I korta drag. Jordbrukarhushållens inkomster 2001 JO 42 SM 0301. Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2001



Relevanta dokument
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

Jordbrukarhushållens inkomster ökade något Hushållsinkomster efter transfereringar

I korta drag. Jordbrukarhushållens inkomster 2002 JO 42 SM Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2002

Jordbrukarhushållens inkomster ökade något Hushållsinkomster efter transfereringar

,NRUWDGUDJ. Jordbrukarhushållens inkomster 1999 JO 42 SM 0101

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2017

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2012

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2016

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2004

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbrukarhushållens inkomster 2001

Nettointäkter m.m. för jordbrukare 1998

Jordbrukarhushållens inkomster 2000 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbrukarhushållens inkomster 2003 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbrukarhushållens inkomster 2002 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

2 Företag och företagare

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

Stabil utveckling av antalet djur

2 Företag och företagare

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

2 Företag och företagare

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Jordbrukarhushållens inkomster 2004 JO0903

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

UF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2001 Repayment of student loans

Figur A. Antal nötkreatur i december

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2003 Repayment of student loans

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

KVALITETSDEKLARATION

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

Aborter i Sverige 2008 januari juni

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Jordbrukarhushållens inkomster 2009 JO0903

Jordbrukarhushållens inkomster 2006 JO0903

Ökad andel kvinnor som företagare i enskild firma. Cecilia Branzén,

KVALITETSDEKLARATION

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

32 De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,0 hektar, Östergötlands län med 57,7 hektar, Uppsala

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

40 retag noterades år 2007 för Södermanlands län med 58,5 hektar, Västmanlands län med 58,3 hektar, Östergötlands län med 58,2 hektar samt Uppsala län

Inne hållsförteckning. JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0204 Statistikenheten (11) Monica Eidstedt. Innehållsförteckning 1

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken

118 7 Arbetskraft inom jordbruket firma samt driftsledarna bland juridiska personer har en fjärdedel motsvarande heltid eller mer i sysselsättningsgra

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

126 7 Arbetskraft inom jordbruket Om statistiken Förvärvsarbetande I tabell 7.1 redovisas uppgifter från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistike

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Den slutliga skatten ökade mest bland kvinnor. Allt färre medgavs skattereduktion under Minskad fastighetsskatt för kvinnor

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Lika många sysselsatta, färre årsverken. Andelen kvinnor överstiger 40 % Företag drivna som juridisk person blir fler och större

2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

UF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

Minskat antal företag, främst inom husdjursskötsel. Minskat arbetsbehov i jordbruket

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Markanvändningen i Sverige

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015

7 Arbetskraft inom jordbruket

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

7 Arbetskraft inom jordbruket

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Aborter i Sverige 2011 januari juni

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Stockholms län har de högst värderade småhusen. Genomsnittliga bostadsytan för småhus störst för nybyggda

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Aborter i Sverige 2001 januari december

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

7 Arbetskraft inom jordbruket

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Transkript:

JO 42 SM 0301 Jordbrukarhushållens inkomster 2001 Incomes of agricultural households 2001 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2001 Den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar, d.v.s. inkomsten sedan skattefria bidrag lagts till samt skatter och allmän egenavgift dragits av, ökade år 2001 med 10 500 kr eller 5 procent för de hushåll som driver jordbruk. Detta är en mindre ökning än föregående år då ökningen var 8 procent. Kronor per hushåll Förändring (%) 2001 2000 1999 2000-2001 1999-2000 Inkomst av tjänst 235 200 226 400 215 300 4 5 Allmänna avdrag 4 300 4 200 3 600 1 17 Nettoinkomst av näringsverksamhet 51 200 45 900 40 600 12 13 Nettoinkomst av kapital 22 900 29 000 30 400-21 -5 Hushållsinkomst före transfereringar 306 200 298 800 283 300 2 5 Skattefria positiva transfereringar 11 400 10 700 9 500 6 13 Negativa transfereringar 101 600 104 000 102 400-2 2 Hushållsinkomst efter transfereringar 216 000 205 500 190 400 5 8 Hushållsinkomsten störst för hushåll med brukare i åldern 40 49 år Hushåll där bruken var 40-49 år hade redan 1999 den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten och denna grupp har också hade den största ökningen sedan dess. Hushållen där brukaren var 65 år eller äldre har under perioden 1999 2001 haft den lägsta inkomsten och också den minsta genomsnittliga ökningen av inkomsten. Lars Persson, SCB, tfn 019-17 65 75, lars.g.persson@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 5 november 2003. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Jordbruksverket och SCB 2 JO 42 SM 0301 Hushållsinkomster efter transfereringar åren 1999-2001 Redovisningsgrupp Kronor per hushåll Förändring (%) 2001 2000 1999 2000-2001 1999-2000 Hela riket 216 000 205 500 190 400 5 8 Brukarens ålder 30-39 år 204 800 192 800 175 700 6 10 40-49 år 242 300 228 500 208 900 6 9 50-64 år 231 400 221 100 206 400 5 7 65- år 160 000 154 200 151 000 4 2 Stora skillnader mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2001 högst i Jönköpings län med 230 000 kr följt av Skåne och Västerbottens län med 226 700 kr respektive 226 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 6 % och för de övriga två länen 5 % över riksgenomsnittet, som var 216 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 192 500 kr följt av Blekinge och Norrbottens län med 205 400 kr respektive 208 000 kr. Dessa län låg därmed 11 % respektive 5 och 4 % under riksgenomsnittet.

