BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN 2015-09-16 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Tid: Torsdagen den 24 september 2015, klockan 15.00 Plats: Kommunhuset, sammanträdesrum Landsort Ärenden: Ärenden enligt föredragningslista Liselott Vahermägi Ordförande genom Sanna Jansson nämndsekreterare
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 1 Ärenden till barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2015-09-24 113 Fastställande av dagordning 114 Barn i behov av särskilt stöd information 115 Verksamhetsberättelse T2 - information 116 Rutin för kontaktpolitikeruppdrag - beslut 117 Folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025- beslut 118 Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor - beslut 119 Pedagogiska måltider i förskolan beslut 120 Politikerrapport 121 Klagomål/synpunkter 122 Anmälningsärenden 123 Delegationsärenden 124 Övriga frågor Bun 113 Fastställande av dagordning Sammanträdets dagordning fastställs.
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 2 Bun 114 Barn i behov av särskilt stöd Kerstin Zettergren, tf. elevhälsochef och Anna Swärd, specialpedagog kommer till barn- och utbildningsnämndens sammanträde och redogör muntligt för hur kommunen arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd. Ärendet saknar handlingar. Bun 115 Verksamhetsberättelse T2 Johan Westin, ekonomichef kommer till barn- och utbildningsnämndens sammanträde för att redovisa verksamhetsberättelsens ekonomiska delar. Christel Bäckström, tf. förvaltningschef redogör muntligt för verksamheternas arbete mot kommunens gemensamma och nämndens specifika mål. Vid sammanträdet den 24 september tas ärendet upp som en informationspunkt. Beslut i ärendet fattas på sammanträdet den 8 oktober. Ärendet saknar handlingar.
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 3 Bun 116 Dnr: 2015/0024/102 Rutin för kontaktpolitikeruppdraget Arbetsutskottets beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet 2015-09-10. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. Anta riktlinje för kontaktpolitikeruppdraget. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har önskat att en riktlinje för kontaktpolitikeruppdraget tas fram för att förtydliga uppdragets syfte och kontaktpolitikernas roll. Beslutsunderlag Riktlinje för barn- och utbildningsnämndens kontaktpolitikerverksamhet, daterad 2015-09-10
Sid 1 (1) 2015-09-10 Riktlinje för barn- och utbildningsnämndens kontaktpolitikerverksamhet Syfte Politikerna har som del i uppdraget i nämnden att fungera som kontaktpolitiker. Kontaktpolitikern representerar nämnden och inte ett enskilt parti. Kontaktpolitiker får gärna besöka verksamheterna tillsammans. Syftet är att: Få kunskap om verksamheten Lyssna Ge energi Syftet är inte att: Styra Granska Utvärdera Återrapportering Återraportering sker muntligt vid nämndsammanträdet. Uppstår behov av ytterligare behandling av någon del av rapporten lyfts detta som en övrig fråga. Arbetsutskottet föreslår att rutinen prövas under läsåret 2015/2016. Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 08-520 680 00 vx Receptionen 08-520 102 40 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 4 Bun 117 Dnr: 2015/0146/449 Folkhälsostrategi i Nynäshamns kommun 2015-2025 Arbetsutskottets beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet 2015-09-10. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutade att: 1. tjänsteutlåtandet förtydligas innan det skickas vidare till barn- och utbildningsnämnden samt att 2. ärendet lämnas vidare till barn- och utbildningsnämnden utan arbetsutskottets ställningstagande. Ärendebeskrivning Ett förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 har inkommit till barn- och utbildningsförvaltningen den 25 juni. I förslaget framgår att folkhälsostrategin har som syfte att skapa en tydlighet kring vilka insatser som ska prioriteras fram till år 2025. Tre fokusområden är utvalda; Uppväxtvillkor, levnadsmiljöer samt ANDT. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-47 Förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. Godkänna yttrandet för överlämning till kommunstyrelsen
