MODERKORT Moderkortet är det kort som sitter på ena sidväggen i en systemenhet av tornmodell eller i botten på en systemenhet av vanlig bordsmodell. På detta kort monteras alla de delar som är nödvändiga för att datorn ska fungera. Vissa delar sitter direkt monterade på kortet och kan inte bytas ut. Andra delar ansluts i socklar, typ RAM-minne, grafikkort, ljudkort och nätverkskort. Hårddisk, diskettstation, CD-läsare eller DVD-läsare ansluts via kablar till moderkortet eller något kort för anslutning. Dessutom ansluts mus, tangentbord, skrivare, scanner till de portar, som är avsedda för detta. Det är parallell och seriell anslutning samt en relativt ny typ av anslutning, USB, Universell Seriell Bus. Bildskärm, högtalare, mikrofon och nätverkskabel ansluts till de kort som handhar denna hantering.
HÅRDDISK Här lagras den information som behöver lagras permanent. Informationen lagras i form av magnetiska små områden på flera snabbt roterande skivor med en läs/skrivarm i anslutning till varje skiva. Eftersom allt är mycket känsligt för damm måste anordningen vara helt inkapslad. Storleken på en hårddisk är ungefär 10 x 15 cm. Typisk minneskapacitet är 40-80 GB. Minneskapaciteten ökar hela tiden snabbt. Hårddisken betecknas vanligen med C:\. Det kan finnas flera hårddiskar i en dator. Varje skiva har på båda sidor ett läs/skriv-huvud vilket betyder att data kan lagras på båda sidor av skivan och det är i regel flera skivor på samma rotationsaxel. Rotationshastigheten är idag 5400, 7200 eller 10000 varv/min. Sidorna har olika spår där man kan lagra data. Alla spår som samtidigt kan nås, även om de ligger på en annan skiva, kallas för cylinder. Spåren indelas i olika sektorer. För att hålla reda på var all information ligger på hårddisken krävs att man i den första sektorn anger hur disken är indelad, denna sektor kallas bootsektor.
PROCESSORN Processorn (CPU - Central Processing Unit) är datorns hjärna. Här sköts de beräkningar och den behandling av data som vi vill att datorn ska göra. Utvecklingen inom dataområdet går oerhört fort och de processorer som nu är moderna t.ex. Pentium 4 och AMD Athlon har en klockfrekvens mellan 2 och 3 GHz. Pentium 4 finns även med en klockfrekvens över 3 GHz. (1 GHz = 1 miljard svängningar per sekund). Frekvensen är ett mått på datorns hastighet. Det krävs dock att övriga ingående komponenter är anpassade till processorns frekvens för att nå full effekt. Pentium med fläkt Pentium II med fläkt
KYLNING -------------------------------------------------- Förlusterna från processorkärnan sker i form av värme och när tekniken går framåt och processorerna blir snabbare behöver de också mer ström. Så högre strömförbrukning betyder alltså mer värmeutveckling. Dagens processorer avger mellan 50 och 90 watt värmeenergi och för att kunna kyla bort denna värme behövs bra kylning. Luftkylning är det absolut vanligaste idag, eftersom det både är relativt billigt och säkert, men andra kylningsmetoder som vattenkylning har blivit populärare på senare tid tack vare att det går att få ner temperaturen betydligt lägre. Att kyla elektroniken är en sak, men att kyla bra och samtidigt hålla låg ljudnivå på kylanordningen är betydligt svårare. Kylare som klarar båda delarna är ofta dyrare men i längden betalar det igen sig eftersom man slipper bruset från fläktarna. Det finns ett några saker man ska tänka på när man köper en kylanordning till sin dator: Koppar har bättre värmeledningsförmåga än aluminium, varför det leder bort värmen bättre. Men det är å andra sidan ett dyrare material. Koppar är betydligt tyngre än aluminium. Inte sällan är kopparkylflänsarna så tunga att man måste lossa dem från processorsockeln när man ska flytta på datorn för att inte moderkortet och processorn skall ta skada. Kylpasta gjord av silver har betydligt bättre värmeledningsförmåga än vanlig kylpasta baserad på kisel. Arbetstemperaturen på processorn kan skilja sig 2-7 grader beroende på förhållandena. Fläktarna har olika ljudnivå även om de har samma varvtal och dimensioner. Detta beror