Årsredovisning 2011 1
Året i korthet Den totala insamlingen i Sverige ökade med 6,6% jämfört med 2010 och insamlingsresultatet 2011 blev 9,3 miljoner kronor. Hungerprojektet skrev i december på avtal om att bli ny förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet. I 2012-års utdelning i februari fick vi ta emot 4 miljoner kronor. Pengarna, som inte är öronmärkta, genererades under 2011 men räknas till insamlingsresultatet 2012. Radiohjälpen har under året finansierat mikrokreditprogrammet samt Enemore epicenters vidareutveckling i Etiopien. Under december medverkade Hungerprojektet i Musikhjälpen i Göteborg, inför vilket SVT med reportrarna Klara Zimmergren och Daniel Adams Ray filmade ett reportage från våra program i Etiopien. I reportaget följde de 12-åriga Kiddits en hel dag från morgon till kväll. Kiddits är en flicka som bor i området kring Mesqan epicenter i Etiopien. Se filmen och Klaras reflektion på vår hemsida: (http://www.hungerprojektet.se/2011/12/musikhjalpen-ietiopien/) Samarbetsavtalet med Stichting af Jochnick Foundation löpte ut i slutet av året. Ett nytt avtal har skrivits för kommande tre år vad gäller Ghana. Avtalet med Allba Holding för den storskaliga satsningen på epicenter i Ghana löpte vidare. Av de företag och stiftelser som investerar i Hungerprojektet är några exempel Sätila Holding, KappAhl, Alfa Laval, Scandinavian Cosmetics, Talentia, Symsoft, Nobia, Procordia, Berns och Young Art, som genomförde Young Art for at Good Cause både i Stockholm och i Oslo. Föreningen Young Investors har gjort ett flertal framgångsrika insamlingsaktiviteter under året, bland annat Goda Granar. Inför 2012 har samarbetsavtal skrivits bland annat med Filippa K och ansökan har lämnats in om att bli ramorganisation till SIDA. Svenska investerare deltog i investerarresan till Mexiko i september och till Bangladesh i november. Dessutom reste flera svenska investterare till New York för att delta vid organisationens årliga globala arrangemang i oktober. När det gäller anställda har både Filippa Odevall och Johannes Källgren slutat under året och har ersatts av Magdalena Bergqvist i Stockholm och Lina Areblad i Göteborg. Antalet ideellt aktiva har ökat och ligger nu på ca 280 personer. Samarbetet med Forum Syd har fortsatt och vi har fått fotsatt beviljad finansiering till delar av vår verksamhet i Indien, att stärka lokalt folkvalda kvinnor i Uttarakhand, samt till vårt informationsarbete i Sverige. Antalet arrangemang för att sprida information om och samla in pengar till Hungerprojektet fortsätter att öka, t ex golftävlingar, konstauktioner, löptävlingen Running for Change som både arrangerades i Luleå och Malmö av Rotaract samt seminariet Hållbart Ledarskap. 2
Ordförande har ordet Med tillfredsställelse kan jag konstatera att insamlingsresultatet i Hungerprojektet i Sverige har utvecklats väl och åter överträffat tidigare år med god marginal. Samtidigt har grunden lagts för en ambitiös expansionsplan för de närmaste åren. Internationellt har insamlingsarbetet på vissa håll, inte minst i USA, alltjämt präglats av finanskrisens kvardröjande effekter. Glädjande nog har organisationen kunnat förstärkas och en förbättring kan nu skönjas. Andra länder som Australien och Holland kan å andra sidan uppvisa mycket goda resultat. I programländerna har arbetet kunnat förstärkas och vid globala styrelsens vårmöte i Stockholm påbörjades en ny strategisk plan för programverksamheten. Under senhösten fick vi vända oss efter en ny VD sedan Åsa Skogström Feldt meddelat att hon efter åtta år lämnar Hungerprojektet för en nyinrättad befattning på IKEA för att utveckla ett program för En ny era! Under mina åtta år som VD har jag blivit stärkt i min övertygelse att delaktighet och engagemang kan förflytta berg. Det är visionen, inte pengarna, som driver utvecklingen. Sedan behövs det alltid resurser längs vägen, men det är oerhört viktigt att vi alla arbetar med vårt förhållningssätt och att vi fortsätter att tro att alla är kapabla. Det handlar om att skapa möjligheter för människor att växa och utvecklas. Jag har även lärt mig mycket om tålamod. Om en förändringsprocess ska