Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april 2011. Rapport, april 2011



Relevanta dokument
Utvärdering av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april Rapport, april 2010

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Förslag till utvärdering av Energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. mars Rapport, mars 2012

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Beskrivning av ärendet

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige

Energi och klimatstrategi Smedjebacken

Energi- och klimatstrategi

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

Strategi för energieffektivisering

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Miljöarbete i Eskilstuna

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Klimatstrategi och energiplan

Energistrategier. Vision 2040

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Energiöversikt Kiruna kommun

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Energistrategi en kortversion

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Bräcke kommun

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Klimatoch energistrategier

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl SÖDERHAMN. Strategi 1(9) Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.

Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

myter om energi och flyttbara lokaler

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Miljömål och handlingsplan

Rapporteringsformulär Energistatistik

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Earth Week mars

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

ALVESTA NÄSTA!

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Miljömål och handlingsplan

Energiöversikt Haparanda kommun

Miljöinformation Skara Energi 2014

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet

Energiöversikt Överkalix kommun

Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100

Klimat- och energistrategi

Förnybarenergiproduktion

Göteborgs universitets klimatstrategi

fossilbränslefri kommun

Tillsyn av energihushållning

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Energihushållning. s i handboken

Fossilbränslefri kommun 2025

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Transkript:

Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram Smedjebackens kommun april 2011 Rapport, april 2011 1 Kerstin Angberg-Morgården Miljö-och byggkontoret

Sid.2(10) Innehåll Inledning 3 Förslag på tillägg/ändringar i åtgärdsprogrammet 4 Uppföljning av åtgärdsprogrammet 5-10 2

Sid.3(10) Inledning Utvärdering av åtgärdsprogrammet i Energi- och klimatstrategin för Smedjebackens kommun, Bärkehus AB och Smedjebacken Energi och Vatten. Förutsättning: Smedjebackens kommuns klimatstrategi med åtgärdsprogram togs av fullmäktige den 23 februari 2009. I åtgärdsprogrammet finns ett antal mål, som beskriver kommunens viljeinriktning för att minska klimatpåverkan och ett program för hur och när detta ska uppnås. I strategin finns beskrivet att åtgärdsprogrammet årligen ska följas upp och att revidering skall göras med längsta intervall på fyra år. Den första utvärderingen gjordes under 2010. Då ändringsförslagen var omfattande, sändes förslagen ut på remiss. Utvärderingen med ändringsförslag togs av fullmäktige i februari 2011. Omfattning: Klimatgruppen, som arbetat fram klimatstrategin med åtgärdsprogram, har haft tre möten under hösten 2010 och våren 2011 då åtgärdsprogrammet följts upp och ändringsförslagen från fullmäktige i februari 2011, implementerats. Resultatet av uppföljningen har resulterat i denna utvärdering, som är den andra i ordningen. Den omfattar åtgärdsprogrammets samtliga punkter samt förslag på tillägg/ändringar. Deltagare i klimatgruppen: Per-Olow Dahlström Linn Josefsson Inger Knutsson Kerstin Angberg-Morgården Vesa Panula Teknisk chef, Miljöingenjör, Miljö- och byggkontoret Miljötekniker, Energi-klimatrådgivare, Miljö- och byggkontoret Driftchef, Bärkehus 3

Sid.4(10) Område Tillägg eller ändringar B1. Andel förnybar energikällor ska öka. Ny formulering: Andel förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 % av den totala användningen. D1. Nytt mål: 20 % förnybar energi för transporter 2020. D2. 2014 bör utsläppen av koldioxid från transporter ha minska t med 15 % från 2004-års nivå. Ny formulering: 2014 bör energiförbrukningen för transporter ha minskat med 15 % från 2004 års nivå. E1. Riktad information till skolan, allmänhet och företag genom föreläsningar och broschyrer. Ansvarig: Barn och utbildningsnämnden,, Ny formulering: Ansvarig: Hela kommunkoncernen 4