på aerodynamiken på fläktbladen. Fläktar som låter mindre är i allmänhet dyrare. Större fläktar har i allmänhet lägre ljudnivå än små vid samma luftflöde. T.ex. låter en 80 x 80 mm fläkt mindre än en fläkt på 60 x 60 mm. Se till att fläkten verkligen klarar av att kyla processorn, annars kommer kanske processorn att bli för varm och hänga sig eller rent av gå sönder. Det är också viktigt att man håller nere temp lufttemperaturen i chassit eftersom högre omgivningstemperatur ger sämre kyleffekt. Detta avhjälps genom att sätta in en eller flera chassifläktar. Visserligen dra nätaggregatets fläkt ut en del varm luft ur chassit med detta är ofta otillräckligt
CHIPSET Tillsammans med BIOS övervakar chipsets kommunikationerna på moderkortet. Chipsets innehåller ett flertal kretsar som tidigare fanns separerade från varandra på moderkortet. Ett chipset kan sägas vara en brygga för att olika typer av bussar ska kunna samordnas. Klicka här för att se systemenhetens delar. PRIMÄRMINNE Primärminnet som också kallas Internminne och Arbetsminne är det minne som används när program körs och bearbetas. Det är mot detta minne processorn arbetar. Att det kallas primärminne beror på att det används i första hand till skillnad från minnen som används för långtidslagring som används i andra hand och därför kallas sekundärminne. Primärminnet är elektroniskt och innehållet försvinner när strömmen stängs av. Det är ett s k flyktigt minne. Flyktiga minnen går under benämningen RAM, Random Access Memory. Detta innebär att det är slumpmässig åtkomst och det tar lika lång tid att läsa och skriva på vilken plats som helst i RAM-minnet. DRAM - dynamiskt RAM, innebär att kretsarna kontinuerligt tappar sin laddning och måste friskas upp genom återkommande inläsning och återskrivning. En typ av DRAM är EDO-RAM (Extended DataOut RAM). En av de minnestyper som används idag är SDRAM, vilket innebär att de arbetar synkront med systembussen. Dessa minneskort är av typen DIMM, Dual In-Line Memory Module.
DIMM-korten kan hantera 64 bitar och detta innebär att endast ett minneskort behöver sättas i för att åstadkomma de 64 bitar som databussen arbetar med. Anslutningsstiften är 168, dvs. 168 pins. Idag används även RDRAM, vilket står för RAMBUS DRAM. Dessa minneskort är av typen RIMM. Ytterligare en minnestyp, som används idag är DDR-RAM. Tidigare minneskort var SIMM, Single In-Line Memory Module. Dessa förekommer även idag i Pentiumdatorer och tidigare datorer. De första SIMM-korten hanterade 8 bitar och bestod av 30 pins. De senare korten hanterar 32 bitar och består av 72 pins. Eftersom datorer med Pentiumprocessor arbetar med 64 bitars databuss behövs 2x32, dvs. 2 minneskort. SIMM-kort, 32 bitar 72 pins
BILDSKÄRM Bildrörsskärmar Bilden byggs upp av ett antal tända och släckta bildpunkter (pixels) t. ex. 800 punkter i X-led och 600 punkter i Y-led. För att sedan få en färgbild måste varje punkt innehålla färginformation. För att varje punkt ska kunna innehålla 256 färger behövs 8 bits per pixel. Detta är vanligt när man inte har grafiska tillämpningar. Ökar man färginformationen till 24 bits per pixel kan man få 16,7 miljoner olika färger. Bilden byggs upp kontinuerligt och för att ögat inte skall uppfatta det som flimmer behöver vi en ny bild minst 70 gånger per sekund. Bildskärmens storlek t.ex. 17" anger att avståndet mellan två diagonala hörn är 17 tum. Måttet avser bildrörets diagonal och det synbara måttet blir mindre. LCD-skärmar En LCD-skärm byggs upp med hjälp av flytande kristaller mellan två glasskivor. Skiktet belyses bakifrån med en lampa. Elektriska impulser får kristallerna att svänga och blockera ljuset på en viss plats. Den senaste tekniken kallas TFT och här styrs varje individuell färgpunkt av en egen transistor vilket medför att det blir snabbare respons i varje kristall och att ljusgenomsläppet blir bättre. Grafikkort För båda typer av skärmar behövs oftast ett grafikkort som har hand om den bildinformation som ska visas på skärmen. Ett AGP-grafikkort Klicka här för att se systemenhetens delar.