bli långsiktigt hållbar kan man inte trycka in förändringen. Det har blivit tydligare och tydligare för mig för varje år. Deltagarna måste äga och driva sin egen förändringsprocess. Det finns inga snabba lösningar på komplicerade problem som fattigdom och hunger. Hungerprojektet lever och utvecklas. Vi brukar säga att vi är en lärande organisation. Hållbar utveckling är inte ett att arbeta med nya leverantörer i utvecklingsländer. Ett jobb där hennes erfarenheter från Hungerprojektet kommer utomordentligt väl till pass! Åsa har mycket framgångsrikt lett verksamheten inte bara i Sverige utan även på senare år ingått i den globala ledningsgruppen. Jag vill framföra styrelsens tack till Åsa för hennes hängivna arbete! Ett tack som jag vet omfattas med värme av investerare och kollegor som inspirerats av hennes ledarskap och varma personlighet. Det är med tillfredsställelse som jag också kan hälsa tillträdande VD Sara Wettergren välkommen! Slutligen vill jag framföra styrelsens tack till investerare, volontärer och medarbetare för era insatser som alla bidragit till det viktiga arbetet att bekämpa hunger och fattigdom! Carl-Diedric Hamilton Styrelseordförande projekt, det är en långsiktig process där vi alla är delaktiga. Nu börjar en ny era och det känns bra att lämna över stafettpinnen till Sara Wettergren, som kommer att fortsätta att leda processen framåt och skapa fortsatt tillväxt för Hungerprojektet i Sverige. Själv kommer jag att fortsätta engagera mig genom att vara styrelseledamot och investerare. Jag vill tacka alla som har varit med dessa åtta spännande år: Tack till styrelsen som har vågat satsa. Tack till er ambitiösa och driftiga medarbetare, det har varit ett nöje att få arbeta i samma team. Och tack till dig som är engagerad och satsar på ett långsiktigt engagemang. Det är tack vare att du investerar i Hungerprojektet som vårt arbete kan fortsätta! Vi har en lång resa kvar innan hunger och fattigdom har avskaffats en gång för alla. Det kräver lite tålamod och hårt arbete, men det går! Bästa hälsningar, Åsa Skogström Feldt 3
Hungerprojektets globala verksamhet De pengar du investerar i Hungerprojektet används inte till gåvor eller akut välgörenhet. Istället går pengarna till att stödja förändringar av sociala strukturer och tankegångar, undanröja byråkratiska hinder och ge människor utbildning samt praktisk starthjälp så att de själva får möjlighet att genomföra långsiktiga, hållbara förändringar. Lite förenklat kan man säga att Hungerprojektets arbete går ut på att engagera människor på gräsrotsnivå till att själva förbättra sina levnadsvillkor. Hungerprojektets volontärer driver program och förändringsprocesser över hela världen. Det krävs olika åtgärder beroende på var i världen man befinner sig. Som exempel arbetar vi med epicenterstrategin i Afrika medan vi i Indien har fokus på att utbilda lokalt folkvalda kvinnor. Nyckelfrågan är alltid: Vad saknas? Oavsett var vi verkar innehåller våra program samma grundkomponenter: Social mobilisering För att vända utvecklingen i ett helt samhälle krävs en vision. Visionen är början till den sociala mobiliseringen. I våra program läggs stor vikt vid att deltagarna formulerar en vision som bygger på en framtid utan hunger och fattigdom. Visionen formuleras gemensamt så att alla deltagare är överens, känner att de kan tro på sin vision och vill sträva för att uppnå den. Samtidigt startas aktiviteter som ger direkta resultat så att deltagarna ser att det är möjligt att ta stora steg framåt. Förändringar startar ofta i liten skala för att sedan spridas och växa till nya normer och förhållningssätt. Under mobiliseringen träder naturliga ledare fram och deltagarna börjar samarbeta och organisera sig kring gemensamma intressen. Efterhand som samarbetet går framåt får deltagarna bättre självförtroende, och når insikten att de själva är nyckeln till en bättre framtid. Jämställdhet En stor del av världens problem med fattigdom och hunger beror på att kvinnor inte har samma sociala ställning som män. Om ett samhälle diskriminerar hälften av medborgarna står hälften av samhällets kunskap, engagemang och kreativitet outnyttjad. Kvinnor