Myter och fakta om privat bedriven vård och omsorg i Sverige
3 (46) Förord...4 Sammanfattning...5 Allmänt...5 Äldreomsorg...5 Hälso- och sjukvård...6 Regional fördelning...7 Jämförelser mellan privat och offentligt bedriven vård...8 Bakgrund...9 Myter och fakta...9 Ointresse i många landsting för privat bedriven vård...9 Lagstiftning och lagtolkning kring förutsättningarna för privat driven vård.10 Privat bedriven äldreomsorg omfattning och utveckling...13 Produktionsförändringar sett ur ett nationellt perspektiv...13 Jämförelser mellan kommuner och regioner...14 Förändringar mellan 2000 och 2005 per län...17 Utveckling av kundval inom äldreomsorgen...21 Uppgifter från Socialstyrelsen om förhållanden 2003...21 Privat bedriven sjukvård omfattning och utveckling...26 Förändringar i andel läkarbesök i privat regi inom all öppenvård...26 Omfattning av annan privat bedriven sjukvård som finansieras av landstingen...28 Jämförelser mellan landsting 2004...30 Förändringar mellan 2000 och 2004 per landsting...32 Förändringar inom sluten vård...33 Kostnader för privat driven sjukvård år 2004...34 Jämförelser mellan privat och offentligt driven vård...36 Bakgrund...36 Landstingsförbundets mätningar av tillgänglighet till allmänläkare...37 Mätningar av telefontillgänglighet i Stockholms läns landsting...38 Svenskt Kvalitetsindex...39 Litteratur...41 Bilaga: Statistikkällor...42 Komplettering till Myter och fakta om privat driven vård och omsorg, som gavs ut av Vårdföretagarna 2001. Författare: Kerstin Einevik Bäckstrand, maj 2006 Skriven på uppdrag av Vårdföretagarna. Bestnr 40010609
4 (46) Förord Vårdföretagarna gav 2001 ut rapporten Myter och fakta om privat bedriven vård och omsorg i Sverige. Rapporten som var en genomgång av forskning och andra studier kring privat bedriven vård och jämförelser mellan vård som drivs i privat respektive offentlig regi. Rapporten lyfte fram analyser och tankar som forskare och debattörer dokumenterat i artiklar och böcker. Idag, fem år senare, finns det fortfarande många myter kvar kring privat bedriven vård och omsorg och ofta får diskussionen om den privata vården ideologiska förtecken där för och emot blir viktigare än kvalitet och utveckling. För att stimulera att diskussioner om privat bedriven vård och omsorg grundar sig på fakta snarare än myter vill Vårdföretagarna komplettera och uppdatera Myter och fakta från 2001. I den skrift du håller i din hand hittar du siffror på omfattningen och utvecklingen av den privata vården och omsorgen samt siffror om jämförelser mellan privat och offentligt bedriven vård. Vårdföretagarna vet att den svenska vården och omsorgen har alla förutsättningar att utvecklas och växa, trots begränsade resurser. Vi har vant oss vid att vården är en krisekonomi med ständiga nedskärningar och därmed en allt svagare framtidstro. Med en öppnare svensk vård där alla positiva krafter tillåts bidra kan svensk vård och omsorg inte bara överleva utan också utvecklas och vara bland de ledande i världen. Förhoppningsvis kan detta material vara ett värdefullt underlag till en saklig diskussion om hur vården och omsorgen kan fortsätta utvecklas av en ökad mångfald där konkurrens och valfrihet stärker patienternas, men även medarbetarnas, ställning i vården och omsorgen. Ari Kirvesniemi Förbundsdirektör Vårdföretagarna
5 (46) Sammanfattning Allmänt Diskussionen om de möjligheter och problem som är förknippade med ökade inslag av privat driven vård är fortsatt livlig. Inte minst rör detta förekomsten av vinstsyftande vård. I det praktiska arbetet inom kommunerna förefaller det att vara förhållandevis odramatiskt att engagera privata vårdgivare. Det gäller även i många socialdemokratiskt styrda kommuner. Inom sjukvården förefaller det som om frågan om privat driven vård är mera ideologiskt laddad. Socialstyrelsen har i sina uppföljningar av den nationella handlingsplanen redovisat att landstingen över lag har visat liten aktivitet när det gäller att stimulera mångfald av driftsformer. Man fann inget landsting med en offensiv strategi för att öka andelen vårdcentraler i privat drift. Om frågan berördes var det oftast i skeptiska ordalag. När det gäller förändringar i lagstiftning eller andra förutsättningar för privat driven vård och omsorg kan man konstatera att inget gjorts under den senaste mandatperioden för att underlätta etableringen av privat driven vård men en hel del har gjorts för att lägga hinder i vägen. Som exempel på detta kan nämnas den så kallade Stopplagen, som bl.a. begränsar möjligheterna för landstingen att överlämna drift av sjukhus till vinstsyftande bolag. Inget har heller gjorts för att förändra lagen om offentlig upphandling i syfte att underlätta tillskapandet av privata entreprenader eller för att klargöra förutsättningarna för att tillämpa kundvalsmodeller inom äldreomsorgen. Äldreomsorg - När det gäller särskilda boenden för personer 65 år och äldre finns från och med 2003 en tendens till stagnation när det gäller andelen privat driven vård. Inom hemtjänsten i ordinärt boende för personer 65 år och äldre fortsätter ökningen av den privat drivna vårdens andel. - År 2005 utgjorde de privat drivna platserna vid särskilda boenden 13, 2 procent, motsvarande andel år 2000 var 11, 3 procent. - År 2005 utgjorde den privat drivna vården 9,7 procent av hemtjänsten räknat som andel av vårdtagarna och 10,3 procent räknat som andel av hemtjänsttimmarna. Motsvarande andelar var 7,3 procent respektive 8,6 procent år 2000. - Kostnaden för den privat drivna äldreomsorg som kommunerna köpt under 2004 var 8,4 miljarder kronor. Det motsvarar 10,6 procent av de totala kostnaderna för kommunernas äldreomsorg.
