Nyhetsbrev Aktiemarknadsrätt 2014:2 15 december 2014 What s new? Marknadsaktivitet Uttalanden från aktiemarknadsnämnden Förändrad marknadsmissbruksreglering Nasdaq OMX Stockholm har blivit Nasdaq Stockholm T+3 har blivit T+2 MARKNADSAKTIVITET Vi ser att den ökade marknadsaktiviteten på det publika området håller i sig med såväl ett antal publika bud som börsintroduktioner. Några av dessa transaktioner beskrivs kortfattat nedan. Publika bud Acando AB (publ) ( Acando ) offentliggjorde den 9 juni 2014 ett rekommenderat offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Connecta AB (publ) ( Connecta ) varvid Acando erbjöd aktieägarna i Connecta att för varje tre befintliga aktier i Connecta erhålla tio nya aktier av serie B i Acando. Efter att acceptfristen förlängts vid ett tillfälle kontrollerade Acando cirka 93 % av aktierna och rösterna i Connecta och fullföljde erbjudandet. North Investment Group AB ( NIG ) offentliggjorde den 26 juni 2014 ett kontanterbjudande till aktieägarna och innehavarna av konvertibler i ACAP Invest AB (publ) ( ACAP ) att överlåta samtliga aktier och konvertibler i ACAP till NIG. Efter en förlängning av acceptfristen kom NIG att inneha cirka 91 % av aktierna i ACAP och fullföljde erbjudandet. Readsoft AB har varit föremål för flera publika bud från konkurrerande budgivare. De konkurrerande buden föranledde ett antal frågeställningar som Aktiemarknadsnämnden ombads att besvara (se vidare nedan AMN 2014:37 och AMN 2014:38). Slutligen kan nämnas att badrumsbolaget Sanitec är föremål för ett uppköpserbjudande från den schweiziska konkurrenten Geberit International AG. Sanitec noterades vid Nasdaq Stockholm i slutet av 2013 och kan nu alltså komma att avnoteras.
Acceptperioden för erbjudandet beräknas avslutas omkring den 22 december 2014. Börsintroduktioner Även under andra halvåret 2014 har trenden, trots en viss volatilitet på marknaden, varit en tydligt ökad marknadsaktivitet. Bland annat har aktierna i Inwido AB, Gränges AB, Lifco AB samt Thule Group AB tagits upp till handel på Nasdaq Stockholm. Beträffande börsnoteringen av Lifco kan nämnas dels att den skedde till ett på förhand angivet fast pris (istället för ett prisintervall), dels att två institutionella investerare redan på förhand förbundit sig att förvärva ett visst antal aktier i erbjudandet. Kapitalanskaffningar Det har bland annat genomförts en kapitalanskaffning i läkemedelsbolaget Meda AB som den 10 oktober 2014 offentliggjorde en företrädesemission i bolaget om ca 2 miljarder SEK och som den 10 december 2014 kunde meddela att emissionen blivit fulltecknad. UTTALANDEN FRÅN AKTIE- MARKNADSNÄMNDEN Petrogrand Aktiemarknadsnämnden har under 2014 meddelat en rad uttalanden med anledning av det korsägande som råder mellan Shelton Petrolium AB ( Shelton ) och Petrogrand AB ( Petrogrand ) och till följd av de offentliga bud och motbud som korsägandet har föranlett. Som kortfattad bakgrund kan nämnas att Shelton är noterat på Nasdaq Stockholm och är största aktieägare i Petrogrand med motsvarande cirka 29 procent av aktierna och rösterna. Petrogrand är noterat på First North och är en av Sheltons största aktieägare motsvarande cirka 27 procent av aktierna och 19 procent av rösterna. Den 22 januari 2014 offentliggjorde Shelton ett erbjudande till aktieägarna i Petrogrand om att förvärva samtliga utestående aktier i Petrogrand och den 21 mars 2014 offentliggjorde Petrogrand ett motbud om att förvärva samtliga aktier, konvertibler och teckningsoptioner i Shelton ( Motbudet ). Därefter genomförde Shelton utan stämmobehandling den 14 maj 2014 en riktad