KS/2015/0165/449-1 Kommunstyrelseförvaltningen planering och samhällsutveckling Version: 4 Revisionsdatum: 2015-06-15 Upprättad av: Annelie Alexander Roll/funktion: biträdande folkhälsosamordnare Granskad/beslutad av: Roll/funktion: Förslag Folkhälsostrategi Nynäshamns kommun 2015-2025
2(11) Bakgrund... 3 Syfte... 3 Samverkan... 3 Prioriterade fokusområden, övergripande mål och delmål... 4 Fokusområde 1 Uppväxtvillkor: Hälsofrämjande förskola och skola... 5 Övergripande mål... 5 Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal... 5 Strategi för att nå målen:... 5 Fokusområde 2 Levnadsmiljöer: Hälsofrämjande samhällsplanering... 6 Övergripande mål... 7 Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal... 7 Strategi för att nå målen:... 7 Fokusområde 3 ANDT: Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger... 8 Övergripande mål... 8 Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal... 8 Strategi för att nå målen:... 9 Ansvar... 9 Uppföljning... 9 Revidering... 10 Bilaga till Nynäshamns kommuns folkhälsostrategi... 10 Fokusområde 1... 10 Fokusområde 2... 10 Fokusområde 3... 11
3(11) Bakgrund Nynäshamns kommun har sedan 2006 arbetat aktivt med att utveckla folkhälsoarbetet i kommunens verksamheter. Det övergripande målet för arbetet har varit Kommuninvånarna har en bra hälsa. Under tidsperioden 2004 till 2014 har invånarnas medellivslängd ökat och ohälsotalet 1 minskat. Samtidigt så visar undersökningar 2 att den självskattade hälsan och andelen vuxna som är fysisk aktiva ligger på en låg nivå jämfört med övriga kommuner i länet. Dessutom är andelen ungdomar 3 och vuxna som röker oroväckande hög. Framtidsvisionen för Nynäshamns kommun lyfter fram goda boende- och arbetsmiljöer, en god livsmiljö och en känsla av trygghet i det dagliga livet som förutsättning för ett gott liv i staden, kommunens tätorter och på landsbygden. Komponenter som också är grundläggande i ett långsiktigt folkhälsoarbete. Syfte Folkhälsostrategin syftar till att skapa en tydlighet kring vilka insatser som ska prioriteras i Nynäshamns kommun fram till år 2025. Den talar om hur kommunens verksamheter ska arbeta för att nå en bättre folkhälsa samtidigt som man förverkligar de uppsatta målen i kommunens styrdokument Mål och budget. Allt arbete som bedrivs i de kommunala verksamheterna påverkar folkhälsoutvecklingen på olika sätt. Det är därför viktigt att se möjligheterna och nyttan med att skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv genom det dagliga arbetet. Folkhälsostrategin framhäver de viktigaste utvecklingsområdena inom sju av de kommungemensamma målen i Mål och budget. Samverkan Kommunens folkhälsoarbete kan stärkas och utvecklas genom samverkan med föreningsliv, näringsliv och andra organisationer verksamma i Nynäshamn. Samverkan med Stockholms läns landsting och andra regionala och nationella myndigheter ska aktivt sökas i situationer där det kan stärka folkhälsoarbetet på lokal nivå. Det är också viktigt att kommunens verksamheter använder sig av metodstöd och liknande tjänster som dessa aktörer erbjuder. I kommande avsnitt finns exempel på frågor där samverkan med olika externa aktörer är särskilt angelägen. 1 Försäkringskassans årliga mått på antalet frånvarodagar med ersättning från sjukförsäkringen. Måttet avser befolkningsgruppen 16-64 år. 2 Stockholms läns landsting regional folkhälsoenkät som genomförs vart 4:e år (senaste undersökningen genomfördes 2014) 3 Stockholms stad/länsstyrelen Stockholmsenkäten, enkätundersökning i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet.
