Moderaternas eftervalsanalys 2014 Insikter för framtiden från valförlusten
Innehåll Inledning 5 1. Disposition 7 2. Syfte och mål 7 3. Övergripande slutsatser 8 3.2 Fyra slutsatser 8 4. De fyra slutsatserna - fördjupning 10 4.1 Vikten av fortsatt ansvars tagande för ekonomin och att vara regeringsdugliga 10 4.2 Behov av ny politik, särskilt i jobbfrågan 11 4.3 Välfärden och integration 13 4.4 Organisatoriska brister 16 4.5 Övriga sakfrågor som påverkade valrörelsen 18 5. Omvärldsfaktorer som påverkade valutgången 20 6. Tidigare eftervalsanalyser 21 7. Valresultatet 22 7.1 Slutsatser 22 7.2 Vad innebar resultatet till riksdagsvalet? 22 7.3 Valresultatet i olika väljargrupper, geografiska skillnader och väljarflöden 25 7.4 Valresultatet hos prioriterade målgrupper 27 7.5 Plånboksfrågan 28 7.6 Den mediala rapporteringen 28 8. Valrörelsen 29 8.1 Slutsatser 29 8.2 Valåret 2014 32 8.3 Kampanjens upplägg 33 8.4 Startkampanj 34 8.5 Förtidsröstning Jobb eller bidrag, valet är ditt. 35 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 3
8.6 99-timmarskampanj Allt börjar med jobben 36 8.7 Samtalskampanj Hallå Sverige! 36 8.8 Sociala medier 38 8.9 Särskilda kampanjer och vertikala målgrupper 40 8.10 Moderater i utlandet 2014 41 8.11 Tillgänglighet och främmande språk 42 8.12 Annonsering 43 8.13 Allianskampanjen 44 9. Sidoorganisationernas kampanjer 46 9.1 Slutsatser 46 9.2 Moderata ungdomsförbundets kampanj 47 9.3 Moderatkvinnornas kampanj 48 9.4 Moderata Seniorers kampanj 50 9.5 Öppna Moderaters kampanj 51 10. Förankringsarbete 52 4 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
Inledning På uppdrag av partistyrelsen har eftervalsanalysgruppen utvärderat Moderaternas centrala valrörelse 2014. Syftet med utvärderingen har varit att belysa framgångar och motgångar i 2014 års valrörelse, så att politiken och arbetssättet kan förbättras. Målet är att insikterna i denna rapport ska lägga grunden för ett bättre valresultat 2018, då Moderaterna och Alliansen tillsammans ska vinna tillbaka väljarnas förtroende att leda Sverige och påverka samhällsutvecklingen. Valet 2014 var en förlust för Moderaterna. Trots att valresultatet historiskt sett är vårt fjärde bästa, lyckades vi inte leva upp till de höga förväntningar som fanns med två lyckade riksdagsval i ryggen. Den omfattande reformagenda som vi började förverkliga 2006 hade allt mer ersatts med en ansvarsagenda, och hos väljarna avtog nyfikenheten på och förtroendet för Moderaterna i takt med den utvecklingen. I slutet av valrörelsen lyckades vi återhämta oss markant i opinionen, vilket visar att Moderaterna har en god förmåga att driva valrörelse och mobilisera de partiaktiva. Företrädarmässigt bars valrörelsen upp framför allt av partiordförande Fredrik Reinfeldt, som under valrörelsen ökade sitt förtroende långt bortom de egna väljargrupperna, inte minst genom starka insatser i de tv- och webbsända valdebatterna. För att förstå valförlusten räcker det dock inte med att studera valrörelsens sista månader. Orsakerna måste sökas längre tillbaka i tiden. År 2010 gjorde Moderaterna sitt historiskt bästa val och ökade sitt förtroende i väljargrupper som tidigare inte hade sökt sig till partiet, bland annat bland LO-medlemmar. Tyvärr började det förtroendet att urholkas tidigt under mandatperioden. Detta sammanföll med att den interna organisationen var i oordning och politikutvecklingen hade avstannat; vi misslyckades därmed att identifiera och besvara de samhällsproblem som människor såg som viktigast. Valrörelsen präglades också av en bristande frimodighet i partiet. Många av de väljare som röstat på Moderaterna för första gången 2010, valde i valet 2014 att gå tillbaka till det rödgröna blocket. Sverige har nu fått ett läge med en historiskt svag regering bestående av två partier som inte lyckades få det väljarstöd man hade satt som mål. Moderaterna tappade också väljare till Sverigedemokraterna. Dessutom ök ade antalet missnöjesröster och röster på lokala partier. Fler upplever också en ökad vi-och-dem -känsla mellan den egna situationen och den nationella debatten. Det finns en känsla i Sverige av att klyftorna mellan stad och land och den egna och andras situation växer. Detta ställer höga krav på Moderaterna att fokusera på de samhällsproblem som många upplever som relevanta, och det ställer krav på att forma en politik för ett sammanhållet Sverige. Det ökar också trycket på lokal lyhördhet och på att skillnaderna i politiken blir tydligare, samt att dessa skillnader blir grepp- MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 5
bara för människor. Avsaknaden av dominerande frågor, och otydliga skillnader mellan de stora partierna leder till att enskilda frågor styr människors val, och missnöjesröstandet tenderar att öka. Den rådande situationen i Sverige ställer också krav på Moderaterna internt. Våra medlemmar, kandidater och ledande företrädare behöver ha en bred förankring i olika delar av samhället som också får genomslag på vår politik. Det är därför oroande att antalet medlemmar i partiet minskar. Nya strategier för hur vi rekryterar medlemmar och utvecklar framtida ledare behövs därför. Att hitta tillbaka till oppositionen mot samhällsproblemen och utveckla vår politik inom fler områden, samtidigt som vi håller kvar vid vår princip om en ansvarsfull ekonomisk politik, är en viktig uppgift för partistyrelse, partiledning, länsförbund och andra delar av partiet under innevarande och kommande mandatperioder. Vi vill tacka alla de som bidragit till arbetet med eftervalsanalysen och delat med sig av sina erfarenheter, kunskaper och synpunkter. I vårt arbete har vi träffat många personer och organisationer utanför partiet, men naturligtvis även diskuterat vårt arbete hos ett sextiotal föreningar och förbund. Vi har även haft två möten med förbundens eftervalsansvariga och en öppen kanal genom vår hemsida dit runt 60 medlemmar och andra har lämnat synpunkter. Eftervalsanalysgruppen rapporterar till partistyrelsen, men ansvarar för alla analyser och rekommendationer. Ängelholm den 24 november 2014 Hans Wallmark, ordförande i eftervalsanalysgruppen Om eftervalsanalysgruppen Eftervalsanalysgruppen tillsattes i juni 2014 av partistyrelsen och består av följande personer: Hans Wallmark (ordförande), Anna König-Jerlmyr (Stockholm), Peter Danielsson (Skåne), Cecilia Magnusson (Göteborg), Fredrik Larsson (Värmland), Linda Frohm (Norrbotten), Liselott Florén, Rasmus Törnblom (Muf), Alexandra Anstrell (MQ), Margareta B Kjellin (Moderata Seniorer), Per Nilsson (kommunikations- och analyschef) och Mårten Strömberg (ombudsman Gävleborg). Hanna Elving har varit gruppens huvudsekreterare stort tack även till Maryse Forsgren, Christine Hanefalk, Linda Grängzell, Linda Kardell och Jacob Lindfors som har hjälpt till med arbetet. 6 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
