Regelbunden tillsyn i Arboga kommun
Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning
Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen Stimulera till utveckling av verksamheten och bidra till att lagar och regler följs Kontrollera att lagar, förordningar, läroplaner och andra författningar följs Återrapportera resultat, trender och utvecklingsbehov på nationell nivå till regeringen
Så går tillsynen till: Dokumentgranskning, statistik och analys Eget material Skolverkets statistik Till exempel: Statistik grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning Enkät till elever, föräldrar och personal Material från verksamheten Till exempel: Enkät till elever, föräldrar och personal Anmälningsärenden Verksamhetsredogörelse Personalförteckning Betygskatalog Tidigare inspektioner
Skolinspektionen granskar Måluppfyllelse och resultat Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Alla elevers rätt att minst nå målen Skolans lärandemiljö Enskild elevs rätt Tillgång till utbildning
Skolinspektionen granskar Måluppfyllelse och resultat Inom skolan: Här granskar Skolinspektionen skolornas måluppfyllelse i fråga om kunskapsresultat. Detta görs med utgångspunkt i att alla elever ska nå målen. Inom förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Här granskar Skolinspektionen förskolornas och fritidshemmens måluppfyllelse gällande resultatet av arbetet med utveckling och lärande.
Skolinspektionen granskar Lärandemiljön Inom detta område granskar Skolinspektionen arbetet för att skapa engagemang, lust att lära och en god miljö för lärande som främjar barnens och elevernas utveckling. För att uppnå en god lärandemiljö är undervisningens respektive verksamhetens kvalitet, liksom arbetet för att skapa en trygg lärandemiljö, central.
Skolinspektionen granskar Ledning och utveckling Inom skolan: Här granskar Skolinspektionen att rektor tar ansvar för att de nationella mål som finns är styrande för verksamheten och att han eller hon har kunskap om hur lärarna bedriver undervisningen i skolan. Tillsynen granskar också att lärarna utvärderar och bedömer eleverna utifrån de krav som finns i författningarna och att hela verksamheten utvärderas så att den kan förbättras. Inom förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Här granskar Skolinspektionen att kommunen tar ansvar för att de nationella målen är styrande för verksamheten och att verksamheten följs upp och utvärderas så att den kan förbättras.
Skolinspektionen granskar Enskild elevs rätt Tillgång till utbildning Inom skolan: Här granskar Skolinspektionen att eleverna har tillgång till den utbildning de har rätt till, till exempel i fråga om valmöjligheter och rätten till stöd. För fristående skolor bedöms även huvudmannaskapet, vilket tillstånd skolan har samt skolans stabilitet. Inom förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet: Här granskar Skolinspektionen om kommunen tar sitt ansvar för tillgången till plats samt barngruppernas storlek och sammansättning. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den omsorg de är i behov av.
Verksamheter som vi har tittat på Alla grundskolor och gymnasieskolan Skolbeslut för varje skola Förskoleverksamhet, fritidshemsverksamhet och vuxenutbildning utifrån ett huvudmannaperspektiv Verksamhetsrapporter Huvudmannens övergripande ansvar Kommunbeslut
Bastillsyn - Breddad tillsyn - Fördjupad tillsyn Besök i skolan Intervju med rektor Vasagymnasiet, Medåkers skola, Ladubacksskolan, Götlunda skola Besök i skolan Intervju med: rektor lärare elever elevhälsa (lektionsbesök) Gäddgårdsskolan F-4, Stureskolan, Gäddgårdsskolan 5-9, Brattbergsskolan, Nybyholmsskolan, Grundsärskolan Besök och intervjuer som breddad tillsyn med fördjupning inom något område Ingen fördjupad tillsyn i Arboga kommun Skolbeslut riktat till huvudmannen
Beslut I första hand en avvikelserapportering Kortfattad helhetsbedömning av verksamheten Bedömningar med hänvisning till lagtext Beskrivning av skolans bristområden och motivering till bedömning
Vad vi har sett i Arboga kommun
Styrkor Verksamheter som fungerar väl: Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Förskoleverksamheten Grundsärskolan Vid grundskolorna för de yngre eleverna ses goda exempel och få brister har påpekats
Fler styrkor Den tydligt uttalade viljan att skapa en likvärdig skola Kommunala mål som är väl i linje med nationella mål De nya rutinerna för att planera, följa upp och utveckla verksamheten Engagerade medarbetare Öppna och samarbetsvilliga elever som gärna delar med sig av sina erfarenheter
Utvecklingsområden Det mest angelägna utvecklingsområdena har vi observerat när det gäller arbetet med särskilt stöd. Några konkreta exempel på det är: - Elever får inte det särskilda stöd lärare och rektorer bedömer behövs - Studiehandledning på modersmålet - Arbetet med åtgärdsprogram Svenska som andraspråk ska ges istället för svenska Vissa skolor behöver säkerställa elevernas trygghet och se till att det råder studiero under lektionerna. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas såväl på enhetsnivå som på huvudmannanivå
Vad beror bristerna på? Att analysera på flera nivåer - Brister i kommunens styrning?? - Brister i rektors ledarskap??? - Brister i lärares undervisning?