som får makt strävar naturligt efter millenniemålen, tack vare sina familjenära ansvarsområden som till exempel familjejordbruket. Kvinnor måste ses som jämställda och ha rätt att fatta beslut i frågor som påverkar deras liv och utveckling. I våra program utbildas kvinnor att bli beslutsfattare, att ta plats bland samhällets starkaste ledare och att bli entreprenörer på lika villkor. Samspel med lokalt ledarskap Medborgare kan ha rättigheter som är formulerade i lag men som de inte känner till och därför inte kan dra nytta av. Vi mobiliserar människor på bynivå och förbättrar relationen mellan invånare, myndigheter, olika instanser, politiker, byhövdingar, religiösa ledare och andra som på olika sätt kan påverka lokala beslut. När alla är inkluderade i processerna kan människor genomföra förändringar och ta vara på de möjligheter och resurser de är berättigade till. Resultat Att det odlas mer mat, vägar byggs, sjukvårdspersonal finns tillgänglig och att familjer skapar mer inkomst är indikatorer på den verkliga förändringen - människors ökade engagemang i att avskaffa sin egen hunger. Det sker stora förändringar när kvinnor och män som lever i hunger och fattigdom på landsbygden får möjlighet att påverka sin egen framtid. Följ resultaten från vårt arbete på vår hemsida: www.hungerprojektet.se 4 4 Organisationen är indelad i insamlingsländer och programländer. Vi är totalt 340 anställda, varav 300 i programländerna. Våra 375 000 lokala volontärer står bakom våra framgångar och resultat. De har förändrat livet för 35 miljoner människor! Programländer Insamlingsländer
Förvaltningsberättelse Hungerprojektet, The Hunger Project, är en internationell, ideell, politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att avskaffa kronisk hunger och fattigdom i världen. Vi driver program i Afrika, Latinamerika, Indien och Bangladesh. Verksamheten är uppdelad i insamlings- och programländer, och av våra 340 lokalt anställda finns cirka 300 i programländerna. Under 2010 har programländerna dessutom fortsatt att utveckla direkta finansieringssamarbeten. Hungerprojektet åstadkommer stora förändringar med små medel. Arbetet bedrivs till största delen av 375 000 lokala volontärer och når cirka 35 miljoner människor. Stiftelsen Hungerprojektet har som uppgift att i Sverige informera om och arbeta med insamling till programverksamheten inom vår globala organisation. Dessutom har stiftelsen som uppdrag att arbeta med utbildning, informations- och opinionsbildningsarbete i Sverige. De två verksamhetsområdena är på många sätt integrerade. När vi samlar in pengar sprider vi samtidigt kunskap om hunger och fattigdom, om millenniemålen med mera. När vi berättar om vad hunger och fattigdom är och om våra globala program, når vi nya investerare och motiverar befintliga investerare att fortsätta vara partners. Globala program strategiarbete där alla länder medverkat. Inledningsvis skapade man underlag till den globala styrelsens arbetsmöte i Stockholm i april. Arbetet fortsatte därefter med regionala workshops och ytterligare en diskussion med globala styrelsen i oktober 2011 samt genomgång och diskussion vid den globala personalkonferensen. Fyra nyckelpunkter kommer nu att ses över i samtliga program, alltifrån på gräsrotsnivå till nationell inflytandenivå. att skapa självförsörjande samhällen. Varje epicenter bygger på ett samarbete mellan byar i området. Tillsammans bygger befolkningen ett samhällscentrum som bland annat erbjuder vuxenutbildning, sjukvård, matlager och mikrokrediter. Epicenterstrategin skapar samhällsutveckling både genom att stimulera privat entreprenörskap och genom att samarbeta med myndigheter som levererar offentliga tjänster. Under 2011 har vi utvecklat definitionen av självförsörjning. Det kommer medföra att arbetet inom epicenterstrategin kommer förlängas något och att självförsörjning uppnås inom sju till åtta år. Idag finns 117 epicenter varav 21 klarar sig på egen hand. det femåriga avtalet för Ghana löpte ut. Det nya avtalet löper över tre år och är på 1,8 miljoner USD. Avtalet gäller den fortsatta storskaliga satsningen i Ghana. besökte Sverige under