1. Disposition Eftervalsanalysen är indelad i tio delar och två bilagor. Del ett är rapportens disposition. I del två redogörs för Moderaternas mål för valet 2014. I del tre och fyra diskuteras gruppens fyra övergripande slutsatser. I del fem tar gruppen upp ett antal omvärldsfaktorer som traditionellt sett påverkar valutgången. I del sex görs en genomgång av tidigare valanalyser. I del sju beskrivs valresultatet och i kapitel åtta och nio beskrivs och utvärderas Moderaternas och sidoorganisationernas kampanjer i valrörelsen 2014. I del 10 redogörs för eftervalsanalysgruppens regionala förankring och de möten gruppen haft. I appendix 1 finns tabeller över valresultatet i kommuner och landsting. I appendix 2 finns bilder på de huvudsakliga visuella enheter som användes i valrörelsen. 2. Syfte och mål Inför de allmänna valen 2014 hade Moderaterna fyra mål: 1. Vinna stöd för en majoritetsregering för Alliansen. 2. Locka en högre andel väljare än 2010 (30,06%). 3. Ingå i fler majoriteter i kommuner och landsting än 2010. 4. Genomföra minst 900 000 väljarsamtal. Det kan konstateras att av de fyra mål som sattes upp inför valet 2014 nådde Moderaterna endast ett av dem, målet att genomföra över 900 000 samtal. Eftervalsanalysgruppen har analyserat varför övriga mål inte nåddes, med särskilt fokus på fyra områden, det sakpolitiska innehållet, målgrupper och väljarrörelser, kampanj samt partiets organisation. Eftervalsanalysen är primärt en analys av anledningarna till valresultatet 2014 och inte Moderaternas färdplan mot valet 2018. MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 7
3. Övergripande slutsatser Det finns inga enkla förklaringar till varför ett parti förlorar ett val. Antalet fakt orer som påverkar väljarnas bedömningar och preferenser är många. Vad som styr hur över sju miljoner människor i Sverige väljer att lägga sin röst kommer nog för alltid, oavsett hur mycket statistik eller metoder som finns, vara omöjligt att ge det exakta svaret på. En valanalys är därför en förenkling av ett komplext skeende. Målet för eftervalsanalysgruppen är därmed inte heller att ge en fullständig redogörelse för valet 2014, utan att lyfta fram de faktorer som gruppen bedömer är viktigast för att förstå varför Moderaterna inte vann valet. Det finns två förutsättningar som är viktiga för att göra ett framgångsrikt val. Den första förutsättningen är att de frågor som ett parti driver även är de som känns mest angelägna för väljarna. När ett partis fokus sammanfaller med väljarnas fokus brukar det kallas att man lyckas sätta agendan. Den andra förutsättningen är att partiet lyckas vinna debatten i just dessa frågor. Båda dessa kriterier lyckades Moderaterna uppfylla i valen 2006 och 2010. I valet 2014 hade Alliansen störst förtroende i endast en av de sju viktigaste frågorna Sveriges ekonomi. Jobbfrågan hade minskat i betydelse för väljarna och återfanns först på plats nummer sex. Det är den lägsta placeringen för jobbfrågan sedan valet 2002. Moderaterna hade med andra ord, i jämförelse med 2010, lägre förtroende i de frågor som väljarna såg som viktigast. Dessutom var det andra frågor som var i fokus än de som Moderaterna var starkast i. Partiet misslyckades 2014 med de två grundläggande förutsättningarna för ett framgångsrikt val; Moderaterna lyckades inte sätta agendan och vann inte heller sakfrågedebatterna. 3.2 Fyra slutsatser Eftervalsanalysgruppens slutsatser kan sammanfattas i fyra punkter. Dessa punkter utvecklas vidare i kapitel fyra. 1. Ansvarstagande för ekonomin. Moderaterna lyckades väl med att behålla sin ställning som det mest ekonomiskt ansvarstagande och regeringsdugliga partiet. Inför valet 2018 är det nödvändigt att Moderaterna behåller och utvecklar denna position. 2. Behovet av ny politik. Moderaterna har under mandatperioden brustit i utvecklingen av centrala politikområden, och inte kopplat sin politik till en idémässig berättelse eller en vision för Sverige. Det gäller även jobbfrågan. Inför valet 2018 är det nödvändigt att Moderaterna utvecklar innehållet i sin politik. 8 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
3. Välfärden och integrationen. Den politiska debatten har i stor utsträckning kretsat kring ett antal samhällsproblem där Moderaterna delvis har saknat relevanta svar, samtidigt som debatten har skett på andra partiers villkor. Det gäller särskilt diskussionen om upplevda kvalitetsbrister i välfärden och integrationsfrågan. Inför valet 2018 måste Moderaterna vara bättre på att ge svar på dessa frågor. Det kräver politikutveckling. 4. Organisatoriska brister. Moderaterna genomförde en bra valrörelse med en historisk återhämtning i opinionen mot slutet. Under den första delen av mandatperioden hade dock partiet organisatoriska problem som fick en negativ påverkan på planeringen av valrörelsen och policyutvecklingen. Inför valet 2018 är det viktigt att Moderaterna drar lärdom av detta så att samma misstag inte upprepas. Ett lyckat val 2018 grundläggs av vad som görs 2015, 2016 och 2017. Det finns en paradox mellan att fortsätta att prioritera ordning och reda i ekonomin och samtidigt föreslå politikutveckling och fokus på reformer. Det är dock viktigt att Moderaterna kan finna balansen mellan de två. MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 9