4(11) Prioriterade fokusområden, övergripande mål och delmål Nynäshamns folkhälsoarbete kommer fram till år 2025 fokusera på tre områden som rör människors uppväxtvillkor, levnadsmiljöer och ANDT (alkohol, droger, tobak). De valda fokusområdena knyter an till det nationella folkhälsomålet En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och sju av dess målområden. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i Nynäshamns kommun, men strategin innehåller även delmål som rör den vuxna och äldre befolkningen. Kommuninvånarna har en bra hälsa Uppväxtvillkor- Hälsofrämjande förskola och skola Levnadsmiljöer- Hälsofrämjande samhällsplanering ANDT- Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger Nynäshamns kommuns folkhälsostrategi Hälsofrämjande förskola och skola Hälsofrämjande samhällsplanering Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger Nationella folkhälsomålområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala villkor 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, dopning och narkotika
5(11) Fokusområde 1 Uppväxtvillkor: Hälsofrämjande förskola och skola Övergripande mål Skapa förutsättningar för en god start i livet genom att utforma förskolan och skolan så att alla elever känner sig trygga och att de uppnår kunskapsresultat som leder till behörighet till fortsatta studier eller arbete. I detta arbete är goda relationer en förutsättning. Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal (knyter an till mål 12, 13 och 14 i Mål och budget ) Delmål/nyckeltal Nuläge 4 Mål 2020 Mål 2025 Behålla inskrivningsgraden i förskoleverksamheten Andel barn i åldern 1-5 år inskrivna i kommunal eller enskild förskola 82 % 85 % 85 % Öka elevernas trivsel i skolan 5 Jag känner mig trygg i skolan (åk 5/8) Jag tycker att skolarbetet känns meningsfullt (åk 5/8) Jag trivs bra i skolan (åk 5/8) Öka barn och ungdomars närvaro i grundskolan Andel frånvarande elever åk 9 Ogiltig frånvaro åk 9 Öka andelen elever som uppnår goda kunskapsresultat Andel som lämnar åk 6 med minst betyget E i alla ämnen Andel som lämnar med gymnasieexamen 6 Öka andelen förskolor och grundskolor som når Boverkets rekommendationer om friyta på skolgården 7. Andel förskolor som når rekommendationen Andel grundskolor som når rekommendationen 91%/92% 95%/77% 92%/89% 19,6 % 5,6 % 80,3 % 85,7 % 75 % 90 % 95 % 95 % 95 % 18 % 4 % 90 % 90 % 87,5 % 100 % 100 % 100 % 100 % 15 % 1 % 100 % 95 % 100 % 100 % Strategi för att nå målen: Utveckla den pedagogiska miljön i förskolan med en variation av material och mötesplatser för att barn tillsammans ska kunna skapa ny kunskap. Vidareutveckla verktyget pedagogisk dokumentation så att det blir ett förhållningssätt för alla barn och medarbetare inom förskolan. Skapa en reflekterande kultur inom förskolan med utgångspunkt i observationer och dokumentationer kring den egna praktiken, som en förutsättning för ett kollegialt lärande där teori kopplas till praktik. 4 Nuläge avser läsåret 2013/2014 för delmål 1-4, Nuläget för delmål 5 baseras på inventering av msf våren 2015. 5 Nyckeltalen avser andel elever som svarat stämmer helt eller stämmer ganska bra i grundskolans årliga elevenkät. 6 Skolverkets definition - Procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg. 7 Friyta för förskole gårdar: 40 m² per barn, friyta för grundskolor 30 m² per barn. Minsta totala friyta: 3000 m²
6(11) Utveckla den psykosociala arbetsmiljön i alla skolformer så att barn och ungdomar upplever den som trygg, inkluderande, meningsfull och stimulerande. Utveckla ledarskapet i alla skolformer bland rektorer, pedagoger och andra medarbetare. Arbeta för att skapa goda relationer till alla elever, tydliga och höga förväntningar, god struktur samt en kultur som värderar lärande. Vidareutveckla skolverksamheternas användande av formativ bedömning 8 som ett stöd för elevernas lärande. Vidareutveckla kollegialt lärande, handledning som verktyg för professionsutveckling, stöd av specialpedagoger samt införa stödstrukturer för kompensatoriskt och elevfokuserat arbetsätt 9 på alla skolor. Vidareutveckla socialförvaltningens