Ur Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLFS 2012:98, s. 13 Vilka olika förutsättningar kan påverka? Förutsättningarna för utbildningens och kvalitetsarbetets genomförande är viktiga för resultat och måluppfyllelse på alla nivåer. Förutsättningar kan vara ekonomiska och materiella (t.ex. kostnader per elev, verksamhet och ändamål eller lokaler, utrustning och läromedel), personella (t.ex. utbildning, kompetens och personaltäthet), organisatoriska (t.ex. styrning och ledning, arbetslag, gruppindelningar) samt inte minst allas motivation, engagemang samt delaktighet och inflytande.
Vilka åtgärder ska vidtas för att åtgärda bristerna? Hur åstadkommer ni förändringarna? Vad är det som måste förändras??? Hur vet ni att ni har lyckats??
Arbetsgång efter tillsynsbeslut 1. Beslut 5. Redovisning 2. Plan 4. Uppföljning 3. Genomförande
1. Beslut 5. Redovisning 1. Beslut 2. Plan 4. Uppföljning 3. Genomförande - Identifiera bristområdena - Formulera utvärderingsbara mål - hur ska det se ut när bristen är avhjälpt? - Vilka verktyg och mått/indikatorer ska användas för att mäta måluppfyllelsen? När kan vi säga att vi har lyckats?
2. Plan 5. Redovisning 1. Beslut 2. Plan 4. Uppföljning 3. Genomförande - Ange vad som ska göras och hur? - Ange vem som ska ansvara och vem/vilka som ska utföra? - Ange tidsramar för olika steg - Formulera förutsättningar för förändringsarbetet
3. Genomföra 5. Redovisning 1. Beslut 2. Plan 4. Uppföljning 3. Genomförande - Genomför förändringsarbetet inom givna tidsramar - Följ upp och stötta förändringsarbetet kontinuerligt (Tidplan och ansvar även för detta?)
4. Uppföljning 5. Redovisning 1. Beslut 2. Plan 4. Uppföljning 3. Genomförande - Samla in och sammanställ resultatet av förändringsarbetet - Stäm av resultaten mot de mål som sattes upp - Vidta ytterligare åtgärder där målet inte nåtts
5. Redovisning 5. Redovisning 1. Beslut 2. Plan 4. Uppföljning 3. Genomförande - Redovisa resultaten till Skolinspektionen, i förhållande till de krav som ställdes i beslutet Beskriv förändringsarbetet - mål, planering, genomförande, uppföljning och resultat i redovisningen Alla beslut är riktade till huvudmannen ska uppföljningen genomföras på huvudmannanivå. Detta innebär att skriftliga redovisningar av vidtagna åtgärder ska göras av huvudmannen och eventuell kommunikation med anledning svaren görs med huvudmannen. Viktigt är att svaren från huvudmannen kommer från ansvarig nämnd eller behörig beslutsfattare.
Uppföljning Förenklad uppföljning granskning av inkomna dokument, avslutar ärendet Reguljär uppföljning uppföljningsmöte med kommunen Fördjupad uppföljning träffar kommunledning och gör besök i en ev. flera verksamheter som har haft många/allvarliga brister
Råd och vägledning