Under ombyggnad MÅNGA I FLYGSVERIGE sätter likhetstecken mellan Aeroklubben och Mofly. Inte konstigt: tidningen har utvecklats steg för steg under många år och nått nya höjder både innehållsmässigt och grafiskt. Egentligen är det otroligt att vår redaktion klarat av detta på helt frivillig basis. Som alla märkt har det varit lite glest med utgåvor i år, vilket helt enkelt beror på att redax behöver byggas om; Fredrik har till exempel varit med i nio år nu. Så du som gillar Mofly, ta chansen att vara en del av den. Hör av dig! KLUBBHUSET HAR behövt byggas om, eller åtminstone saneras, rätt länge nu. Den tidigare underhållsfirman hade den egenartade uppfattningen att det inte fanns några fuktproblem. Till och med när det rasade in vatten i lärarrummet hittade man anledning att förneka sakernas rätta tillstånd. Men med ny byggfirma och en mer positiv inställning från hyresvärden händer det till sist saker. Först tätades yttertaket och nu i slutet av året rivs väggar och golv upp för fuktsanering. Det blir lite stökigt, men det är det värt! FLYGPLANSFLOTTAN är under ständig ombyggnad, eller åtminstone under ständig omvärdering. KMG och KEN funkar bra som skolmaskiner, men de börjar bli lite till åren. Styrelsen tittade därför efter en ersättare till KEN, en maskin som var sju år gammal istället för tjugofem. I verkligheten var den dock inte lika fräsch som vi hoppats, så det är möjlighet att vi lägger pengarna på att bygga om avioniken i de Cadeter vi har istället. STYRELSEN HAR som alltid byggts om efter Höstmötet, och till 2014 välkomnar vi Fredric Johannesson: en ung kraft med goda förbindelser på Sävebolaget där han har sin dagliga gärning. Peter Andersson ordförande Återseende i mörkret DÅ HAR VI FÅTT erfara samtliga väderlekar förknippat med hösten här på västkusten. Det har regnat, varit dimma, snöat, frusit, tinat, blåst och blåst ännu mer. Det man kanske glömmer är de fina dagarna och kvällarna som tittar fram lite sporadiskt mellan de olika väderslagen och det kanske är just för att de oftast går att räkna på de tio fingrar vi har. VI ÄR INNE I mörkersäsongen och snart så vänder det faktiskt. Tiden går fort, så för dig med mörkerbehörighet - passa på att ta en tur om du lyckas att pricka in en kväll med fint väder. Och för dig som inte har skaffat dig behörigheten än - häng med en klubbkompis upp i mörkret. Det är en speciell känsla att sitta i en maskin med belysta instrument, glittrande städer under dig, glittrande stjärnor ovanför dig, och en måne som kanske också gör dig sällskap. DET VAR ETT TAG sedan förra numret av Mofly gick att läsa på din skärm, närmare bestämt i somras. Mycket har säkert hänt sedan dess och kanske finns det en del historier att dela med sig av. Varför inte skriva några rader till redaktionen och ge några uppslag till kommande artiklar eller reseskildringar. Ett gott exempel på detta är den årligen återkommande artikeln om klubbresan. För dig som inte var med - låt dig inspireras. För dig som var med - låt dig minnas. För dig som blir sugen att berätta om egna flygupplevelser - sätt dig en stund vid tangentbordet och skriv några rader! HA ETT RIKTIGT bra avslut på 2013 och en flygande start på 2014! Redax