emission av 593 750 aktier av röststarka serie A ( Emissionen ). Som beskrivits i tidigare nyhetsbrev har Aktiemarknadsnämndens uttalanden i sammanhanget präglats av parternas starka motsättningar och har bland annat behandlat otillåtna försvarsåtgärder, föraffärer och erforderliga förberedelser vid offentliga bud i enlighet med lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden ( LUA ) och Nasdaq Stockholms regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden ( Takeover-Reglerna ). I AMN 2014:29 prövades ytterligare frågor med anknytning till parterna i samband med (i) en eventuell förlikning i tvisten innebärandes att bolagen skulle byta sina aktieinnehav med varandra för att på så sätt upplösa korsägandet och (ii) Petrogrands återkallelse av Motbudet med hänvisning till bristande uppfyllelse av fullföljandevillkor. Nämnden konstaterade inledningsvis att parternas utdragna konflikt var ägnat att skada förtroendet för den svenska aktiemarknaden och att en uppgörelse därför var angelägen. Mot den bakgrunden fastställdes att den föreslagna förlikningen inte skulle strida mot god sed. Nämnden ansåg sig dock inte inom ramen för ifrågavarande uttalande kunna bedöma tilllåtligheten av Petrogrands återkallande av budet men öppnade upp för möjligheten till dispens med hänsyn till de speciella omständigheterna och vikten av att parterna skulle finna en lösning. I AMN 2014:32 ombads nämnden att återigen besvara vissa frågor som upp-
kommit i förhållandet mellan Shelton och Petrogrand. Denna gång rörde det sig om Emissionen i Shelton och huruvida (i) den utgjorde en otillåten försvarsåtgärd, (ii) den stred mot god sed på den svenska aktiemarknaden och (iii) för det fall Shelton ansågs ha handlat i strid med god sed, huruvida innehavaren av de nyemitterade aktierna hade rätt att rösta för sina aktier så länge Motbudet var pågående. Enligt förarbetena till LUA är en riktad emission av aktier typiskt sett en sådan försvarsåtgärd som inte får vidtas utan bolagsstämmans godkännande. Trots detta ansåg nämnden att Emissionen inte kunde anses utgöra en otillåten försvarsåtgärd eftersom Emissionen inte ökat antalet aktier i bolaget på ett sätt som ändrade de förutsättningar som förelåg då Petrogrand lämnade sitt bud (de nyemitterade aktierna motsvarade i antal en konvertibel som löpte ut under acceptfristen). Därtill konstaterades att Petrogrands acceptansvillkor inte avsåg en viss röstandel utan endast anslutning av en viss procentandel av det totala antalet utestående aktier i Shelton varför Petrogrands möjlighet att uppfylla uppställt acceptansvillkor inte hade försämrats. Emellertid fann nämnden att Sheltons styrelse allvarligt brutit mot god sed på aktiemarknaden genom att under Petrogrands pågående bud träffa en för aktieägarna väsentlig sidouppgörelse. Dock konstaterade nämnden slutligen att ägaren av de nyemitterade aktierna var införd i Sheltons aktiebok och därmed hade en laglig rätt att utöva rösträtt för aktierna. Omständigheten att Emissionen kunde anses strida mot god sed kunde inte anses ändra på detta förhållande. Transcom I AMN 2014:34 ombads nämnden uttala sig om vissa frågeställningar rörande bl.a. tolkningen av LUA, god sed i samband med gränsöverskridande fusioner och det nya avsnitt i Takeover-Reglerna som avser fusioner och fusionsliknande förfaranden (avsnitt V). Bolaget Transcom WorldWide S.A. ( Transcom ) med hemvist i Luxemburg och vars aktier var noterade vid Nasdaq Stockholm, avsåg att byta hemvist genom att fusioneras med ett svenskt helägt dotterbolag. Fusionsvederlaget till Transcoms aktieägare skulle utgöras