Uppföljning av åtgärdsprogrammet A. Fasa ut fossiltbränsle för uppvärmning och varmvatten Delmål A1 (för kommunen som geografiskt område) Notering Sid.5(10) År 2014 ska andelen eldningsolja ha minskat med 70 % från 1990 års nivå och till 2020 med 90 % från 1990 års nivå. Förbrukningen av eldningsolja i kommunen har minskat med 86% från 1990 till 2008. Från ca. 60 000 MVh till 8 500 MWh. Källa:SCB Åtgärd A1 Ansvarig Notering Fjärrvärmeutbyggnad enligt en tydlig plan I den rådande konjunkturen har det inte varit ekonomiskt lönsamt att bygga ut fjärrvärme i villaområden. Närvärmeutredning vid planläggning Informationsåtgärder Riktad information om närvärmeanläggningar vid nybildning av områden Miljö och byggnadsnämnden Någon närvärmeutredning har inte varit aktuell under året, men rutiner kommer att tillämpas under 2011. Miljöinspektör tar ut extra avgift för verkstadsindustrier med oljeuppvärmning. Dessa verkstadsindustrier informeras om alternativa energikällor. Ingen information om närvärmeanläggningar har gjorts, då det inte har funnits några aktuella områden. Delmål A2 Användningen av fossila bränslen i kommunala fastigheter skall vara borta senast 2014. Åtgärd A2 Ansvarig Notering Björsjö och Hagge skolor konverteras från olja senast 2014 Vads skola och Väderbackens oljepannor som används som back up konverteras till annat energislag senast 2014. Utredning pågår Utredning pågår 5

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. B. Öka andelen förnybar energi Delmål B1 (för kommunen som geografiskt område) Notering Sid.6(10) Andel förnybar energikällor ska öka Förslag på ny formulering: Andel förnybar energi 2020 ska vara minst 50 % av den totala användningen. Detta mål är det samma som regeringens nationella mål. Åtgärd B1 Ansvarig Notering Kommunal energi och klimatrådgivning enligt en handlingsplan. Kommunen ska verka positivt för initiativ inom förnybar energi. Information till allmänheten om matavfallskvarnar till biogas. Riktad information om närvärmeanläggningar vid nybildning av områden Delmål B2 Hela kommunkoncernen Miljö och byggnadsnämnden En plan finns för verksamheten. Under hösten 2010-våren 2011 påbörjades arbetet med en kommunal vindplan (förslag på lämpliga lägen), med medel från Energimyndigheten. Under 2010 installerades 27 stycken. Ingen information om närvärmeanläggningar har gjorts då det inte har funnits några aktuella områden. 2014 bör det vara minst 97 % förnybar energi i fjärrvärmenätet. Främja förnybar energi Under 2010 var fördelningen följande: Smedjebacken: 35,9 % spillvärme, 31,5 % biobränsle, 32,4 % olja och 0,2% el. Söderbärke: 81 % biobränsle 19 % olja. Både Smedjebackens fjärrvärmeverk och Söderbärke biobränslecentral hade under 2010 problem med driftstörningar. Källa: Åtgärd B2 Ansvarig Notering Ytterligare ett vindkraftverk på Uvberget Bärkehus Vindkraftverket invigdes i oktober 2010 och fick namnet BOEL. All produktion kommer att förbrukas i Bärkehus egna fastighetsbestånd. Kommunkoncernen ska ha egen produktion av förnyelsebar energi motsvarande den egna förbrukningen senast 2020. Solvärmeanläggning i s kontors och verksamhetslokal på Gunnarsområdet 6 Solvärmeanläggning på ca. 20 m 2 i bruk i `s verksamhetslokaler under 2008. Utnyttja spillvärme maximalt På grund av lågkonjunktur endast ca.36 % spillvärme under 2010 (normalt över 60 %). Det pågår en enklare utredning om ev. installation av större biobränslepanna för fjärrvärme och elproduktion. El- och värmeproduktionsanläggning baserad på biogas, vid Bylandets reningsverk Vid varje upphandling bör Bra miljöval el väljas. Kvarnar i samtliga kök inom kommunens förvaltningar. Det rör sig om ett 10-tal inom sociala och ett 10-tal inom skolan. Installera solvärme i lämpliga fastigheter Bärkehus Bärkehus Genom ägardirektiv till skulle det vara möjligt att bygger vindkraftverk med förbehåll att kommunen får köpa Värmer reningsverkets fastigheter till ca. 40 %. När det gäller elproduktionen är arbetet vilande. Tekniken är inte riktigt anpassad till de mindre biogasmängder som idag är 400 m3 om dygnet. Om gasmängden skulle fördubblas så finns generatorer som passar. Kommunen köper sedan sommaren 2008 Bra miljöval el och har gjort så även under 2009 och 2010. Finns med i planeringen och pågår. Man har haft problem med stopp i fettavskiljare från större kök med kvarnar. Luleå Tekniska universitet är involverat, som ska utreda ev. samband. Är inte högprioriterat men finns med i den långsiktiga planeringen.