4. De fyra slutsatserna - fördjupning I föregående kapitel redogjordes kort för de fyra övergripande slutsatserna. I detta kapitel fördjupas analysen. 4.1 Vikten av fortsatt ansvarstagande för ekonomin och att vara regeringsdugliga Moderaterna lyckades behålla sin ställning hos väljarna som det mest ansvarstagande och regeringsdugliga alternativet. Detta mycket tack vare det höga förtroendet hos Moderaternas företrädare. Fredrik Reinfeldt hade under hela mandatperioden de i särklass högsta förtroendesiffrorna. 42 procent av alla väljare ansåg att Moderaterna hade de mest kompetenta företrädarna. Även bland de som har bytt parti från Moderaterna var det en stor andel som ansåg att Moderaterna, och inte det parti som de valt, hade de mest kompetenta företrädarna. Vid sidan av Fredrik Reinfeldt är det två personer som sticker ut i förtroendemätningarna, Anders Borg och Carl Bildt. Regeringsdugligheten stärktes också av samarbetet inom Alliansen som under tio år både har prövats och utvecklats. Det är en styrka i relationen med väljarna. Allianssamarbetet skapar en trygghet i väljarnas val av ett borgerligt parti. Med en känd och färdigförhandlad politik vet man vad en röst på ett alliansparti innebär och vilket ansvar som går att utkräva, och av vem. Allianssamarbetet är en viktig del för att de borgerliga partierna även framöver ska uppfattas som regeringsdugliga och ansvarsfulla. Förtroendet i frågan om Sveriges ekonomi är starkt kopplat till synen på Moderaterna som ansvarstagande och regeringsdugliga. Socialdemokraterna ut manade Moderaterna under början av 2014 i frågan om Sveriges ekonomi. Enligt de opinionsmätningar som Moderaterna haft tillgång till tog Socialdemokraterna mark i ekonomifrågan och var ett tag under januari och februari nära att lyckas vinna förtroendeövertaget i frågan. Det ekonomiska läget kom dock att förändras och konjunkturen återhämtade sig långsammare än förväntat. Regeringen var här snabba med att ärligt beskriva det nya ekonomiska läget och anpassa politiken därefter, vilket föranledde krona-för-krona-utspelet. Efter det återtog Moderaterna den förlorade marken i ekonomifrågan. Under våren var det också tydligt att Socialdemokraterna blev mindre offensiva i ekonomifrågan för att under valrörelsen nästan helt överge den. På valdagen 10 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
upplevde 41 procent av väljarna att Moderaterna var bäst på att ta ansvar för svensk ekonomi, vilket kan jämföras med 27 procent för Socialdemokraterna. Precis som i valen 2006 och 2010 var Moderaterna 2014 det parti som hade störst förtroende när det gäller att sköta Sveriges ekonomi. Det är också den viktigaste anledningen till att människor valde att lägga sin röst på Moderaterna. Utmaningar framåt Inför nästa valrörelse finns tre centrala utmaningar. Den första är att Moderaterna inte kan ta för givet att förtroendet i ekonomi alltid kommer att vara högt. Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts höga förtroendesiffror och alliansregeringens hantering av finanskrisen är starkt bidragande till att ordning och reda i ekonomin blev Moderaternas paradgren. Partiets position behöver därför försvaras av nya moderata företrädare under hela mandatperioden fram till 2018. Sveriges ekonomi är den enskilt viktigaste frågan för att återvinna väljarnas förtroende i valet 2018. Det är unikt att ett parti som vinner ekonomifrågan inte vinner valet. Därför är den andra utmaningen för Moderaterna att all politikutveckling bör ta sin utgångspunkt i en ansvarsfull ekonomisk politik. Politiken behöver uppdateras och breddas inom en rad olika sakområden, men Moderaterna ska inte släppa ansvarstagandet för ekonomin utan fortsätta att hålla ett fast grepp om den för att även i valet 2018 ha störst förtroende i frågan. Den tredje utmaningen ligger i att tydligare koppla ansvarstagande för ekonomin till partiets vision för Sverige. Vi måste beskriva hur en stabil ekonomisk politik är ett verktyg för att nå andra politiska mål, exempelvis inom välfärden. Det är viktigt att en ansvarsfull ekonomisk politik inte reduceras till ett självändamål. En välskött ekonomi är en förutsättning för växande företag, fler jobb och en trygg välfärd. 4.2 Behov av ny politik, särskilt i jobbfrågan Moderaternas prioriterade sakfråga i valrörelsen var jobben. Det fanns två utmaningar med jobbfrågan i valrörelsen 2014. Den första och viktigaste var att väljarna inte längre tyckte att det var en av de viktigaste frågorna. Debatten kom istället att handla om välfärden. I valet 2006 och 2010 var jobbfrågan bland de tre viktigaste frågorna för väljarna, i 2014 års val kom den först på plats sex. Jobbfrågan ökade dock i relevans under valrörelsens sista veckor, vilket kan förklaras med att Moderaterna mot slutet äntligen fick frågan att ta plats i debatten. Den andra stora utmaningen var att skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i förtroendemätningarna var små. Båda partierna fick 32 procent MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 11
i Valus viktade siffror. Med tanke på att Socialdemokraternas politiska förslag var få och att de länge undvek att tala om jobbfrågan är det ett dåligt betyg till Moderaternas jobbpolitiska innehåll. Moderaterna lyckades inte heller med att sätta agendan om ungdomsjobben. Det hela skulle kunna sammanfattas med att Moderaterna i valrörelsen 2014 var bra på att prata om jobben, men dåliga på att förklara varför jobbfrågan var viktig och på så sätt göra den relevant för väljarna igen. Bristen på nytt sak politiskt innehåll, små skillnader i politiskt innehåll mellan partierna och att jobben inte lika tydligt kopplades till en större berättelse är huvudförklaringarna till detta. Jobbfrågan är inte en plånboksfråga utan det handlar, precis som frågan om Sveriges ekonomi, om grunden för att samhället ska bli bättre och om principen att människor ska kunna leva på sin lön. Utan fler arbetade timmar kan inte välfärden få mer resurser. Utan ett jobb och egen försörjning minskar människans makt över sitt eget liv. Utan fler jobb och fler vägar in i arbete kommer utanförskapet, särskilt bland utrikes födda, aldrig att minska. Det kopplar också till Moderaternas syn att välstånd skapas av företag och inte av politiken. Detta illustrerades i valfilmen Alla behövs som återger berättelsen om en thaikiosk och de människor som äger och driver den. Dock försvann detta bredare perspektiv till viss del under mandatperioden. Istället kom jobbskatteavdragen och reformer på andra områden att allt mer framstå som plånboksfrågor, särskilt då andra partier beskrev Moderaternas politik som en politik som endast gick ut på att sänka skatter. Moderaterna började också beskriva jobbskatteavdraget primärt som ett verktyg för fler jobb och inte tidigare som ett sätt att människor skulle få mer kvar av sin lön. En synpunkt som ofta framkommer gällande jobbfrågans