av aktier i det svenska bolaget som på detta sätt skulle bli nytt moderbolag i Transcom-koncernen och dess aktier skulle samtidigt tas upp till handel vid Nasdaq Stockholm. Nämnden konstaterade inledningsvis att domicilbyten inte möter några principiella hinder från synpunkten av god sed på aktiemarknaden. Vidare fann man att nämndens initiativuttalande om närståendetransaktioner (AMN 2012:05) inte ska tillämpas inom ramen för ett fusionsförfarande eftersom lagen redan uppställer särskilda skyddsregler för sådana förfaranden. Därutöver diskuterades huruvida budplikt skulle utlösas i samband med fusionen för Transcoms största aktieägare Investment AB Kinnevik ( Kinnevik ). I den delen konstaterade nämnden att Kinnevik kommer att inneha aktier som representerar mer än tre tiondelar av rösterna i bolaget redan vid tidpunkten för upptagande till handel av aktierna i det nya svenska moderbolaget och att någon budplikt därför inte uppkommer för Kinnevik. Slutligen behandlades de nya fusionsbestämmelserna i Takover-Reglerna som tillkommit i syfte att stärka minoritetsskyddet vid fusioner och som i huvudsak innebär att Takover-Reglerna ska tillämpas på ett sätt som motsvarar vad som hade gällt vid ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget som ska övertas genom fusion. Nämnden konstaterade att reglernas skyddsintresse inte gör sig gällande i de fall där ägarstrukturen kommer att vara i allt väsentligt oförändrad efter fusionen. I det aktuella fallet där fusionsvederlaget till aktieägarna i Transcom skulle utgöras av aktier i det nya
moderbolaget i Transcom-koncernen ansåg sig nämnden därför vara beredd att på begäran av Transcom pröva frågan om dispens från de nya beslutsreglerna. I linje med ovanstående uttalande inkom Transcom med en begäran om dispens och med hänvisning till sitt tidigare avgörande beviljade nämnden också dispens från de nya fusionsreglerna i AMN 2014:36. Lexmark - ReadSoft I AMN 2014:37 hade Lexmark International Technology S.A. ( Lexmark ) den 6 maj 2014 lämnat ett kontanterbjudande till aktieägarna i ReadSoft AB avseende förvärv av aktierna i ReadSoft till en ersättning om SEK 40,05 per aktie och villkorat erbjudandet med ett anslutningsvillkor innebärande att Lexmark skulle bli ägare till mer än motsvarande 90 % av aktierna i ReadSoft efter full utspädning. Acceptfristen angavs till perioden 23 maj till och med 23 juni 2014. Den 18 juni 2014 lämnade sedan Hyland Software UK Ltd ( Hyland ) ett kontanterbjudande till aktieägarna i ReadSoft avseende förvärv av samtliga aktier i ReadSoft med ett budpris om SEK 42,86 per aktie och även det med ett anslutningsvillkor motsvarande mer än 90 % av aktierna i ReadSoft. Samma dag angav Hyland i en pressrelease att vissa aktieägare i ReadSoft som sammanlagt innehade aktier motsvarande cirka 3,1 % av samtliga utestående aktier hade ingått avtal med Hyland och förbundit sig att villkorslöst och oåterkalleligen acceptera Hylands erbjudande. Med anledning av erbjudandet från Hyland meddelade Lexmark den 19 juni 2014 en höjning av sitt budpris till SEK 43,00 per aktie och förlängde acceptfristen till den 14 juli 2014. Trots dessa ändringar ansåg dock Lexmark att det ägande som Hyland tillförsäkrat sig genom överenskommelsen med vissa aktieägare innebar att Lexmarks erbjudande äventyrades och begärde därför nämndens syn på huruvida det var förenligt med Takeover-Reglerna att Lexmark helt eller delvis frånföll sitt anslutningsvillkor trots att bolaget inte förbehållit sig den rätten. Aktiemarknadsnämnden konstaterade att sista stycket i punkten II.4 i Takeover- Reglerna