samarbete med skolorna kring val och konsekvenser i årskurs 6 och lägerskolan med livskunskapsinriktning i årskurs 7. Arbeta systematiskt med forum för barn, ungdomar och deras föräldrar för att skapa relationer och bygga nätverk som främjar trivsel, trygghet och lärande 10. Utforma verksamheten i alla skolformer så att barn och ungdomar ges det stöd som deras behov kräver. Ett arbete som kräver ett nära samarbete mellan de olika skolformerna, centrala elevhälsan, socialförvaltningen och barn- och ungdomspsykiatrin. Utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer och ta fram gemensamma metoder för att nå och hjälpa den växande gruppen hemmasittare i kommunen. Ett arbete som också omfattar mer förebyggande insatser för barnet och familjen i tidig ålder. Ta fram en strategi för hur kommunen ska underlätta integrationen av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Att skapa bra förutsättningar för utbildning, sysselsättning och boende är angeläget för att förebygga ohälsa och socialt utanförskap. Inspirera och visa på möjligheter gällande ungdomars framtida utbildningsoch yrkesval genom samverkan mellan skolan och det lokala näringslivet. Utveckla pedagogiska utemiljöer som väcker rörelseglädje, nyfikenhet och engagemang på, och i nära anslutning till, kommunens förskolor och skolor. Utveckla arbetssättet ung fritid och utåtriktat fritidsledarskap, i skolan och på olika ungdomsmötesplatser för att möta ungdomarnas behov och intressen. Utveckla arbetet med aktiviteter och evenemang för ungdomar, där ungdomarna själva är delaktiga i förberedelse- och genomförandearbetet, genom samverka med ungdomsfullmäktige, föreningsliv och andra aktörer. 8 Formativ bedömning kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. 9 Till exempel Nya spår arbetet i Sorunda skolområde. 10 Inkluderar marknadsföring och genomförande av ABC och andra former av föräldrastödsutbildningar.
7(11) Fokusområde 2 Levnadsmiljöer: Hälsofrämjande samhällsplanering Övergripande mål Nynäshamns utomhus- och boendemiljöer upplevs som tillgängliga, attraktiva och trygga samt bjuder in till aktiviteter och möten mellan olika människor och intressen. Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal (knyter an till mål 4, 5, 9 & 14 i Mål och budget ) Delmål/nyckeltal Nuläge Mål 2020 Främja den upplevda tryggheten utomhus Avstått från att åka buss eller tåg - Stora vika & Torö - Nynäshamn, Segersäng, Sorunda - Nickstahöjden & Ösmo 0 3 4 0 0-2 0-2 Mål 2025 Förbättra tillgängligheten till gång och cykelvägar meter gång-cykelväg per kommuninvånare 1,5 m 1,6m 1,7m Öka närheten till parker/grönområden som inbjuder till samvaro och aktivitet 11. Antal äldreboenden med 100 m till kvarters- eller stadspark 12 Andel invånare i Nynäshamns stad med 300 m till kvarterspark, stadspark och minst ett område med närnatur 1 70 % 13 97 % 14 1? 97 % 0 0-1 0-1 Samtliga 97 % 97 % Strategi för att nå målen: Vidareutveckla arbetet med uppsökande medborgardialoger och digitala kanaler vid planprocesser och utveckling av det offentliga rummet. Genomföra regelbundna trygghetsvandringar i bostadsområden och stadsmiljöer som resulterar i olika förbättringsåtgärder utifrån ett trygghetsperspektiv för att främja den upplevda tryggheten bland boende och verksamma i området. Belysa viktiga stråk, parker och mötesplatser på ett trygghetsfrämjande sätt samt utföra andra trygghetsfrämjande åtgärder för att uppmuntra att människor vistas i det offentliga rummet även när det är mörkt. Utveckla ett sammanhängande gång- och cykelvägnät med tydlig skyltning mellan viktiga målpunkter inom kommunen. Förbättra tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till kommunens skolor, badplatser och andra rekreationsområden. 11 Miljöerna ska vara lättillgängliga för barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre. 12 gäller Nynäshamns stad 13 Andel kommuninvånare i Nynäshamns stad som har tillgång till kvarterspark och/eller stadspark inom 300 meter från bostaden. 14 Andel kommuninvånare i Nynäshamns stad som har tillgång till minst ett område med närnatur inom 300 från bostaden.