6 (46) - År 2004 var det 92 kommuner, av 269 som besvarat en enkät från Socialstyrelsen, som hade icke kommunala utförare av äldreomsorg. 79 hade privata utförare inom särskilt boende och 62 inom hemtjänsten. - 20 kommuner av 96 svarade att de lägger egna anbud när entreprenader upphandlas. Det är enligt olika källor en lägre andel än tidigare. - Intresset för kundval inom äldreomsorgen ökar. Uppgifter från år 2005 tyder på att det finns ett tjugotal kommuner som tillämpar någon form av kundval inom äldreomsorgen. På senare år har även socialdemokratiskt styrda kommuner valt att införa kundval. - Förekomsten av såväl kundval inom äldreomsorgen som förekomsten av privat driven äldreomsorg i form av entreprenader har börjat sprida sig från storstadsområdena till andra kommuntyper och andra delar av landet. - Socialstyrelsen har under 2003 identifierat cirka 170 olika privata aktörer inom äldreomsorgen. 1999 identifierade man 120. Med utgångspunkt i beräkningar av kostnadsersättningar gjordes bedömningen att företag som hade fler än fem entreprenader svarade för drygt 60 procent av den entreprenaddrivna verksamheten år 2003. År 2001 var motsvarande siffra 70 procent. Hälso- och sjukvård - Andelen besök hos privata läkare har ökat med 100 procent från 14,8 procent 1985 till 29,6 procent år 2004. Mellan 1999 och 2004 har andelen besök hos privata läkare ökat något varje år, från 24,5 procent till 29,5 procent. Det innebär att drygt 7,3 miljoner besök gjordes hos pivata läkare år 2004. - 31,3 procent av läkarbesöken i primärvård/allmänmedicin och 28 procent inom den specialiserade vården gjordes hos privata läkare år 2004. - Västra Götaland och Västernorrland är de landsting som har ökat andelen besök hos privatläkare inom allmänmedicin mest mellan 2000 och 2004. Ökningen är 13 respektive 12 procentenheter. Södermanland och Stockholm har ökat med cirka 10 procentenheter, Värmland med 7 och Halland med drygt 6 procentenheter. Örebro och Uppsala har minskat andelen besök i allmänmedicin i privat regi. - 65 procent av sjukgymnastbesöken i primärvård gjordes år 2004 hos privata sjukgymnaster.
7 (46) - Inom primärvården utförs 11 procent av sjuksköterskebesöken av privata sjuksköterskor år 2004. - År 2004 fanns 250 privat drivna vårdcentraler vilket är 24 procent av samtliga vårdcentraler. - Totalt köpte landstingen hälso- och sjukvård för cirka 13,2 miljarder kronor från privata vårdgivare år 2004. Det motsvarar 9,8 procent av landstingens totala nettokostnad för hälso- och sjukvård. Stockholm läns landsting svarar för mer än hälften av den vård som köps av privata vårdgivare. Regional fördelning - Andelen privat driven vård inom särskilda boenden var 2005 drygt en tredjedel i Stockholms län och drygt en fjärdedel i Östergötlands län. I Gotlands län, Hallands län, Uppsala län, Jämtlands län, Skåne län och Västmanlands län är andelen mellan 11 och 19 procent. I övriga län är andelen i de flesta fall mindre än 5 procent. - Andelen av hemtjänsttagarna som fick vård i enskild regi var år 2005 drygt 30 procent i Stockholms län, cirka 24 procent i Västmanlands län och cirka 19 procent i Östergötlands län. I övriga län var andelen mellan 0 och 9 procent. - Stockholm, Östergötland, Gotland, Halland, Uppsala, Värmland, Gävleborg och Västerbotten hör till den grupp som ökar andelen äldreomsorg i privat regi både när det gäller platser i särskilt boende och hemtjänsttimmar, räknat från år 2000 till 2005. Örebro län och Södermanlands län har under samma period minskat andelen privat driven äldreomsorg. - Privata vårdgivare svarade år 2004 för hälften av alla läkarbesök i Stockholms läns landsting. I Skåne Västmanland, Västra Götaland och Halland svarar privata läkare för mellan 28 och 35 procent av besöken. I Dalarna och Gotland, som ligger lägst, svarar privatläkare för cirka 6 procent av alla läkarbesök i öppen vård. - I Stockholms läns landsting gjordes år 2004 46,5 procent av alla besök hos allmänläkare hos privatläkare som antingen arbetar inom entreprenader eller med ersättning enligt nationella taxan. Andra landsting där en relativt hög andel av allmänläkarbesöken görs hos privatläkare är Västmanland (43,2 %), Skåne (37,7 %), Hallands län (34,1 %) och Västra Götaland (30,5 %).
8 (46) Tabell I Exempel på andelen privat driven vård i olika verksamheter och län år 2000 och 2004 respektive 2005. Besök hos privatläkare (%) Besök hos priv läkare inom allm.medicin (%) Särskilt boende för 65-w i enskild regi (%) Hemtjänsttim. för 65-w i enskild regi (%) Län 2004 2000 2004 2000 2005 2000 2005 2000 Stockholm 49,8 44,1 46,5 36,6 36,2 34,1 32,3 20,0 Uppsala 19,2 24,1 15,3 18,7 15,7 4,6 10,5 8,0 Södermanland 22,0 17,1 29,4 19,4 1,4 4,1 2,8 3,5 Östergötland 18,1 15,6 13,0 8,8 26,2 19,0 19,1 15,3 Jönköping 13,4 12,5 15,8 13,1 4,3 4,1 0,0 1,2 Kronoberg 17,4 15,1 6,6 1,4 1,6 1,9 0,0 0,0 Kalmar 12,4 12,7 14,5 13,8 2,7 2,0 0,9 1,4 Blekinge 14,2 13,4 21,0 17,7 0,2 0,2 0,0 0,0 Skåne 35,1 33,5 37,7 35,8 13,6 13,5 5,1 8,5 Hallands 27,7 24,7 34,1 27,7 17,6 8,0 5,6 2,0 Västra Götaland 28,5 21,9 30,5 17,3 7,1 5,9 1,6 1,8 Värmland 12,3 10,4 15,6 8,6 4,7 4,1 9,3 6,0 Örebro 12,4 15,9 15,1 20,1 1,2 1,7 0,4 4,5 Västmanland 30,9 30,8 43,2 45,7 11,6 9,9 18,0 20,0 Dalarna 5,8 5,2 7,3 5,9 1,3 0,2 1,1 1,2 Gävleborg 15,1 13,9 17,9 15,7 4,5 2,3 7,7 1,2 Västernorrland 10,1 4,7 13,8 1,8 0,5 0,3 0,0 0,0 Jämtland 9,6 10,5 5,4 5,8 14,7 11,7 12,1 12,6 Västerbotten 8,4 7,2 11,1 9,3 3,9 1,4 3,3 0,4 Norrbotten 15,7 12,6 12,5 9,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Gotland 6,4 12,7 0,0 0,9 18,6 6,5 1,3 0,0 Totalt 29,5 26,4 29,6 22,9 13,2 11,3 10,3 8,6 Källa: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2000 och 2004. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner (Sveriges Kommuner och Landsting). Äldre - vård och omsorg år 2000 respektive 2005 (Socialstyrelsen). Jämförelser mellan privat och offentligt bedriven vård - Privata vårdgivare har bättre tillgänglighet mätt som andel som har öppen mottagning samt morgon och kvällsöppet på vårdcentralerna. - Privata vårdcentraler hänvisar/avvisar färre patienter på grund av brist på tid hos allmänläkare. - Vid vårdcentraler som drivs i offentlig regi får 84 procent av patienterna komma inom 7 dagar jämfört med 87 procent vid vårdcentraler som drivs i privat regi. - Vid mätningar av telefontillgänglighet i Stockholms läns landsting har de privat drivna vårdcentralerna bättre resultat än de offentligt drivna. År 2005 kom 82 procent av samtalen vid de offentligt drivna fram inom det godkända tidsintervallet. Motsvarande för de privat drivna vårdcentralerna var 88 procent. - Enligt Svenskt Kvalitetsindex år 2005 är kundnöjdheten större med den privat drivna öppna vården än med den offentligt drivna.
