Ansökan till VINNOVA Diarienummer 2013-03293 Avsänd av sökande 2013-08-19 10:04 Utlysning Projekt och aktiviteter 2013 - beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan. 0 / 20 tecken Projekttitel * Projekttitel på engelska * Optimering av flexibel produktion i kontinuerliga processer Start av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 53 / 100 tecken Optimization of flexible produktion in continuous processes Slut av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 53 / 100 tecken 2013-08-19 2014-06-30 Svensk projektsammanfattning * Detta är ett förslag på förprojekt som fokuserar på optimering för effektiv flexibilitet i kontinuerliga processer, både kvalitetsbyte och kvantitetsförändringar. För att multiproduktprocesser skall kunna konkurrera med singelproduktprocesser måste kvalitetsbyten vara ytterst effektiva och minimera spill och omställningstid. Förändringar i kvantitet har andra men snarlika krav. Projektet kommer att studera optimeringsteknikens möjligheter och dagens begränsningar som ger ett underlag för framtida projekt. Projektet är uppdelat i tre arbetspaket och har en total budget på 2,4 Mkr och en industriell medfinansiering på 50%. Huvudmålet med detta förprojekt är att ta fram ett underlag för ett större FUI-projekt med fokus på en demo-implementering av tekniken i processindustrin. Engelsk projektsammanfattning * 679 / 1500 tecken
This is a proposal of a pre-study on the optimization of efficient flexibility in continuous processes, both the quality and quantity changes. For multi-product processes to compete with single product processes the operational changes have to be extremely efficient and minimize waste and responsiveness. Changes in quantity have different but similar requirements. The project will study the possibilities and current limits with optimization techniques that provide a foundation for future projects. The project is divided into three work packages and has a total budget of 2.4 million and an industrial co-financing of 50%. The main objective of this pilot project is to develop a basis for greater RDI projects focusing on a demo implementation of technology in the process industries. Mål för projektet * 671 / 1500 tecken Målet med detta förprojekt är att ta fram ett tekniskt underlag för ett större FUI-projekt med fokus på en demo-implementering av tekniken i processindustrin. Kontakt med VINNOVA (välj namn) Lars-Gunnar Larsson 135 / 150 tecken Sekretess Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs Nej
KLASSIFICERING Klassificering av Behovsområde * Du har valt: 16 Produktionsprocesser (3 val, 1 nivå) Klassificering av forskningsområde * Du har valt: 2.4.01 Kemiska processer 2.2.02 Reglerteknik (3 val, 3 nivåer) Klassificering produktområde * Du har valt: 21.10 Farmaceutiska basprodukter 35.11 Elektricitet 62.09 Andra IT-tjänster och datatjänster (3 val, 4 nivåer)
KOORDINATOR Organisation * Lunds universitet Organisationsnummer * 202100-3211 Adress Box 124 Postnummer * 221 00 Postort * LUND Telefon * 046-2220000 Kommun * Lund Land Sverige Arbetsplats * Institutionen för kemiteknik Adress Box 124 Postnummer * 221 00 Postort LUND Kommun * Lund Webbplats Telefon 046-222 00 00 Land Sverige
KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT Organisation * Förnamn * Lunds universitet Mattias Organisationsnummer * Efternamn * 202100-3211 Alveteg Arbetsplats * E-post * Institutionen för kemiteknik mattias.alveteg@chemeng.lth.se Adress Direkttelefon Box 124 046-222 3627 Postnummer * Mobil 221 00 0730-92 39 72 Postort * Kön * LUND Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * 046-222 00 00 1967 Kommun * Lund Land Sverige
KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE Organisation * Förnamn * Lunds universitet Bernt Organisationsnummer * Efternamn * 202100-3211 Nilsson Arbetsplats * E-post * Institutionen för kemiteknik bernt.nilsson@chemeng.lth.se Adress Direkttelefon Box 124 046-222 80 88 Postnummer * Mobil 221 00 070 317 8088 Postort * Kön * LUND Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * 046-222 00 00 1959 Kommun * Lund Land Sverige
