Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för att få hela förpackningskvantiteter eller pallkvantiteter. Teoretiskt sett kommer då lagerstyrningskostnaderna, dvs. summa lagerhållningskostnader och ordersärkostnader, att bli något högre än optimalt oavsett om man avrundar uppåt eller nedåt. De verkliga lagerstyrningskostnaderna kommer emellertid att bli ytterligare högre om man avrundar nedåt och inte bli lika mycket högre om man avrundar uppåt förutsatt att man uppnår samma servicenivå. Vad beror detta på? Svar: Om man avrundar nedåt, dvs. sänker orderkvantiteterna, måste säkerhetslagret ökas för att man skall kunna bibehålla sin servicenivå. Detta leder till att lagerhållningskostnaderna kommer att öka jämfört med de teoretiskt beräknade eftersom beräkning av ekonomisk orderkvantitet inte tar hänsyn till påverkan på säkerhetslager. Avrundar man i stället uppåt kommer man att kunna sänka säkerhetslagret och därmed reducera lagerhållningskostnaderna något. Signaturen Sten har skickat in följande svar som förklarar varför totalkostnaderna ökar mer om man minskar orderkvantiteten jämfört den ekonomiskt optimala än om man ökar den. Det beror på att ordersärkostnaden är exponentiellt avtagande och att lagerhållningskostnaden är linjärt ökande som funktion av orderkvantiteten. Därför kommer ordersärkostnaden i snitt att öka mer när man när avrundar EOQ nedåt än vad den miskar när man avrundar EOQ uppåt. Lagerhållningskostnaden däremot kommer minska lika mycket när man när avrundar EOQ nedåt som den ökar när man avrundar EOQ uppåt. Eftersom EOQ alltid inträffar när ordersärkostnaden är samma som lagerhållningskostnaden är det lätt att se i ett diagram att totala kostnaden har brantare kurva in mot EOQ från vänster än vad den har till höger om EOQ. Ett annat svar har skickats in av Kalle Kajak. Det beskriver samma fenomen men förklarar det på ett annorlunda. Om man tittar på kurvan som illustrerar lagerstyrningskostnadens beroende av orderkvantiteten så ser man att den sjunker snabbare innan EOQ än vad den stiger efter EOQ. Det innebär att avvikelser neråt ökar lagerstyrningskostnaden mer än motsvarande avvikelse uppåt. Om man inte vill tro på vad man ser kan man räkna fram derivatan på nyss nämnda kurva, och lär då finna att den är mer minus för värden under EOQ än den är plus för motsvarande värde över EOQ. Om man inte är så bra på att derivera kan man använda sin mellanstadiematte och beräkna lagerstyrningskostnaderna vid olika storlek på orderkvantiteten. För ett ex-
empel med EOQ 80 st och med lagerstyrningskostnad 2400:- vid denna kvantitet får vi följande lagerstyrningskostnad vid lite avvikande orderkvantiteter: 70 st 2421,43 kr, +21,43 kr => +0,90% 72 st 2413,33 kr +13,33 kr => +0,56% 88 st 2410,91 kr +10,91 kr => +0,45% 90 st 2416,67 kr +16,67 kr => +0.69% 70 och 90 kan jämföras om man vill se vad en avvikelse plus/minus 10 st får för resultat, och 72 och 88 kan jämföras om man vill se vad en avvikelse plus/minus 10% innebär. I båda fallen ger avvikelsen nedåt större avvikelse än motsvarande avvikelse uppåt. Det finns ingen anledning att tro att resultatet skulle bli annorlunda om man tog ett annat exempel, och den som tvivlar (och gillar att räkna) kan ju kolla. Men detta visar bara att det är som det påstås i frågan och säger inget om varför det blir så, vilket ju var frågan. Då duger nog derivatan och kurvans utseende bättre som förklaring, men jag är inte helt säker på att alla skulle nöja sig med den förklaringen heller. Båda svaren är helt korrekta. Ökningen av summa lagerhållnings- och ordersärkostnader blir emellertid ytterligare större till vänster om optimal orderkvantiteten och inte lika mycket större till höger om optimal orderkvantitet om man också tar hänsyn till att säkerhetslagret måste öka om man minskar orderkvantiteten och minska om man ökar orderkvantiteten för att bibehålla servicenivå. Lagerstyrningsfrågan December 2013 När man dimensionerar säkerhetslager från en önskad servicenivå antar man oftast att efterfrågevariationerna är normalfördelade. Spelar det då någon roll om ledtiden är lång eller kort? Om så är fallet, hur påverkas överensstämmelsen mellan efterfrågevariationernas verkliga fördelning och normalfördelning? Lagerstyrningsfrågan November 2013 Enligt en under 2013 genomförd enkätstudie i svenska företag planerar 63 % av företagen in nya lagerpåfyllnadsorder en gång per dag medan 33 % av företagen planerar in nya order en gång per vecka eller mer sällan. Vilka blir konsekvenserna av att planera en gång per vecka i stället för en gång per dag? Lagerstyrningsfrågan Oktober 2013 Ett tvåbingesystem är ett visuellt beställningspunktssystem som innebär att varje artikel lagras i två separata fack. Det ena representerar den kvantitet som motsvarar beställningspunkten och det andra den kvantitet som finns i lager utöver beställningspunktskvantiteten. När det andra facket är tomt börjar man plocka från det första och får samtidigt en signal om att lägga ut en ny lagerpåfyllnadsorder. Vilket krav måste man ställa på orderkvantiteten för att systemet skall kunna fungera?