Möte i höstmörkret MÖTE Det var nära 30 medlemmar som deltog i Aeroklubbens höstmöte den 22 november. Mötet ägde rum i centrala Göteborg. Utöver budget och beslut, fick de närvarande lyssna till inspirerande berättelser av Årets Flygare 2012 - Pär och Jasmine Cederqvist, båda hängivna flygare sedan lång tid tillbaka. JASMINES FLYGINTRESSE resulterade i ett certifikat 1985. Idag är hon för många av oss en välkänd röst på flyguppvisningar runt om i Sverige. Utöver flyget, ägnar sig Jasmine åt konst och har en permanent utställning på F5 i Ljungbyhed. PÄR HAR SIN bakgrund i flygvapnet, men syns idag ofta på flygdagar - både i Sverige och utomlands, där han flyger Biltemas P-51D Mustang och Supermarine Spitfire. Han började sin flygkarriär som sommarjobbare på Torslandafältet utanför Göteborg som senare ledde till ett jobb som flygmekaniker. 1967 antogs han som fältflygarelev och flygandet var ett faktum. Idag har Pär en lång meritlista över flygplan som han flugit. HÖSTMÖTET BLEV minst sagt ett inspirerande möte, vilket märktes på tystnaden och de nyfikna blickarna i lokalen när Jasmine och Pär berättade om sina bakgrunder till flyget, hur de träffades och hur de lever idag, med flyget som en stor del av deras vardag. EFTERSOM Aeroklubben, året till ära firar 95 år, fick deltagarna vid mötet ta del av en uppdukad buffé av mat och dryck. En trevlig tillställning i höstmörkret med flyget i fokus. Redax Flyg - vad annars? Både Jasmine och Pär berättade om sin passion för flyget och även hur intresset förde dem samman. foto: Tommy Mogren Omval och nyval till Aeroklubbens styrelse: ORDINARIE: Peter Andersson - ordförande - omval Fredrik Andersson - omval Jan-Åke Lindberg - omval Johanna Granat - nyval SUPPLEANTER: Leo Molander - omval Jonas Blanckefjell - omval Fredrik Johannesson - nyval i horisonten Miljöbeslut för Arlanda Mark- och miljödomstolens dom gör gällande att Arlanda slipper ta miljöansvar för biltrafiken till och från flygplatsen. Även inflygningar över Upplands Väsby till Arlandas tredje bana tillåts efter att nuvarande miljötillstånd upphör 2018, men då med stora förbehåll. Enligt beslutet skall kurvade inflygningar tillämpas och centrala delar av Upplands Väsby undvikas. Enligt Swedavia är kurvade inflygningar svåra att genomföra under högtrafik, främst av säkerhetsskäl. Dubai lockade fram storordrar De två flygbolagen Emirates och Etihad viftade friskt med orderblocken vid flygmässan i Dubai i november. Etihad slog till med 87 Airbusflygplan i olika utföranden samt 86 långdistansplan av typen Boeing 777. Bolaget Emirates ville inte vara sämre, utan kontrade med 150 stycken Boeing 777X och dessutom 50 plan av typen Airbus A380. Detta gör Emirates till ägare av totalt 140 Airbus A380. Som jämförelse kan nämnas att det finns totalt 309 beställningar på typen. Symfoni på Landvetter flygplats Göteborgs Symfoniorkester visar upp sin webtjänst GSOplay i ett unikt samarbete med Göteborg Landvetter Airport. Sedan början av december har specialdesignade stolar med bild och ljudinspelningar installerats i avgångshallarna där resenärer kan koppla av med klassisk musik före resan. 2
Torn eller inte. En inte helt obekant syn från Remote Tower Center i Sundsvall. Arbetsplatsen ger en bra översikt över flygplatsområdet. foto: LFV Projektet startade redan år 2006 och från början av 2014 kommer systemet att användas fullt ut. Det handlar om fjärrstyrda torn - Remote Tower Services. En flygledningstjänst där Sverige och Luftfartsverket är först i världen med att kontrollera en flygplats på distans. FLYGLEDNING FLYGLEDARTORNET - för många piloter förknippat med ett fysiskt torn på en flygplats där man näst intill kan vinka till flygledaren. Frågan är om det är en nödvändighet. Så fort vi lämnar marken och skiftar till en högre