PROJEKTPARTERS KOSTNADER OCH STÖD Här redovisar varje projektpart, inklusive koordinatorn, sina kostnader för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här. Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält "Sökt bidrag". Koordinator Projektkostnader 2013 2014 Löner 298 000 398 000 = 696 000 Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 47 000 15 000 = 62 000 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 200 000 267 000 = 467 000 Resor 35 000 100 000 = 135 000 Övrigt 20 000 20 000 = 40 000 Summa 600 000 800 000 = 1 400 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 500 000 700 000 = 1 200 000 Stödnivå = 85,71 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 100 000 100 000 = 200 000 Finansiärer anges på sidan 7 Projektparter Projektpart Modelon AB Modelon AB 556672-3010 Projektkostnader 2013 2014 Löner 40 000 80 000 = 120 000 Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 35 000 50 000 = 85 000 0 0
Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 25 000 50 000 = 75 000 Övrigt 0 20 000 = 20 000 Summa 100 000 200 000 = 300 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) 100 000 200 000 = 300 000 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Siemens Industrial Turbomachinery AB Siemens Industrial Turbomachinery AB 556606-6048 Projektkostnader 2013 2014 Löner 112 000 112 000 = 224 000 Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 48 000 48 000 = 96 000 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 40 000 40 000 = 80 000 Övrigt 0 0 = 0 Summa 200 000 200 000 = 400 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0
Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) 200 000 200 000 = 400 000 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB 556155-2059 Projektkostnader 2013 2014 Löner 48 000 64 000 = 112 000 Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 52 000 100 000 = 152 000 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 26 000 = 26 000 Övrigt 0 10 000 = 10 000 Summa 100 000 200 000 = 300 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) 100 000 200 000 = 300 000 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Totalt sökt bidrag 500 000 700 000 = 1 200 000
Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 1) Egna insatser är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och Finansiärerna
ÖVRIG FINANSIERING Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in 1 000 000 för 1 miljon kronor. På denna sida redovisas projektets övriga finansiering 1) Finansiärer Finansiär NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB 556155-2059 2013 2014 Finansiering 100 000 100 000 = 200 000 Projektpart som finansieras Lunds universitet Institutionen för kemiteknik 202100-3211 Total finansiering av projektet 100 000 100 000 = 200 000 1) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär. Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara. Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.
BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER Obligatoriska bilagor Bilaga 1. Projektbeskrivning (max 10 sidor, om inte annat anges i utlysningsinformationen) Projektbeskrivning.pdf Bilaga 2. CV (nyckelpersonernas CVn, max 3 sidor totalt, om inte annat anges i utlysningsinformationen) CV.pdf Övriga bilagor Obs! När du laddar upp Pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade. Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta fungerar inte då låsta filer laddas upp.
KLARMARKERA När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs handläggare. Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det. En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot, projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande). INSÄNT AV Förnamn Bernt Efternamn Nilsson E-postadress bernt.nilsson@chemeng.lth.se Universitet/Högskola/Institut/Företag etc Lunds Universitet Adress Box 124 Postnummer 221 00 Postort Lund Organisationsnummer 202100-3211 Telefon 0462228088 Fax 0462224526 Webbplats www.chemeng.lth.se