Jordbruksverket och SCB 3 JO 42 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Resultatens jämförbarhet med tidigare års 4 Några resultat 4 Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade 4 Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper och län 5 Stora skillnader mellan länen 6 Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2001 6 Inverkan av underskott i näringsverksamhet 7 Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS 8 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 A. Kalkylerade inkomster 10 1. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2001 med uppdelning på inkomstkomponenter 10 2. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2001 11 2. forts. 12 3. Hushållsinkomst efter transfereringar år 2001 med redovisning av utgiftskomponenter 13 4. Hushållsinkomst före skattefria transfereringar och skatter m.m. år 2001 14 5. Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll år 2001 15 5. forts. 16 B. Taxerade inkomster m.m. 17 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m. år 2001 17 7. Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make år 2001 med uppdelning på kvinnor och män 18 Fakta om statistiken 19 Detta omfattar statistiken 19 Definitioner och förklaringar 19 Så görs statistiken 21 Statistikens tillförlitlighet 21 Bra att veta 21 Annan statistik 22 Elektronisk publicering 22 In English 23 Summary 23 List of tables 23 List of terms 24

Jordbruksverket och SCB 4 JO 42 SM 0301 Statistiken med kommentarer Resultatens jämförbarhet med tidigare års De nu föreliggande uppgifterna om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2001 i tabellerna 1 13 är inte helt jämförbara med motsvarande tabeller som tidigare redovisats för inkomståret 1999. Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre. Effekten av dessa förändringar har uppskattats medföra att resultaten för hela riket för de flesta variabler ökat med 1 à 2 procent mellan1999 och 2000. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring en procent. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 procent. Eftersom förändringen av andelen pensionärer, som orsakats av det förändrade sättet att producera LBR, varierar mellan olika redovisningsgrupper bör förändringarna mellan åren för dessa tolkas med försiktighet. Därutöver gäller liksom för de två föregående åren att de redovisade tabellerna, med undantag av tabell 7 (tabell 5 för år 2000 och tabell 3 för år 1999), inte är direkt jämförbara med de uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter m.m. som redovisats för inkomståren 1998 och tidigare. Detta beror dels på att från och med inkomståret 1999 används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidigare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Med relation menas i detta sammanhang giftermål, registrerat partnerskap, biologisk förälder, adoptivförälder och vårdnadshavare. Om fler än två generationer är folkbokförda på samma fastighet bildas den första familjen med utgångspunkt från den yngsta generationen. Vidare påverkar från och med inkomståret 1999 en revision av sättet att beräkna de så kallade arbetsåtgångstalen i den svenska typologin alla indelningar av företagen efter storlek i standardtimmar liksom också indelningen av företagen efter driftsinriktning. Däremot är de inkomstbegrepp m.m. som redovisas i de sju tabellerna samma som de som redovisats tidigare. Att tabell 7 innehåller jämförbara uppgifter beror på att den enbart innehåller uppgifter för brukare och maka/make. I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelandet (JO42 SM 0201) återfinns i tabellerna 14 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilka främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive övriga småhus. Några resultat Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade Den genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2001 med 8 800 kr (4 %) till 235 200 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 5 300 kr (12 %) till 51 200 kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med 6 100 kr (21 %) till 22 900 kr på grund av att överskottet av kapital minskade och underskottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning ökade väsentligt

Jordbruksverket och SCB 5 JO 42 SM 0301 svarade det år 2001 för hela 86 % av nettoinkomsten av kapital, medan motsvarande andel föregående år var 64 %. Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll åren 1999-2001 Kronor per hushåll Förändring (%) 2001 2000 1999 2000-2001 1999-2000 Inkomst av tjänst 235 200 226 400 215 300 4 5 Allmänna avdrag 4 300 4 200 3 600 1 17 Näringsverksamhet Överskott 61 600 56 300 50 800 9 11 Underskott 10 500 10 400 10 300 0 2 Nettoinkomst 51 200 45 900 40 600 12 13 Nettoförändring av expansionsmedel 1 200 1 700 600-30 184 Nettoinkomst av kapital 22 900 29 000 30 400-21 -5 därav räntefördelning netto 19 700 18 600 16 300 6 14 Hushållsinkomst före transfereringar 306 200 298 800 283 300 2 5 Skattefria positiva transfereringar 11 400 10 700 9 500 6 13 Negativa transfereringar 101 600 104 000 102 400-2 2 Därav allmän pensionsavgift 16 800 16 200 15 000 4 8 Skatter 96 900 95 100 90 800 2 5 skattereduktioner 13 100 8 200 4 200 59 98 Hushållsinkomst efter transfereringar 216 000 205 500 190 400 5 8 Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2001 före skattefria positiva transfereringar var 306 200 kr, vilket är en ökning med 7 400 kr eller 2 % jämfört med år 2000. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade har familjeinkomsten efter transfereringar ökat med 5 procent eller 10 500 kr till 216 000 kr. Att de negativa transfereringarna minskat beror främst på att den till inkomståret 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2001 från 25 % till 50 %,vilket medförde att beloppet för skattereduktion år 2001 ökade med 4 900 kr och uppgick till 13 100 kr. Sammantaget minskade därför de negativa transfereringarna eftersom ökningen för skatterna och den allmänna pensionsavgiften var mindre (2 400 kr). Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper och län Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 49-49 år under alla tre åren 1999 2001 har haft högst hushållsinkomster och också den största inkomstökningen underperioden. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten och också minsta ökningen av inkomsten. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Jordbruksverket och SCB 6 JO 42 SM 0301 Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren 1999-2001. Redovisningsgrupp Kronor per hushåll Förändring (%) 2001 2000 1999 2000-2001 1999-2000 Hela riket 216 000 205 500 190 400 5 8 Brukarens ålder 30-39 år 204 800 192 800 175 700 6 10 40-49 år 242 300 228 500 208 900 6 9 50-64 år 231 400 221 100 206 400 5 7 65- år 160 000 154 200 151 000 4 2 Stora skillnader mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var år 2001 högst i Jönköpings län med 230 000 kr följt av Skåne och Västerbottens län med 226 700 kr respektive 226 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 6 % och för de övriga två länen 5 % över riksgenomsnittet, som var 216 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 192 500 kr följt av Blekinge och Norrbottens län med 205 400 kr respektive 208 000 kr. Dessa län låg därmed 11 respektive 5 och 4 % under riksgenomsnittet. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2001 På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren 1999-2001 som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 2001, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2001 ökade med 800 kr eller 5 % till 15 100 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 3 900 kr eller 9 % till 45 400 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 100 kr till 130 300 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 6 900 kr eller 5 % till 145 400 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 4 300 kr till 127 300 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 8 200 kr eller 5 % till 172 600 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (2 800 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 30 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad inkomst något större 2001 än 1996 (27 200 kr mot 24 800 kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade inkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år 2001. Andel är högst för åldersklassen 50 64 år med 89 % inkomståret 2001 och lägst för klassen 65 år och äldre med 77 %.

