång av reduktionsmedel samt om motorernas gångtid eller med data från system som kontinuerligt styr driften av SCR eller med någon annan av Sjöfartsverket godkänd metod för att kontrollera driften av SCR. Uppgifterna ska lagras digitalt samt föras in i maskindagboken eller i den kombinerade skepps- och maskindagboken. När Humid Air Motor-teknik (HAM) används ska dess användning och funktion säkerställas genom att spolluftkylaren demonteras och det mellanstycke som monteras i dess ställe varaktigt plomberas. Om ett fartyg önskar behålla spolluftkylaren i position genom att ändra dess funktion till att förvärma spolluften då maskinen arbetar under låg belastning, för att därigenom minska kväveoxidutsläppen, kan detta godtas under förutsättning att värmeväxlarens anslutningar uteslutande medger förvärmning. De vitala delarna för systemets kväveoxidreducerande funktion ska därefter plomberas. Uppföljning och kontroll av HAM sker genom att plomberingen kontrolleras och att detta noteras digitalt, i maskindagboken eller i den kombinerade skepps- och maskindagboken. När andra metoder än SCR eller HAM används ska uppföljning och kontroll av användningen av de NOx-reducerande åtgärderna beskrivas i mätrapporten enligt 6 och godkännas av Sjöfartsverket. Kväveoxidreduktionsintyg 8 Om mätrapporten visar att ett fartyg har ett framräknat värde för NOxutsläpp, som är mindre än 6 gram per kilowattimme och ammoniakslipen enligt 3 och 6 inte överskrids samt att användningen av de kvävereducerande åtgärderna har säkerställts, ska den ackrediterade mätorganisationen utfärda ett NOx-reduktionsintyg på en av Sjöfartsverket fastställd blankett. Utsläppsnivåerna av kväveoxider för varje huvud- och hjälpmotor på fartyget samt i förekommande fall utsläppsnivån av kväveoxider för de motorer som har kopplats till en och samma NOx-reducerande utrustning ska anges på NOx-reduktionsintyget med två decimaler uttryckt som gram kvävedioxid per kilowattimme (gram/kwh) av nominell effekt. 3
Utsläppsnivåerna ska gälla vid 75 % motorbelastning för huvudmaskineriet och 50 % motorbelastning för hjälpmaskineriet vid stabila driftförhållanden. På intyget ska även redovisas ett framräknat värde för fartygets NOx-utsläpp i gram/kwh för den totalt installerade maskineffekten. Värdet för fartyget beräknas utifrån de angivna utsläppsnivåerna för varje huvud- och hjälpmotor vid 75 % respektive 50 % belastning och den totalt installerade maskineffekten. Dessutom ska i förekommande fall den vid mättillfället uppmätta och beräknade förbrukningen av urea eller annat använt reduktionsmedel samt ammoniakslipen för katalysator och vattenförbrukningen för vatteninjektion, mätt per gångtimme vid den belastningsnivå som framgår av andra stycket, anges på NOx-reduktionsintyget. 9 NOx-reduktionsintyget ska förnyas senast tre år efter utfärdandet, varvid förenklade kontrollmätningar enligt 6.3 Simplified Measurement Method i 2008 års NOx-kod 5 ska utföras. I de fall NOx-reduktionsintyget baserats på EIAPP-certifikat ska gällande EIAPP-certifikat med tillhörande tekniska dokumentation och ett NOx-reduktionsintyg undertecknat av fartygets redare eller ägare lämnas in. Kontroll av kväveoxidreduktionscertifikat 10 Ett fartyg ska när Sjöfartsverket begär det, och i samband med förnyelse av ett NOx-reduktionscertifikat, på sätt som anges i 6 och 7 kunna visa att de kväveoxidreducerande åtgärderna upprätthålls på fartyget. För ett fartyg som inte längre uppfyller villkoren för NOxreduktionscertifikatet ska Sjöfartsverket förklara att certifikatet är ogiltigt. Ett certifikat som har förklarats ogiltigt ska snarast återsändas till Sjöfartsverket. 11 Om det ombord på ett fartyg som har NOx-reduktionscertifikat har gjorts förändringar av mätutrustningen eller i utrustning som har betydelse för minskningen av kväveoxidutsläppen till luften ska detta genast noteras digitalt, i maskindagboken eller i den kombinerade skepps- och maskindagboken, samt senast vid påföljande hamnbesök meddelas Sjöfartsverket. En kontroll av att aktuella förändringar av utrustningen inte har påverkat den NOx-reducerande utrustningens funktion kan göras av en ackrediterad mätorganisation. Den ackrediterade mätorganisationen ska därefter säkerställa att avsedd funktion och användning av systemet för kväveoxidreduktion sker enligt inlämnade beskrivningar enligt 6 och 7 samt utfärda ett intyg om att kontrollen har skett. Detta intyg ska snarast skickas till Sjöfartsverket. 12 Ett fartyg vars NOx-reduktionscertifikat har förklarats ogiltigt kan efter ny ansökan med underlag enligt 3 få ett nytt certifikat. 5 Den vid MARPOL 73/78:s partskonferens 27 september 1997 antagna NOx-koden, senast ändrad genom resolution MEPC.177(58). 4
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2009:12) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift ska upphöra att gälla. På Sjöfartsverkets vägnar ANN-CATRINE ZETTERDAHL Jaak Meri (Samhälle) Utgivare: Gunilla Malmlöf, Sjöfartsverket, Norrköping ISSN 0347-531X 5