Optimering av flexibel produktion i kontinuerliga processer Bernt Nilsson Institutionen för kemiteknik, Lunds universitet Sammanfattning: Detta är ett förslag på förprojekt som fokuserar på optimering för effektiv flexibilitet i kontinuerliga processer, både kvalitetsbyte och kvantitetsförändringar. För att multiproduktprocesser skall kunna konkurrera med singelproduktprocesser måste kvalitetsbyten vara ytterst effektiva och minimera spill och omställningstid. Förändringar i kvantitet har andra men snarlika krav. Projektet kommer att studera optimeringsteknikens möjligheter och dagens begränsningar som ger ett underlag för framtida projekt. Projektet är uppdelat i tre arbetspaket och har en total budget på 2,4 Mkr och en industriell medfinansiering på 50%. Huvudmålet med detta förprojekt är att ta fram ett underlag för ett större FUI-projekt med fokus på en demo-implementering av tekniken i processindustrin. 1. Projektets relevans Nischning av produktportfölj, flexibilitet och snabb anpassning till kunders behov har varit typiska kännetecken och utvecklingstrend inom svensk kemisk processindustri. Svensk kemisk industri har lyckats bra med att utnyttja sin kompetens och kunskap om processer för att producera specialprodukter med hög specifikation och värde men i små volymer. Resultatet är processer som behöver producera flera produkter och som har lägre tillgänglighet jämfört med singelproduktprocesser. Ett exempel är en av Borealis polyetenfabriker i Stenungsund. Denna producerar 18 olika kvaliteter och behöver genomföra byte av produkt ungefär en gång i veckan. Ett annat exempel på flexibilitetskrav är driften av gaskombikraftverk. När andelen förnyelsebar elproduktion ökar, vind- och solkraft, ökar även variationen i elnäten. Gaskombi används som spetskraft och behövs framför allt på morgonen och på kvällen då vind och sol ger lägre effekt. Detta betyder att kraftverket behöver starta och stoppa minst två gånger om dagen. Dessa två exempel på flexibilitet vid kontinuerlig produktion i både kvalitet och kvantitet ställer höga krav på produktionsplanering och kontroll. Flexibilitetskravet kan sammanfattas som Snabba byten för att minimera produktionsbortfall och upprätthålla hög tillgänglighet Minimera produkt utanför specifikation, "off-spec", för att producera med rätt produktkvalitet Effektivt resursutnyttjande vid produktionsomställningar Utmaningen är att utveckla produktionshjälpmedel så att flexibla processer för flera produkter kan konkurrera med singelproduktprocesser när det gäller prestanda. Flexibilitet är viktigt i alla branscher inom processindustrin. Projektet kommer att studera behov som finns vid följande branscher men listan kommer att kompletteras under projektets gång: petrokemisk industri, Borealis biofarmaceutisk produktion, Pfizer and Novo Nordisk specialmetall, K.A.Rasmussen, och tillverkning av solceller termisk kraftproduktion, Siemens
Projektet kommer att utnyttja flera mjukvaruplattformar. En viktig plattform är baserad på Modelica-ramverket där Sverige har en ledande roll och som VINNOVA stödjer utvecklingen av i andra projekt. Modelon är ett SME företag som kommer att stödja projektet med support och utveckling av mjukvara. Modelon är en naturlig mottagare av de generella resultaten av projektet och dess kommersialisering. Men andra intressenter kan komma in senare i projektet och framför allt i ett kommande FUI-projekt. I syfte att bidra till att de utmanande målen kan nås planerar vi genomföra ett förprojekt som omfattar tre arbetspaket med en sammanhållande analys i första arbetspaket, se avsnitt 3 nedan. Huvudmålet med detta förprojekt är att ta fram ett underlag för ett större FUI-projekt med fokus på demo-implementering av tekniken i processindustrin. 2. Förväntade resultat och effekter Projektet är ett förprojekt med avsikt att förbereda för ett större FUI-projekt. Det innebär att detta projekts resultat är i första hand bakgrundinformation, teknikstudier, tekniskt underlag och förberedelse av framtida projektorganisation. Det innebär att projektet kommer att ge en mycket god överblick av framtida FUI-behov, både nationellt och internationellt. Projektet kommer att leverera följande resultat Mjukvaruprototyp som resultat från fallstudie I, WP2, för optimering av komplext förlopp Mjukvaruprototyp som resultat från fallstudie II, WP3, för modellkalibrering av komplexa modeller Dokumentation av state-of-the-art