9 (46) Bakgrund Myter och fakta Vårdföretagarna publicerade år 2001 en rapport Myter och fakta om privat bedriven vård och omsorg i Sverige (1). Rapporten bygger på en genomgång av forskning och andra studier kring privat driven vård och jämförelser mellan vård som drivs i privat respektive offentlig regi. Rapporten lyfter också fram analyser och tankar som forskare och debattörer dokumenterat i böcker och artiklar under den diskussion som fördes i slutet av 90-talet och under 2000-talets första år kring de problem och möjligheter man såg med ökande privata inslag i produktionen av vård och omsorg. I rapporten redovisades också tillgänglig statistik och andra uppgifter kring den privat drivna vårdens omfattning och utveckling över tiden. Denna rapport, Privat bedriven vård och omsorg 2005 kan ses som ett komplement till rapporten Myter och fakta. I denna rapport redovisas i första hand den privat drivna vårdens omfattning och utveckling fram till 2005 respektive 2004 beroende på för vilka år det gått att få fram statistik. När det gäller utvecklingen av äldreomsorgen finns, utöver årlig statistik en specialstudie från Socialstyrelsen som redovisar utvecklingen mellan 1999-2003. Den bygger på ett frågeformulär som gått ut till alla kommuner och den ger mer detaljerade kunskaper än vanliga statistikrapporter. Resultaten från denna rapport används därför, även om de uppgifter som redovisas inte är helt färska. Ointresse i många landsting för privat bedriven vård Riksdagen har under perioden 2001-2004, inom ramen för den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård, satsat cirka 9 miljarder i syfte att stärka primärvården och vård och omsorg om äldre. Stödet till vissa grupper med psykisk ohälsa skulle också förbättras och mångfalden av vårdgivare skulle öka. I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut lyfte man fram ett antal skäl till varför det skulle vara bra att öka andelen privat bedriven vård inom primärvården. I Socialstyrelsens utvärdering av handlingsplanen (2) konstateras att handlingsplanen tycks ha haft begränsad påverkan på hälso- och sjukvårdens utveckling. Utvärderingen visar bl.a. att den tidigare ökningen av privata vårdgivare i landstingen har avstannat. Förekomsten av privat driven vård varierar liksom tidigare kraftigt mellan landstingen. Socialstyrelsen redovisar i sin utvärderingsrapport (2) att landstingen i sina lokala handlingsplaner behandlat frågan om mångfald och alternativa driftformer översiktligt jämfört med andra områden. Detta intryck kvarstod även hösten 2003
10 (46) när Socialstyrelsen gjorde sin rundresa till samtliga landsting. Man fann inget landsting med en offensiv strategi för att öka andelen vårdcentraler i privat drift. Om frågan berördes var det oftast i skeptiska ordalag. Man lade ingen kraft på idén men flera sade sig vara öppna för olika lösningar om intresse skulle uppkomma. Slutredovisningarna år 2005 från landstingen bekräftar denna bild. Överlag har landstingen visat liten aktivitet när det gäller att stimulera mångfald av driftsformer. Förklaringarna kan vara ointresse för frågan och svårighet att attrahera entreprenader vid upphandlingar. Man konstaterar också att lagen om offentlig upphandling (LOU) är en annan broms i utvecklingen. Lagstiftning och lagtolkning kring förutsättningarna för privat driven vård Regeringen har försvårat utvecklingen av privat bedriven vård Under 2001, när Myter och fakta skrevs, pågick en debatt med starkt ideologiska förtecken kring privat driven vård i allmänhet och kring vinstsyftande vård i synnerhet. Diskussionen har fortsatt. Man kan konstatera att det finns en viss skillnad när det gäller retorik och praktik beträffande förhållningssättet till privat driven vård. Det finns också skillnader mellan nationell och lokal nivå och mellan utvecklingen inom kommunerna respektive landstingen. Dessa skillnader kommer att kommenteras närmare i de redovisningar av utvecklingen som presenteras senare i rapporten. När det gäller förändring i lagstiftning eller andra förutsättningar för privat driven vård och omsorg kan man konstatera att inget har gjorts för att underlätta etableringen av privat driven vård men en hel del har gjorts för att lägga hinder i vägen. Som exempel på lagstiftning som tillkommit under senare år kan nämnas den så kallade Stopplagen, som bl.a. begränsar möjligheterna för landstingen att överlämna drift av sjukhus till vinstsyftande vårdföretag. Regeringen har också lagt förslag till förändringar i Aktiebolagslagen som innebär att ett nytt slags aktiebolag aktiebolag med särskild vinstdelningsbegränsning tillskapats från och med 2006. I en promemoria från februari 2006 (3) har regeringen presenterat ett förslag om att privata sjukhus som är offentligt finansierade skall få drivas med s.k. begränsad vinstutdelning. Innebörden i förslaget som sänts ut på remiss är att Stopplagen förändras så att det blir tillåtet för landsting att överlämna till ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning att bedriva hälso- och sjukvård som ges vid sjukhus.
11 (46) I april 2006 har regeringen tillsatt en utredning, Delegationen om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Delegationen skall bl.a. se över vilka initiativ som kan behövas för att förbättra förutsättningarna när det gäller idéella aktörers etablering av verksamhet. I samband med utredningens tillsättande säger vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson i ett pressmeddelande att hon gärna vill ha flera alternativ inom sjukvård och äldreomsorg, men det skall inte bara vara koncerner eller vinstdrivande företag. Enligt Ylva Johansson skall utredningen också se över om äldreomsorgen kan använda entreprenörer på något annat sätt än genom upphandling under LOU. Delbetänkande skall lämnas 1 april 2007 och slutbetänkande 1 mars 2008. Regeringen har under mandatperioden inte genomfört några förändringar i LOU i syfte att underlätta skapandet av mångfald inom vård och omsorg. Inget har heller gjorts för att underlätta tillämpningen av kundval inom vård och omsorg trots att regeringen redan i samband med att Upphandlingskommitténs betänkande, som lämnades år 2001, aviserade att man avsåg att utreda frågan. Sveriges Kommuner och Landsting har länge krävt en utredning om regelverket. Det finns till och med ett kongressbeslut om det som alla politiska partier står bakom. Ett oklart rättsläge kan vara ett skäl till att landsting har avstått från att lägga ut vårdverksamhet på entreprenad. Förhoppningar fanns att den statliga upphandlingsutredningen, som nyligen presenterade sitt resultat (4) skulle presentera en lösning, men i slutbetänkandet finns bara ett allmänt resonemang om hälso- och sjukvården. Enligt uppgifter i pressen säger sig vård- och omsorgsminister Ylva Johansson vara besviken över detta och öppnar för att LOU-problematiken skall kunna tas upp av den delegation som skall se över villkoren för de idéburna organisationerna. Juristen Eva Sveman inom Sveriges Kommuner och Landsting säger, enligt samma tidningsartikel (5) att hon har svårt att förstå hur en delegation med så snäva direktiv ska kunna utreda den komplicerade frågan om LOU och hälso- och sjukvården. I artikeln påpekas att något behöver göras snabbt för att undvika att fler landsting hamnar i samma kaosartade situation som Västmanland gjorde 2004 när deras primärvårdsupphandling enligt LOU resulterade i att uppåt 30 000 invånare tvingades byta familjeläkare.
