Minnesanteckningar för möte med fokusgruppen för Energieffektivisering, Konsumtion och livsstil 26/1 2012 KL 8.30-11.30 på Swerea Swecast Närvarande: Henrik Dinkel Maria Alm Stefan Lundvall Benny Blick Marie-Louice Jarl Per Sommarin Kurt Jansson Ulrica Larsson Alexander Hansson Heléne Hillerström Anne-Catrin Almér Jens Davidsson Eva Göransson Ulrika Malmsten Lena Nätt Cecilia Andersson Christer Larsson Åke Lindén Cristina Virdung Gislaveds kommun Landstinget Högskolan för lärande och kommunikation Swerea SWECAST AB Eksjö kommun Habo & Mullsjö kommuner IKEA Arkitekthuset Jönköping AB Norrporten Jönköpings kommun HSB Göta ABF TUC Gnosjö kommun Jönköping Energi AB Svenska kyrkan 1. Introduktion från SWEREA Per Sommarin hälsade oss välkomna och informerade om Swerea Swecast, som är ett forskningsinstitut men som även har konsultverksamhet för medlemsföretagen. Staten är den största ägaren, Svenska gjuteriföreningen är en annan stor ägare. Per berättade kort om de projekt som Swerea Swecast driver. I Jönköping är man mest inriktad på energieffektivisering och forskning. Per är även samordnare för energieffektiviseringsnätverket ENIG. 2. Laget runt hänt sen sist Jönköping: Letar nomineringar till miljöpriset. Har börjat fundera på om man kan lyfta miljögiftsfrågan genom något liknande klimatkonferensen Gislaved: Har startat ett cykelprojekt riktat mot lärare. Ska sammanställa 2011 års resultat av energieffektiviseringsplanen. IKEA: Stor internrevision på gång. Miljövecka v 17. Kommer sänka priserna för LED-lampor framöver och byta alla egen belysning till LED,
Habo och Mullsjö: Jobbar med brukarbeteende på förskolor och köpt in displayers som ska visa energiförbrukningen. Ska starta upp en gemensam energigrupp för båda kommunerna. Svenska kyrkan: Jobbar mycket med internationella grupper i församlingarna där hållbar utveckling är en viktig del. Gnosjö: Man har bytt belysning på ett antal parkeringsplatser i kommunen. Nya gasbilar på gång. Har köpt etanolvärmare till elbilen för det behövs på vintern. Eksjö: Pågår samtal med Fordonsgas för att etablera sig i kommunen. Förhoppningsvis skrivs ett avtal under i vår. Detta för att kunna utnyttja biogasproduktionen i Sävsjö. ABF: Man är med och anordnar dagen klimatsmart boende. Johan Ehrenberg kommer vara moderator. Kommer vara med under framtidsveckan som Tranås, Aneby och Eksjö anordnar i vår. Arkitekthuset: Vi utbildar oss för att kunna ställa krav i upphandlingen.. Gäller att prata med beställarna och få de uppmärksamma på energifrågan. Norrporten: Rättscentrum är ju klart och invigt. Huset använder sig av akvifärvärme och kyla. All el ska vara vindkraft. Installerat elmätare i lunchrummen på Jordbruksverket så man kan se elanvändningen. Högskolan: Omorganisation pågår så det har inte hänt så mycket inom klimatområdet. Man är på väg att bli omdiplomerade. Jönköpings Energi: Första gången med i gruppen. Åke berättar bland annat att man utnyttar Vättern som kylkälla. 25 kunder idag får sin kyla från Vättern och man har börjat titta på Ryhov och A6. Jönköping Energi kommer nu att gå in i en ny roll och sälja energitjänster och har ett sambetsavtal med Göteborg Energi. Landstinget: 50 olika energieffektiviseringsprojekt är igång. En del inte så stora och en del handlar mer om organisationsupplägg istället för konkreta åtgärder. Sammanställningen för 2011 är klar. Under året sparade man bland annat 2,2 GWh värme. Man tittar också på möjligheterna till vindkraft på Naturbruksgymnasiernas mark : Tidningsprojektet är igång och en redaktionsgrupp är tillsatt. Första numret kommer ut i april och det kommer att bli fyra nummer per år. Arbetet för att få tillstånd ett energikontor pågår, man har hittat en aktör som kan vara värd för energikontoret. Arbetsgruppen jobbar för att ta upp frågan i regionstyrelsen i februari. Om det går igenom kan arbetet komma igång till sommaren. 3. Rapport från klimatrådet och beredningsgruppen Se bifogad presentation. En kommunikationsgrupp för klimatrådet har bildats. Ordförande är samma som för redaktionsgruppen för tidningen, Camilla Zilo. Stefan håller på att ta fram en mall för åtgärdsförslagen. Åtgärderna ska skickas till beredningsgruppen 6 veckor innan Klimatrådets möten. Det kan vara bra att tänka på när vi planerar våra möten. Henrik rapporterade att klimatrådet var mycket positiva inställda till klimatpriset. 4. Klimatpriset Henrik delade ut ett förslag på hur upplägget för priset kan se ut. Synpunkter skickas till Henrik senast den 10 februari. Priset planeras utlysas