i WP1 Dokumentation av processindustrins behov i WP1 Vetenskapliga publikationer av forskningsresultat i WP2 och WP3 Beskrivning av framtida demonstrator och projektorganisation Underlag till ansökan om ett större FUI-projekt Projektet kommer att ge följande effekter Kompetensökning och kompetenspridning Ökat industriellt engagemang inom produktionsoptimering Bättre nationell samordning av FUI-projekt inom området 3. Genomförande Projektet drivs i tre arbetspaket, WP, med en övergripande projektledning, samordning och gemensam analys. De tre arbetspaketen är: WP1 Kartläggning av teknikens status och processindustrins behov WP2 Fallstudie I: Dynamisk optimering av process med pulsad råvarutillförsel. WP3 Fallstudie II: Modellkalibreringsmetodik vid dynamiska förlopp i termiska kraftverk De olika arbetspaketen har synkroniserade tidpunkter för sina milstolpar för att underlätta utbyte av kunskap, erfarenhets och analysresultat. Projektets milstolpar är: M1 Analysresultat av fallstudie I och prototyp I M2 Kartläggning teknikens status M3 Analysresultat av fallstudie II och prototyp II M4 Kartläggning av processindustrins behov
WP1 - Kartläggning av teknikens status och processindustrins behov Optimering av flexibel produktion i kontinuerliga processer innebär att effektivt hantera behov i form av både kvalitets- och kvantitetsanpassning samt att anpassa produktionen temporalt, dvs just-in-time. WP1 kommer att kartlägga både optimeringsteknikens state-ofthe-art och processindustrins behov av optimal flexibel produktion. Till exempel vid kvalitetsbyten vid Borealis, som nämndes tidigare, så finns färdiga pärmar som beskriver hur ett byte av kvalitet skall gå till. Det blir mycket tidsödande att ta fram och dokumentera nya byten utöver de som redan är kartlagda, tex för ny produktkvalitet eller mindre ombyggnad av processen. Huvudmålet med detta förprojekt, och för WP1, är att ta fram ett underlag för att större FUIprojekt med fokus på implementering av tekniken i processindustrin. Tillgänglig optimeringsteknik kommer att utvärderas för att finna deras möjligheter och begränsningar i att lösa processindustriella problem. WP1 kommer att basera denna utvärdering på Fallstudie I, WP2, samt utnyttja resultat från andra projekt som utnyttjar alternativa tekniker och plattformar. Exempel på jämförelser: Singel- och multi-objektoptimering Skjutmetod och simultan metod Sekvensiell och parallell beräkningsteknik Plattformsval: JModelica, MATLAB, gproms/gopt, COMSOL etc Utvärderingen fokuserar både på val av beräkningsverktyg/metod och på mjukvaruplattform. Denna analys resulterar i milstolpe M2. Processindustrins behov och möjligheter till förbättring utgör fokus i del två av WP1. Ett antal olika typer av industriella behov kommer att kartläggas och beskrivas utgående från teknikens utgångspunkt. Exempel på fallstudier som kommer att kartläggas är följande: 1. Optimala kvalitetsbyten vid polyetenproduktion vid Borealis. Erfarenheter från tidigare projekt utnyttjas. 2. Optimal proteinrening vid läkemedelsproduktion vid Novo Nordisk och Pfizer. Erfarenheter från tidigare projekt utnyttjas tillsammans med ny utvärdering. 3. Optimal metallseparation med multipla produkter vid K.A.Rasmusen baserat på erfarenheter. 4. Optimal produktion av solceller, se WP2. 5. Optimal start och stopp vid gaskombikraftverk tillsammans vid Siemens, se WP 3. Dessa fem exempel täcker ett stort antal tänkbara fall och flera branscher och utgör grunden för utvärdeingen av industrins behov. Det finns plats för ytterligare några fall, vilka tillkommer under projektets gång. Denna utvärdering utgör milstolpe M4. WP1 avslutas med att ta fram underlag för ett större FUI-projekt, som pekar ut följande behov av forskning, utveckling, erfarenhet, förebilder och innovation: En industriell demonstrator för att vara en förebild och ge industriell erfarenhet samt inte minst vara en kompetent mottagare och användare av tekniken Forskning och utveckling av metodiken för industriell implementering med fokus på framtagning av prototyper och demo-verktyg Behov inom forskning och utveckling av verktyg och plattform för optimering med fokus på teknikleverentörer.