12 (46) Stockholm går sin egen väg Landstinget i Stockholm har valt att gå sin egen väg. Där beslutade fullmäktige 2004 att införa ett system med direktupphandling. Om en vårdgivare skött sig och uppfyller de kvalitetskrav som landstinget ställer förlängs entreprenaden. Principfrågan har överklagats till länsrätten, som kom fram till att landstinget inte gjort något fel. Någon prövning i sak gjordes dock inte och kammarrätten tog inte upp ärendet. Motivet för att tillämpa modellen med direktupphandling är att patientintresset får stå tillbaks när lagen om offentlig upphandling tillämpas inom sjukvården. Hälsooch sjukvårdslagens paragraf om att alla har rätt till en fast läkarkontakt betyder inget när landstingen måste genomföra upphandling enligt LOU. Stockholms läns landstings upphandlingsmodell har hittills använts vid 55 upphandlingar, utan några överklaganden. Skåne följer efter Enligt uppgift har även politikerna i nordvästra Skåne beslutat att på motsvarande sätt som Stockholms läns landsting förlänga avtalen med de entreprenörer som man redan har avtal med. Risken för att många patienter i och med en ny upphandling skulle bli tvingade att byta läkare gjorde att politikerna valde denna modell.
13 (46) Privat bedriven äldreomsorg omfattning och utveckling Produktionsförändringar sett ur ett nationellt perspektiv Kostnader I en lägesrapport från Socialstyrelsen (6) redovisas att kommunernas samlade kostnader för vård och omsorg om äldre år 2004 uppgick till 79,6 miljarder, vilket är en minskning med 1,5 miljarder kronor eller nästan 2 procent sedan 2000. Kostnaderna för landstingens hälso- och sjukvård för äldre har ökat med drygt 7 procent. Sammantaget har de totala kostnaderna för äldres hälso- och sjukvård ökat med drygt 2 procent. Under de senaste fyra åren har andelen köpt verksamhet inom äldreomsorgen ökat något, från cirka 11 procent år 2000 till cirka 12 procent år 2003. Under år 2004 har dock andelen köpt verksamhet minskat till 10,6 procent. Kostnaden för den köpta verksamheten inom äldreomsorgen var enligt Socialstyrelsens lägesrapport (6) 8,4 miljarder år 2004. Volym Utvecklingen av den privat drivna äldreomsorgen framgår av Socialstyrelsens årliga statistik. Beträffande produktionen finns statistik som redovisar läget år 2005. Socialstyrelsen gör också specialstudier kring äldreomsorgens utveckling i olika avseenden. Den studie som redovisar utvecklingsläget år 2003 beträffande konkurrensutsättning och entreprenader inom äldreomsorgen (7) ger utförligare information på vissa områden av relevans för bedömning av utvecklingsläget beträffande den privat drivna vården, varför även dessa uppgifter kommer att redovisas. När det gäller förändringar av produktionsvolymer inom äldreomsorgen tycks det enligt Socialstyrelsens statistik (8) finnas en tendens till stagnation inom det särskilda boendet under de senaste åren. Inom hemtjänsten däremot fortsätter den ökning som ägt rum under 90-talet och som fortsatt även därefter. Utvecklingen över tid framgår av tabell 1. Från år 2000 till år 2003 ökade andelen personer över 65 som bor permanent i privat drivet särskilt boende från 11,3 procent till 13,4 procent. Därefter redovisas en svag minskning för 2004 och 2005. År 2005 sjönk antalet personer som bor permanent i privat drivet särskilt boende jämfört med 2004 med nästan 700 personer och var 13 214 personer. Det motsvarar 13,2 procent av samtliga boende över 65 år. När det gäller hemtjänsten till personer i ordinärt boende sker en fortsatt ökning både när man räknar antal personer som får hjälp av privata vårdgivare och antalet timmar som utförs av privata vårdgivare. Av tabell 1 framgår att antalet personer
14 (46) 65 år och äldre som får hemtjänst i ordinärt boende av privata vårdgivare år 2005 är 13 146, en ökning med 1 268 personer. Det motsvarar 9,7 procent av samtliga personer över 65 år som får hemtjänst i ordinärt boende. Tabell 1 Antal respektive andel personer över 65 år och äldre med hjälp i enskild regi av samtliga med hemtjänst respektive samtliga med särskilt boende under perioden 2000-2005 Hemtjänst Särskilt boende År Antal % Antal % 2000 9 172 7,3 13 676 11,3 2001 9 451 7,8 14 658 12,4 2002 10 646 8,5 14 457 12,5 2003 11 240 8,8 14 831 13,4 2004 11 878 9,0 13 901 13,3 2005 1) 13 146 9,7 13 214 13,2 1) Korrigering för bortfall har gjorts på riksnivå (se källan). Källa: Tabell 12 ur Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården. Slutrapport. (Socialstyrelsen). Komplettering från Äldre vård och omsorg år 2004 respektive 2005 (Socialstyrelsen). Ser man till antalet timmar och andelen av samtliga timmar hemtjänst i ordinärt boende gäller för 2005 att 424 938 timmar utförs av privata vårdgivare, se tabell 3. Det motsvarar 10,3 procent av samtliga timmar. Jämförelser mellan kommuner och regioner Skillnaderna mellan kommunerna är stor när det gäller förekomsten av privat bedriven vård inom särskilda boenden för personer 65 år och äldre liksom när det gäller hemtjänst till samma målgrupp. I tabell 2 redovisas förhållandena i de olika länen år 2005 när det gäller antal permanent boende 65 år och äldre i särskilda boendeformer. Av materialet framgår att andelen privat driven vård inom särskilda boenden är drygt en tredjedel i Stockholms län och drygt en fjärdedel i Östergötlands län. I Gotlands län, Hallands län, Uppsala län, Jämtland län, Skåne län och Västmanlands län ligger andelen mellan 11 och 19 procent. I övriga län är andelen i de flesta fall mindre än 5 procent. Räknat som andel av platserna i privat driven vård vid särskilda boenden svarar kommuner inom Stockholms län för nästan hälften av alla platser.