betydelse för val av parti är att de flesta väljare redan har ett jobb och därmed är det svårt att göra jobbfrågan viktig. Det perspektivet missar dock att jobbfrågan var i fokus både i valrörelsen 2006 och 2010 trots att arbetslösheten var ungefär densamma nu som då. Utmaningar framåt Moderaterna är ett parti vars politik sätter ekonomi och jobb i fokus. Det är även här skillnaden är som störst mot övriga partier. Jobben är en stomme i Moderaternas politik och handlar i stor utsträckning om den enskilda människans möjlighet att försörja sig själv och därmed forma sitt eget liv. Arbetslinjen har också en moralisk dimension, att göra rätt för sig och bidra till det gemensamma. Politiken ska utformas så att det finns bra förutsättningar för nya arbetstillfällen att skapas och nya typer av jobb att växa fram. Därför är det centralt för Moderaterna att fortsätta utveckla sin politik och därmed tydliggöra skillnaderna mellan de politiska alternativen. Debatten handlar ytterst om jobb eller bidrag. 12 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
Jobbfrågan behöver fyllas med nytt sakpolitiskt innehåll och dessutom kopplas till värderingar, idéer och visioner om jobbens betydelse för individen, samhället och det gemensamma. I valrörelsen 2014 misslyckades Moderaterna med båda dessa uppgifter. Partiets berättelse kring Föregångslandet Sverige, om hur Sverige kunde utvecklas, försvann efter valet 2010 och ersattes inte med någonting nytt. Sverigebygget som lanserades under Almedalsveckan blev inte den framtidsvision som behövdes utan stannade, trots försök att lyfta visionen för Sverige, vid ett infrastrukturutspel. Sverigebygget upplevdes också som ett storstadsprojekt och landsbygdens delägarskap i programmet saknades. Utöver jobb och ekonomi bör politikutvecklingen omfatta hela bredden av Moderaternas politik, särskilt som jobbfrågan genomsyrar många andra frågor. Prioriteringen inför den kommande mandatperioden avseende politikutvecklingen bör vara att behålla förtroendet i frågan om Sveriges ekonomi, återta förtroendet i jobbfrågan och vinna mark inom välfärdsområdet. Partiet bör hålla detta fokus, och även när samhällsdebatten riktar blickarna mot andra frågor, komma ihåg att utan bäst politik och högst förtroende i ekonomi och jobb är det svårt att vinna val. Uppfattas partiet inte som bäst i jobbfrågan kommer Moderaterna inte nå framgångar i valet 2018. 4.3 Välfärden och integration Att grunda politiken på problem i människors vardag är, oavsett om Moderaterna är i regeringsställning eller opposition, viktigt för att vara relevanta för breda väljargrupper. Två områden som var problematiska under valrörelsen och mandatperioden var välfärdsfrågan och integrations- och migrationsfrågorna. Under 2012 skedde ett tydligt skifte i välfärdsopinionen. Missnöjet kring välfärdstjänster ökade, och det började växa fram en bild av att utvecklingen inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen gick åt fel håll. Debatten kring vinster i välfärden, Pisa-studien och kritiken mot privata aktörer spädde på detta. Det är mycket i välfärden som kan förbättras, men det är värt att poängtera att det missnöje som började växa inte var kopplat till den faktiska utvecklingen inom många välfärdsområden. De flesta är nöjda med hur den egna skolan, sjukvården eller äldreboendet fungerar. Människors missnöje handlade i högre grad om en upplevelse av att någon annan har fått det sämre och att välfärden totalt sett har försämrats eller blivit mer ojämlik. Den känslan var svår för Moderaterna att bemöta, men den fångades och späddes på av Socialdemokraternas mantra om att välfärden gått sönder. Moderaterna uppfattades inte som lyhörda för problemen. Situationen förvärrades av att det vid sidan av många myter kring brister i välfärden även fanns faktiska utmaningar och problem så som de fallande resultaten i skolan. MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 13
Efter att välfärden dominerat valrörelsen förändrades debatten närmare valdagen, ekonomi och jobb ökade i betydelse. Dock kom väljarnas viktigaste frågor på valdagen att bli två välfärdsfrågor, skolan och sjukvården. Cirka 13 procent av väljarna ansåg att Moderaterna var bäst i sjukvårdsfrågor. I skolfrågan var förtroendet också 13 procent. Det var dock högre än under stora delar av 2014 och 2013. Under det sista halvåret lyckades Moderaterna och Alliansen som helhet återfå en del förtroende i skolfrågan (Valu 2014, viktade siffror). Det är värt att notera att hela 18 procent ansåg att Moderaterna var bäst i frågan om vinster i välfärden, jämfört med 22 procent för Socialdemokraterna och 18 procent för Vänsterpartiet (Valu 2014, viktade siffror). Generellt är dock nivåerna i välfärdsfrågorna för låga för ett parti som har som ambition att nå ett väljarstöd på 30 procent. Det gäller särskilt skolfrågan. Integrations- och migrationsfrågan växte i betydelse under andra halvan av mandatperioden. Fler och fler upplevde att det finns problem med hur integrationen fungerar. Situationen är här tveeggad, dels finns en opinion för minskad invandring, dels en opinion som oroar sig för tilltagande främlingsfientlighet. Totalt sett bidrog migrationsdebatten och Sverigedemokraternas växande stöd till en negativ bild av utvecklingen i Sverige, något som drabbade Moderaterna extra hårt i egenskap av största regeringsparti. I brist på tydliga sakpolitiska konflikter i andra frågor, så som jobben, kom integrationsfrågan att få en betydande roll under hela valrörelsen. En majoritet av väljarna stödjer den nuvarande migrationspolitiken och vill inte begränsa invandringen på det sätt som Sverigedemokraterna vill. Samtidigt upplever många väljare att det finns stora problem med hur integrationen fungerar. Debatten i valet 2014 speglade inte detta utan handlade nästan uteslutande om migrationsfrågan och storleken på mottagandet. Diskussionen kom därmed i stor utsträckning att kretsa kring Sverigedemokraterna, och hur de andra partierna förhöll sig till dem. Integrationen och de faktiska utmaningar och problem som många människor upplevde hamnade i skymundan, och lyftes i liten utsträckning av media och av de etablerade partierna under valrörelsen. Moderaterna är ett parti som står för ett öppet Sverige präglat av mångfald och tolerans. Under regeringstiden har Moderaterna tillsammans med övriga Alliansen och Miljöpartiet ökat mottagandet och liberaliserat migrationspolitiken. Moderaterna är samtidigt ett parti som står för arbetslinjen och att alla människor som kommer hit ska komma in i samhället och kunna försörja sig själva. Att minska utanförskapet är en grundbult i den nya moderata politiken. Här finns stora utmaningar och partiet har vid flera tillfällen under regeringstiden försökt lyfta integrationspolitiska förslag, men debattläget, särskilt i media, 14 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