första veckan i november och genomförde ett stort antal seminarier i Stockholm, Göteborg, stärka kvinnors ledarskap i byråden, så kallade Panchayat, tack vare finansiering av Forum Syd. Hungerprojektet i Indien har sedan 2001 utbildat cirka 80 000 kvinnliga folkvalda ledare. I slutet av 2010 och början av 2011 arbetade Hungerprojektet Indien med att stärka kvinnors deltagande slutet av februari. Detta arbete uppmärksammades och Hungerprojektet nominerades till EdelGive Social Innovation Honours (ESIH) 2011 som en av 235 organisationer. Utmärkelsen som även innefattade 112 500 USD vanns av Hungerprojektet (The Hunger Project India). 75 000 lokala volontärer finns i Bangladesh. Under 2011 har man fortsatt arbetet med att utbilda volontärer i byar över hela landet för att skapa visioner för hur befolkningen ska uppnå millenniemå- kvinnor, bland annat genom National Girl Child Day. att VD Lorena Vázquez Ordaz blivit invald som rådgivande medlem i en kommission som tillsatts för att stödja och Andra globala nyheter Dionne Warwick & Friends ställde upp på en konsert för Hungerprojektet i Apollo Theatre. Satsningen World Hunger Day fick stor uppmärksamhet i media och kommer att ar- vid organisationens årliga globala arrangemang i oktober. Svenska investerare deltog även vid tre av årets globala Insamling Sverige Stiftelsen Hungerprojektets verksamhet fortsatte att expandera under 2011. Den totala insamlingen i Sverige ökade med 6,6% jämfört med 2010 och insamlingsresultatet blev personer, företag, stiftelser och organisationer. Nyckeltal De administrativa kostnaderna uppgick till 5,5% och insamlingskostnaderna till 6,4%. Av insamlade medel gick 82,6% överfördes till internationella globala program. Tack vare stöd från bland annat Allba Holding samt Tove och Ingvar Jensen kunde våra kostnader hållas mycket låga. har använts till mikrokreditprogrammet samt den fortsatta satsningen på Enemore epicenter och de riktade överförda medlen till Indien från Forum Syd har använts till mobilisering samt utbildning av folkvalda kvinnor i Uttarakhand. och Uganda, där de har använts till epicenterstrategin, till Indien, där de har använts till mobilisering samt utbildning av folkvalda kvinnor, samt till det globala sekretariatet för program-, utvärderings- och samordningskostnader. 5 5
Fördelning typ av investerare 2011 (tkr) Vid årets slu olika typer av investerare: privatpersoner, företag, organisationer och stiftelser. Privatpersoner som investerar mellan 100 400 kronor månatligen deltar i det vi kallar för Globala Familjen (GF). 44 personer och företag investerar som Globala Partners (GP) minimum 6 000 respektive 12 000 kr per år, 21 personer och företag investerar som Globala investerare (GI) minimum 24 000 respektive 36 000 kr per år. Förutom dessa investerare har vi 30 investerare som ligger på betydligt högre nivåer, varav sex över 500 000 kr. ler Enemore epicenter i Etiopien och medel beviljades även till mikrokreditprogrammet i Etiopien. Forum Syd beviljade medel till utveckvlingen av folkvalda kvinnors ledarskap i Uttarakhand i Indien av Forum Syd gällande 2011-2012. Avtalet löpte vidare med Stichting Af Jochnick Foundation, fjärde året av fyra och ett nytt avtal har ingåtts för 2012-2014. Ett nytt avtal ingicks med Allba Holding för 2011-2013 gällande den storskaliga satsningen på epicenter i Ghana. Bland övriga företag och stiftelser som investerar i Hunger- Scandinavian Cosmetics, Talentia, Symsoft, Nobia och Procordia. Cause både i Stockholm och i Oslo. Insamlingen som kommer från aktiviteter arrangerade av volontärer och ambassadörer ökar något. Bland aktiviteterna kan nämnas ett flertal golftävlingar, kampanjer i samband med Internatio- Insamling 2007-2011 (tkr) 8763 7821 7175 9343 4262 2007 2008 2009 2010 2011 Fördelning typ av investerare 2011 (tkr) Fördelning av verksamhetsintäkter 2011 6,4 %* 5,5 %* 36 % 27 % Stiftelser och organisationer Privatpersoner Administration Ändamål 37 % Företag 82,6 %* Insamling 6 6 * Beräknas enligt instruktion från Svensk Insamlingskontroll: andel av kostnad = kostnad / verksamhetsintäkter. 5,5% av verksamhetsintäkterna avsattes till reserver.