Jordbruksverket och SCB 7 JO 42 SM 0301 Tablå 3. Taxerade inkomster år 2001 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent Redovisningsgrupp Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket 2001 15 100 45 400 130 300 127 300 145 400 172 600 2000 14 300 41 500 124 200 123 000 138 500 164 400 1999 13 000 37 300 117 800 117 500 130 800 154 800 1998 13 500 36 000 110 100 112 100 123 600 148 100 1997 13 000 34 200 104 700 108 700 117 700 142 900 1996 12 300 31 400 100 100 105 700 112 300 137 100 Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%) 2001 33 102 84 2000 33 101 84 1999 35 100 85 1998 37 98 83 1997 38 96 82 1996 39 95 82 Inverkan av underskott i näringsverksamhet Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2001 och 2000 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2001 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2001. Resultaten av dessa beräkningar visas i Tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Jordbruksverket och SCB 8 JO 42 SM 0301 Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2001 Redovisningsgrupp Överskott uppkommet under året Redovisat Kvittat mot Totalt äldre un- derskott Underskott uppkommet under året Årets nettoinkomst Brukarens ålder 30-39 år 59 500 7 000 66 500 10 400 56 100 40-49 år 70 800 8 100 78 900 10 300 68 600 50-64 år 62 600 6 700 69 300 10 900 58 500 65- år 13 900 5 700 19 500 9 800 9 700 Hela riket 2001 54 700 6 900 61 600 10 500 51 200 2000 50 400 5 900 56 300 10 400 47 100 1999 45 300 5 500 50 800 10 300 40 600 I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2001 omkring 10 000 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2001 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet. Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelande (JO 42 SM 0201) återfinns i tabellerna 14-19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus.

Jordbruksverket och SCB 9 JO 42 SM 0301 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

Jordbruksverket och SCB 10 JO 42 SM 0301 A. Kalkylerade inkomster A. Calculated incomes 1. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2001 med uppdelning på inkomstkomponenter Kronor per hushåll 1. Household incomes after transfers1999-2001 SEK per household Rad År Förändring 2001 2000 1999 2000-2001 1999-2000 Kronor % Kronor % Inkomst av tjänst 1 235 200 226 400 215 300 8 800 4 11 000 5 Allmänna avdrag 2 4 300 4 200 3 600 30 1 600 17 Näringsverksamhet därav Överskott 3 61 600 56 300 50 800 5 300 9 5 500 11 - - Underskott 4 10 500 10 400 10 300 30 0 200 2 - - Nettoinkomst (3-4) 5 51 200 45 900 40 600 5 300 12 5 300 13 Nettoförändring av expansionsmedel 6 1 200 1 700 600-500 -30 1 100 184 Överskott av kapital 7 35 100 39 300 39 500-4 200-11 -200-1 Underskott av kapital 8 12 200 10 300 9 100 1 900 19 1 200 13 Nettoinkomst av kapital (7-8) 9 22 900 29 000 30 400-6 100-21 -1 400-5 därav räntefördelning netto 10 19 700 18 600 16 300 1 000 6 2 300 14 Hushållsinkomst före transfereringar (1-2+5+6+9) 11 306 200 298 800 283 300 7 400 2 15 500 5 Skattefria positiva transfereringar 12 11 400 10 700 9 500 600 6 1 200 13 Negativa transfereringar 13 101 600 104 000 102 400-2 400-2 1 500 2 Därav allmän pensionsavgift 14 16 800 16 200 15 000 600 4 1 200 8 skatt på förvärvsinkomster 15 80 400 75 400 71 300 5 000 7 4 100 6 skatt på kapitalinkomster 16 10 500 11 800 11 800-1 300-11 -100-1 övriga skatter 17 6 000 7 900 7 700-1 900-24 300 3 Skattereduktioner 18 13 100 8 200 4 200 4 900 59 4 100 98 övriga negativa transfereringar 19 900 900 800 100 7 100 6 Hushållsinkomst efter transfereringar (11+12-13) 20 216 000 205 500 190 400 10 500 5 15 100 8