har gjort det mycket svårt. Diskussionen kom i stället att handla om hur dessa förslag förhöll sig till Sverigedemokraternas politik. Sett innan regeringstiden har Moderaterna varit ett parti som länge diskuterat och lyft upp problem med till exempel den lägre andelen sysselsatta bland utrikes födda. Lösningen har i dessa fall inte varit att minska migrationen utan att hitta lösningar för att öka integrationen, det vill säga jobb och språkinlärning. Moderaterna bör ha med sig att anledningarna till att de väljare som tidigare röstat på Moderaterna valt Sverigedemokraterna, utöver invandringspolitiken, är att Sverigedemokraterna positionerat sig bland annat i pensionsfrågan, jaktfrågan och lag och rätt. Det finns också inslag av det som brukar kallas missnöjesröstning. Däremot kände de väljarna ett starkt förtroende för Moderaternas företrädare och bland de som valde Sverigedemokraterna finns den största andel väljare som ångrar sin röst, cirka en av tio. Undersökningar visar att de flesta väljare som bytte parti från Moderaterna till Sverigedemokraterna gjorde det långt innan valrörelsen började. Det tyder på att vad som hände de fyra sista veckorna, inklusive valupptakten med öppna era hjärtan -talet sannolikt hade lite inverkan på denna grupp väljare då missnöjet med regeringen och Moderaterna hade vuxit under en längre tid. Utmaningar framåt Gällande välfärden ska Moderaterna inte acceptera Socialdemokraternas bild av problemen i välfärden men däremot se och formulera lösningar på de utmaningar i välfärden som väljarna upplever. Moderaterna kommer troligen inte under överskådlig tid att vinna förtroendemätningarna i välfärdsfrågorna, men partiet måste uppfattas som ett bra och trovärdigt alternativ även inom dessa områden. Det krävs en omfattande politikutveckling. Många av svaren kan vi få från medarbetarna och från dem som använder välfärdstjänsterna. Därför är dialog och en lyssnande attityd viktigt i arbetet med att utveckla välfärden. Partiet måste fortsätta uppmuntra sina företrädare att besöka och lära sig mer om välfärdens verksamheter, och bättre ta till sig och analysera de lärdomar som besöken leder till. Moderaterna bör också utgå ifrån våra värderingar om att välfärden ska vara gemensamt finansierad, av god kvalitet och att möjligheten att välja mellan olika alternativ är betydelsefull. Därutöver bör ställningstagandet om att kvalitet och valfrihet, inte driftsform, är det viktigaste förtydligas. Skolan skiljer sig från övriga välfärdsområden då skillnaderna mellan partierna, främst mellan Miljöpartiet och Vänsterpartiet och allianspartierna, är större. Dessutom står den svenska skolan inför stora utmaningar och går att koppla till MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 15
jobbfrågan. Moderaterna har här en viktig roll att fylla som det kunskapsbärande partiet. Onekligen har Moderaterna som Sveriges näst största parti ett ansvar att tydligare adressera frågor kopplade till migration och integration då de innebär stora utmaningar för samhället. Inför nästa val måste partiet därför utveckla sin migrations- och integrationspolitik. I utvecklingen av politiken och för att kunna identifiera samhällsproblemen har Moderaterna att ta ställning till såväl migration som integration. Moderaternas migrationspolitik grundar sig exempelvis i alliansregeringens migrationsuppgörelse med Miljöpartiet, partiets beslut om en human men reglerad invandring, samt att det är viktigt att fler EU-länder tar ansvar. Integration bör analyseras grundligt, och med fokus på de steg som leder fram till ett jobb och in i samhällsgemenskapen. Viktigaste av allt är dock att Moderaterna inte uppfattas blunda för de problem som finns, utan närmar sig migrations- och integrationsfrågan på ett sätt som besvarar de frågor och utmaningar som människor upplever och ser. Moderaterna ska på ett ansvarsfullt sätt arbeta för att ta fram förslag som syftar till att lösa de samhällsutmaningar som frågorna i dag medför. Moderaterna ska också fortsätta att vara tydliga med att arbetslinjen gäller för alla i arbetsför ålder i Sverige. När partiet adresserar frågorna är det viktigt att inte tappa kontrollen över den politiska kompassen och att inte påverkas av andra partiers beskrivning av verkligheten. Moderaternas uppfattning är att utbyte med andra länder, och att människor väljer att bosätta sig här, stärker Sverige och är bra för vårt samhälle. Det är av yttersta vikt att väljarna fortsätter att se på Moderaterna på det sättet, annars kommer partiet på sikt att bli marginaliserade. Bilden av Moderaterna som ett parti som värnar ett öppet samhälle får inte tas för given. Partiet måste under kommande mandatperiod kämpa för den bilden, och fortsätta att tala om och stå upp för våra värderingar. Fredrik Reinfeldts tal om öppna våra hjärtan på valupptakten i augusti är ett exempel på det. Det starka lokala ledarskapet i flera kommuner ett annat. Däremot bör den interna debatten inom partiet ta hänsyn till exempelvis hur nivåerna på mottagandet i olika kommuner ser ut, och vilka samhällsutmaningar det skapar för moderata företrädare lokalt. 4.4 Organisatoriska brister Den snabba upphämtningen i opinionen de sista veckorna innan valet visar att Moderaternas plan för valspurten fungerade. Skillnaderna mellan de två politiska alternativen belystes och partiet höll fast vid jobb- och ekonomiagendan. Partiledningen, länsförbunden, lokalföreningarna, sidoorganisationerna och ett stort antal enskilda medlemmar gjorde en kraftansträngning den sista månaden och Moderaternas mobilisering syntes på gator och torg. Målen för kampanjen 16 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