8(11) Förstärka viktiga rekreationsstråk i Nynäshamns stad enligt grönstrukturplanen. Förstärka och vårda befintliga platser för rekreation och motion i hela kommunen. Utveckla Estöområdet till en lättillgänglig stadspark med aktivitetsmöjligheter för alla för alla grupper och åldrar. Skapa förutsättningar för aktiviteter och social samvaro för äldre i alla kommundelar genom samverkan med volontärorganisationer, föreningar, företag och andra aktörer. Utveckla en checklista, som innehåller ett antal prioriterade frågor som främjar en hållbar utveckling, som ska tillämpas vid förhandlingar med exploatörer. Utveckla trygghetsfrämjande insatser i samverkan med Polisen. Fokusområde 3 ANDT: Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger Övergripande mål Kommunen och andra aktörer bidrar till att skapa stödjande miljöer och aktiviteter som leder till ett minskat bruk av tobak, alkohol och droger bland ungdomar. Ett arbete som också omfattar familjen och andra vuxna i ungdomarnas närhet. Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal (knyter an till mål 7 i Mål och budget ) Delmål/nyckeltal Nuläge 15 Mål 2020 Mål 2025 Minska andelen rökande gravida kvinnor och rökande spädbarnsföräldrar Andel rökande spädbarnsföräldrar (ngn i hushållet) 19,3 % rikssnitt länssnitt Öka andelen ungdomar som inte använder tobak Andel tobaksfria pojkar/flickor åk 9 Andel tobaksfria pojkar/flickor gymn år 2 Öka andelen ungdomar som inte dricker alkohol Dricker inte alkohol pojkar/flickor åk 9 Dricker inte alkohol pojkar/flickor gymn år 2 Öka andelen ungdomar som inte använder droger Andel som inte använt droger pojkar/flickor åk 9 Andel som inte använt droger pojkar/flickor gy år 2 84%/80% 73%/71% 39%/40% 14%/16% 95%/93% 74%/88% 90 % 82 % 50 % 30 % 100 % 90 % 100 % 90 % länssnitt 100 % 100 % 15 Uppgifterna som rör rökande gravida kvinnor och rökande spädbarnsföräldrar baseras på Socialstyrelsens uppgifter från 2012. Uppgifterna som rör ungdomars bruk av tobak, alkohol eller droger baseras på Stockholmsenkäten 2010. Senare uppgifter saknas.