Jordbruksverket och SCB 11 JO 42 SM 0301 2. Hushållsinkomst efter transfereringar 1999-2001 Kronor per hushåll 2. Household income after transfers1999-2001 SEK per household Redovisningsgrupp År Förändring 2001 2000 1999 2000-2001 1999-2000 Kronor % Kronor % Hela riket 216 000 205 500 190 400 10 500 5 15 100 8 Riksområden RO 1 220 500 207 700 190 700 12 800 6 17 000 9 RO 2 211 300 202 700 188 200 8 600 4 14 500 8 RO 3 216 100 206 700 194 700 9 500 5 12 000 6 Åker, hektar 2,1-5,0 208 300 201 200 188 000 7 100 4 13 200 7 5,1-10,0 206 000 198 300 185 600 7 700 4 12 700 7 10,1-20,0 203 000 194 700 182 000 8 300 4 12 700 7 20,1-30,0 208 900 195 900 184 400 13 000 7 11 500 6 30,1-50,0 218 500 206 100 189 500 12 400 6 16 600 9 50,1-100,0 239 100 227 600 204 600 11 500 5 22 900 11 100,1-200,0 263 300 244 800 227 700 18 500 8 17 100 8 200,1-296 251 266 900 241 900 29 300 11 25 000 10 Driftsinriktning Jordbruksväxter 225 800 213 700 201 800 12 200 6 11 800 6 Trädgårdsväxter 218 000 202 300 187 600 15 700 8 14 800 8 Jordbruks- och trädgårdsväxter 220 500 193 700 194 000 26 800 14-300 0 Mjölkkor 215 300 208 200 188 100 7 100 3 20 100 11 Köttdjur 210 800 198 800 185 400 12 000 6 13 400 7 Nötkreatur, blandat 202 700 195 700 180 100 7 000 4 15 600 9 Andra husdjur 227 400 218 400 193 100 9 100 4 25 200 13 Blandad husdjursskötsel 208 800 190 100 173 600 18 700 10 16 500 10 Blandat jordbruk - mest växtodling 221 500 208 200 191 800 13 300 6 16 500 9 - mest husdjur 213 800 198 200 183 500 15 600 8 14 700 8 Brukarens ålder 30-39 år 204 800 192 800 175 700 12 000 6 17 100 10 40-49 år 242 300 228 500 208 900 13 800 6 19 600 9 50-64 år 231 400 221 100 206 400 10 300 5 14 700 7 65- år 160 000 154 300 151 000 5 800 4 3 300 2

Jordbruksverket och SCB 12 JO 42 SM 0301 2. forts. 2. cont. Redovisningsgrupp År Förändring 2001 2000 1999 2000-2001 1999-2000 Kronor % Kronor % Län Stockholms 216 100 208 800 188 500 7 400 4 20 300 11 Uppsala 222 700 212 500 184 500 10 300 5 28 000 15 Södermanlands 220 300 208 100 193 000 12 200 6 15 100 8 Östergötlands 221 600 207 800 191 200 13 800 7 16 700 9 Jönköpings 230 000 221 800 207 000 8 200 4 14 800 7 Kronobergs 215 200 209 300 198 000 5 900 3 11 300 6 Kalmar 213 100 207 000 188 000 6 100 3 19 000 10 Gotlands 192 500 177 400 164 400 15 100 8 13 000 8 Blekinge 205 400 192 800 175 700 12 600 7 17 100 10 Skåne 226 700 211 500 194 700 15 200 7 16 700 9 Hallands 211 600 197 300 180 500 14 300 7 16 800 9 Västra Götalands 210 300 201 100 186 700 9 200 5 14 400 8 Värmlands 208 200 199 800 184 000 8 400 4 15 800 9 Örebro 215 800 205 200 195 300 10 500 5 9 900 5 Västmanlands 223 300 213 900 197 700 9 400 4 16 100 8 Dalarnas 214 000 200 500 189 000 13 500 7 11 400 6 Gävleborgs 208 500 194 500 187 800 14 000 7 6 700 4 Västernorrlands 221 600 212 100 197 800 9 600 5 14 300 7 Jämtlands 210 191 199 400 186 600 10 800 5 12 800 7 Västerbottens 226 600 217 400 207 800 9 200 4 9 600 5 Norrbottens 208 000 207 500 186 900 500 0 20 600 11 Hela riket 216 000 205 500 190 400 10 500 5 15 100 8