Lagerstyrningsfrågan September 2013 Det finns två principiella sätt att använda säkerhetstid för att hantera leveransosäkerhet vid materialbehovsplanering, att öka ledtiden med säkerhetstiden eller att begära inleverans vid den beräknade behovstidpunkten minskad med säkerhetstiden. Är dessa alternativ likvärdiga? Om inte vilket av dem är lämpligast att välja? Lagerstyrningsfrågan Augusti 2013 Kanban är i princip ett beställningspunktssystem. Innebär detta att man får lika stor kapitalbindning i lager med kanbansystem som med beställningspunktssystem eller blir kapitalbindningen lägre eller högre? Lagerstyrningsfrågan Juli 2013 När man infört ett nytt och effektivare lagerstyrningssystem kan det mycket väl inträffa att kapitalbindningen till att börja med ökar i stället för att minska trots att servicenivån är den samma som före införandet. Hur kan detta komma sig? Svar: I praktiskt taget alla lager förekommer artiklar som det finns för mycket av i lager och artiklar som det finns för lite av. Ett införande av ett effektivare lagerstyrningssystem medför att balanserna mellan lämpliga kvantiteter i lager och aktuell efterfrågan återställs. Det tar emellertid i allmänhet betydligt längre tid att reducera lagerkvantiteterna för artiklar med för mycket i lager i förhållande till efterfrågan än att öka lagerkvantiteterna för artiklar med för lite i lager i förhållande till efterfrågan. Detta är en huvudorsak till att lager tenderar att öka under en övergångstid efter införande av ett nytt system. Lagerstyrningsfrågan Juni 2013 När man beräknar ekonomisk orderkvantitet kan det inträffa att den beräknade kvantiteten blir så stor att den kommer att vara längre än den tid som den är säljbar eller användbar, exempelvis längre än hållbarhetstiden om det är fråga om färskvaror eller längre än den teknisk/ekonomiska livslängden om det är fråga om andra typer av produkter. Det man ofta gör för att lösa detta problem är att begränsa den beräknade orderkvantiteten till som mest beräknad hållbarhetstid gånger medelefterfrågan per dag. Vad är det för felaktighet i ett sådant resonemang? Lagerstyrningsfrågan Maj 2013
Oavsett vilket materialstyrningsmetod man använder bygger den på förväntad leveranstid från leverantör när nya inleveranser planeras. Denna förväntade leveranstid finns i allmänhet lagrad i lagerstyrningssystemet. När man sedan tar kontakt med leverantören kan det hända att den då aktuella leveranstiden inte är den samma som den planeringen bygger på. Bör man acceptera ett erbjudande av leverantören om att få en beställning levererade med kortare leveranstid än den man förväntat? Lagerstyrningsfrågan April 2013 Vid användning av önskad fyllnadsgradsservice (Serv2) för att dimensionera säkerhetslager kan det inträffa att det beräknade säkerhetslagret blir negativt. Är detta en brist i den teoretiska modell som säkerhetslagerberäkningen baseras på eller är det korrekt att det kan bli så? Lagerstyrningsfrågan Mars 2013 Täcktidsplanering är en variant av beställningspunktssystem som innebär att man beställer när täcktiden är mindre än ledtiden plus en säkerhetstid. Täcktiden definieras som den tid lagret räcker och beräknas som lagersaldo dividerat med efterfrågan per dag. Hur kan man använda ett sådant system om man för att minska order- och transportkostnader vill beställa flera artiklar samtidigt från samma leverantör? Vad får detta förfarande för negativa konsekvenser? Lagerstyrningsfrågan Februari 2013 Beställningspunkten för en viss artikel är 20 styck och dess lagersaldo 18 styck när lagerstyrningssystemet körs en måndag morgon. Ledtiden för artikeln är 10 dagar och det finns en inneliggande kundorder till vilken 5 styck finns reserverade