15 (46) Tabell 2 Antal permanent boende 65-w år i särskilda boendeformer den 1 okt 2005, totalt och därav i enskild regi. Totalt antal boende Varav i bostad som drevs i Län 65-w år Enskild regi Andel (%) Stockholm 17 799 6 439 36,2 Uppsala 2 308 363 15,7 Södermanland 2 805 40 1,4 Östergötland 4 881 1 281 26,2 Jönköping 4 236 181 4,3 Kronoberg 2 166 34 1,6 Kalmar 2 895 79 2,7 Blekinge 1 944 4 0,2 Skåne 11 635 1 582 13,6 Halland 3 593 634 17,6 Västra Götaland 17 203 1 221 7,1 Värmland 3 047 144 4,7 Örebro 2 983 35 1,2 Västmanland 3 203 371 11,6 Dalarna 3 042 41 1,3 Gävleborg 3 430 153 4,5 Västernorrland 3 414 17 0,5 Jämtland 2 102 310 14,7 Västerbotten 3 417 133 3,9 Norrbotten 3 524 0 0,0 Gotland 817 152 18,6 Totalt 100 444 13 214 13,2 Källa: Äldre - vård och omsorg år 2005 (tabell 11). Statistik Socialtjänst 2006:3 (Socialstyrelsen).
16 (46) I tabell 3 redovisas förhållandena i de olika länen 2005 när det gäller hemtjänst i ordinärt boende för personer 65 år och äldre. Av materialet framgår dels andelen av hemtjänstens vårdtagare som får vård av enskild vårdgivare dels andelen timmar inom hemtjänsten som utförs av enskild vårdgivare. Tabell 3 Antal personer 65-w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1okt 2005 samt antal beviljade hjälptimmar under oktober 2005, totalt och i huvudsakligen enskild regi. Län Totalt antal personer 65-w år med hemtjänst Varav i Enskild regi % Totalt antal hjälptimmar Varav utförda i Enskild regi % Stockholm 24 965 7 600 30,4 832 024 268 876 32,3 Uppsala 3 620 320 8,8 148 167 15 591 10,5 Södermanland 4 056 284 7,0 104 014 2 941 2,8 Östergötland 5 974 1 127 18,9 202 435 38 589 19,1 Jönköping 4 859 0 0,0 142 557 0 0,0 Kronoberg 2 473 0 0,0 71 238 0 0,0 Kalmar 4 203 37 0,9 166 252 1 484 0,9 Blekinge 2 358 0 0,0 94 767 0 0,0 Skåne 1) 17 942 948 5,3 471 039 24 249 5,1 Halland 3 696 241 6,5 114 555 6 386 5,6 Västra Götaland 1) 22 210 273 1,2 594 435 9 315 1,6 Värmland 4 728 401 8,5 182 604 16 947 9,3 Örebro 4 447 15 0,3 111 396 401 0,4 Västmanland 3 912 932 23,8 81 211 14 655 18,0 Dalarna 5 390 279 5,2 162 391 1 773 1,1 Gävleborg 4 729 344 7,3 143 481 11 066 7,7 Västernorrland 4 306 0 0,0 140 759 0 0,0 Jämtland 2 462 219 8,9 63 375 7 642 12,1 Västerbotten 4 047 111 2,7 140 911 4 624 3,3 Norrbotten 3 726 7 0,2 132 837 16 0,0 Gotland 858 8 0,9 30 104 383 1,3 Totalt 1) 134 961 13 146 9,7 4 130 552 424 938 10,3 1) För Malmö, Lidköping och Mark kommuner saknas uppgift om hjälptimmar. Bortfallskorrigering har gjorts (se källan). Källa: Äldre - vård och omsorg år 2005 (tabell 5). Statistik Socialtjänst 2006:3. (Socialstyrelsen).
17 (46) Andelen av hemtjänsttagarna som får vård i enskild regi var år 2005 drygt 30 procent i Stockholms län, cirka 24 procent i Västmanlands län och cirka 19 procent i Östergötlands län. I övriga län var andelen mellan 0 och 9 procent. Räknat som andel av antalet hemtjänsttimmar ser bilden i stort sett likadan ut. Förändringar mellan 2000 och 2005 per län I diagram 1 redovisas den procentuella andelen av samtliga boende 65 år och äldre i särskilt boende som finns i privat drivet boende. I diagram 2 redovisas andelen av hemtjänsttimmarna till samma åldersgrupp som utförs i privat drift. Av diagrammen kan man se att andelen vård som drivs av privata utförare har ökat kraftigt i några län mellan 2000 och 2005 medan andra ligger kvar på ungefär samma nivå. I några län har det skett en tillbakagång. De exakta procentandelarna framgår av tabell I i rapportens sammanfattning. Diagram 1 Särskilt boende för 65-w år i enskild regi 2000 respektive 2005 (procent). Stockholm Östergötland Gotland Halland Uppsala Jämtland Skåne Västmanland Västra Götaland Värmland Gävleborg Jönköping Västerbotten Kalmar Kronoberg Södermanland Dalarna Örebro Västernorrland Blekinge Norrbotten riket 2005 2005 2000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 % Källa: Äldre - vård och omsorg år 2000 resp 2005 (Socialstyrelsen).
18 (46) För hela riket har en ökning av andelen särskilt boende i privat regi ägt rum, från drygt 11 procent år 2000 till drygt 13 procent år 2003. Under perioden 2003 till 2005 har ingen större förändring skett. När det gäller det särskilda boendet har en kraftig ökning av den privat drivna vården skett i Hallands län från 8,0 procent till 17,6 procent, Uppsala län från 4,6 till 15,7 procent och på Gotland från 6,5 till 18,6 procent. Även Östergötlands län har ökat ganska mycket utifrån en redan tidigare relativt hög andel, från 19,0 procent till 26,2 procent. Även i Stockholms län, Jämtlands län och Västmanlands län, som alla låg bland de fem län som hade högst andel privat driven äldreomsorg i särskilt boende år 2000, har en ökning skett av andelen i privat drift. Gävleborgs län och Västerbottens län som tidigare hade en låg andel platser vid särskilda boenden har ökat andelen och i Dalarna som tidigare knappast hade några privata platser i särskilt boende har en liten ökning skett, från 0,2 till 1,3 procent. En tillbakagång i andelen platser i privat regi har skett i Sörmlands län från 4,1 till 1,4 procent, i Örebro län från 1,7 till 1,2 procent och i Kronoberg från 1,9 till 1,6 procent. Norrbotten har ingen verksamhet i privat regi. Utvecklingen beträffande andelen hemtjänsttimmar i privat regi påminner när det gäller den geografiska fördelningen mellan länen om bilden för särskilt boende.