Jordbruksverket och SCB 13 JO 42 SM 0301 3. Hushållsinkomst efter transfereringar år 2001 med redovisning av utgiftskomponenter Kronor per hushåll 3. Household income after transfers in year 2001 SEK per household Redovisningsgrupp Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. Skattefria positiva transfereringar Transfereringar Skatter och allmän pensionsavgift Övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Hela riket 306 209 11 394 100 622 938 216 044 Riksområden RO 1 312 382 11 443 102 391 972 220 462 RO 2 298 749 11 291 97 852 858 211 331 RO 3 308 525 11 524 102 884 1 048 216 117 Åker, hektar 2,1-5,0 300 321 9 717 100 658 1 077 208 303 5,1-10,0 296 244 10 121 99 337 989 206 040 10,1-20,0 288 825 9 853 94 751 897 203 030 20,1-30,0 293 994 11 030 95 314 848 208 862 30,1-50,0 304 950 12 419 98 108 766 218 495 50,1-100,0 332 499 14 587 107 098 907 239 082 100,1-200,0 371 142 15 900 122 587 1 166 263 288 200,1-421 285 18 410 142 210 1 234 296 251 Driftsinriktning Jordbruksväxter 324 197 10 565 107 933 1 003 225 825 Trädgårdsväxter 309 092 12 659 102 599 1 130 218 022 Jordbruks- och trädgårdsväxter 314 456 12 437 105 270 1 154 220 469 Mjölkkor 294 813 13 963 92 823 663 215 290 Köttdjur 294 338 11 675 94 412 824 210 778 Nötkreatur, blandat 279 218 11 115 87 128 514 202 691 Andra husdjur 323 004 14 021 108 416 1 167 227 443 Blandad husdjursskötsel 290 380 13 210 93 761 991 208 838 Blandat jordbruk - mest växtodling 311 517 12 771 101 817 969 221 503 - mest husdjur 298 873 12 280 96 403 946 213 804 Brukarens ålder 30-39 år 281 178 20 054 94 552 1 863 204 817 40-49 år 335 238 21 714 112 947 1 750 242 255 50-64 år 338 944 7 096 114 109 545 231 386 65- år 220 631 1 043 61 625 37 160 012

Jordbruksverket och SCB 14 JO 42 SM 0301 4. Hushållsinkomst före skattefria transfereringar och skatter m.m. år 2001 Kronor per hushåll 4. Household income before tax-free transfers and taxes etc. in year 2001 SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst av tjänst Nettoförändring av expansionsmedel Allmänna avdrag Nettoinkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst av kapital Totalt Hela riket 235 151 1 232 51 170 4 267 22 924 306 209 Riksområden RO 1 223 073 1 867 65 512 4 441 26 372 312 382 RO 2 239 686 829 40 856 4 131 21 509 298 749 RO 3 256 065 545 38 801 4 143 17 256 308 525 Åker, hektar 2,1-5,0 292 809 425 7 335 4 739 4 491 300 321 5,1-10,0 281 723 279 9 537 4 686 9 391 296 244 10,1-20,0 255 275 96 21 717 4 316 16 053 288 825 20,1-30,0 226 042 962 45 515 4 025 25 500 293 994 30,1-50,0 190 360 988 81 371 3 940 36 172 304 950 50,1-100,0 160 088 2 443 129 634 3 587 43 922 332 499 100,1-200,0 156 232 6 670 158 436 4 237 54 041 371 142 200,1-146 376 19 905 192 391 4 162 66 775 421 285 Driftsinriktning Jordbruksväxter 251 175 1 819 49 005 4 891 27 089 324 197 Trädgårdsväxter 211 863 8 188 72 119 3 857 20 778 309 092 Jordbruks- och trädgårdsväxter 184 720 8 418 94 356 4 361 31 323 314 456 Mjölkkor 119 020-22 138 148 2 522 40 189 294 813 Köttdjur 238 774 1 197 34 056 3 843 24 154 294 338 Nötkreatur, blandat 131 090 189 109 320 2 382 41 002 279 218 Andra husdjur 267 501 2 896 41 406 5 058 16 259 323 004 Blandad husdjursskötsel 221 975 2 325 45 789 4 241 24 533 290 380 Blandat jordbruk - mest växtodling 217 768 1 901 63 740 4 221 32 329 311 517 - mest husdjur 215 254 2 273 57 334 4 034 28 047 298 873 Brukarens ålder 30-39 år 220 471 3 645 56 074 4 744 5 732 281 178 40-49 år 253 322 2 070 68 579 5 012 16 279 335 238 50-64 år 258 086 421 58 456 5 183 27 164 338 944 65- år 174 128-60 9 739 880 37 705 220 631

Jordbruksverket och SCB 15 JO 42 SM 0301 5. Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll år 2001 5. Number of farmers and spouses, household members and households in year 2001 Redovisningsgrupp Brukare och maka/make Kvinnor Män Totalt antal Hushållsmedlemmar Hushåll Medlemmar per hushåll Hela riket 52 275 69 071 185 758 72 598 2,56 Riksområden RO 1 22 600 30 036 80 684 31 344 2,57 RO 2 21 270 28 013 75 440 29 564 2,55 RO 3 8 405 11 022 29 634 11 690 2,53 Åker, hektar 2,1-5,0 8 559 10 746 27 576 11 743 2,35 5,1-10,0 9 781 12 727 32 837 13 738 2,39 10,1-20,0 10 176 13 932 35 337 14 674 2,41 20,1-30,0 5 671 7 881 20 665 8 140 2,54 30,1-50,0 7 210 9 693 26 860 9 956 2,70 50,1-100,0 7 499 9 858 29 216 10 029 2,91 100,1-200,0 2 784 3 521 10 957 3 585 3,06 200,1-545 655 2 164 670 3,23 Driftsinriktning Jordbruksväxter 12 638 17 203 44 692 17 892 2,50 Trädgårdsväxter 505 635 1 728 652 2,65 Jordbruks- och trädgårdsväxter 514 663 1 848 691 2,67 Mjölkkor 7 229 9 727 28 514 10 036 2,84 Köttdjur 7 858 10 745 28 898 11 095 2,60 Nötkreatur, blandat 1 211 1 688 4 522 1 737 2,60 Andra husdjur 2 615 3 087 9 085 3 270 2,78 Blandad husdjursskötsel 1 717 2 112 6 153 2 217 2,78 Blandat jordbruk - mest växtodling 1 829 2 396 6 684 2 477 2,70 - mest husdjur 3 006 3 894 10 755 4 059 2,65 Brukarens ålder 30-39 år 6 761 9 475 30 677 9 981 3,07 40-49 år 13 302 17 158 60 204 17 916 3,36 50-64 år 22 251 28 045 68 108 29 241 2,33 65- år 9 263 12 817 22 696 13 710 1,66