nåddes då Moderaterna var det parti som syntes mest och genomförde fler än 1,2 miljoner väljarsamtal. Förklaringen till valresultatet står dock inte endast att finna i den sista månadens kampanj utan måste sökas längre tillbaka i tiden. Moderaterna bar med sig organisatoriska problem under de första åren i mandatperioden som hade en betydande påverkan på planeringen av valrörelsen. Partiets ekonomi och bemanning var inte i ordning vilket resulterade i att ett antal nyckelpositioner byttes ut och tillsattes kort innan valet 2014. Valrörelseplaneringen kom därför att i viss mån påbörjas av personer som inte slutförde den, vilket exempelvis ledde till att den valplan som skulle fungera som det vägledande dokumentet genom valrörelsen hade mindre relevans, än vad den skulle kunna ha haft, för vad som faktiskt skedde och för vilka beslut som togs. Utan en gemensam och långsiktig plan som följdes under valrörelsen kom kortsiktiga vinster att prioriteras före de långsiktiga. Valrörelsen 2014 drevs snarare av reaktiva pressutspel än av en proaktiv strategi. Moderaterna kom därför att hantera valrörelsen i stället för att leda valrörelsen. Förutom organisatoriska utmaningar i riksorganisationen påverkades Moderaterna av åren i regeringsställning. Ett antal genomförda reformer började omprövas men få nya tillkom. Därtill satte debatten om sjukförsäkringen, skolan och sjukvården regeringen i en försvarsposition där ansvar gick före förändring, och de verkliga samhällsproblemen blev svåra att identifiera och adressera. Relationen mellan partiet och regeringskansliet fungerade inte optimalt. När partiet hanterade de interna problem som beskrivs ovan blev politik- och idéutvecklingen lidande. I det läget kom regeringskansliet att ta ett större ansvar även för partipolitiken, och ansvar och kontroll kom att gå före idéer. Det reflekterades inte minst i talespersonernas och de vertikala målgruppernas roller, där de utsedda företrädarna fick minimalt inflytande över politikens innehåll, och ett begränsat utrymme att utforma egna utspel. Det politiska innehållet blev därmed ofta för svagt för att ge avtryck och trovärdighet i debatten. Flertalet arbetsgrupper på olika nivåer tillsattes också, vilkas slutsatser och resultat inte togs till vara tillräckligt. Riskerna med nya förslag och utspel analyserades och kontrollerades noga. Resultatet blev en allt för välkontrollerad politik som bidrog till att frimodigheten gick förlorad, och Moderaterna betraktades som mindre visionära och nytänkande än i tidigare valrörelser. Utmaningar framåt Moderaterna har i dagsläget en budget i balans och en tydlig styrning över organisationen. Den situationen bör tas tillvara och en långsiktig plan och strategi för mandatperioden utformas. Det innefattar såväl rekrytering av medlem- MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 17
mar och medarbetare, och effektiv användning av de resurser som finns, som ett väl förankrat politikutvecklingsarbete. Strukturen och mandatet för talespersoner bör också ses över. Vikten av att ha frimodiga företrädare på alla nivåer är viktigt för politikutvecklingen. En långsiktig strategi lägger grunden för proaktivitet och hjälper personer i beslutsfattande position att fatta rätt beslut. Långsiktighet ger också utrymme till politikutveckling. Om partiet återigen hamnar i en situation där den dagliga hanteringen och kontrollen blir styrande för verksamheten kommer förutsättningarna för en valvinst 2018 att avsevärt försämras. 4.5 Övriga sakfrågor som påverkade valrörelsen I valet 2014 fanns en rad sakfrågor som, även om de inte engagerade alla väljare eller var relevanta i alla delar av landet, hade en inverkan på Moderaternas valresultat. Detta gäller till exempel jaktfrågor, pensionsfrågan, försvaret, och till viss del jämställdhet och miljö. Missnöjet med hur Moderaterna hanterat dessa frågor under regeringstiden var stort och även om partiet inom några områden, så som jaktfrågan, utvecklade sin sakpolitik närmare valet var debatten redan förlorad. Ett exempel på en annan fråga där Moderaterna straffades extra hårt i opinionen är pensionerna. Trots att Alliansen sänkt skatten för pensionärer mer än tidigare regering så växte missnöjet med pensionerna under mandatperioden, det berodde dels på att den så kallade bromsen slog in på grund av den ekonomiska krisen, dels på ökat missnöje med den skillnad i beskattning som föreligger mellan löner och pensioner. Socialdemokraterna gjorde pensionsfrågan till en av sina mest centrala och lovade kraftiga sänkningar av skatten på pensioner. Pensionärsorganisationerna var också mycket aktiva i debatten. Närmare valet kom dock Socialdemokraternas löfte att krympa till endast 50 kronor mer per månad för en genomsnittlig pensionär, vilket ledde till att missnöje riktades även mot Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna profilerade sig hårt under valrörelsen i pensionsfrågan, bland annat genom direktutskick till pensionärer. Vallokalsundersökningar visar att detta också gav resultat, och efter minskad invandring var pensionerna en av de viktigaste orsakerna till att rösta på Sverigedemokraterna. I efterhand kan sägas att Sverigedemokraterna utnyttjade den lucka mellan förväntningar och löften som Socialdemokraterna varit med att skapa. Ett annat exempel är försvarsfrågan där det finns ett missnöje hos delar av Moderaternas väljare. Försvarsfrågan är dock inte en prioriterad fråga hos majoriteten av väljarna och någon enstaka procent av väljarna anger att försvarsfrågan är den viktigaste frågan för valet av parti. De väljare som bytte parti 18 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
från Moderaterna på grund av försvarsfrågan bytte i huvudsak till Folkpartiet. Flödet till Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är i denna fråga litet. Inför nästa val måste Moderaterna vara mer lyhörda för villkor som rör äldre samt försvarets utveckling och uppgifter. Det finns även andra liknande frågor som är av betydelse, och där Moderaterna redan har en bra politik eller har goda möjligheter att utvecklas. Fler frågor skär också Sverige i ett stad och land -perspektiv som behöver ges mer uppmärksamhet, såväl externt som internt i Moderaterna. MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 19