på klimatkonferensen och delas ut av Landshövdingen under hösten. Klimatrådet utser vinnare. Gruppen tyckte att det är viktigt att nå ut med information om priset så att man får in tillräckligt många motiveringar. Om det krävs för mycket information är risken att man inte kan nominera andra än sig själv, vilket leder till färre nomineringar. I informationen som går ut vill att även logotyperna för de aktörer som inblandade i arbetet i klimatrådet och fokusgrupperna är med. Detta för att visa att det finns en bred förankring bakom priset. 5. Färdplan 2050 Stefan gick igenom bakgrunden till uppdraget färdplan 2050, se bifogad presentation. Vi delade upp oss i tre grupper för att diskutera vilka åtgärder som behövs för att nå målet noll nettoutsläpp till 2050, och vilka hinder som finns på vägen. De kategorier som berör denna fokusgrupp är främst: industrier, bostäder och service, sektorsövergripande åtgärder. De synpunkter som kom upp listas nedan utan prioritering. GRUPP 1. Rent allmänt tyckte Jönköpings kommun att kemikaliefrågan borde lyftas mer framöver. Fler instämde. Fortsatt arbete med brukarbeteende i bl.a. skolor. Åtgärder för att främja ett nytt ekonomiskt tänkande inom bl.a. fastighetsekonomin, för att få ökad lönsamhet i energiinvesteringar. För åtgärder i gamla byggnader behövs stöd, annars är det bättre att riva dem. Verka för att skapa fler större projekt och kompetens att hantera EU-medel. Större möjligheter för boende att själva producera el och värme. GRUPP 2. Skatter på olja för industrin måste höjas! Det är orimligt billigt idag! Biobränslen måste användas i högre utsträckning för uppvärmning. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme Tänka längre vid lokalisering av nya verksamheter. Finns det möjlig samordning? Om till exempel en redan befintlig verksamhet avger mycket spillvärme kan man fundera på om en ny verksamhet kan utnyttja denna. Det är upp till kommunerna, och eventuellt ett energikontor att fundera i dessa banor. Behövs ta hänsyn till detta i detalj- och översiktsplaner. Spillvärmen från många olika verksamheter borde kunna bidra till att värma upp växthus. Skulle även kunna bidra till att minska transporterna om vi till exempel inte behöver importera tomater från Holland. En nationell satsning på biogas behövs.
Det är bra att plocka fram goda exempel. Den nya tidningen är ett bra sätt att sprida information på. Hinder: Det är svårt att få industrin att köpa in ny, lite dyrare teknik även om det lönar sig på lång sikt. Det är ett problem att småskaliga elproducenter inte kan sälja sin el ut på elnätet. GRUPP 3. Ta bort oljesubventioner för industrin Fysisk planering/infrastrukturplanering kan bidra genom att möjliggöra transporter på järnväg där kapacitetsbrist nu råder. Stora privata inköpare skulle kunna ställa krav på att underleverantörer uppfyller viss energiprestanda i produktionen ungefär som man ställer andra krav, såsom krav på miljöledningssystem. Att ska kunna ställa energikrav i detaljplaner. Bättre utbildning av konsulter (för bostäder, service, industri) och målen behöver kommuniceras till konsulter. Incitamentavtal för el och värme (hyran) Ökad biogasproduktion, bättre insamling av avfall. Det behövs bättre beslutsunderlag och målen för Klimat- och energistrategin bör användas mer i respektive organisation. Det behövs en mer levande debatt i samhället om kunskaper, attityder och handlingar. Gratistidningen är ett gott exempel som kunde spridas i landet. Det handlar om hela samhällsklimatet men politiker och media har nyckelroller. Nationella styrmedel måste till Sprida goda exempel med åtgärdslistor på vad kan göras efter energikartläggningar. Hinder: Attityder och bristande kompetens För ensidig inriktning på kortsiktig lönsamhet Inte tillräckligt bra beslutsunderlag Otillräckliga styrmedel i form av miljö/energiskatter och lagkrav. SAMMANFATTNING Punkterna kommer att skrivas ihop och sammanfattas av energi- och klimatstrategen. Rapporteringen kommer att skickas ut till grupperna först för synpunkter innan den skickas in till regeringen i slutet av mars. Övriga punkter på dagordningen utgick på grund av tidsbrist.
Kommande möte: Torsdagen den 26:e april kl 8.30 på Landstinget, Ryhov (observera tiden! Tiden är ändrad sedan de gamla minnesanteckningarna). Vid anteckningarna Anne-Catrin Almér