9(11) Strategi för att nå målen: Familjecentralen (barn- och utbildningsförvaltningen och barnhälsovården) erbjuder olika former av sluta röka stöd till rökande småbarnsföräldrar. Grund- och gymnasieskolan arbetar för att främja utvecklingen av hälsosamma levadsvanor genom förebyggande arbete och ämnesintegrerad hälsoundervisning, med särskilt fokus på tobak, alkohol och droger. Ta fram tydliga handlingsplaner för hur skolorna ska agera vid oro eller misstanke om droganvändning samt utveckla metoder för att stärka nätverken runt barnet/ungdomen för att skapa stödjande miljöer i hemmet, på skolan och på fritiden. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen erbjuder stöd till föräldrar i form av föreläsningar, utbildningar och informationsinsatser i syfte att främja ett restriktivt förhållningssätt till tobak, alkohol och droger. Utveckla metoder för tidigt upptäckt bland barn och ungdomar som riskerar att fara illa på grund av riskbruk, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrar eller andra närstående. 16 Vidareutveckla samverkan med länsstyrelsen, systembolaget, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning m.fl. för att samordna kampanjer och kommunikationsinsatser kring riskhelger som Valborg, skolavslutning och midsommar för att minska berusningsdrickandet bland ungdomar. Begränsa tillgängligheten av tobak och alkohol för minderåriga genom att vidarutveckla samarbetet mellan tillsynsverksamheterna, Polisen och näringsidkare i Nynäshamns kommun. Samverka med Polisen vid deras särskilda insatser mot droger (t.ex. höstglöd). Öka kunskapen om alkoholproblem bland äldre och utveckla förebyggande insatser för att minska alkoholrelaterade skador i denna växande befolkningsgrupp. Ansvar Ansvaret för att leda, driva och stödja folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun vilar på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningens folkhälsosamordnare. Ansvaret för att genomföra de insatser som beskrivs i strategin vilar på övriga nämnder och förvaltningar. I detta ansvar ryms också ett kommunikationsansvar. Förvaltningsledningen liksom avdelnings- och enhetschefer ska bjuda in medarbetarna till diskussioner om hur enheten ska arbeta för att integrera folkhälsoperspektivet i det dagliga arbetet, men också i ett mer långsiktigt perspektiv. Konkreta beskrivningar av vad verksamheterna ska bidra med och det förväntade resultatet beskrivs i förvaltningarnas och enheternas årliga budget- och verksamhetsplaner. Som stöd i folkhälsoarbetet finns kommunens folkhälsosamordnare. Kommunens särskilt avsatta folkhälsomedel kan också vara en hjälp i arbetet med att förverkliga målen i strategin. Det är dock viktigt att nämnderna inom ramen för 16 Inkluderar gruppverksamhet för barn till missbrukare.
10(11) det egna löpande arbetet beaktar folkhälsoperspektivet och prioriterar en verksamhetsutveckling som syftar till att främja hälsa eller förbygga ohälsa för individer, grupper eller alla kommuninvånare. En viktig framgångsfaktor för folkhälsoarbetet är att det bedrivs systematiskt över en längre tidsperiod. Något som innebär att nämnderna måste våga säga nej till satsningar som ligger utanför strategins fokusområden. Uppföljning Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att årligen följa upp folkhälsoarbetet. Folkhälsosamordnaren tar fram en sammanställning av folkhälsoinsatser som genomförts under året utifrån strategins fokusområden. Den förvaltningsövergripande folkhälsouppföljningen baseras på underlag från förvaltningarna och syftet med sammanställningen är att sprida information och kunskap om hur folkhälsoarbetet utvecklas över tid i förhållande till de strategiska målen. Delar av sammaställningen presenteras i kommunens årsredovisning. Vart fjärde år görs dessutom ett folkhälsobokslut som innehåller uppgifter om utvecklingen av strategins nyckeltal men också annan relevant folkhälsostatistik. Revidering En översyn och eventuell revidering av de folkhälsostrategiska målen ska påbörjas under 2020. Syftet är att säkerställa att kommunens folkhälsoarbete fortfarande är aktuellt och baserat på Nynäshamninvånarnas behov. Översynen bör också syfta till att säkerställa att folkhälsostrategin ligger i linje med regionala och nationella målsättningar. Bilaga till Nynäshamns kommuns folkhälsostrategi Uppgifter om vilka källor som används för att följa nyckeltalen i strategin Fokusområde 1 Inskrivningsgrad förskolan Elevernas trivsel i skolan Elevernas skolnärvaro Elevernas kunskapsresultat Friyta skolgårdar (inklusive förskolegårdar) Fokusområde 2 Upplevd trygghet utomhus Tillgänglighet till GC-vägar Närhet till parker/grönområden Skolverket Nynäshamns kommun, barn- och utbildningsförvaltningen Nynäshamns kommun, barn- och utbildningsförvaltningen Skolverket Nynäshamns kommun, miljö- och samhällsbyggandsförvaltningen Tryggare Sverige, Trygghetsundersökning Nynäshamns kommun, miljö- och samhällsbyggandsförvaltningen Nynäshamns kommun, miljö- och samhällsbyggandsförvaltningen