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. C. Effektiv energianvändning Delmål C1 (för kommunen som geografiskt område) Notering Sid.7(10) Effektiv energianvändning inom hushåll och industri. Användningen av energi per producerad enhet inom industrin, ska kontinuerligt minska. Åtgärd C1 Ansvarig Notering Kommunens energi och klimatrådgivare ska delta vid miljötillsynen av företagen. Alla företag i kommunen med betydande energianvändning ska till 2012 ha energianalyser och påbörjade åtgärder. Energieffektiviseringskampanjer riktat till hushållen. Delmål C2 Till 2014 ska ej redan effektiviserade byggnader minska mängden tillförd energi med 15 % från 2004 års nivå och med 30 % till 2020. Bärkehus Åtgärd C2 Ansvarig Notering Samtliga ventilationsanläggningar ska vara effektiviserade till år 2014. Kommunala fastigheter med direktverkande och/eller vattenburen eluppvärmning med undantag för flyttbara enheter, ska successivt konverteras till år 2014 Bärkehus, Energi och klimatrådgivaren har inte deltagit vid någon miljötillsyn. En energikartläggning har gjorts av Miljö-och byggkontoret på företagen SWL,, Dala Zink och SYTAB. Kartläggningen följs upp vid ordinarie tillsyn. Ovako följs upp av Länsstyrelsen. Nästa steg är de mindre företagen Arbetet med insamling av nyckeltal för energianvändning har på börjats under 2011. Under hösten 2010 inleddes ett energisparprojekt i samarbete mellan miljö och byggkontoret och Bärkehus. Målgruppen är hyresgäster inom Bärkehus bostadsbolag. Effektiviserade: Två hus på Vinsboskolan 2003, fyra hus Bergaskolan 2002-2009, Fridhem 2007, Skogsgläntan 2008, ett hus (kök, matsal, bibliotek) Kyrkskolan 2008, Kyrkskolan (textilslöjden) 2008, Brustorpet 2009, Vads skola (kök, matsal) 2009 och under 2010 bilverkstaden vid Tekniska kontoret. I kommunens hela fastighetsbestånd finns 65 st. ventilationsanläggningar med elvärme och 46 st. med vattenvärme, som behöver effektiviseras. Korsnäbben samt den del av centrumhuset som har direktverkande el, har anslutits till vindel. Harnäs, Lillgården, Hagge skola och modulen på Vinsboskolan, har direktverkande el. Styrning av belysningar och andra energikrävande installationer. Nyttja de kommande energideklarationerna för förbättringsåtgärder. Till år 2014 ska Rastahyttan energieffektiviseras i samarbete med hyresgäst. Smedjebacken Energi och Vatten utvecklar i samverkan med Mälardalens högskola ett program, för att med timvisa mätvärden ge kunden förutsättningar för energisparinsatser. Energidataprogram för uppföljning och planering. Bärkehus Bärkehus, 7 Gatubelysning samt övrig belysning kommer under 2010-2012 att bytas ut. Bärkehus ska gå med i gatuupplysningsupphandlingen och har bl. a satsat på närvarostyrd belysning i tvättstugor. Finns med i planeringen och pågår, men deklarationerna är svåra att följa upp. Detta samarbete har inte inletts. Arbetet pågår för fullt. Från och med april månad 2010 kan man också avläsa fjärrvärmeförbrukningen. Syftet är att tydligare åskådliggöra förbrukningen. Gäller kunder i Smedjebacksområdet. Tekniska kontoret har köpt ett program där man matar in all statistik. Nästa mål är att ordentligt följa upp statistiken.