Jordbruksverket och SCB 16 JO 42 SM 0301 5. forts. 5. cont. Redovisningsgrupp Totalt antal Brukare och maka/make Hushållsmedlemmar Kvinnor Män Hushåll Medlemmar per hushåll Län Stockholms 1 146 1 497 3 981 1 604 2,48 Uppsala 1 823 2 410 6 481 2 508 2,58 Södermanlands 1 416 1 837 5 039 1 936 2,60 Östergötlands 2 473 3 248 8 827 3 382 2,61 Jönköpings 2 997 3 869 11 078 4 023 2,75 Kronobergs 1 924 2 602 6 883 2 713 2,54 Kalmar 2 519 3 306 8 925 3 469 2,57 Gotlands 1 146 1 543 4 280 1 615 2,65 Blekinge 991 1 367 3 563 1 420 2,51 Skåne 6 320 8 386 22 445 8 773 2,56 Hallands 2 533 3 408 9 183 3 551 2,59 Västra Götalands 10 781 14 430 38 436 15 137 2,54 Värmlands 2 881 3 754 9 933 4 051 2,45 Örebro 1 859 2 388 6 474 2 515 2,57 Västmanlands 1 547 2 027 5 434 2 117 2,57 Dalarnas 1 665 2 144 5 736 2 284 2,51 Gävleborgs 2 043 2 649 7 003 2 805 2,50 Västernorrlands 1 847 2 336 6 335 2 497 2,54 Jämtlands 1 324 1 786 4 904 1 902 2,58 Västerbottens 1 951 2 573 7 005 2 708 2,59 Norrbottens 1 089 1 511 3 813 1 588 2,40 Hela riket 52 275 69 071 185 758 72 598 2,56

Jordbruksverket och SCB 17 JO 42 SM 0301 B. Taxerade inkomster m.m. B. Assessed incomes etc 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m. år 2001 Kronor per hushåll 6. Assessed incomes from business and employment etc. in year 2001 SEK per household Redovisningsgrupp Tjänst Därav pension m.m. Näringsverksamhet Sammanräknad förvärvsinkomst Taxerad förvärvsinkomst Beskattningsbar förvärvsinkomst Hela riket 54 694 235 151 41 847 289 845 285 578 246 806 Riksområden RO 1 67 386 223 073 38 725 290 459 286 018 247 441 RO 2 45 383 239 686 42 934 285 069 280 939 241 729 RO 3 44 208 256 065 47 470 300 273 296 130 257 943 Åker, hektar 2,1-5,0 13 984 292 809 62 492 306 793 302 054 263 529 5,1-10,0 16 720 281 723 54 380 298 443 293 757 254 760 10,1-20,0 25 711 255 275 46 831 280 987 276 671 237 552 20,1-30,0 47 666 226 042 37 044 273 708 269 683 231 022 30,1-50,0 82 222 190 360 27 927 272 582 268 642 230 352 50,1-100,0 129 627 160 088 21 081 289 714 286 128 247 352 100,1-200,0 158 436 156 232 17 415 314 668 310 431 271 520 200,1-183 107 146 376 16 392 329 483 325 321 286 644 Driftsinriktning Jordbruksväxter 52 084 251 175 41 457 303 260 298 368 259 653 Trädgårdsväxter 73 809 211 863 41 251 285 673 281 816 243 233 Jordbruks- och trädgårdsväxter 95 193 184 720 30 450 279 912 275 551 237 939 Mjölkkor 138 218 119 020 18 183 257 238 254 716 216 174 Köttdjur 36 578 238 774 38 926 275 352 271 509 232 009 Nötkreatur, blandat 112 448 131 090 29 614 243 538 241 155 201 105 Andra husdjur 47 155 267 501 41 595 314 656 309 598 271 707 Blandad husdjursskötsel 49 780 221 975 37 328 271 755 267 514 227 826 Blandat jordbruk - mest växtodling 67 813 217 768 36 179 285 581 281 360 241 641 - mest husdjur 58 574 215 254 38 870 273 828 269 794 230 407 Brukarens ålder 30-39 år 59 478 220 471 2 501 279 948 275 205 244 561 40-49 år 70 796 253 322 5 708 324 118 319 106 282 451 50-64 år 62 615 258 086 29 976 320 701 315 518 277 626 65- år 13 856 174 128 145 852 187 984 187 104 137 301