BUSSAR Information, ettor och nollor, måste kunna skickas mellan datorns olika delar. Ledningarna där detta sker kallas bussar. ISA-bussen Den första standardiserade bussen var ISA-bussen. Den infördes i början av 80-talet och hade 8 parallella ledningar, den var 8-bitar bred. Behovet av snabbare överföring ökade och det infördes en 16-bitars ISA-buss som kunde skicka data med hastigheten 8 MHz. Denna buss kallades även AT-buss. Socklar till ISA-bussen PCI-buss Dagens datorer har fått allt större kapacitet och överföringen sker nu med PCI-bussen som har en 32-bitars kontakt och hastigheten 33 MHz. Socklar till PCI-bussen
AGP-buss Behovet av snabb förbindelse mellan processorn och grafikkortet har lett till en speciell buss AGP-bussen som har bredden 32-bitar och hastigheten 66 MHz med möjlighet att fyrdubbla hastigheten. Sockel för AGP-bussen SYSTEMENHETEN Systemenheten till höger är av tornmodell. Här brukar benämningarna mini-, midioch golvtower användas beroende på storlek och hur mycket de kan rymma. Det finns även modeller där bildskärmen är placerad direkt på chassit. Inuti systemenheten finns bl a moderkort, processor, RAM-minne, chipset, hårddisk, diskettstation och CD- eller DVD-läsare.
På baksidan av systemenheten finns nätanslutning samt portar till bl a bildskärm, tangentbord, mus och högtalare. Klicka här för att se systemenhetens delar. CD och DVD CD, compact disc På en cd-skiva lagras informationen i form av små gropar i skivan. En laserstråle i cdspelaren kan sedan avgöra om det är "ettor eller nollor". Det är mycket större minneskapacitet på en cd-skiva än på en vanlig diskett. Man kan lagra upp till 650 MB på cd-skivan. Dessutom finns skrivbara cd, cd-r, recordable återskrivningsbara cd, cd-rw, rewritable DVD Dvd är en utveckling av den teknik som används för cd. Dvd står för digital versatile disc, men även digital video disc förekommer. Skivorna har samma format som en cd-skiva, med en diameter på 12 cm, men lagringsutrymmet på en dvd-skiva kan vara upp till 17
gigabyte. Det stora lagringsutrymmet medger att flera videofilmer kan lagras på en enda skiva. Man kan även utnyttja den stora lagringskapaciteten till extra finesser som valbara textremsor med olika språk, flerspråkiga ljudspår, navigeringsmenyer, snabbspolning m. m. Klicka här för att se systemenhetens delar. DISKETTSTATION Disketter används när man vill lagra information och kunna använda den på en annan dator. Disketterna har som standard en lagringskapacitet på 1.44 MB. De består av en 3.5" skiva av plast belagd med ett skikt som kan magnetiseras. Skivan ligger i ett plastfodral. När den sätts in i diskettstationen skjuts ett metallskydd undan och skivan blir åtkomlig för läs/skrivhuvudet. Disketten roterar med 300-360 varv per minut. Under rotationen ligger läs/skrivhuvudet mot disketten. Detta gör att disketter har en begränsad användningstid. Disketten kan skrivskyddas genom att flytta en liten plastbit som sitter i ena hörnet på disketten.