endast anger att en budgivare får frånfalla ett uppställt fullföljandevillkor om budgivaren gjort särskilt förbehåll om detta. Om en budgivare valt att inte förbehålla sig rätten att helt eller delvis frånfalla villkoren, kan ett sådant förbehåll därför inte införas i efterhand. I AMN 2014:38 ombads nämnden att återigen uttala sig om vissa frågor i förhållande till Lexmark, Hyland och buden till aktieägarna i ReadSoft. Denna gång hade Lexmark återkallat sitt tidigare bud till följd av att dess anslutningsvillkor inte hade uppfyllts och samtidigt offentliggjort ett nytt erbjudande med samma anslutningsvillkor men nu med förbehållen rätt att frånfalla villkoret. Hyland kritiserade Lexmarks tillvägagångssätt med hänvisning till principen om bundenhet vid uttalanden och menade att Lexmarks nya erbjudande i realiteten var samma transaktion som det tidigare erbjudandet med den enda skillnaden att Lexmark nu förbehållit sig rätten att frånträda anslutningsvillkoret och därmed fullfölja erbjudandet vid en lägre acceptansnivå än 90 %. Samma skäl som motiverar att en budgivare endast får frånfalla ett uppställt fullföljandevillkor om man redan från början förbehållit sig den rätten ansåg man motivera att Lexmark nu inte skulle ha rätt att förbehålla sig den rätten i förhållande till ett nytt erbjudande med i övrigt samma innehåll. Aktiemarknadsnämnden fann att det visserligen är en allmän aktiemarknadsprincip att man inte utan vidare får avvika från en avsiktsförklaring som getts till känna för aktiemarknaden, men att principen emellertid efter noggranna överväganden inte kommit till uttryck i Takeover-Reglerna
och inte heller i övrigt har en sådan fasthet att den i ett fall som det aktuella leder till att Lexmark skulle vara förhindrat att i ett nytt bud förbehålla sig rätten att frånfalla anslutningsvillkoret. Enligt nämndens mening stred därför inte Lexmarks förfarande mot Takeover-Reglerna eller mot god sed på aktiemarknaden. Oniva I AMN 2014:39 har Aktiemarknadsnämnden tagit ställning till huruvida en föreslagen riktad emission skulle anses förenlig med god sed på aktiemarknaden. Styrelsen i Oniva Online Group Europe AB ( Oniva ) hade den 21 juli 2014 föreslagit bolagsstämman att fatta beslut om (i) en riktad emission om 24 milj. kr till SSE Opportunities Fund Limited ( SSE ) och (ii) en företrädesemission till aktieägarna om 24 milj. kr. Den 9 juli 2014 beslutade bolagsstämman i enlighet med styrelsens förslag och teckningskursen för de båda emissionerna sattes till 24 kr. Under tiden den 9 juli 15 juli 2014 genomfördes den riktade emissionen till SSE. Därefter sjönk Onivas aktiekurs kraftigt och den 28 juli 2014 konstaterades sedan att den av bolagsstämman beslutade företrädesemissionen inte kunde genomföras. Styrelsen i Oniva övervägde att föreslå bolagsstämman en ny företrädesemission men frågan uppstod då vilka åtgärder som behövde vidtas för att uppfylla det ursprungliga kravet på att tecknarna i de båda emissionerna skulle behandlas lika. Styrelsen i Oniva föreslog att man samtidigt med en ny företrädesemission också skulle besluta om en ny riktad emission till SSE där teckningskursen skulle bestämmas utifrån syftet att SSE skulle tilldelas så många aktier som motsvarar vad den riktade emissionen hade gett om teckningskursen varit identisk med den som ska gälla för den nya företrädesemissionen. Teckningskursen skulle därmed komma att sättas till ett värde väsentligt understigande aktuell börskurs. Nämnden hänvisade till de grundläggande bestämmelserna i aktiebolagslagen men fann att god sed på aktiemarknaden därutöver inte ställer