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. D. Energieffektiva transporter Delmål D1 (för kommunen som geografiskt område) Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2014 ha minskat med 25 % jämfört med 1990 års nivå. Antalet resor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % från 2007 till 2014. Öka andelen fordon med alternativt bränsle. Öka gång och cykeltrafiken. Notering Detta mål ser att misslyckas. Enligt ny statistik så har vi ökat CO2 utsläppen med 45% från 1990 till 2008 Källa: RUS (Regionalt Uppföljningssystem) Enligt statistik från Dalatrafik och Tåg i Bergslagen så har vi i minskat antalet kollektiva resor med 7% från 2007 till 2010. Nytt mål: 20 % förnybar energi för transporter 2020. På OK finns idag ett tankställe för etanol. Viktigt vid planläggning att planera in tankställen för el. Elstolpar är inplanerade på torget. Sid.8(10) Åtgärd D1 Ansvarig Notering Resecentrum vid järnvägsstationen. Ska färdigställas under 2011. Alternativa kollektivtrafiklösningar. Utreda möjligheten för lägre kollektivtrafiktaxa. Resecentrum vid järnvägsstationen ger förutsättning för ökat antal resor med kollektivtrafik, då busslinjer och tågtrafik knyts ihop. Inget som är högprioriterat. Prioritera gång och cykelvägar. Under 2009-2010 har det byggts GC-vägar längs Nya Ågatan, till Herosfälten och invid Kolbäcksån i Morgårdshammar. Planer för utbyggnad under 2011 är G-C-väg Smb.-Hagge-Ludvika samt utbyggnad av promenadringen via Vikersvik. Kommunen deltar i lämpliga projekt för att minska bilåkandet och/eller öka kollektivtrafiken Delmål D2 2014 bör utsläppen av koldioxid från transporter ha minskat med 15 % från 2004-års nivå., Åtgärd D2 Ansvarig Notering Kommunens personbilar skall drivas med förnybara bränslen eller el senast 2014. Kommunal resepolicy. Bilpool Hela kommunkoncernen, Bärkehus, Bärkehus Kommunen har deltagit under 2010 i länsprojektet Hela Dalarna cyklar. Ny formulering: 2014 bör energiförbrukningen från transporter ha minskat med 15% från 2004 års nivå. Från 2007 till 2009 är det en minskning med 8 % men från 2004 till 2009 har förbrukningen ökat med 22 %. Källa: Miljö och byggkontoret Under 2011 kommer två etanolbilar att leasas av tekniska kontoret. När det gäller övriga personbilar kan det bli aktuellt vid nästa upphandling, 2012. har beslutat om resepolicy under 2009. beslöt att ta fram en resepolicy under 2010, men detta har inte skett. Möjligt att låna bilar mellan förvaltningarna. Trots detta så kördes det ca. 13 000 mil med egna fordon under 2010. Energikrav vid köp av motordriven utrustning och fordon., Bärkehus 8 Kommunen följer miljöstyrningsrådets fordonskriterier och alla fordon är köpta utifrån dessa kriterier. När det gäller motorredskap följs miljöstyrningsrådets kriterier i den mån de finns.