för leverans på torsdag. Bör man beställa eller inte? Vad innebär det för lagerstyrningen om man gör det? Lagerstyrningsfrågan Januari 2013 För en viss lagerförd artikel sker lagerpåfyllnad 10 gånger per år. Hur hög är lageromsättningshastigheten i detta lager om lageromsättningshastighet definieras som omsättning i styck dividerat med lagervärde i styck? Lagerstyrningsfrågan December 2012 Med hjälp av den lageruttagshistorik som finns tillgänglig i de flesta affärssystem kan man se hur lagret utvecklats från dag till dag. I ett företag var lagersaldot per dag för en artikel som lägst 27 styck och som högst 165 styck under ett år. Vilken slutsats
kan man med avseende på hur väl lagerstyrningen fungerat under året dra av denna information? Lagerstyrningsfrågan November 2012 En ibland använd variant av materialbehovsplanering innebär att den huvudplan som fastställts för tillverkning av slutprodukter bryts ner till lägsta strukturnivå och motsvarande behov av ingående artiklar beräknas och tidsförskjuts med hjälp av sina respektive ledtider. Med utgångspunkt från ingående lagersaldon och de beräknade behoven genereras därefter förslag till nya tillverkningsorder och inköpsorder. Vad får ett sådant tillvägagångssätt för konsekvenser? Lagerstyrningsfrågan Oktober 2012 På ett företag använder man en cykelservice (Serv1) på 97 % för att dimensionera sina säkerhetslager. Man planerar att övergå till att använda fyllnadsgradsservice (Serv2) men att ligga kvar på samma nivå, dvs fortsätta att utgå från 97 %. Hur kommer leveransförmågan mätt som orderradsservice, dvs som andel orderrader som kan levereras direkt från lager, att påverkas av denna förändring? Lagerstyrningsfrågan September 2012 I det traditionella beställningspunktssystemet används en fast ekonomisk orderkvantitet. Det finns en variant av detta system som innebär att orderkvantiteten varierar från gång till gång och sätts lika med ekonomisk orderkvantitet plus skillnaden mellan beställningspunkten och aktuellt saldo vid beställningstillfället, ett så kallat (s,s)- system. Hur stor kommer då orderkvantiteten att bli som störst respektive som minst? Hur stor kommer den att bli i medeltal? Lagerstyrningsfrågan Augusti 2012 Vid lagerstyrning kan man ha nytta av att kunder beställer i god tid eftersom man då i större utsträckning kan basera lagerstyrningen på känd efterfrågan i stället för prognostiserad. För att motivera kunder att göra så måste man emellertid kunna säkerställa att kunder som beställer i god tid i större utsträckning får sina leveranser i rätt tid än övriga kunder. Hur kan man säkerställa att så sker? Lagerstyrningsfrågan Juli 2012 I beställningspunktssystem kan säkerhetslager dimensioneras från en önskad cykelservice (Serv1), definierad som sannolikheten att man inte får brist under en lagercykel. Antag att ett säkerhetslager dimensionerats för 95 % servicenivå för att få en
önskad leveransförmåga. Kommer leveransförmågan att påverkas om kvantiteten på inleveransorder vid ett senare tillfälle ändras och i så fall hur? Lagerstyrningsfrågan Juni 2012 Enligt grundläggande lagerstyrningsteori blir säkerhetslagret högre ju högre servicenivån man väljer vilket också innebär att ett minskat antal brister kan fås till priset av en högre kapitalbindning. Det är emellertid inte ovanligt att man i företag samtidigt har problem med för hög kapitalbindningen och för många brister i lager av köpta och egentillverkade artiklar som används som komponenter vid tillverkning av slutprodukter. Hur kan detta komma sig? Lagerstyrningsfrågan Maj 2012 Om man använder Wilsons formel för att beräkna ekonomisk orderkvantitet måste man i princip uppdatera beräknad orderkvantiteten när