Jordbruksverket och SCB 18 JO 42 SM 0301 7. Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make år 2001 med uppdelning på kvinnor och män Kronor per hushåll 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in year 2001 distributed on women and men SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst per person för brukare och maka/make Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket 15 099 45 370 130 305 127 257 145 404 172 627 Riksområden RO 1 17 847 56 058 128 382 115 611 146 230 171 669 RO 2 11 934 38 167 129 696 132 595 141 631 170 762 RO 3 15 717 34 550 137 013 145 427 152 731 179 977 Åker, hektar 2,1-5,0 4 297 11 607 146 000 186 743 150 297 198 350 5,1-10,0 4 320 14 425 142 777 176 231 147 096 190 656 10,1-20,0 6 673 21 835 134 623 151 235 141 296 173 070 20,1-30,0 12 009 40 143 128 818 118 087 140 827 158 230 30,1-50,0 22 570 66 811 117 302 84 003 139 872 150 815 50,1-100,0 36 206 103 013 110 946 52 263 147 153 155 276 100,1-200,0 40 648 126 716 115 926 39 668 156 573 166 384 200,1-48 483 143 356 105 721 35 180 154 203 178 536 Driftsinriktning Jordbruksväxter 10 714 45 702 141 769 137 169 152 483 182 872 Trädgårdsväxter 24 187 56 280 115 891 106 617 140 077 162 897 Jordbruks- och trädgårdsväxter 21 472 81 292 119 069 79 421 140 541 160 712 Mjölkkor 46 404 106 797 85 406 30 890 131 811 137 687 Köttdjur 8 360 30 994 128 777 130 308 137 138 161 302 Nötkreatur, blandat 37 520 87 209 92 708 42 369 130 228 129 577 Andra husdjur 13 335 38 216 138 053 145 876 151 388 184 092 Blandad husdjursskötsel 15 181 39 254 119 678 113 390 134 858 152 644 Blandat jordbruk - mest växtodling 15 780 56 875 129 722 103 430 145 502 160 305 - mest husdjur 14 613 48 899 127 146 103 701 141 760 152 600 Brukarens ålder 30-39 år 13 235 53 175 131 952 137 119 145 187 190 294 40-49 år 17 507 60 029 143 501 132 823 161 008 192 852 50-64 år 18 042 50 011 138 732 126 071 156 774 176 082 65- år 6 359 10 016 90 379 115 831 96 738 125 847

Jordbruksverket och SCB 19 JO 42 SM 0301 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2001 - bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoF). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoF, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Definitioner och förklaringar Hushåll och hushållsmedlemmar I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTBhushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer ansetts ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling har ändå ansetts komma närmare de faktiska förhållandena än att helt gå på uppgiften i RTB. Förvärvsinkomster m.m. Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet. Inkomst av Tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Jordbruksverket och SCB 20 JO 42 SM 0301 Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag. Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2001. Den som vid 2001 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad förvärvsinkomst under 10 000 kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 304 239 kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften var för inkomståret 2001 avdragsgill till 50 % medan resterande 50 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter. Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat underskott av näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2001 har (för de aktuella personerna år 2001) det ackumulerade underskottet för 2001 jämförts med motsvarande belopp för 2000. En ökning av beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år 2001. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott överskottet före kvittning kallad Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kapitalinkomster m.m. Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt reaförluster. Skatter och övriga transfereringar Från och med 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedelsskatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodoräknad skatt på återförda belopp. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2001 ingår i Skattereduktioner är skattereduktion på förvärvsinkomsten, skattereduktion för begränsning av fastighetsskatt, skattereduktion för sjöinkomster, skattereduktion för bredbandsanslutning samt skattereduktion för allmän pensionsavgift (50 procent av avgiften). Återbetalade

Jordbruksverket och SCB 21 JO 42 SM 0301 studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar. Hushållsinkomster Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats. Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten. Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla positiva och negativa transfereringarna har beaktats. Så görs statistiken Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållen inkomster 2001 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR ) 2001 och den totalräknade inkomststatistiken (IoF) för inkomståret 2001. Statistikens tillförlitlighet Eftersom LBR 2001 i princip är en totalundersökning och IoF bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att veta Under de senaste tre åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 1995 1999 finns i korthet beskrivna i JO 42 SM 0101, som finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regelförändringar för åren 1991 1998 återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM. Inkomståret 2001 Övrigt Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en begränsningsregel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan 280 000 och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare med en hushållsinkomst upp till 600 000 kr inte behöver betala fastighetsskatt med mer än 5 %av hushållsinkomsten. Eventuell överskjutande fastighetsskatt dras av som en skattereduktion. Skattereduktion för anslutning till bredband infördes. Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt medgivande därtill. 50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften.

Jordbruksverket och SCB 22 JO 42 SM 0301 Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från 232 600 kr till 252 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från 374 000 kr till 390 400 kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensamstående och 1 500 000 kr för sambeskattade. Inkomståret 2000 Övrigt Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift. 25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från 219 300 kr till 232 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från 360 000 kr till 374 000 kr. Inkomståret 1999 Näringsverksamhet Periodiseringsfond som avsattas för inkomståret 1994 skulle återföras liksom även eventuell kvarvarande skatteutjämningsreserv. Kapital Reaförluster på marknadsnoterade aktier och andelar får kvittas fullt ut mot vinster på onoterade aktier och andelar. Övrigt Tillfällig skattereduktion införs. Skatten reduceras med 1 320 kr för inkomster mellan 8 800 och 135 000 kr. Därefter minskar reduktionen med 1,2 procent av inkomsten därutöver och upphör helt vid 245 000 kr. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjs från 213 000 kr till 219 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkt för statlig skatt 25 procent infördes för belopp över 360 000 kr. Annan statistik Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM 9901. Uppgifter för år 2000 och 1999 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i JO 42 SM 0201 respektive JO 42 SM 0101. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken (IoF) vars uppgifter nu föreliggande statistiska meddelande till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se och på SCB:s webbplats www.scb.se. Avsikten är att de definitiva uppgifterna skall läggas in i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via SCB:s webbplats och användningen är kostnadsfri. Tryckta statistiska meddelanden kan erhållas mot betalning. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats.