19 (46) Diagram 2 Andel hemtjänsttimmar bland 65-w år som utförts i enskild regi 2000 respektive 2005 (procent). Stockholm Östergötland Västmanland Jämtland Uppsala Värmland Gävleborg Halland Skåne Västerbotten Södermanland Västra Götaland Gotland Dalarna Kalmar Örebro Norrbotten Jönköping Kronoberg Blekinge Västernorrland riket 2005 2005 2000 0 5 10 15 20 25 30 35 Källa: Äldre - vård och omsorg år 2000 resp 2005 (Socialstyrelsen). % För hela riket har en ökning av andelen hemtjänsttimmar i privat regi inom ordinärt boende ägt rum från 8,6 procent år 2000 till 10,3 procent år 2005. Ökningen mellan 2004 och 2005 är 0,7 procentenheter. I Stockholms län som redan tidigare hade den högsta andelen hemtjänsttimmar i privat regi har en kraftig ökning skett från 20,0 procent till 32,3 procent från år 2000 till år 2005. I Västmanland, som också låg på 20,0 procent år 2000, har en minskning skett till 18,0 procent. Efter Stockholm svarar Gävleborg för den största ökningen av andelen hemtjänsttimmar i privat regi mellan 2000 och 2005, från 1,2 till 7,7 procent av samtliga hemtjänsttimmar. Ökningar med mellan tre och fyra procent har under samma period gjorts i Östergötland som redan tidigare låg bland de tre län som hade högst andel samt i Värmland som låg på drygt tre procent år 2000 och Halland som hade två procent i privat regi i samma år.
20 (46) Uppsala och Västerbotten har ökat med cirka 2,5 procent enheter. Uppsala låg år 2000 på 8 procent medan däremot Västerbotten bara hade 0,4 procent i utgångsläget. Minskningar med cirka 4 procentenheter av andelen hemtjänsttimmar som utförs i privat regi har skett i Skåne och Örebro län mellan 2000 och 2005. En viss minskning har även skett i Sörmlands län, Jämtlands län och Jönköpings län. Det finns fem län som inte har någon hemtjänst i privat regi år 2005. Det är Västernorrland, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Norrbotten. En reflektion som kan göras är att det liksom tidigare förefaller vara så att de län där det redan finns en relativt stor andel vård i privat regi fortsätter att öka denna andel. Medan utvecklingen går långsamt i områden utan nämnvärd erfarenhet av särskilda boenden i privat regi. Beträffande särskilda boenden gäller att Halland, Gotland och Uppsala som ökat kraftigt låg på mellan 5 och 10 procent år 2000. Om detta är den kritiska massa som behövs för att få fart på processen skulle man i så fall kunna tänka sig att Västra Götaland, Värmland och Gävleborg skulle kunna vara de län där man kan förvänta sig en ökning av särskilda boenden i privat regi de närmaste åren. När det gäller andelen hemtjänsttimmar i privat regi bland personer 65 år och äldre är mönstret att bland de län som år 2000 fanns bland de sju som hade högst andel timmar i privat regi ligger alla utom Skåne län kvar i denna grupp. Gävleborg är ny bland de sju län som har högst andel hemtjänsttimmar i privat regi. Stockholm, Östergötland, Gotland, Halland, Uppsala, Värmland, Gävleborg och Västerbotten hör till den grupp som ökar andelen vård i privat regi både när det gäller platser i särskilda boenden och hemtjänsttimmar. Örebro län och Södermanlands län har minskat inom båda områdena. Sveriges Kommuner och Landsting redovisar i rapporten Kommunernas marknadsanvändning år 2003 (9) även resultaten av vissa studier från Socialstyrelsen. Enligt en enkät som Svenska Kommunförbundet gjorde år 2004 (10) var det 92 kommuner som hade icke kommunala utförare av äldreomsorg. 79 av de 269 kommuner som har besvarat enkäten uppger att de har särskilt boende som drivs av icke kommunala utförare. 62 kommuner har icke kommunala utförare inom hemtjänsten år 2004. Det vanligaste var enligt svaren på Kommunförbundets enkät att det fanns en annan utförare än kommunen. Det gällde både inom hemtjänst och särskilt boende. Ett tiotal kommuner hade 5-10 utförare. Någon kommun med kundval har upp till ett 40-tal företag som utförare av hemtjänst. 20 kommuner av 96 svarade att de lägger egna anbud när entreprenader upphandlas.
21 (46) Utveckling av kundval inom äldreomsorgen Enligt Svenska Kommunförbunets enkät år 2004 (9) hade vid den tidpunkten 15 kommuner infört valmöjligheter inom hemtjänsten. Tolv av dessa kommuner fanns i Stockholms län. Ytterligare fyra kommuner hade beslutat att införa kundval inom hemtjänsten. Sju kommuner hade infört kundval till särskilda boenden och ytterligare en kommun hade beslutat att införa detta system. En sökning på Internet, som inte gör anspråk på att vara fullständig ger exempel på kommuner som tillämpar kundval i någon form inom äldreomsorgen. Enligt en artikel i tidskriften partner nr 2 år 2005, som ges ut av äldreomsorgsföretaget Aleris, fanns vid den tidpunkten någon form av kundval i 20 kommuner. Dessa är Sigtuna, Sollentuna Järfälla, Norrtälje, Täby, Österåker, Danderyd, Solna, Stockholm, Nacka, Tyresö, Huddinge, Vänersborg, Alingsås, Mölndal, Ulricehamn, Båstad och Höganäs, Gotland och Mölndal. I texten kommenteras det förhållandet att Gotland och Mölndal, som båda är kommuner med vänstermajoritet, har infört kundval. I de övriga fall där vänsterstyrda kommuner har kundval inom äldreomsorgen har dessa ärvts från tidigare majoriteter. Det anses dessutom intressant att det rör sig om kommuner långt från Stockholm där kundval hittills har varit vanligast. En kartläggning av omsorgsmarknaden har under 2006 genomförts av Attendo Care. Där ingår även uppgifter om kommuner som infört kundval inom äldreomsorgen under de senaste åren. Enligt Attendos studie ökar intresset för kundval nu i hela landet. Bland de kommuner som påbörjat ett införande av kundval märks Karlstad, Gotland och Umeå. Dessa kommuner styrs av socialdemokratiskt ledda koalitioner. Även Attendo kommenterar att detta innebär ett trendbrott eftersom kundval tidigare huvudsakligen införts i borgerligt styrda kommuner. Attendo redovisar att man ser tydliga tecken på ett ökat intresse för valfrihet och konkurrens över hela landet. Ett flertal kommuner som inte tidigare upphandlat omsorg påbörjade konkurrensutsättning under 2006, däribland Lomma, Säffle och Åtvidaberg. Till skillnad från tidigare år deltar inte kommunernas egna produktion i upphandlingarna i lika stor utsträckning. Uppgifter från Socialstyrelsen om förhållanden 2003 I Socialstyrelsens rapport, Konkurrensutsättning och entreprenader inom äldreomsorgen (7) redovisas förekomsten av entreprenader med avseende på kommuntyper 1999 och 2003 (enligt Svenska Kommunförbundets klassifikation). Av redovisningen framgår att entreprenader avseende äldreomsorg förekommer i de 3 storstäderna vid båda tillfällena. I övrigt redovisades följande när det gäller