WP2 - Fallstudie I: Dynamisk optimering av process med pulsad råvarutillförsel Fallstudie I är hämtad från materialindustrin och tillverkning av solceller. Bakgrunden är att applikationen är väl studerat i tidigare genomförda forskningsprojekt och systemets beteende är där med relativt väldefinierat. Processen i denna studie är en industriell pilotanläggning och projektet har tillgång till experimentella data samt i begränsad omfattning möjlighet till ny experiment. Processen är tillverkning av solceller där olika atomlager adsorberas på varandra med väl specificerade tjocklekar. Detta innebär gasen tillförs en reaktor för att adsorberas på en yta för att skapa ett skikt för att sedan ersättas av en ny gas för att skapa nästa skikt. Dessa alternerande gaser har olika kemiska sammansättningar för bilda solcellsytan. Tiden som gasen är i kontakt med ytan avgör tjockleken. Detta innebär att tillverkningen går till så att olika gaser pulsad in i ett pulståg som bygger upp solcellsytan med väl specificerade egenskaper. Modelltekniskt innebär detta modellering av laminär strömning av kompressibel gas, värmetransport och masstransport i gas och vid adsorption på fast yta. Processbeskrivingen består alltså av en antal paraboliska-hyperboliska partiella differential-algebraiska ekvationer. När dessa diskretiseras i rummet med någon metod, FEM eller FVM, så resulterar det i ett mycket stort ekvationssystem. Optimeringstekniskt kan problemet ovan lösas på två olika sätt, skjutmetod eller simultan metod. Skjutmetod innebär att modellen löses separat som ett DAE-problem under optimeringsmetoden. Simultan metod innebär att modellen approximeras ytterligare till ett algebraiskt system som formuleras som bivillkor vid optimeringen, dvs optimeringsmetoden själv löser modellen samtidigt som den löses optimeringsproblemet. Fallstudie I är valt som en förstudie i optimering av komplexa processer. Fallstudien utmanar optimeringsteknikens förmåga att hantera modellkomplexitet och stora eller mycket stora optimeringsproblem. Fallstudien kommer att ta fram en prototyp av ett ingenjörsverktyg för design av systemet presenterat ovan. Detta är projektets milstolpe M1. WP3 - Fallstudie II: Modellkalibrering vid dynamiska förlopp i termiska kraftverk Fallstudie II är hämtad från energisektorn och driften av gaskombikraftverk. I denna typ av kraftverk produceras man el och värme. Först producerar man el direkt via en gasturbin. De heta rökgaseran leder man in i en värmepanna som ger vattenånga. Denna ånga går till en ångturbin som också producerar el. Spillvärme från kondensat går till fjärrvärme. När andelen förnyelsebar elproduktion ökar, vind- och solkraft, ökar även variationen i elnäten. Gaskombi används som spetskraft och behövs framför allt på morgonen och på kvällen då vind och sol ger lägre effekt. Detta betyder att kraftverket behöver starta och stoppa minst två gånger om dagen. Att stoppa gaskombi är enkelt och snabbt då det turbiner är snabba. Det som begränsar är uppvärmningen av pannan. Avkylning får ske av sig själv men start innebär stora temperturskillnader i material. Om dessa är stora och sker ofta kommer man att få utmattning av pannan med haveri som följd. För optimala starter av gaskombi är det därför intressant att veta pannans tillstånd samt ta fram det uppstartsförloppet för att minimera tid och slitage. En så kallad varmstart bör kunna ske mycket snabbare än en kallstart. Alla modellbaserade tekniker, och då även optimeringstekniker, kräver en matematisk representation av det system som skall studeras, i detta fall optimeras. Det betyder att det krävs en matematisk modell som predikterar systemet i fråga finns. Att ta fram en modell och kalibrera den mot processdata är en viktig och tidskrävande del av utvecklingen av optimeringsteknik. Detta sker en gång men vid långvarig produktion kommer processen att ändras. Det innebär att modellen behöver uppdateras mot processen under tiden som modellen