kontroll får vi information från en person som sitter långt ifrån där vi fysiskt befinner oss. Tanken med fjärrstyrda torn kanske inte är så konstig ändå. EN AV DE SOM är insatt i projektet heter Mikael Henriksson, LFV:s operativa projektledare för Remote Tower Center i Sundsvall. Det har varit ett omfattande arbete, speciellt avseende utbildning och säkerhet under flera års tid, men nu har vi snart vårt driftgodkännande från transportstyrelsen, berättar Mikael. Om allt går enligt planerna kommer servicen och tjänsterna i tornet på Örnsköldviks flygplats att tillhandahållas från Sundsvall någon gång efter årsskiftet. Det har varit ett omfattande arbete avseende utbildning och säkerhet PERSONALEN SOM jobbar i de fjärrstyrda tornen sitter samlade under ett och samma tak - i detta fall är det i Sundsvall på ett så kallat Remote Tower Center. Härifrån kommer flygledaren åt samtliga funktioner som krävs för att sitta i ett flygledartorn. Flygplatsen som styrs är i sin tur utrustad med en mängd sensorer, ljudupptagning och 14 videokameror med full HD-kvalitet, som ger en 360 graders panoramabild över flygplatsen. Bilden visas på stora LEDskärmar monterade runt flygledarens arbetsplats. SOM KOMPLEMENT kan flygledaren dessutom använda sig av två fjärrstyrda zoomkameror för att se ytterligare detaljer på flygplatsen. Det finns även signalstrålkastare monterade bredvid zoomkamerorna för att kunna avge ljussignaler för till exempel VFR-flygare. Vi har placerat kamerorna på en mer fördelaktig plats än var många flygledartorn är placerade idag. Det gör att flygledaren ser mycket bättre än om personen skulle suttit i det fysiska tornet, förklarar Mikael. KAMERALÖSNINGEN GER också andra möjligheter som till exempel bättre återgivning i skymning och i reducerad sikt jämfört med vad vi kan se med det mänskliga ögat. 3
I praktiken är det ett komplett ATM-system (Air Traffic Management-system) som vilket flygledningssystem som helst vad gäller resurser och teknik. Men distansen ställer höga krav på säkerheten tillägger Mikael. Vi har dubblerade linor för datatrafiken och trippla servrar för att hantera all information och ha en god backup om något skulle hända. EN AV DE STORA anledningarna till projektet med fjärrstyrda torn var att kunna ge mindre flygplatser samma flygledningstjänst och service som finns idag, men till ett billigare pris. Många flygplatser brottas idag med ekonomin och kämpar för att undvika nedläggning. Genom att kunna erbjuda en tjänst som kan jobba på distans, kan man samla resurserna till en och samma arbetsplats, vilket innebär att flygledaren kan öppna och förbereda en tidig avgång på en flygplats, för att sedan när planet lämnat kontrollzonen, Mångårig erfarenhet. Mikael Henriksson, LFV:s operativa projektledare för RTC i Sundsvall har en lång erfarenhet av flygledning bakom sig. Övergången från fysiska torn till fjärrstyrda torn är en revolution inom flygledningen enligt honom själv. foto: LFV stänga och öppna en annan flygplats som har behov av flygledning. UPPSKATTNINGSVIS tar det en och en halv minut att koppla upp samtlig utrustning mot en flygplats vilket ger stor flexibilitet. När en flygplats i dagsläget är stängd så finns det ingen flygtrafikledningstjänst tillgänglig för den som flyger. Med RTS så finns det alltid någon som lyssnar på frekvensen och du kan få aktuell information från flygplatsen även då tornet egentligen är stängt. FÖR PERSONEN som jobbar i position är det inga stora förändringar när det gäller