22 (46) andelen av kommunerna i respektive kommungrupp som har någon entreprenad inom äldreomsorgen: Kommuntyp År 1999 År 2003 Förortskommuner 58,3 60,6 Större städer 79,2 72,0 Medelstora städer 39,5 50,0 Industrikommuner 11,3 18,9 Landsbygdskommuner 10,8 16,2 Glesbygdskommuner 10,0 24,0 Övriga större kommuner 11,1 20,9 Övriga mindre kommuner 5,6 2,9 Av redovisningen framgår att en det skett en viss tillbakagång i grupperna större städer samt övriga mindre kommuner. I övrigt har en ökning av andelen kommuner som har lagt ut äldreomsorg på entreprenad skett i samtliga kommungrupper. Förändringen är störst, räknat som procentenheter, i glesbygdskommuner samt medelstora städer och övriga större kommuner. Återtagande av entreprenader i kommunal regi I Socialstyrelsens konkurrensrapport avseende förhållandena 2003 (7) har man även redovisat orsaker till att entreprenader har återtagits i kommunal regi. Liksom i undersökningen 1999 tillfrågades samtliga förvaltningar om det fanns verksamheter som under de två senast åren, (2000-2002) varit utlagd på entreprenad till privata aktörer, men återgått i kommunal regi. Sammanlagt uppgav 25 förvaltningar av de 177 förvaltningar som anlitade privata aktörer att det var aktuellt. Det innebär att återgång till kommunal regi skett i 14 procent av de aktuella förvaltningarna. I flertalet fall, 22 st, gällde entreprenadskiften drift av särskilt boende, i mindre omfattning, 6 st, hemtjänst, och i än mindre omfattning, 2 st, annan verksamhet. Förvaltningarna tillfrågades även om varför entreprenaden upphört. Den vanligaste orsaken var att verksamheten inte upphandlades på nytt sedan avtalet upphört. Detta gällde i hälften av de aktuella fallen, 12 förvaltningar. Orsaken till detta var kostnaden eller förändrad politisk inriktning. Nästan 25 procent, 6 förvaltningar, uppgav att entreprenören ville avbryta samarbetet. Som anledning nämndes de ekonomiska förutsättningarna för entreprenaden. Nästan lika många, 5 förvaltningar uppgav att egna verksamheter vunnit upphandlingen. Ytterst få, två förvaltningar, angav att samarbetet avbrutits och avtalet sagts upp då entreprenören inte uppfyllt sitt åtagande. Jämfört med undersökningen 1999 är det, måhända föga överraskande, flera som tidigare anlitat privata aktörer som vid undersökningen inte hade det 2003.
23 (46) Orsakerna till att det inte längre var aktuellt med entreprenader skiljde sig mer åt. Ändrade ekonomiska eller politiska förutsättningar har här en framträdande roll. När det gäller etableringsformer finns i Socialstyrelsens rapport från 2003 redovisning från 347 av totalt 397 entreprenader. Vanligast var att entreprenaden förnyats med samma entreprenör, 126 entreprenader eller 36,6 procent. Näst vanligast var att verksamheten inte tidigare varit utlagd på entreprenad utan drivits i kommunal regi, 87 entreprenader eller 25 procent. Ovanligare var att nuvarande entreprenör ersatt en tidigare entreprenad, 72 entreprenader eller 20,7 procent. Av detta framgår att byte av entreprenör inte är så vanligt. Det är betydligt vanligare att entreprenaden fortsätter med samma entreprenör. Verksamma entreprenörer våren 2003 I Socialstyrelsen konkurrensrapport (7) redovisas resultaten av enkätens frågor kring namnen på de företag som anlitades som entreprenörer. Utifrån dessa uppgifter har man kunnat kartlägga vilka företag som är verksamma med entreprenader inom äldreomsorgen. Sammanlagt identifierades cirka 170 olika privata aktörer. I kartläggningen 1999 identifierades cirka 120 aktörer. Med antalet entreprenader som mått framträder sammanlagt tretton större entreprenörer, med fler än fem entreprenader i riket. Utifrån samma utgångspunkt framträdde nio företag i undersökningen 1999. Den totala kostnadsersättningen under första kvartalet 2003 till de privata företag som hade entreprenader inom äldreomsorgen, avseende drift av hemtjänstområden/-distrikt, särskilda boendeformer eller hjälp i äldres hem med vissa tjänster som städning, inköp av dagligvaror, matdistribution och dylikt, har beräknats till cirka 1 230 miljoner kronor. Uppräknat till årsbasis, med oförändrad volym, motsvarar det cirka 5 miljarder kronor. Relaterat till kommunernas bruttokostnader för vård och omsorg om äldre omfattade den entreprenaddrivna verksamheten, enligt Socialstyrelsens beräkningar, cirka 6,3 procent av denna kostnad. År 1999 uppskattades den totala ersättningen till cirka 3 miljarder på årsbasis. Relaterad till kommunernas bruttokostnader för omsorgen av vård och omsorg om äldre vid denna tidpunkt omfattade den entreprenaddrivna verksamheten cirka 4,8 procent. Då utfallet 2003 jämförs med det för 1999 är det tydligt att den entreprenaddrivna verksamheten ökat i omfattning. Som kostnadsandel av de totala kostnaderna för vård och omsorg har andelen ökat med hela 30 procent från 4,8 procent till 6,3 procent. Med utgångspunkt i beräkningar av kostnadsersättningar kan man konstatera att de företag som hade fler än fem entreprenader hade drygt 60 procent av den entreprenaddrivna verksamheten år 2003. I kartläggningen 1999 hade företag med fem eller fler entreprenader drygt 70 procent av den totala andelen av den totala andelen entreprenaddriven verksamhet.
24 (46) Köp av platser och verksamma privata aktörer I Socialstyrelsen enkät fann man omkring 350 privata aktörer med verksamhet som avser enstaka vårdplatser för personer 65 år och äldre. Man identifierade 15 större aktörer, till stor del stiftelser, med cirka 50 platser under första kvartalet 2003. Sammanlagt gällde det 1 750 platser vilket är cirka 43 procent av de platser som var aktuella under första kvartalet 2003. Totalt utgjorde dessa cirka 4 procent av de aktuella aktörerna. Det innebär att 96 procent av samtliga aktörer var mindre företag med i genomsnitt färre än 10 platser vardera. Jämfört med utfallet 1999 verkar ett antal större vårdföretag (aktiebolag) förekomma i större omfattning bland de största leverantörerna av enstaka platser för äldre. Den totala kostnadsersättningen till privata företag för köp av platser inom äldreomsorgen beräknades för år 2003 till cirka 1,9 miljarder kronor. Köp av platser utgjorde cirka 2,4 procent av kommunernas totala bruttokostnad för vård och omsorg om äldre. När man jämför utfallet mellan 2003 och 1999 framgår att antalet äldre som berörs av köp av enstaka platser, och kostnaderna för sådan verksamhet minskat något. En uppskattning visar att omkring 0,3-0,4 miljarder kronor betalats ut till privata aktörer för kundvalssystem under 2003. Sammanlagd omfattning av entreprenader, köp av enstaka platser och kundvalssystem år 2003 År 2003 anlitade, enligt Socialstyrelsens studie, 177 förvaltningar privata aktörer. Det motsvarar cirka 53 procent av alla förvaltningar. Beräknat på kommunnivå utgjorde denna andel cirka 50 procent, 138 av 274 medverkande kommuner. År 1999 anlitade 54 procent av förvaltningarna och cirka 50 procent av kommunerna privata aktörer. Den totala kostnaden för entreprenader, köp av platser samt kundvalsmodeller blir den totala kostnaden för kommunerna omkring 7,2 miljarder och andelen 9,1 procent av kommunernas totala kostnader för vård och omsorg om äldre år 2003. Om man utgår från kostnadsandelen av de totala äldreomsorgskostnaderna har denna ökat med 25 procent mellan 1999 och 2003. Kostnadsutvecklingen uttryckt i fasta priser under samma period var närmare 40 procent, alltså betydligt större än mätt som andel av den totala äldreomsorgskostnaden i riket. Skillnaden illustrerar två olika sätt att ange utvecklingen. Vinstsyftande respektive icke vinstsyftande organisationer I Socialstyrelsens undersökning definieras vinstsyftande organisationer som privat ägda aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor. Ideella
25 (46) föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser definieras som icke vinstsyftande organisationer. I Socialstyrelsens studie framkom att den överväldigande majoriteten av samtliga entreprenader inom äldreomsorgen, 89,2 procent, drevs av vinstsyftande organisationer. 10,3 procent drevs av icke vinstsyftande organisationer. I ett par fall kunde inte organisationsformen avgöras. Vad gäller köp av platser framkom att drygt 50 aktörer, 14 procent, var icke vinstsyftande organisationer. De stod för sammanlagt 1 130 platser vilket var cirka 28 procent av de aktuella platserna under första kvartalet 2003. Jämfört med den entreprenaddrivna verksamheten finns en större mängd icke vinstsyftande aktörer, även om de vinstsyftande dominerar.