Jordbruksverket och SCB 23 JO 42 SM 0301 In English Summary The results provided in this report are not directly comparable with results from 1998 and earlier on Net receipts etc. for farmers. The main reason for that is that from 1999 a wider household concept is used. Between 1999 and 2000 a change in the way of collecting the information to the Farm Register (LBR) has caused a considerable decrease in the number of older farmers. That has led to a higher increase between the years of about two percent for the averages for the whole population than it would have been if the old method for collection had been used. For a few variables like Pensions, Surplus from capital and Net income from capital it has led to lower results. The impact is supposed to vary between different subgroups. The average household income before tax-free positive transfers and taxes was for all agricultural households SEK 306 200 in year 2001, an increase with SEK 7 400 or 2 per cent. As the tax-free positive transfers increased while the negative transfers decreased the household income after transfers increased more SEK 10 500 or 5 per cent - than income before transfers and amounted to SEK 216 000. Households in which the farmer was 65 years or older had the lowest average income both before transfers (SEK 220 600) and after transfers (SEK 160 000). The biggest incomes had households on farms with more than 200 hectares of arable land - SEK 421 300 before transfers and SEK 296 300 after transfers. For farmers and spouses the income from business and employment has been calculated for women and men since 1996. For women income from business in year 2001 increased SEK 800 and income from employment increased SEK 6 100 so that total income from employment and business increased SEK 6 900 or 5 per cent to SEK138 500. For men the corresponding changes were increases with SEK 3 900 and 4 300 so that total income from employment and business increased SEK 8 200 or 5 per cent to SEK 176 600. The results from the calculations for the Eurostat statistics Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) are not finished yet for 2001 due to difficulties to calculate the net operating surplus from imputed rental value of owner dwellings. List of tables Explanation of symbols 9 A. Calculated incomes 10 1. Household incomes after transfers1999-2001 10 2. Household income after transfers1999-2001 11 2. cont. 12 3. Household income after transfers in year 2001 13 4. Household income before tax-free transfers and taxes etc. in year 2001 14 5. Number of farmers and spouses, household members and households in year 2001 15 5. cont. 16 B. Assessed incomes etc 17

Jordbruksverket och SCB 24 JO 42 SM 0301 6. Assessed incomes from business and employment etc. in year 2001 17 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in year 2001 distributed on women and men 18 List of terms ackumulerad allmänna avdrag allmän pensionsavgift andra husdjur antal arbetsbehov avdrag avdragsgill basbelopp belopp beskattningsbar blandat bostad brukare disponibel inkomst diverse djur driftsinriktning egenavgifter expansionsmedel exklusive familjeinkomst fastighet fastighetsskatt fysisk person fördela företag förmögenhet förmögenhetsskatt förvaltningskostnader förvärvsinkomst förändring gifta Accumulated General deductions compulsory pension contribution paid by the employees other animals Number labour requirement deduction deductible basic amount amount taxable mixed dwelling farmer, holder disposable income miscellaneous animal type of farming the holders duties for social insurance expansion funds excluding family income real estate real estate tax natural person distribute holding, business enterprise wealth, property property tax administrative costs income from employment and business change married

Jordbruksverket och SCB 25 JO 42 SM 0301 grundavdrag hektar (ha) husdjur hushåll hushållsmedlem inkomst inkomstskatt inkomst av kapital inkomst av näringsverksamhet inkomst av tjänst inkomstslag inkomstår jordbruk jordbruksväxter kalkylerad kapital kapitalinkomst kapitalutgift kommunal inkomstskatt konsumtionsenhet kronor, (kr) kvinnor köttdjur län maka, make medeltal minskning mjölkko män netto nettoförändring nettoinkomst nötkreatur pension pensionsavgift pensionsförsäkring Procent, (%) reaförlust reavinst tax free allowance hectare domestic animal household household member income income tax income from capital income from business income from employment type of income income year agriculture field crops calculated capital income from capital capital expenditure local income tax consumer unit SEK women beef cattle county spouse average decrease dairy cow men net net change net income cattle pension pension contribution pension insurance per cent capital loss capital gain

Jordbruksverket och SCB 26 JO 42 SM 0301 riket riksområde räntefördelning ränteinkomst ränteutgift sammanräknad förvärvsinkomst skatt skattefri skattereduktion sociala avgifter sociala förmåner socialbidrag standardtimme statlig inkomstskatt storleksgrupp studielån summa tabell taxerad tjänst totalt transfereringar trädgårdsväxter typklassificering underskott utdelning växtodling åker ålder ökning överskott övrig the whole country major region interest adjustment for self-employed interest received interest paid total income from employment tax non taxable tax reduction social contributions social benefits received social assistance standard man hour national income tax size group study loan total table assessed employment totally transfers horticultural plants typology deficit dividend cropping arable land age increase surplus other