Kommunikation Pro bono samarbe Beepsend och Active24 har löpt vidare under 2011. Under året har ett flertal insamlingskampanjer genomförts bland annat via www.jordensbastaaffarside.se samt en matchnings- och en e-julkortskampanj. Under året har vi fått införande av så kallade plugg-annonser i dagspress till ett värde av cirka 1,5 miljoner kronor. Organisationen har förstärkts med en halvtidsanställd i Göteborg, som har ansvar för vår kommunikation i digitala medier. Påverkansarbete Hungerprojektet har under 2011 genomfört en rad aktiviteter inom ramen för Forum Syd informationsbidrag. Ambassadörer och volontärer Ett flertal praktikanter har under året arbetat såväl i Stock- den löpande administrationen, kommunikation och insamling. Frivilliga insatser utfördes av cirka 280 (250) personer, som arbetade med insamling, evenemang, nyhetsbrev, presentationer m.m. En nationell konferens har genomförts för samtliga volontärer och ambassadörer, med bland annat besök från The Hunger Projects globala VD. Utvecklingen av struktur och support av ledarskapsteamet (volontärkoordinatorer och studentambassadörer) har fortsatt. Ideella insatser har även gjorts av företag. Den löpande bokföringen sköttes under året av Allba Holdings administration genom Susanne Bergeros med Ingvar Jensen som ansvarig. Under året var Hungerprojektets personal och volontärer inbjudna att tala om verksamheten vid många seminarier och presentationer, alltifrån ledarskapsutbildningar till evenemang hos lokala företagsgrupper och nätverk. Föreläsningar på skolor har bland annat genomförts via nätverket Transfer. Personal Åsa Skogström Feldt har under året arbetat som inhyrd VD varit medlem i den globala ledningsgruppen för The Hunger Project. med speciellt fokus på institutionell insamling och flyttade under året från Stockholm till Göteborg för att förstärka vår lokala närvaro. Filippa Odevall lämnade sin anställning är heltidsanställd som fundraiser/projektledare i Stockholm arbetat deltid som IT-koordinator och ersattes i november av Lina Areblad på halvtid samtidigt som tjänsten omarbetades till webbutvecklare / kommunikatör. Styrelse Styrelsen har under året haft fyra ordinarie ledamöter: Carl- Diedric Hamilton, ordförande, Tove Jensen, Thomas Sund- Trege och Ingvar Jensen. Styrelsen har under året haft sju protokollförda sammanträden. Carl-Diedric Hamilton har under året fortsatt att även medverka i The Hunger Projects globala styrelse. Kontor Hungerprojektet har kostnadsfritt fått nyttja kontorslokaler hos Allba Holding i Stockholm. Adress: Blasieholmsgatan 5, 111 48 Stockholm. Telefon: 08-735 23 30. nion och Nätverket Göran på Slottsgatan 20, i Stockholm Göteborg hos Drivhuset, Södra vägen 67 under hösten. 90-konto I Sverige använ Den oberoende stiftelsen Svensk Insamlingskontroll, SFI, övervakar att pengarna används för sitt ändamål och att högst 25% används till insamlings- och administrations- rapport har upprättats. Revisor För revisionen anlitades auktoriserad revisor Ulrika Granholm Dahl vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som ansvarig revisor och auktoriserad revisor Birgitta Bjelkberg som hennes suppleant. Kontakt Hemsida: www.hungerprojektet.se Global hemsida: www.thp.org E-post: info@hungerprojektet.se Händelser efter räkenskapsårets utgång Åsa Skogström Feldt slutar efter åtta år som VD och fortsätter istället som styrelseledamot. Hon ersätts av Sara - Under slutet av 2011 undertecknades samarbetsavtal med Avtal skrevs även på med PostkodLotteriet och utdelning som tillföll Hungerprojektet 2012 uppgick till 4 miljoner kronor. 7 7