5. Omvärldsfaktorer som påverkade valutgången Ett parti kan inte kontrollera allt som sker i en valrörelse eller under en mandatperiod. Det är därmed viktigt att konstatera att det faktum att Moderaterna förlorade valet inte uteslutande beror på faktorer som stod inom partiets kontroll. För Moderaternas fortsätta utveckling är dessa externa förklaringar inte av betydelse. Men det är betydelsefullt att nämna några av dessa omvärldsfaktorer då de hade betydande inverkan på hur mandatperioden och valrörelsen kom att utvecklas. Svårt att vinna en tredje gång. Historiskt sett finns få exempel på partier i utvecklade demokratier i övriga Europa som efter två mandatperioder med regeringsinnehav gör ett tredje framgångsval. Det brukar sägas att regeringsmakten tynger. Orsakerna till detta är flera. Väljarna uppfattar till exempel att de partier som suttit länge vid makten bär ansvar för de samhällsproblem man ser, vilket tenderar att göra regeringspartier defensiva. Det är även svårt att i regeringsställning vara visionsskapande och framåtblickande. Mot den bakgrunden framstår målen inför valet som väl högt uppsatta. Givetvis ska ett parti ha som mål att behålla regeringsmakten, men att dessutom efter åtta år i regeringsställning kraftigt öka sitt väljarstöd från en redan historiskt hög nivå var för optimistiskt. Den ekonomiska konjunkturen. Efter finanskrisen och den efterföljande utdragna lågkonjunkturen har världsekonomin och EUs medlemsländer inte återhämtat sig i den takt som förväntats. Den ekonomiska tillväxten i Sverige blev därmed lägre än vad som var prognostiserat under alliansregeringens sista år. Detta begränsade utrymmet för nya reformer, och därmed antalet nya politiska förslag som kunde presenteras i valrörelsen. Det gjorde även att sysselsättningen och arbetslösheten inte utvecklades i den takt som förväntats. Sammantaget försvårade det jobbdebatten. Granskning. Det finns ingen objektiv bedömning av den mediala rapporteringen. Upplevelsen från stora delar av partiet och de som varit verksamma i valrörelsen är dock att från det att Stefan Löfven tillträdde, fram till juni 2014, var svårt för Moderaterna och Alliansen att få positivt genomslag i media. Sifos mediemätningar bekräftar denna bild: sett till rapporteringen från Sveriges sex nyhetsledande redaktioner var Alliansen överrepresenterad i mängden kritiska artiklar (se kapitel 7.6). 20 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
6. Tidigare eftervalsanalyser I sitt arbete har eftervalsanalysgruppen valt att studera och lära av eftervalsanalyserna från de allmänna valen 2006 och 2010, samt av valet till Europaparlamentet 2009. Arbetsgruppen har fört samtal med den arbetsgrupp som analyserar Europaparlamentsvalet 2014. Ett syfte med det är att skriva en analys som i stor utsträckning kan användas i planeringen inför kommande valrörelser, och att partiet kan lära av sina erfarenheter både efter valsegrar och förluster. En slutsats av jämförelsen av 2006 års, 2010 års och 2014 års valanalyser är att samma problembeskrivningar återkommer. Moderaterna har svårt att vinna väljare i LO-kollektivet och att strukturen kring talespersonerna kan förbättras. Valanalysen 2006 påminner om vikten av att vara i opposition mot samhällsproblemen, och att alla delar av partiet behövs för att ge svar på väljarnas frågor samt att regeringen ensamt inte kan bära det ansvaret. Den typen av skrivningar finns inte med 2010 då valsegern gav lite utrymme åt självkritik och rekommendationer framöver. Överlag missar valanalysen 2010 behovet av att vidareutveckla Moderaternas jobbpolitik för att fortsatta behålla väljarnas förtroende och sätta agendan i samhällsdebatten. Jämförelsen mellan de allmänna valen och Europaparlamentsvalen är svårare då EP-valrörelsen i mycket högre grad är kandidatdriven och att väljarna ofta prioriterar olika frågor i valen. Supervalåret 2014, då båda valen skedde tätt på varandra, hade effekter på partiet främst organisatoriskt. EP-valrörelsen tog mycket kraft i form av planering och genomförande, vilket ledde till att planeringen inför valen i september försenades. MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 21
7. Valresultatet I detta kapitel redogörs för Moderaternas valresultat i riksdagsvalet. Kapitlet inleds med ett antal slutsatser som beskriver några av de mest relevanta slutsatserna för Moderaterna. De källor som har använts i beskrivningarna och analyserna av valresultatet i följande kapitel är i första hand SVTs vallokalundersökning (Valu), Valmyndigheten.se, Ipsos, Novus och Demoskop. 7.1 Slutsatser Moderaterna tappade totalt 6,7 procentenheter i valet 2014. Av de väljare som röstade på Moderaterna i valet 2010 och som valde ett annat parti i valet 2014 gick störst andel till Sverigedemokraterna, följt av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Detta baseras på Valus viktade siffror, det vill säga som är korrigerade för den snedfördelning i urvalet som Valu har. Valresultatet ger inte stöd för en vänsterpolitik. Allianspartierna tappade tillsammans 480 000 väljare. Samtidigt ökade S, V och MP sitt stöd med beskedliga 120 000 väljare. Även om opinionen låg till vänster i många sakfrågor, så som kritik mot skattesänkningar, och att fler väljare definierade sig som vänster än höger på valdagen, så fångades inte denna vänstervind fullt ut av de rödgröna partierna. Valet 2014 är på många sätt de lokala partiernas val. Lokala och ofta mindre partier vinner stort stöd på flera ställen runt om i Sverige. Moderaterna tappar väljare i nästan samtliga väljargrupper men andelen tappade väljare är extra stort bland äldre och boende utanför städerna. Sett i antalet väljare är tappet som störst i städerna. Jämfört med valet 2010 tappar Moderaterna stöd i nästan samtliga demografiska grupper. 7.2 Vad innebar resultatet till riksdagsvalet? Alliansen Alliansens gemensamma valresultat i riksdagsvalet blev 39,4 procent och de borgerliga partierna förlorade gemensamt regeringsinnehavet. 22 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