handhavandet. Utrustningen är förvisso modernare än i många av dagens flygledartorn, men i det stora hela är det sig likt. Den första systemleveransen till LFV i Remote Tower Center har teknisk kapacitet att jobba mot fem flygplatser och dessutom finns utbyggnadsmöjligheter för framtida systemleveranser. Det är inte en fråga om att jobba med samtliga fem flygplatser samtidigt utan det rör sig om en åt gången och möjligheten att snabbt kunna skifta mellan flygplatser om behov skulle uppstå. MIKAEL MENAR OCKSÅ att det finns ytterligare funktioner som skulle underlätta för flygledaren. Man kan även utveckla tekniken och jobba med overlays på bildskärmarna. Istället för att du ska ha flera olika skärmar på skrivbordet att fästa blicken på, kan vi lägga upp radar och annan information tillsammans med panoramabilden från flygplatsen. Det mesta av informationen blir tillgänglig inom blickfånget. SKARPA TESTER har genomförts under närmare ett års tid på Örnsköldsviks flygplats där man blandat fjärrstyrt torn med vanligt torn. Under de perioder man fjärrstyrt tornet har det övervakats på plats. Det som återstår är att sammanfatta och utvärdera för att få ett slutgiltigt driftgodkännande från Transportstyrelsen för att köra skarpt läge fullt ut. JAG HAR JOBBAT i flygledartorn i 38 år, tillägger Mikael. Under den tiden har vi fått solfilm på rutorna, tjockare glas och flugfångare. Det som nu håller på att hända är en lika stor revolution som när flygindustrin introducerade jet-motorer. Redax Ny teknik. Tekniken i RTC är ny, men för flygledaren är det ingen större skillnad i handhavande jämfört med att sitta i ett fysiskt torn. foto: LFV Masten som ser dig. Den höga masten med de 14 HD-kamerorna är strategiskt placerad för att ge bästa möjliga översikt över flygplatsen. foto: LFV 4
KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013: Tallinntripp i sommarsol Mellan den åttonde och tolfte juli 2013 gick den nionde upplagan av Aeroklubbens årliga sommarresa av stapeln. Tio klubbmedlemmar fördelade på fyra flygplan begav sig iväg på en tur som var tänkt att ta dem via Åland till baltstaterna och Polen, och sedan via Bornholm tillbaka till Göteborg. andra väljer att flyga hela vägen i ett sträck. Längs vägen passeras Arlanda eller Globen, beroende på vilken rutt som valts över Stockholm, och strax därefter tas det höjd för ett kort skutt över vattnet till Åland. För undertecknad, som inte suttit bakom spakarna utomav Joakim Nyman I den här första av två delar tar vi oss ungefär halvvägs längs den tänkta rutten. Från Göteborg, via Mariehamn på Åland, till Estlands huvudstad Tallinn. Måndag 8 7 Goteborg - Mariehamn RESAN BÖRJAR egentligen redan i mars, då intresserade medlemmar träffas för att bestämma datum för resan och göra en första grovplanering av rutten och möjliga resmål. Efter ytterligare några planeringsträffar möts så resetruppen på Säve flygfält morgonen dagen för avresan och kollar väder, skickar färdplaner och packar och tankar flygplan. Strax efter klockan tio lokal tid ger sig sedan två klubbägda PA-28:or och en C172 samt en gruppägd Grumman Tiger iväg en efter en mot första anhalten som är Mariehamn på Åland. VÄDRET ÄR STRÅLANDE hela första dagen och resan genom Sverige är okomplicerad. Några mellanlandar för lunch och pilotbyte medan 5 Göteborg Mariehamn Tallinn Boll i sikte. Vissa av flygplanen passade på att blicka ut över Stockholm under resan till Mariehamn medan andra valde en mer nordlig resväg. foto: Peter Andersson.
KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 mofly NEWSLETTER lands förut, var det en speciell känsla att för första gången korsa FIR-gränsen och bli överlämnad till Mariehamn TWR. STRAX EFTER KLOCKAN 15 landar de som flugit direkt till Mariehamn, medan de som mellanlandat anländer någon timme senare. Efter incheckning på hotellet och en promenad genom det sverigelika samhället är sent på eftermiddagen hela gänget samlat för en landningsöl i solskenet på kajen i Mariehamn. Bland mycket annat diskuteras den mänskliga faktorn med anledning av en kort radiokonversation som hörts på resan upp. I samband med en IFRinflygning tillfrågades Östgötakontrollen upprepade gånger om ILS:en var trasig eller avslagen. Senare tillkännagavs försiktigt att det rörde sig om "pilot error" och det visade sig i efterhand att fel frekvens rattats in, trots flera kontroller av inte en utan två IFR-behöriga piloter i planet. Tänkvärt. DEN FÖRSTA DAGEN går fort och efter en middag på kvällen avslutas den med färdplanering och hotellbokning inför nästa dag. Avgång mot Tallinns Lennart Meri Airport sätts till 0730UTC påföljande morgon. 6 Himmel, ö och hav. Åland breder ut sig i Östersjön som en grön oas i det blåa vattnet. Överst till vänster - Några av klubbresans flygplan uppradade på plattan på EFMA. Underst till vänster - Den obligatoriska landningsölen avnjutes i solen i goda flygares sällskap. Vissa vågade piloter vågar sig på att prova det lokalt producerade ölet från Stallhagens Bryggeri. foton: Peter Andersson och Fredrik Edlund tisdag 9 7 mariehamn - tallinn VID NIOTIDEN lokal tid packas tio personer och massor av väskor in i två taxibilar för några minuters transport till flygplatsen. Vädret är återigen perfekt och efter att flygplan blivit tankade och landningsavgifter betalade så styr kosan österut över den vackra skärgården mellan Åland och finska fastlandet. De gröna och lummiga öarna ligger tätt Fakta: Det bor totalt cirka 28.000 invånare på åland. VArje år har on 1,5 miljoner inresande. det Officiella språket ar svenska. Ålands skargård består av Sammanlagt fler an 6.500 oar varav 65 ar bebodda. Mariehamn ar Ålands enda stad och tillika huvudstad. i staden bor 11.000 invånare. Mariehamn grundades 1861 av tsar Alexander den II:e under den tid då Åland och Finland var en del av det ryska imperiet. Namnet Mariehamn kommer från tsar Alexanders hustru Maria Alexandrovna. Från en stad till en annan. De fyra flygplanen med besättningar lämnar ett soligt Mariehamn och styr mot sydväst över den finska och estniska skärgården. Till vänster - Mariehamn, till höger - den finska skärgården med några av sina 6500 öar. foton: Fredrik Edlund och Gustaf Axelson Källa: www.visitaland.com
KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 KLUBBRESAN 2013 Källa: www.visitestonia.com mofly NEWSLETTER och mellan dem samsas färjor och segelbåtar med varandra. Finlands sydkust följs sedan till en punkt norr om Tallinn, och bara den sista korta sträckan över Finska viken sker över öppet vatten. Det är en avslappnad flygtur utan mycket att tänka på mer än utsikten. LENNART MERI ÄR belägen nära Tallinn city och inflygningen kan ge en första titt på den mest turistbesökta delen av staden Gamla stan. Flygplatsen är stor och välorganiserad, och ger intryck av att vara relativt ny. Efter landning lotsas vi till allmänflygets parkering av en follow me-bil och transporteras sedan med mini- Fakta: Estland har ca 1,3 miljoner Invånare. Trots att Estland var ockuperat av Sovjet under årtionden så har landet framst influerats av nordiska smaker och traditioner. Estland har en skargård med mer an 1,500 oar och Nastan 50 % av fastlandets yta består av skog. TALLINN ar Estlands huvudstad med ca 400.000 invånare. Gamla stan i Tallinn ar en av Europas bast bevarade medeltida stadskarnor och finns med på UNESCOs varldsarvslistor. buss därifrån till terminalen. En kort taxiresa senare kan vi checka in på