26 (46) Privat bedriven sjukvård omfattning och utveckling Förändringar i andel läkarbesök i privat regi inom all öppenvård Frågan om offentligt finansierad vård som drivs av privata vårdgivare uppfattas ofta som mer kontroversiell och ideologiskt laddad i landstingen än i kommunerna. De uttalanden som gjorts av socialdemokratiska politiker i samband med debatten om stopplagen har också visat att det inom vänsterblocket uppfattas som känsligare med privat driven vård och i synnerhet med vinstsyftande vård inom sluten vård och specialiserad vård än i primärvården. I detta avsnitt redovisas uppgifter om hur den offentligt finansierade men privat drivna öppna läkarvården har utvecklats mellan 2000 och 2004. Statistik avseende år 2005 publiceras inte förrän under hösten 2006 varför det inte är möjligt att i detta sammanhang redovisa mer aktuell statistik. I tabell 4 redovisas utvecklingen mellan 1985 och 2004 när det gäller det totala antalet läkarbesök samt hur dessa fördelar sig i antal och procentuellt mellan offentligt och privat driven vård. Tabell 4 Totalt antal läkarbesök (1000-tal) hos offentliga och privata vårdgivare 1985-2004 samt därav hos privata vårdgivare Totalt antal läkarbesök (1000-tal) Därav hos privata 1) vårdgivare Andel (%) 1985 22 900 3 395 14,8 1990 24 170 4 488 18,6 1994 26 187 5 916 22,6 1995 26 073 6 308 24,2 1996 25 257 6 220 24,6 1997 2) 24 725 6 068 24,5 1998 2) 25 670 6 325 24,6 1999 2) 3) 25 452 6 248 24,5 2000 2) 4) 25 174 6 637 26,4 2001 25 631 7 388 28,8 2002 25 619 7 511 29,3 2003 24 850 7 298 29,4 2004 24 777 7 332 29,5 Förändring 1985-2004 (procent) +8 +116 +99 1) Före 2001: Läkare med ersättning enl lag (LOL) och förordning (FOL) om läkarvårdsersättning samt hos läkare med vårdavtal med sjukvårdshuvudmannen (inkl privata husläkare fr o m 1995). Från 2001: privata företag, vårdgivare med vårdavtal eller ersättning enl nationell taxa, stiftelser, kooperativ etc. 2) U-län: inkl 8100 läkarbesök år 1997-99, ca 6700 år 2000 inom bl a mödra- och barnhälsovård. F-län: inkl 400 läkarbesök år 2000 inom mödra- och barnhälsovård.
27 (46) 3) C-län: läkarbesök hos privata vårdgivare underskattade 4) AB-län: S:t Görans sjukhus AB redovisas år 2000 under privata vårdgivare med ersättning enligt avtal, för år 1999 under läns- och regionsjukvård Källa: Offentligt finansierad privat öppen vård 1994 t o m 1999 (Landstingsförbundet), Statistisk årsbok för landsting 1995 t o m 2000 (Landstingsförbundet), Basårsstatistik 2000 samt för 2001-2004 Sjukvårdsdata i Fokus (Internet) (Sveriges kommuner och landsting). Antalet öppenvårdsbesök hos läkare har minskat kontinuerligt sedan 1994 från cirka 26,2 miljoner besök till cirka 24,8 miljoner besök år 2004. Antalet besök hos privata öppenvårdsläkare har under samma period ökat med drygt 3,9 miljoner besök vilket motsvarar en ökning med 116 procent. Andelen besök hos privata läkare har ökat med 100 procent från 14,8 procent år 1985 till 29,6 procent år 2004. De största ökningarna av andelen privata läkarbesök med offentlig finansiering har ägt rum mellan 1985 och 1995, ca 10 procentenheter och mellan 1999 och 2004, cirka 5 procentenheter. I tabell 5 redovisas förändringarna av antalet besök i en tidsserie från 2000 till 2004 uppdelat på primärvård/allmänläkarverksamhet och specialiserad vård samt på offentlig och privat vård. Tabell 5 Antal läkarbesök (1000-tal) inom primärvård och specialiserad vård med fördelning på offentliga och privata vårdgivare 2000-2004. Vårdgivare 2000 2001 2002 2003 2004 2000 = Index 100 Förändring 2000-2004 Antal besök (1000-tal) Primärvård offentlig 8 965 8 948 8 831 8 507 8 162 91-802 Primärvård privat 2 746 3 266 3 375 3 258 3 724 136 978 Primärvård totalt 11 711 12 215 12 205 11 765 11 886 101 176 därav privat (%) 23,5 26,7 27,6 27,7 31,3 Specialiserad vård offentlig 9 580 9 294 9 277 9 045 9 283 97-296 Specialiserad vård privat 3 883 4 122 4 137 4 040 3 607 93-276 Specialiserad vård totalt 13 463 13 416 13 413 13 085 12 891 96-572 därav privat (%) 28,8 30,7 30,8 30,9 28,0 Totalt 25 174 25 631 25 619 24 850 24 777 98-397 därav privat (%) 26,3 28,8 29,3 29,4 29,6 Källa: Bearbetning av tabell 1, bilaga 2 i Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården. Slutrapport. (Socialstyrelsen). Komplettering för år 2004 från Sjukvårdsdata i Fokus (Internet) (Sveriges Kommuner och Landsting).