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. E. Ökad kunskap Delmål E1 (för kommunen som geografiskt område) Notering Sid.9(10) Öka kunskapen hos kommunens invånare om vikten av ett Hållbart samhälle. Åtgärd E1 Ansvarig Notering Riktad information till skolan, allmänhet och företag genom föreläsningar och broschyrer. Barn och utbildningsnämnden,, Information från miljökontoret till åk.8-9. Hållbarhetstävling till skolungdom, F-6. Kommunen deltar i skräpplockarveckan. Kommunen är medarrangör till hälsoveckan; hälsoveckor med hållbarhet och hälsa i fokus. KRAV-veckan, veckan 42. Hela kommunkoncernen bör stå som ansvarig. Delmål E2 Ökat samarbete mellan förvaltningar, organisationer, andra kommuner och företag. Föredöme gentemot allmänheten. Åtgärd E2 Ansvarig Notering Riktad information/rådgivning till miljösamordnare och nyckelpersoner. Kommunicera resultat till kommuninvånarna., Bärkehus,, Bärkehus, Alla miljösamordnare erbjuds fyra timmars miljöinformation per år. Kontinuerliga revideringar av miljöprogrammen. Detta arbete har under 2010 ytterligare intensifierats i samband med energieffektiviseringsstödet. Årligt hållbarhetsbokslut, som vart fjärde år skickas till samtliga hushåll. Kan däremellan rekvireras från miljö och byggkontoret. ger ut miljöbokslut. Information på hemsidan. Fortsatt arbete med miljöcertifiering av skolor. Erbjudande av energiinformation till elever på mellanstadiet Barn och utbildningsnämnden, Under 2010 erhöll ingen skola något certifikat. Totalt har 50 % av skolorna någon form av certifiering. Skogsgläntan har börjat arbetet med Grön Flagg under 2010 och beräknar vara klara under 2011. En hållbarhetstävling som riktar sig från förskoleklass till åk.6 har initierats från miljö och byggnadskontoret. Resultatet av denna tävling presenteras i samband med invigning av hälsoveckorna. 9

Uppföljning av åtgärdsprogrammet, forts. F. Klimatsmartare konsumtionsmönster Delmål F1 (för kommunen som geografiskt område) Minska matavfallet Sid.10(10) Handla lokalt Handla närproducerat Åtgärd F1 Ansvarig Notering Kampanj om klimatsmart mat. Handla lokalt kampanj. Informationskampanjer för att minska matavfallet Delmål F2,, Näringslivsenheten Ingen kampanj har bedrivits under året. Näringslivsenheten har inlett en kampanj kunnig och trygg småstadshandel. Syftar till att lyfta fram lokala företag inom handeln. Ingen kampanj har genomförts annat än inom kommunens organisation. Klimatsmart mat. Öka andelen ekologiska produkter. Åtgärd F2 Ansvarig Notering Inget flaskvatten. Hela kommunkoncernen Hur ser svinnet ut i våra kök, utredning. Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden Säsongsbetonade grönsaker Hur mycket kg kött per elev, brukare/ dag? Utredning. Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden Flaskvatten förekommer i liten omfattning, men arbetet pågår för att ytterligare minska mängden. 2010 genomfördes en kontroll på några skolenheter och på ett äldreboende. Resultatet visade på stort svinn från äldreboendet. Kostenheten på sociala har påbörjat planering av nya rutiner för att minska svinnet. Även under 2011 ska en svinnundersökning göras. Har pågått under flera är inom skolornas och förskolornas kök. Finns inte uttalat inom sociala köken. Arbete har påbörjats. Någon skolenhet har infört en vegetarisk dag i veckan. Förbättrade rutiner för upphandling. Under 2011 har det inletts ett samarbete med region Falun/Borlänge. Detta skapar större möjlighet att ställa miljökrav. Öka KRAV-produkterna med en produkt om året. Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden Barn och utbildningsförvaltningen har ökat inköpen från 28,4 % till 34,6 under 2010. Detta resultat är fantastiskt bra. Socialförvaltningen har bara ökat från 9,2 % till 9,3. Sammanlagt blir det 23,8%, vilket ligger strax under regeringens målsättning på 25% för 2010. 10