ytterligare krav i förhållande till emissionskursen. Förutsatt att emissionen är motiverad av objektiva skäl och inte ger en otillbörlig fördel åt någon till nackdel för bolaget eller någon aktieägare ansågs förfarandet alltså inte strida mot god sed på aktiemarknaden. Gunvor Group Rörvik I AMN 2014:42 ombads nämnden att uttala sig om en budpliktssituation och erbjudet vederlag i samband därmed. Bakgrunden kan kortfattat beskrivas så att Gunvor Group förvärvade ensam kontroll över Meerwind AB genom förvärv den 15 april 2014 ( Kontrollförvärvet ). Meerwind ägde i sin tur aktier representerandes cirka 79 % av aktiekapitalet och rösterna i Rörvik Timber AB ( Rörvik ) som är noterat på Nasdaq Stockholm. Kontrollförvärvet innebar därför även ett indirekt kontrollägarskifte i Rörvik som utlöste budplikt för Gunvor Group men där Aktiemarknadsnämnden medgivit sex månaders dispens från skyldigheten att fullgöra sin budplikt (se AMN 2014:20). Gunvor Group avsåg att i samband med lämnandet av ett budpliktsbud erbjuda ett vederlag som fastställts enligt den så kallade 20-dagarsregeln dvs. inte understigande den volymvägda genomsnittliga betalkursen för aktien i fråga under de 20 börsdagar närmast före offentliggörande av innehavet (Takeover-Reglerna II.21). Frågan till Aktiemarknadsnämnden avsåg huruvida även vederlaget i Kontrollförvärvet behövde beaktas vid fastställandet av vederlaget i budpliktssituationen och alltså utgöra den nedre gränsen för vederlagets storlek (Takeover-Reglerna II.13). Nämnden fann att indirekta förvärv under speciella omständigheter kan beaktas som
en föraffär och således behöva beaktas vid fastställande av vederlag vid ett offentligt bud, men att det i det aktuella fallet inte fanns skäl att frångå en tillämpning av 20-dagars regeln. I AMN 2014:44 ville Gunvor Group att nämnden skulle uttalade sig om gränserna mellan ett frivilligt bud och ett budpliktsbud under sin dispensperiod för att avgöra när dess budplikt ska anses uppfylld. Vidare ville man ha svar på huruvida Gunvor Group, efter att deras sexmånadersdispens löpt ut, kunde vänta ytterligare fyra veckor med att lämna ett budpliktsbud enligt 3 kap 1 LUA. Som nämnden tidigare konstaterat (i AMN 2005:34) medför ett frivilligt erbjudande under en pågående dispensperiod inte att budplikten bortfaller eftersom det för erbjudanden som lämnas på grund av budplikt gäller särskilda regler. Om emellertid en budgivare anpassar ett erbjudande till dessa särskilda regler för budpliktsbud får budplikten anses fullgjord. Vidare konstaterade nämnden att de motiv som ligger bakom fyraveckorsfristen i 3 kap 1 LUA inte gör sig gällande i en situation där budplikten redan föregåtts av en tidsfrist i form av en dispens. Budplikten ska därför omedelbart fullgöras vid dispensfristens utgång. FÖRÄNDRAD MARKNADSMISSBRUKS- REGLERING Som rapporterats i föregående nyhetsbrev (2014:1) har Europaparlamentet och Rådet i april 2014 antagit nya regler om marknadsmissbruk dels genom en direktverkande förordning (Förordning 596/2014 om marknadsmissbruk Förordningen ) och dels genom ett direktiv (Direktiv 2014/57/EU om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk, MADII ) vilka träder i kraft i juli 2016. European Securities and Markets Authority ( ESMA ) lämnade den 15 juli 2014 utkast till tekniska standarder och tekniska råd avseende Förordningen. Remisstiden för förslaget löpte ut den 15 oktober 2014. Förordningen kräver att för det fall ett offentliggörande av insiderinformation fördröjs, så skall behörig myndighet informeras i efterhand om att fördröjning förelegat och hur villkoren