vårt hotell nära ringmuren i Gamla stan. DET ÄR LUNCHTID när vi lämnar hotellet och ger oss ut i solskenet och folkvimlet på gatorna. Med tanke på stadsdelens anor från hansatiden så väljer vi en medeltidsinspirerad restaurang, där vi njuter av exempelvis vildsvinsgryta och honungs- eller örtsmaksatt öl. Efter lunchen fortsätter sightseeingen till fots och tar oss bland annat till den högt belägna 1200-talsborgen med utsikt över större delen av Gamla stan. 7 KVÄLLENS KONTROLL av väderprognoserna visar att en kallfront som närmar sig västerifrån hotar det hittills så fina vädret och eventuellt också planerna att dagen efter fortsätta söderut till badorten Palanga i Litauen. Med dåligt väder väster- och söderut, och Ryssland österut, blir i så fall enda utvägen att vända norrut mot Finland igen. Beslutet om detta får fattas på onsdagsmorgonen, med väderfacit i hand. Vilket det beslutet blir, får vi reda på i del två av reseberättelsen, som du kan läsa i nästa nummer av Mofly... Hansastaden Tallinn. Stadskärnan i gamla stan byggdes redan på 1100-talet. Vacker medeltida arkitektur blandad med dagens moderna. För den hungrige finns så klart mat inspirerad av medeltid med tillhörande dryck. foton: Joakim Nyman och Fredrik Edlund
ljusblå : pms 2995 mörkblå : pms 3005 info från flygledningen Hej flygare! VINTERN NÄRMAR sig med stormsteg. På flygledningen förbereder vi oss och repeterar på de föreskrifter/rutiner som gäller vid snö och snöröjning för att kunna vara effektiva när det verkligen gäller. Vi har ju också haft årets första storm som lyckligtvis blev mildare än prognoserna. JAG FÅR IBLAND frågan om flygplatsen stänger vid storm eller snö. Det är ytterst sällsynt att så görs och händer det så är det något flygplatschefen beslutar och inte flygledningen. Däremot kan det ju mycket väl vara så att piloten inte kan landa på grund av för kraftiga vindar eller för dåliga bromsvärden. Men då är ändå inte flygplatsen stängd. Passagerare kan ju checka in om än med förseningar och flygtrafiken startar så fort det är möjligt. NÅGOT SOM ÄR lite närmare er verklighet är det ständigt aktuella ämnet med AIRI. I förra MOFLY skrev jag att det inte fanns någon ökande trend just nu. Det skulle jag aldrig skrivit för sen kom sommaren och vi har tyvärr sett en ökning från förra året. Det finns inget mönster i rapporterna och analysarbete pågår. Lite längre ner på sidan ger jag er några handfasta råd som kan appliceras i Göteborgsområdet. ANLEDNINGEN TILL att detta ämne återkommer i MOFLY gång efter gång, är för att det är farligt att flyga i kontrollerad luft utan klarering. I bästa fall upptäcker vi er på radarskärmen om ni har transpondern på, men i värsta fall kommer det ett annat passagerarflygplan sjunkande eller stigande på samma höjd och område som ni flyger. LFV arbetar för er som flyger och vi vill självklart inte att ni eller något annat luftfartyg blir inblandat i en incident som kan påverka flygsäkerheten negativt. Flyg väl! Catrine Andersson, LFV 1 Studera 2 Förlita 3 4 Området undersidorna i TMA:t på kartorna. Ha koll på när undersidan sänks från 4500 fot, 2500 fot, och till 1500 fot. Begär klarering i god tid om ni flyger på exempelvis 3000 fot och närmar er undersidan 2500 fot. er inte på att flygledningen skiftar er i god tid mellan olika sektorer. Flyger ni till exempel hem från Danmark måste ni själva ta ansvar och ropa upp Göteborg kontroll för klarering i god tid innan ni flyger in i TMA. Detsamma gäller när ni kommer från Sweden kontroll. Begär hellre en klarering för mycket än en för lite. Är ni osäkra begär klarering och fråga om ni är osäkra. kring Trollhättan och Såtenäs kan vara lite knepigt både Såtenäs och Trollhättan kan ha öppet på helgerna. Vid osäkerhet fråga Göteborg kontroll vi har alltid kännedom om aktuell status på angränsande luftrum. AIRI står för Airspace Infringement - på svenska mer känt som Luftrumsintrång. Till och med den 1 september i år har det rapporterats 35 intrång. Detta kan jämföras med år 2012 då den totala siffran för året var 34. Året dessförinnan rapporterades 23 intrång. 8