används för att på rätt sätt förutsäga processens egenskaper. Projektet har tillgång till industriell driftdata och konstruktionsuppgifter via medaktörer i projektet samt resultat från tidigare projekt inom pannmodellering. Det kan bli aktuellt att ta fram nya data under projektets gång av medaktörerna. I fallstudie II studeras en teknik för att minska modellens komplexitet av ett gaskombikraftverk för att förenkla modelluppdatering under start och stopp. Fallstudien utmanar optimeringsteknikens förmåga att hantera modellosäkerhet och dess krav på kalibreringsteknik och modellkvalitet. Fallstudien kommer att ta fram en prototyp av ett mjukvara för kalibrering av temperaturprofiler i termiska kraftverk. Detta är projektets milstolpe M3. 4. Tidplan och Budget Projektet har en tidplan från start av projektet i Q3-2013 till och med Q2-2014. Projektet har en budget på 2,4 Mkr där företag täcker 50% av kostnaderna och VINNOVA andel är 1,2 Mkr i kontanta medel. Övergripande tidplan Projektet är ett 1-årigt förprojekt och pågår från projektstart, ca. 2013-08-19, till 2014-06-30. De båda fallstudierna i WP2 och WP3 startar direkt i Q3 och WP2 avslutas i Q4, milstolpe M1, medan WP3 avslutas i Q1, milstolpe M3. WP 1 startar sent i Q3, 1 oktober, och pågår hela förprojektet avslutas. WP1 har två milstolpar, M2 i Q1 samt M4 i Q2 som sammanfaller med projektavslut och slutrapport. Projektaktivitet Q3 2013 Q4 2013 Q1 2014 Q2 2014 WP1 -------------------------------M2------------------M4 WP2 ---------------------- M1 WP3 ----------------------------------------- M3 Övergripande budget Dominerande kostnader för projektet är för utförande personal av framför allt WP2 och WP3 under 2013 och i WP1 under 2014. Projektet kommer att ha en del resekostnader under andra halvan i samband med analysarbetet under WP1. Projektet kommer även att ha andra kostnader i samband med framtagning av industriella och laborativa data och av processindustriella underlag för projektets olika studier. Projektets totala budget är på 2,4 Mkr, 1 Mkr 2013 och 1,4 Mkr 2014. Kostnader (SEK) 2013 2014 Projektledning 132 000 180 000 Personalkostnader 366 000 474 000 Material 182 000 213 000 Resor 100 000 216 000 Andra kostnader 220 000 317 000 SUMMA 1 000 000 1 400 000 Projektets intäkter är från VINNOVA samt företagens kontanta bidrag och deras insats i form av eget arbete. Industrins andel är 50% av projekts intäkter. I kontanta medel står VINNOVA för 1,2 Mkr och industrin för 200 kkr.
Intäkter (SEK) 2013 2014 VINNOVA 500 000 700 000 Kontanta medel, industrin 100 000 100 000 Egen insats, industrin 400 000 600 000 SUMMA 1 000 000 1 400 000 5. Organisation och medverkande aktörer Värdorganisation för projektet är Institutionen för kemiteknik, Lunds universitet, LU, som är med och bygger upp centrumbildningen PICLU, ett SSF-finansierat program. PICLU är en del av ett av tre kluster som står bakom ansökan Processindustriell IT och Automation, PiiA. Projektledare: professor Bernt Nilsson, PICLU/Kemiteknik, LU Styrgruppen: o Johan Åkesson, Modelon o Tore Hägglund, PICLU/Reglerteknik, LU Andra nyckelpersoner: Anders Holmqvist och Niklas Andersson, Kemiteknik, LU. Referensgrupp: består av personer från medverkande parter Deltagande industrier: Borealis, Novo Nordisk, Pfizer, K.A.Rasmusen, Siemens och Modelon Deltagande akademi: Lunds universitet (Inst för kemiteknik och reglerteknik) De deltagande företagen är engagerade i olika omfattning. De fyra första, Borealis, Novo Nordisk, Pfizer och K.A.Rasmusen, är delaktiga i WP1 och i kartläggningen av industrins behov. Dessa företag kommer att bidra med tekniskt underlag, processdata och industriella krav som kommer att vara underlag i WP1. Siemens och Modelon är företagen som även är engagerade i WP2 och WP3 och kommer därför att ligga bakom större delen av företagens egna insatser. Huvuddelen av verksamheten vid LU sker vid Institutionen för kemiteknik med erfarenhetsutbyte med Institutionen för reglerteknik. Avsikten är att Reglerteknik kommer att bli mer aktivt i det planerade FUI-projektet.