efterfrågan ökar eller minskar. Genom att uttrycka den ekonomiska orderkvantiteten som en täcktid, dvs den tid som den ekonomiska orderkvantiteten förväntas räcka, är det inte lika nödvändigt att göra sådana uppdateringar eftersom orderkvantiteten vid varje beställningstillfälle beräknas som denna täcktid gånger den vid varje beställningstillfälle aktuella efterfrågan. Vad är det svaghet med detta tillvägagångssätt genomför med att uppdatera ekonomiska orderkvantiteter? Lagerstyrningsfrågan April 2012 En av de servicenivåbegrepp som används för dimensionering av säkerhetslager är cykelservice (Serv1). Det definieras som sannolikheten att inte få brist under en lagercykel. Under vilka omständigheter kan man få en godtagbar leveransförmåga till kund från ett färdigvarulager även om servicenivån satts till 50 %? Lagerstyrningsfrågan Mars 2012 Vid materialbehovsplanering kan man gardera sig mot förekommande osäkerheter med hjälp av säkerhetslager. Detta kan åstadkommas på två olika sätt. Ett alternativ är att minska ingående lagersaldo med säkerhetslagerkvantiteten innan behovsberäkningen påbörjas och att generera orderförslag när lagret blir mindre än noll. Det andra alternativet är att utgå från ingående lagersaldo och i stället generera orderförslag när säkerhetslagerkvantiteten underskrids. Är det någon skillnad mellan dessa båda alternativ och i så fall vilken? Lagerstyrningsfrågan Februari 2012
Ett företags servicenivå är ett viktigt mått på förmåga att kunna leverera direkt från lager. För kunden uppfattning om företagets leveransförmåga är det emellertid också viktigt att den leveranstid som oundvikligen uppstår vid bristsituationer är så kort som möjligt. Vad påverkar längden på denna leveranstid när man använder ett beställningspunktssystem för lagerstyrning. Lagerstyrningsfrågan Januari 2012 I många lagerstyrningssystem kan man se hur stort lagersaldot varit dag för dag med hjälp av lageruttagshistorik. I ett sådant lagerstyrningssystem baserat på beställningspunkter var använd beställningspunkt under en period alltid större än det största förekommande lagersaldot trots att ett antal inleveranser förekommit under perioden. Kan detta inträffa och om så, vad är orsaken till att det kan inträffa. Lagerstyrningsfrågan December 2011 Man kan visa att det inte har särskilt stor betydelse att leverantörer håller sina utlovade leveranstidpunkter för artiklar som är mycket lågomsatta, dvs för sådana som har mycket få uttag per år. Hur kan man förklara detta fenomen? Är det korrekt i alla sammanhang? Lagerstyrningsfrågan November 2011 Vid materialbehovsplanering kan man om man så vill använda sig av beställningspunkter. Hur kan detta vara möjligt och hur skall man tolka de orderförslag som erhålls från en sådan variant av materialbehovsplanering? Lagerstyrningsfrågan Oktober 2011 Följande fyra metoder är vanligt använda för att dimensionera säkerhetslager; att sätta det lika med ett antal dagars medelefterfrågan, att sätta det lika med en viss procent av medelefterfrågan under ledtid, att beräkna det från en bestämd cykelservice - Serv1 eller att beräkna det från en bestämd fyllnadsgradsservice Serv2. Vilken av dessa metoder kan förväntas medföra lägst kapitalbindning för att uppnå en viss önskad leveransförmåga i form av orderradsservice om den tillämpas på en enskild artikel? Lagerstyrningsfrågan September 2011 När man beräknar ekonomisk orderkvantitet får man ofta ett ojämnt tal som man kan vilja avrunda. Det kan också vara fråga om att man måste avrunda den beräknade kvantiteten till en hel förpackningskvantitet eller lastbärarkvantitet. Bör man då av-
runda den beräknade kvantiteten uppåt eller nedåt? Spelar det någon roll vilket man gör?