info från styrelsen KLUBBEN HAR precis genomfört höstmötet för 2013 och det var otroligt roligt att så många kunde komma. För oss som var där så tror jag vi alla kan konstatera att det blev en trevlig tillställning, både genom att vi fick ett tillfälle att träffa varandra men också för den föreläsning som gavs av Jasmine och Pär Cederqvist. MÖTET VALDE en ny styrelse för 2014 som samlas i januari för att hålla ett konstituerande möte där det beslutas vem som blir ansvarig för vad under det kommande verksamhetsåret. Men man behöver absolut inte vara invald i styrelsen för att kunna påverka eller delta inom olika områden. DET ÄR HÄR arbetsgrupperna kommer in i bilden där ni är varmt välkomna att delta. Grupperna är alltid i behov av arbetskraft, ibland för att byta motor på ett plan eller för att ta hand om våra lokaler genom byggnadsgruppen. Det finns alltid plats för fler. Detsamma gäller även våra styrelsemöten. Vill du kanske vara med vid något tillfälle för att höra vad som diskuteras och se hur det går till så hör av dig till styrelsen@aeroklubben.se UNDER ÅRET upplever styrelsen att dialogen med flygplatsen har blivit mycket bättre. Man samlas till exempel på regelbundna Grupperna är alltid i behov av arbetskraft. Det finns alltid plats för fler. möten där de olika aktörerna på flygplatsen är inbjudna och kan diskutera sådant som är aktuellt. Bland annat förs det dialog kring den nya tankanläggningen och vilka åtgärder man kan vidta för att göra den ännu bättre. Till exempel kommer vinterunderhållet att vara extra prioriterat i det området då vi oftare behöver rangera våra maskiner där än vad vi behövt på tidigare plats. Även hangarportarna diskuteras och vi kommer att göra vårt bästa för att tillsammans med flygplatsen se till att dessa fungerar så bra som möjligt. UNDER HÖSTEN har styrelsens arbete till stor del kretsat kring klubbens flygplansflotta. Det är inte bara för att få något nytt och fint som vi ständigt ser över denna frågan, det kan t.ex. vara för att gångtiden på en motor är på väg att gå ut och det kan vara en bättre investering att söka nytt plan. Eller så kanske vi har behov av en viss flygplanstyp som passar in i vår verksamhet bättre. Allt detta hänger ihop och vi försöker hålla våra medlemmar så uppdaterade vi kan. Tveka inte att fråga om du undrar över något, styrelsen arbetar för dig som medlem och vi vill gärna höra av dig. Jonas Amdin, sekreterare Nya medlemmar Mofly välkomnar följande nyblivna medlemmar: Andreas Järkmyr - ordinarie Oskar Anton - ordinarie Venkata Ratnakar - elev Stefan Winter - elev Henrik Nilsson - elev Sanne Uhlin - ordinarie Pontus Algebäck - ordinarie Petter Forsberg - ordinarie Bastien Bordas - gästmedlem Tomas Gustafsson - ordinarie Erik Sandahl - elev Erik Westerberg - elev Filip Granath - elev Martin Almgren - elev Jan-Erik Hübinette - elev Christer Widholm - ordinarie Ny frekvens Från och med 16 december gäller den nya frekvensen 131,850 Mhz för att få tag i Säve Operations. Orsaken är att den gamla frekvensen stör radiotrafiken i Hamburg. Styrelsemöte Nästa styrelsemöte äger rum den 13 januari i klubbhuset. 9 Nästa kan du läsa i början av nästa år. Vi ses då! finns att ladda ner från Aeroklubbens webbplats.
Redaktionen Ansvarig utgivare : Peter Andersson Utgivningsort : Göteborg 2013 Redaktionen består av : Fredrik Edlund fredrik.edlund@telia.com 0703-71 46 33 Albert Nummelin albert.nummelin@gmail.com 0739-72 87 65 Carl - Johan Sundberg cjsundberg@hotmail.com 031-92 61 00 Redaktionen tar tacksamt emot bidrag och material till Mofly till någon av ovanstående adresser eller till mofly@aeroklubben.se Mofly Newsletter ges ut av: Aeroklubben i Göteborg Säve Flygplatsväg 32 423 73 Säve Telefon 031-92 61 00 pg 24 06 12-2 bg 508-00 15 www.aeroklubben.se mofly@aeroklubben.se