11(11) Fokusområde 3 Andel rökande spädbarnsföräldrar Andel ungdomar som inte använder tobak Andel ungdomar som inte dricker alkohol Andel ungdomar som inte använder droger Folkhälsomyndigheten (Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret) Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 5 Bun 118 Dnr: 2015/0064/061 Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolan Arbetsutskottets beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet 2015-09-10. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att: 1. Anse medborgarförslaget om miljögifter och farliga kemikalier i förskolan besvarat. Ärendebeskrivning Den 13 oktober 2014 inkom ett medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolan och hur kommunen ska agera för att skydda barnen från dessa. Kommunfullmäktige delegerade beslutanderätten för medborgarförslaget den 11 mars 2015 till barn- och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-35 Medborgarförslag, daterat 2014-10-13 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. Anse medborgarförslaget om miljögifter och farliga kemikalier i förskolan besvarat.
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 6 Bun 119 Dnr: 2014/0049/710 Pedagogiska måltider i förskolan Arbetsutskottets beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet 2015-09-10. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att: 1. införa fri pedagogisk lunch i förskolan för personalen. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen påbörjade ett arbete med att ta fram riktlinjer för pedagogiska måltider för förskola och skola under våren 2014. Riktlinjerna behandlades av barn- och utbildningsnämnden som valde att återremittera ärendet för att det skulle förankras hos förvaltningssamverkan. Efter återremissen har de fackliga representanternas synpunkter inhämtats. Förvaltningen påbörjade där efter en utredning gällande kostnaden för pedagogisk lunch och om möjligheten för avgiftsfri lunch för vuxna som äter pedagogiskt i förskolan. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-45 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. införa fri pedagogisk lunch i förskolan för personalen.
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 7 Bun 120 Politikerrapport Ingen politikerrapport har inkommit under perioden. Bun 121 Klagomål/synpunkter Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att lägga klagomålen/synpunkterna till handlingarna. Ärendet Följande klagomål/synpunkter redovisas för nämnden: 1. 2014-10-13 Klagomål och åtgärd avseende schemaändring i dexter Klagomålen/synpunkterna finns tillgängliga under barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Bun 122 Anmälningsärenden Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att lägga anmälningsärendena till handlingarna. Anmälningsärenden Följande anmälningsärenden redovisas för nämnden: 16. Protokollsutdrag Msn 131, 2015-08-27, Beslut om direktupphandling avseende analys av kommunala investeringar och ekonomisk långtidsprognos 2013-2024 Anmälningsärendena finns tillgängliga under barn- och utbildningsnämndens sammanträde.
Barn- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-24 Sida 8 Bun 123 Dnr: 2015/0001 002 Delegationsärenden Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att godkänna redovisningen av fattade delegationsbeslut. Delegationsbeslut 1. Rapport nr 44/2015, delegationsbeslut om ansökan om statsbidrag 2015-08-27. 2. Rapport nr 45/2015, delegationsbeslut om tidsbegränsad anställning, tillsvidare anställning samt fritidsplacering under perioden 2015-03- 10 2015-08-20. 3. Rapport nr 46/2015, delegationsbeslut om studier i annan kommun samt inskrivning på SFI under perioden 2015-08-10 2015-08-28. Delegationsbesluten finns tillgängliga under barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Bun 124 Övriga frågor Möjlighet ges att lyfta övriga frågor under sammanträdet.