Moderaterna Moderaternas valresultat blev 23,3 procent i riksdagsvalet, 21,5 procent i landstingsvalet och 21,6 procent i kommunalvalet. Nedgången i riksdagsvalet var 6,7 procentenheter, 5,8 procentenheter i landstingsvalet och 4,6 procentenheter i kommunalvalet. Valresultatet markerar en kraftig tillbakagång på samtliga nivåer. Ur ett längre historiskt perspektiv är det dock värt att notera att resultatet i riksdagsvalet, trots tappet, är Moderaternas fjärde bästa val sedan den allmänna rösträtten infördes. 2014 års 23,3 procent är 2,9 procentenheter lägre än 2006 års resultat, men tydligt över 2002 års 15,3 procent, och även något över det mer normala valresultatet från 1998 på 22,9 procent. Minskningen i kommunalvalen var procentuellt sett mindre än i riksdagsvalet (cirka 18 procent jämfört med drygt 22 procent) och den totala röstsplittringen har minskat jämfört med 2010. 2014 var skillnaden mellan de som lade sin röst på Moderaterna i riksdagsvalet och de som gjorde det i valet till kommunfullmäktige 1,8 procentenheter, jämfört med 3,9 procentenheter 2010. Sett till antalet röster innebär årets riksdagsval att Moderaterna fick drygt 1 450 000 röster, ett tapp med närmare 340 000, jämfört med 2010. Allianspartierna tappade tillsammans närmare 480 000 väljare. Samtidigt ökade S, V och MP sitt stöd med 120 000 väljare. Det är framför allt Sverigedemokraterna som stärks, och ökar sitt stöd med drygt 460 000 väljare. Moderaterna tappar till samtliga partier, framför allt till SD, S och C. Centerpartiet Centerpartiets resultat blev 6,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Samtliga allianspartier tappade väljarstöd i valet 2014, men Centerpartiet uppvisade det procentuellt sett minsta tappet och är nu återigen det näst största borgerliga partiet. Centerpartiet går tillbaka i hela landet, även i traditionellt starka centerfästen, men tillbakagångarna är i gengäld inte särskilt dramatiska. Folkpartiet Folkpartiets valresultat blev 5,4 procent, vilket är en tillbakagång med 1,7 procentenheter. Folkpartiet tappar stöd i hela landet men står sig relativt sett bättre i och kring storstäderna än i övriga landet. Kommuner som partiet går fram i är i några fall traditionellt starka moderatkommuner. Procentuellt sett är en minskning med 1,7 procentenheter ett relativt stort tapp i förhållande till partiets storlek (ur det perspektivet rentav större än Moderater- MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 23
nas tillbakagång). Sedan 2006 då partiet noterade ett valresultat på 7,5 procent, har Folkpartiet tappat nästan en tredjedel av sitt väljarstöd. Kristdemokraterna Kristdemokraternas valresultat blev 4,6 procent, en tillbakagång med en procentenhet. Partiet backade en procentenhet även mellan valen 2006 och 2010. Den allra största tillbakagången fanns i Jönköpings län, medan Kristdemokraterna vann stöd i Stockholms stad. Socialdemokraterna Socialdemokraterna noterade 31,0 procent, en ökning med 0,3 procenten heter. Detta är Socialdemokraternas näst sämsta valresultat sedan den allmänna rösträttens införande. Sett till SVT:s vallokalundersökning och dess studier över väljarflöden har Socialdemokraterna, näst efter Sverigedemokraterna, de trognaste väljarna. 80 procent av de som uppgav att de röstade på partiet 2010 valde det igen 2014. I övrigt kommer ett nettotillflöde av väljare från Moderaterna och Folkpartiet medan förluster görs till Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. Miljöpartiet Miljöpartiets resultat blev 6,9 procent, vilket är en tillbakagång med 0,4 procentenheter. Miljöpartiet fortsätter att vara starka i storstadsområdena. Miljöpartiet tappar väljare till Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet men fick samtidigt ett tillflöde av väljare från allianspartierna, en del från Moderaterna och Socialdemokraterna. Vänsterpartiet Vänsterpartiets resultat i valet blev 5,7 procent, en liten ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2010. Resultatet ligger samtidigt 0,1 procentenheter under 2006 års resultat, vilket visar på att Vänsterpartiet uppenbarligen under lång tid haft svårt att locka nya väljare. Till skillnad från valet 2006 tappade partiet i valet 2014 väljare till Feministiskt initiativ. Vänsterpartiet fick ett tillflöde av väljare främst från Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men även i viss mån från allianspartierna. 24 MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014
Sverigedemokraterna Partiets valresultat blev 12,9 procent, en ökning med 7,2 procentenheter. Sverigedemokraterna har därmed mer än fördubblat sitt stöd jämfört med 2010. Södra Sverige är fortsatt Sverigedemokraternas starkaste region, men jämfört med 2010 märks stödet för Sverigedemokraterna nu tydligare i hela landet. Partiet ökade sitt stöd i riksdagsvalet i 286 av 290 kommuner. Feministiskt initiativ En uppstickare i årets val var Feministiskt initiativ som under de två sista veckorna innan valet såg ut att ha fyraprocentspärren inom räckhåll. Partiets valresultat blev till slut 3,1 procent, en uppgång med 2,7 procentenheter jämfört med 2010. Partiets stöd var högre i riksdagsvalet än i valen till kommuner och landsting. Samtidigt lyckades Feministiskt initiativ ändå ta mandat i 13 av de 21 kommuner där partiet ställde upp i, däribland Stockholm, Göteborg och Malmö. Inför 2014 års val fanns de endast representerade i Gudrun Schymans hemkommun Simrishamn. De nya väljarna har partiet framför allt lockat från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och endast i mycket liten utsträckning från allianspartierna. Flest väljare har man bland unga kvinnor, studerande och storstadsbor. 7.3 Valresultatet i olika väljargrupper, geografiska skillnader och väljarflöden Moderaterna tappar i stort sett bland alla demografiska och socioekonomiska grupper. Några rörelser som är extra intressanta att lyfta fram är: Röststödet i de olika åldersgrupperna har ungefär samma proportioner som 2006, även om nivåerna är mindre. Det lägsta stödet, 21 procent, finns bland väljarna som är under 30 år. Och det starkaste i gruppen 31-64 år, där stödet är cirka 25 procent. 2010 var spännvidden mellan det lägsta och högsta stödet betydligt högre än i detta val. Det beror på att Moderaterna till skillnad från förra valet inte gör ett lika starkt val bland väljare i medelåldern och bland pensionärer. Stort tapp bland medelålders väljare. I valet 2010 utmanades Socialdemokraterna som största parti i gruppen 31-64 år av Moderaterna. Så är inte fallet i årets val utan Socialdemokraterna är åter betydligt större i den väljargruppen. Även Sverigedemokraterna har stärkt sitt stöd bland medelålders väljare, och i storstäderna går även Miljöpartiet fram. Mindre fokus på plånboksfrågor, jobben och Sveriges ekonomi förklarar sannolikt Moderaternas tapp i denna grupp. MODERATERNAS EFTERVALSANALYS 2014 25