Resultaträkning (tkr) 2011 2010 Stiftelsens intäkter Insamlade medel Not 1 9 343 8 763 Stiftelsens kostnader Ändamålskostnader Not 2-7 718-7 662 Insamlingskostnader Not 2-594 -520 Administrationskostnader Not 2-515 -524 Verksamhetsresultat 516 57 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 8 2 Årets resultat 524 59 Balansräkning (tkr) 2011-12-31 2010-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar Not 3 1 1 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 1 Summa anläggningstillgångar 1 1 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 3 6 Upplupna intäkter Not 4 660 207 Summa kortfristiga fordringar 663 213 Kassa och bank 361 567 Summa omsättningstillgångar 1 024 780 Summa tillgångar 1 025 781 Eget kapital och skulder (tkr) 2011-12-31 2010-12-31 Eget kapital Balanserad resultat 376 317 Årets resultat 523 59 Summa eget kapital 899 376 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 21 3 Övriga skulder 14 15 Upplupna kostnader Not 5 91 387 Summa kortfristiga skulder 126 405 Summa eget kapital och skulder 1 025 781 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 8 8
Bokslutskommentarer Stiftelsens överskott uppgående till 523 669,75 kronor balanseras i ny räkning. Beträffande resultatet av verksamheten under året och stiftelsens ställning vid årets utgång hänvisas i övrigt till nedan intagna resultat- och balansräkningar med kommentarer i form av noter. Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I årsredovisningen har även de upplysningar lämnats som krävs av Svensk Insamlingskontroll. Stiftelsen tillämpar FRIIs kvalitetskod och kodrapport har upprättats. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till nominellt värde. Ändamålskostnader Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla stiftelsens ändamål enligt dess stadgar. I ändamålskostnader ingår kostnad för beviljade medel för respektive ändamål. Insamlingskostnader Insamlingskostnader är de kostnader som direkt hänför sig till insamlingsarbetet och som varit nödvändiga för att generera externa intäkter. Administrationskostnader Administrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera stiftelsens kansli. Ett visst mått av allmän administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på stiftelsens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt. Not 1 Stiftelsens intäkter (tkr) 2011 2010 Insamlade medel från: Företag 3 496 2 889 Privatpersoner 3 270 3 956 Övriga externa fonder, stiftelser och andra organisationer 2 577 1 918 Summa intäkter 9 343 8 763 Not 2 Personal 2011 2010 Medelantalet anställda har uppgått till: Kvinnor 2 2 Män - - Löner och andra ersättningar: Styrelse och VD * 0 0 Övriga anställda 692 666 Summa löner och ersättningar 692 666 Sociala kostnader 183 180 (varav pensionskostnader) (27) (13) * Kostnaden för inhyrd arbetskraft, VD, 650 tkr, fördelas mellan ändamåls-, insamlings- och administrationskostnad. Under året har ca 280 (250 ) personer arbetat ideellt för organisationen. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. Ingen ersättning har utgått till styrelsen. Not 3 Andelar Medlemsinsats i Ekobankens medlemsbank 1 1 Not 4 Upplupna intäkter 2011-12-31 2011-12-31 Upplupna intäkter från företag 577 11 Upplupna intäkter från organisationer 196 Upplupna intäkter från privatpersoner 83 Summa upplupna intäkter 660 207 9 9
Not 5 Upplupna kostnader 2011-12-31 2010-12-31 Semesterlöneskuld 49 71 Sociala avgifter 27 31 Upplupna arvoden 15 15 Summa upplupna kostnader 91 117 10 10
11
INVESTERA DU OCKSÅ WWW. HUNGERPROJEKTET. SE H UNGERPROJEKTET AVSKAFFAR HUNGER OCH FATTIGDOM GENOM ATT V Ä CKA LOKAL ENTREPRENÖ RSANDA. DET GER BESTÅENDE RESULTAT OCH ÄKTA FRAMTIDSTRO. 2 T FN 08-735 23 30, E-POST: INFO@ HUNGERPROJEKTET. SE, PLUSGIRO: 90 1997-7, BANKGIRO: 9 0 1-9 9 7 7