för att få fördröja offentliggörande har uppfyllts. I Förslaget klargör ESMA bland annat att emittenter, för att kunna uppfylla förordningens villkor, måste etablera en rutin för att omedelbart informera behörig myndighet om fördröjandet enligt ett särskilt format. Vidare anges i Förslaget att ett fördröjt offentliggörande sker på emittenternas egen risk samt att emittenterna därför förväntas ha en viss organisation på plats och etablerade rutiner för att bedöma: (i) om information utgör insiderinformation; (ii) om offentliggörandet av information måste fördröjas; och (iii) i så fall hur länge. Det förutsätts vidare att emittenterna har en eller flera personer i sin organisation som är ansvariga för att fatta besluten ifråga, att dessa personer är klart identifierade/kända inom organisationen, att de har erforderliga beslutsbemyndiganden samt att sådana personer alltid är tillgängliga. Givet Förordningens krav på att emittenten skall kunna tillhandahålla en skriftlig förklaring angående fördröjandet måste, enligt Förslaget, ovanstående beslut dokumenteras och sparas tillsammans med bakomliggande skäl för besluten. På motsvarande sätt måste det göras en bedömning av och fattas beslut om när ett fördröjt offentliggörande skall upphöra genom offentliggörande, samt behörig myndighet informeras. Under perioden av fördröjt offentliggörande måste emittenten säkerställa att villkoren för fördröjning fortsatt är för handen, exempelvis att sekretess har säkerställts. Är sekretessen inte säkerställd exempelvis då det förekommer ett rykte som är tillräckligt korrekt för att indikera att information har
läckt måste insiderinformationen omedelbart offentliggöras oavsett var läckan har skett. Detta offentliggörande medför likaledes att behörig myndighet ska underrättas om fördröjandet. Det medför, enligt ESMAs förslag, ett krav på att dokumentera även den löpande analysen och bedömningen av om villkoren för fördröjande av offentliggörandet är förhanden. Sammantaget skulle ESMAs förslag kunna innebära att emittenter ska säkerställa att de har en robust organisation och välfungerande rutiner för att bedöma förekomsten av insiderinformation, skäl att fördröja offentliggörande och löpande utvärdera skälen som ligger bakom ett fördröjt offentliggörande. Dessutom måste varje beslut och underliggande skäl/analys avseende desamma dokumenteras. T+3 HAR BLIVIT T+2 Till följd av ny EU-lagstiftning (Förordning 909/2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska Unionen och om värdepapperscentraler) har samtliga nordiska marknader gått över till T+2 från och med den 6 oktober 2014. Vid transaktioner med överlåtbara värdepapper som omfattas av förordningen ska avvecklingsdagen således inträffa senast två bankdagar efter dagen när handeln sker. Hör gärna av er till någon av nedanstående medarbetare för mer information om nyheterna i detta brev. NASDAQ OMX STOCKHOLM HAR BLIVIT NASDAQ STOCKHOLM Den 1 oktober 2014 antog Stockholmsbörsen varumärket Nasdaq Stockholm för sin verksamhet som tidigare erbjudits under varumärket Nasdaq OMX Stockholm. Advokatfirman Hammarskiöld & Co Besöksadress: Skeppsbron 42 Telefon: +46(0)8 578 450 00 Box 2278 Fax: +46(0)8 578 450 99 103 17 Stockholm www.hammarskiold.se Kontaktpersoner Aktiemarknadsrätt Carl-Johan Pousette (Partner) carl-johan.pousette@hammarskiold.se Peder Grandinson (Partner) peder.grandinson@hammarskiold.se Mattias Anjou (Partner) mattias.anjou@hammarskiold.se Helena Strandberg (Senior Associate) helena.strandberg@hammarskiold.se Denna publikation från Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet.