PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Direktörerna för rättshjälpsverksamheten: Marja-Leena Levänen Hanna-Leena Tukeva Arto Tiilikainen Liisa Vehmas Liisa Törnwall Marja-Leena Tervahauta Publikation (även den finska titeln) Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005 Oikeusaputoimistojen toimintakertomus vuodelta 2005 Publikationens delar Utgivningsdatum 15.3.2006 Typ av publikation Verksamhetsberättelse Uppdragsgivare Justitieministeriet Datum då organet tillsattes Referat Verksamhetsberättelsen innehåller en översikt av direktörerna för rättshjälpsverksamheten, en beskrivning av rättshjälpsbyråernas resultat, en resultatanalys av rättshjälpsbyråernas verksamhet, slutsatser samt intern kontroll. Syftet med översikten av direktörerna för rättshjälpsverksamheten är att introducera läsaren i rättshjälpsverksamheten och de förändringar som inträffat i den under budgetåret. Beskrivningen av resultatet innehåller en analys av resultatet av rättshjälpsbyråernas verksamhet jämte nyckeltal och i förhållande till de uppsatta målen. Nyckelord Verksamhetsberättelse Övriga uppgifter (Oskari- och HARE-nummer, andra referensnummer) Seriens namn och nummer Justitieministeriet, Verksamhet och förvaltning 2006:11 ISSN 1458-6436 ISBN 952-466-330-9 Sidoantal 35 Språk Svenska Pris Sekretessgrad Offentlig Distribution Justitieministeriet Förlag Justitieministeriet
2 INNEHÅLL 1. ÖVERSIKT AV DIREKTÖRERNA FÖR RÄTTSHJÄLPSVERKSAMHETEN...3 1.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV RÄTTSHJÄLPSVERKSAMHETEN... 5 1.4 RESULTATSTYRNING AV RÄTTSHJÄLPSBYRÅERNA...7 2. BESKRIVNING AV RESULTATET...9...9 2.1 VERKSAMHETENS EFFEKTER... 9 2.2. VERKSAMHETENS RESULTAT... 11 3. RESULTATANALYS OCH SLUTSATSER...33 4. INTERN KONTROLL...34 5. UNDERSKRIFTER... 35
3 1. ÖVERSIKT AV DIREKTÖRERNA FÖR RÄTTSHJÄLPSVERKSAMHETEN Rättshjälpsbyråernas arbetsmängd höll sig på den nivå som uppnåtts efter rättshjälpsreformen 2002. Då fick medelinkomsttagarna möjlighet att bli kunder vid rättshjälpsbyråerna och rättshjälpsbyråerna fick i uppdrag att fatta rättshjälpsbesluten oberoende av om rättshjälpen ges av ett offentligt rättsbiträde eller en privat advokat. Det har inte inträffat några stora förändringar i antalet ärenden, och det har inte heller kunnat göra, eftersom rättshjälpsverksamheten inte tilldelades mera resurser i samband med reformen. Enligt en undersökning gjord av Optula var ungefär 15 % av rättshjälpsbyråernas kunder sådana medelinkomsttagare som inte skulle ha kunnat få allmän rättshjälp före reformen. Enligt 4 i lagen om statliga rättshjälspbyråer utgör varje hovrätts domkrets ett rättshjälpsdistrikt. Gränserna för hovrätternas domkretsar ändrades vid ingången av 2005 och samtidigt ändrades gränserna för rättshjälpsdistrikten så att de överensstämmer med gränserna för hovrätternas domkretsar, varvid sju byråers distrikt ändrades. Förändringen inverkade inte på rättshjälpsbyråernas kundservice eller övriga verksamhet. Försök med rättslig rådgivning Telefonrådgivning i rättsliga frågor har getts och statistikförts ända sedan 1998 vid Esbo och Närpes rättshjälpsbyråer och sedan början av 2002 vid Seinäjoki rättshjälpsbyrå. Hösten 2005 inleddes ett riksomfattande försök med rättslig rådgivning, genom vilket det pågående försöket utvidgades och gjordes mångsidigare. Behovet av bättre tillgång till rättsskydd har tagits upp i flera olika sammanhang och t.ex. kommittén för utvecklande av domstolsväsendet har dragit uppmärksamhet till saken i sitt kommittébetänkande genom att föreslå att rättshjälpscentraler skall inrättas. Som en första åtgärd i den riktningen föreslog kommittén riksomfattande telefonrådgivningsservice gällande rättsmedel. Också
4 delegationen för rättsskyddsfrågor hade lyft fram behovet av att utveckla den rättsliga rådgivningen. Syftet med försöket är att folk skall få hjälp med sina juridiska problem i tid innan de hinner bli alltför svåra att bemästra. De som ger rättshjälpsinfo hör i första hand till rättshjälpsbyråernas erfarna kanslipersonal, medan den rättsliga telefonrådgivningen sköts enbart av offentliga rättsbiträden som avlagt juridisk examen. Sammanlagt 18 rättshjälpsbyråer utsågs att delta i försöket; sju ger enbart rättshjälpsinfo, fem enbart rättslig telefonrådgivning och sex byråer ger både rättshjälpsinfo och rättslig rådgivning. Avsikten med rättshjälpsinfon är att tillsammans med kunden resonera sig fram till om det är skäl att vända sig till en jurist eller om någon annan myndighet eller motsvarande kan hjälpa. Frågeställaren får också råd om var han eller hon kan få mera information kring sitt problem och t.ex. hitta blanketter som kan underlätta behandlingen av det. Någon ny personal har inte anställts för försöket utan telefonjouren sköts vid sidan av det övriga arbetet. Samtalen till de byråer som ger rättslig rådgivning kopplas alltid endast från rättshjälpsbyråerna. Kunden kan inte ringa dit själv utan det är rättshjälpsbyråns kanslipersonal som avgör om det är nödvändigt och tillräckligt med juridisk rådgivning. I slutet av 2005 beslöt man inte bara förlänga försöket utan också att utvidga det fr.o.m. 1.2.2006 så att sex nya byråer ansluts till rättshjälpsinfon och åtta nya byråer till rådgivningen. Försöket fortsätter åtminstone till utgången av 2006.
5 1.1 Allmän beskrivning av rättshjälpsverksamheten Enligt 6 i grundlagen är alla finska medborgare lika inför lagen. Eftersom alla på grund av sin ekonomiska ställning ändå inte har möjlighet att själva bekosta den juridiska hjälp de behöver föreskrivs genom rättshjälpslagen om de situationer där medborgarna kan få rättshjälp som antingen helt eller delvis bekostas med statens medel. Rättshjälpen omfattar alla juridiska frågor. Rättshjälp ges inte i små rättsliga angelägenehter. Om kunden har en rättsskyddsförsäkring som ersätter kostnaderna för rättsliga ärenden, beviljas inte rättshjälp, eftersom rättsskyddsförsäkringen är primär i förhållande till rättshjälpen. Rättshjälp beviljas inte företag och sammanslutningar. När det gäller saker som behandlas utomlands omfattar rättshjälpen juridisk rådgivning. Den rättshjälp som ges utomlands i tvistemål har utvidgats mellan Europeiska unionens medlemsstater 2005 då 28 a fogades till rättshjälpslagen. I paragrafen föreskrivs om behandlingen av gränsöverskridande tvistemål i EUländerna i enlighet med EG-direktiv 2003/8/EG. De ekonomiska förutsättningarna för att få sådan rättshjälp är ungefär desamma som vad som föreskrivs i rättshjälpsförordningen i Finland. Enligt förordningen är mottagande myndigheter justitieministeriet samt Helsingfors rättshjälpsbyrå. Översändande myndigheter i Finland är förutom justitieministeriet samtliga rättshjälpsbyråer. En översändande myndighet skall kostnadsfritt bistå den som ansöker om rättshjälp att få fram de bilagor som behövs för att behandla ansökan om rättshjälp samt översättningar av ansökan och bilagorna. 1.2 Rättshjälpsbyråernas historia Den finländska rättshjälpen har en lång tradition. Redan innan lagen om allmän rättshjälpsverksamhet gavs hade t.ex. Helsingfors en advokat för de fattiga från 1886 och sedan en kommunal rättshjälpsbyrå från 1920. Också i flera andra stora
6 städer förekom kommunal rättshjälpsverksamhet innan rättshjälpslagen trädde i kraft. I Finland börjar rättshjälpssystemets lagstiftningsmässiga historia 1973, då lagen om allmän rättshjälpsverksamhet (88/1973) och lagen om fri rättegång (87/1973) stiftades. Vår rättsordning har känt till fria rättegångar ända sedan 1950-talet. Ordnandet av rättshjälp överfördes från kommunerna till staten i och med 1998 års reform av rättshjälpssystemet (106/1998). År 2002 reviderades rättshjälpsssytemet åter (257/2002). Ändringen berodde på att medelinkomsttagarna ansågs bli lidande, och man ville att de skulle börja omfattas av rättshjälpen. Ändringen genomfördes genom att inkomstgränserna för dem som är berättigade till rättshjälp höjdes. Rättshjälpsverksamhetens rättsliga grund framgår bl.a. av följande lagar och förordningar: Lagen om statliga rättshjälpsbyråer (258/2002), statsrådets förordning om rättshjälp (388/2002), statsrådets förordning om ändring av förordningen om grunderna för arvoden vid allmän rättshjälp (406/2004), justitieministeriets förordning om statliga rättshjälpsbyråer (390/2002), justitieministeriets förordning om förläggningskommunerna för de statliga rättshjälpsbyråerna samt deras filialbyråer och filialmottagningar (952/2004). 1.3 Allmän beskrivning av rättshjälpsbyråerna För rättshjälpen har staten rättshjälpsbyråer som vanligtvis är belägna på samma orter som tingsrätterna. År 2005 fanns det sammanlagt 66 rättshjälpsbyråer och sammanlagt 16 filialer samt sammanlagt 98 filialmottagningar. Vid de statliga rättshjälpsbyråerna tillhandahålls rättshjälp av offentliga rättsbiträden. Allmän rättshjälp i domstolsärenden tillhandahålls också av advokater samt andra privata jurister. Rättshjälp söks alltid hos en statlig rättshjälpsbyrå. Rättshjälp kan sökas hos vilken rättshjälpsbyrå som helst oberoende av sökandens bostadsort. Rättshjälp beviljas på grundval av sökandens och dennes familjs inkomster, utgifter,
7 förmögenhet och underhållsskyldighet. Sökandens månatliga disponibla medel räknas ut vid rättshjälpsbyrån. Det är också av betydelse för vilken slags sak rättshjälp söks. När det gäller brottmål beviljas t.ex. i regel inget biträde för bötesärenden. De kostnader som uppbärs av den som får rättshjälp består av en rättshjälpsavgift samt en självrisk, som den som får rättshjälp betalar enligt en viss procentuell andel (20 75 %) av rättsbiträdets arvode och kostnader. Självrisken bestäms på grundval av sökandens disponibla medel och tilläggssjälvrisken på grundval av de likvida medlen. Rättshjälpsavgiften är 35 euro och den uppbärs av alla sökande vilkas disponibla medel är 500 euro eller mera. Timarvodet 2005 var 91 per timme timme utan mervärdesskatt. En begäran om avgörande kan framställas i fråga om avslag på ansökan om rättshjälp. I beslutet får sökanden anvisningar om framställande av begäran om avgörande. Vid brottmålsrättegångar förordnas svaranden i vissa situationer en försvarare med statliga medel oberoende av svarandens ekonomiska ställning. Offret för allvarliga våldsbrott mot närstående och sexualbrott kan oberoende av sina inkomster får ett rättegångsbiträde som bekostas med statliga medel, enligt lagen om rättegång i brottmål sköts målen av offentliga rättsbiträden och advokater. 1.4 Resultatstyrning av rättshjälpsbyråerna Varje hovrätts domkrets utgör ett rättshjälpsdistrikt, inom vilket finns en för högst fem år åt gången vald direktör för rättshjälpsverksamheten. Direktören för rättshjälpsverksamheten skall svara för att utbudet av rättshjälpstjänster är jämnt fördelat inom rättshjälpsdistriktet. Resultatstyrningen av rättshjälpsbyråerna genomförs i två steg. I det första steget för justitieministeriet resultatförhandlingar som gäller distrikten med direktörerna
8 för rättshjälpsverksamheten medan direktörerna för rättshjälpsverksamheten för resultatförhandlingar som gäller den egna byrån. Under resultatförhandlingarna diskuteras de enskilda byråernas resultatmål för produktiviteten och lönsamheten under följande år. Under resultatförhandlingarna diskuteras och beviljas anslagen till de enskilda rättshjälpsdistrikten. Direktören för rättshjälpsverksamheten gör en utredning om rättshjälpsbyråernas arbetssituation och verksamhet samt behov inom distriktet. Vid resultatförhandlingarna kommer man också överens om följande års personalresurser och om direktörens spelrum när det gäller att anställa personal. Över resultatförhandlingarna upprättas en resultatmålshandling som undertecknas av en företrädare för justitieministeriet och direktören för rättshjälpsdistriktet. Det finns sex rättshjälpsdistrikt: Åbo, Vasa, Östra Finland, Helsingfors, Kouvola och Rovaniemi. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten för resultatförhandlingar som gäller följande år med byråerna inom distriktet inom de ramar som man kommit överens om under förhandlingarna mellan justitieministeriet och direktören för rättshjälpsverksamheten. Över resultatförhandlingarna upprättas en resultatmålshandling som undertecknas av direktören för rättshjälpsverksamheten och rättshjälpsbyråns ledande offentliga rättsbiträde. Resultatstyrningsprocessen förlöper på så sätt att justitieministeriet skickar rättshjälpsbyråerna anvisningar om resultatförhandlingarna. Förutom anvisningarna utarbetar justitieministeriet och skickar rättshjälpsbyråerna material till grund för resultatförhandlingarna (verksamhetens utveckling, dispositionsplan för nettoomkostnadsanslaget och lönebilaga). Rättshjälpsbyråerna fyller i det material som gäller den egna byrån och skickar det till ministeriet och direktören för rättshjälpsverksamheten. Materialet används som grund för resultatförhandlingarna mellan justitieministeriet och direktörerna för rättshjälpsverksamheten. Under verksamhetsåret får direktörerna för rättshjälpsverksamheten aktuell statistik samt ekonomirapporter för byråerna inom distriktet som de följer med.
9 Direktörerna håller varje år möten med de ledande offentliga rättsbiträdena inom distriktet om aktuella frågor som gäller distriktet, lagändringar och förenhetligande av praxis i administrativa frågor. Möten för förvaltnings-/avdelningssekreterarna kan också ordnas inom distrikten. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten håller också kontakt med byråerna inom distriktet per telefon och e-post samt besöker vid behov byråerna personligen. För följande års resultatförhandlingar ger direktörerna för rättshjälpsverksamheten byråerna justitieministeriets anvisningar samt andra nödvändiga anvisningar. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten avger utlåtande till justitieministeriet om utnämningen av offentliga rättsbiträden och är med när de sökande intervjuas. De avger också utlåtande om organiseringen av filialmottagningar och fattar administrativa beslut som gäller de ledande offentliga rättsbiträdena. I och med lönereformen svarar direktörerna för rättshjälpsverksamheten också för nivån på tjänstemännens prestationsdel inom distriktet samt för utvecklingsdiskussioner med de ledande offentliga rättsbiträdena i distriktet. 2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1 Verksamhetens effekter Nätverket av rättshjälpsbyråer utvecklas hela tiden så att det skall motsvara medborgarnas behov. Huvudstadsregionens rättshjälpsbyrå inledde sin verksamhet 1.9.2005 i Helsingfors. Vid ingången av 2005 omvandlades Kitee rättshjälpsbyrå till en filialbyrå till Joensuunejdens rättshjälpsbyrå, Vammala rättshjälpsbyrå till en filialbyrå till Tammerforsnejdens rättsjälpsbyrå och Enare filialmottagning till en filialbyrå till Sodankylä rättshjälpsbyrå. Sedan gränserna för hovrätternas domkretsar ändrats vid ingången av 2005 ändrades också rättshjälpsdistrikten så att de skulle överensstämma med gränserna för hovrätternas domkretsar. Justeringen av distriktsgränserna ledde till att ett flertal byråer överfördes från ett distrikt till ett annat. Från Helsingfors rättshjälpsdistrikt
10 överfördes Hyvingebyrån till Kouvola rättshjälpsdistrikt och byråerna i Raseborg och Lojo till Åbo rättshjälpsdistrikt. Från Åbo rättshjälpsdistrikt överfördes Björneborgsbyrån till Vasa rättshjälpsdistrikt. Från Vasa rättshjälpsdistrikt överfördes byråerna i Haapajärvi, Brahestad och Ylivieska till Rovaniemi rättshjälpsdistrikt. Överflödiga filialmottagningar indrogs under 2005. Dessutom beslöt man att slå samman Joensuu och Joensuunejdens rättshjälpsbyråer vid ingången av 2006. Till följd av tsunamikatastrofen i Sydostasien 26.12.2004 tillsatte justitieministeriet en arbetsgrupp 5.1.2005 som skulle bereda tryggandet av rättslig hjälp och utarbeta ett juridiskt infopaket för offren för katastrofen i Sydostasien och deras närstående. Arbetsgruppen lade ut det juridiska infopaketet på justitieministeriets webbsidor 1.2.2005 samt öppnade riksomfattande telefonnummer för juridisk rådgivning i frågor i anslutning till katastrofen i Sydostasien. Rådgivningen gavs av offentliga rättsbiträden som man särskilt kommit överens med vid Helsingfors, Esbo, Närpes och Åbonejdens rättshjälpsbyråer. I rådgivningen deltog också ett antal privata advokater. Telefonrådgivningen i anslutning till katastrofen i Sydostasien statistikfördes separat från den övriga telefonrådgivningen. Telefonrådgningen i anslutning till katastrofen via de riksomfattande telefonnumren fortsatte ända till slutet av juni 2005. Under 2005 följde man med köerna till rättshjälpsbyråerna. Rättshjälpsbyråerna tillfrågades om kötiderna sex gånger under året. Uppföljningen av kötiderna fortsätter och målet är att sätta en målnivå för kötiderna under 2006. Avsikten är att utveckla en mätare för kötiderna som beskriver utvecklingen av rättshjälpsbyråernas verksamhet. Man följer med genomförandet av rättshjälpsreformen som trädde i kraft i juni 2002. Justitieministeriet och rättspolitiska forskningsinstitutet (OPTULA) kom överens om en uppföljnings- och utvärderingsundersökning hösten 2002. Forskningsprojektet inleddes 2003 och det skulle pågå till utgången av 2005. I det skede när undersökningen planerades tänkte man sig att huvudtemana skulle vara tillgången till rättstjänster och deras inriktning, rättshjälpens kostnadsutveckling,
11 beslutsfattande och ändringssökande i fråga om rättshjälp, rättshjälpens kvalitet och kundtillfredsställelsen samt frågor om förhållandena mellan systemen. En mellanrapport från undersökningen, Köyhäinavusta kansalaisoikeudeksi, publicerades i januari 2005. Under resultatförhandlingarna som gällde 2005 sattes som resultatmål för rättshjälpsbyråerna att utarbeta en personalplan. En personalplan skall utarbetas för justitieministeriets förvaltningsområde i enlighet med den personalstrategi som godkänts för 2004-2007 (Verksamhet och förvaltning 2004:14). Målet för strategin är att stödja verkställandet av den rättspolitiska strategin och främja personalens välmående på arbetsplatsen. Personalstrategin innehåller fyra centrala verkställighetsområden som är: utvecklande av ledningen, utvecklande av kunnandet och personaldimensoneringar, arbetshälsa samt personalprocesser. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten och rättshjälpsbyråerna tillställdes en blankett gällande personalplanen (JM 7/129/2005), som återsändes till justitieministeriet före utgången av april 2005. Sektorns personalplaner behandlas på möten för justitieministeriet och direktörerna för rättshjälpsverksamheten. 2.2. Verksamhetens resultat 2.2.1 Rättshjälpsbyråernas funktionella effektivitet och dess utveckling Rättshjälpsbyråernas nettoomkostnader 2005 uppgår till sammanlagt 20,5 miljoner euro. Nettoomkostnaderna är 4 % mindre än beräknat. En orsak till att omkostnaderna ändå ökat jämfört med föregående år att konsumentklagonämnden överfördes till rättshjälpssektorn 1.9.2005. Konsumentklagonämndens utgifter utgör ungefär 8 % av nettoomkostnaderna under momentet. Totalinkomsten av den avgiftsbelagda verksamheten 2005 var sammanlagt 4,0 miljoner euro, vilket är 19 % mera än beräknat. Totalinkomsten av den avgiftsbelagda verksamheten var 3 % större än 2004. Totalinkomsten av faktureringen av motparten var 8 % och totalinkomsten av klientfaktureringen 4 % större än 2004.
12 Figur 1. Rättshjälpens och konsumentklagonämndens utgiftsstruktur Övriga utgifter 11 % Investeringar 1 % Lokaler 9 % Personal 79 %
13 Tabell 1. Effektiviteten hos rättshjälpens och konsumentklagonämndens verksamhet VERKSAMHETENS EFFEKTIVI- TET 2003 2004 2005 Jfr med 2004 Mål 2005 Jfr m. målet 2005 OMKOSTNADER OCH KOSTNADER Inkomster av verksamheten 3 565 3 918 4 048 3 % 3 394 19 % Omkostnader, rättshjälpsbyråerna (brutto) 22 261 22 685 23 050 2 % 23 247-1 % Omkostnader, konsumentklagonämnden (brutto)* 1 436 1 635 1 563-4 % 1 594-2 % Nettoomkostnader (1000 ) sammanlagt 18 696 18 767 20 565 10 % 21 447-4 % * kkn överfördes till JM:s förvaltningsområde 1.9.2005 Kostnader (1000 ) 23 655 Rättshjälpsverksamheten 14 663 Stödfunktioner 6 028 Frånvaro 2 964 Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (1000 ), FE 790 886 12 % Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 847 886 5 % Den avgiftsbelagda verksamhetens kostnadsmotsvarighet % 93 % 100 % Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (1000 ), OR 2 749 2 998 9 % Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 5 062 5 226 3 % Den avgiftsbelagda verksamhetens kostnadsmotsvarighet % 54 % 57 % MÅL FÖR VERKSAMHETEN Lönsamhet (nettoomkostnader/behandlad arbetsenhet) Rättshjälpsbyråerna Konsumentklagonämnden (omkostnader / behandlade ärenden 458 (totala kostnader/behandlad arbetsenhet) 0 Produktivitet (behandlad arbetsenhet/årsv.) rättshjälpsbyråerna 483 514 510 Konsumentklagonämnden (behandlade ärenden/årsv.) 117 84 79 82 4 % 83-1 % -1 % 537-5 %
14 Privata rättegångsbiträden betalas arvoden och kostnadsersättningar av allmänna medel när de har förordnats till offentlig försvarare eller målsägandebiträde med stöd av lagen om rättegång i brottmål, eller när de har förordnats till rättegångsbiträde med stöd av lagen om rättshjälp. De arvoden och kostnadsersättningar som betalades till privata biträden 2005 uppgår till sammanlagt ungefär 35,2 miljoner euro, vilket är ungefär 8 % mera än 2004. På ökningen av kostnaderna för arvoden och kostnadsersättningar inverkar i första hand den höjning av rättshjälpsarvodena med 8 % som genomfördes 1.6.2004. Privat biträde förordnades för 31 970 parter, vilket är 3 % mindre än 2004. Utgifterna per part var 976 euro, vilket är 103 euro mera än 2004. Av de kostnader för rättshjälp som betalas till privata ombud uppstår ungefär 78 % vid tingsrätterna, 19 % vid hovrätterna samt ungefär 3 % vid andra domstolar. Figur 2. Utgifter för ersättningar till privata ombud och skuldsanering för privatpersoner 1996-2005 Brottsärenden Övriga ärenden Skuldsanering för privatperson Sammanlagt 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
15 På grundval av lagen om skuldsanering för privatpersoner betalades 2005 ungefär 1,9 miljoner euro i ersättningar till utredare, vilket är 2 % mera än 2004. Rättegångskostnaderna för sådana som friades från åtal ersattes till ett belopp av ungefär 2 miljoener euro av statens medel, då motsvarande siffra 2004 var 1,7 miljoner euro. 2.2.2 Rättshjälpsbyråernas produktion och kvalitetsledning År 2005 inkom sammanlagt ungefär 53 574 ärenden till de statliga rättshjälpsbyråerna. Antalet inkomna ärenden ligger på samma nivå som 2004. Antalet inkomna ärenden motsvarar uppskattningarna. Av de ärenden som rättshjälpsbyråerna behandlade var ungefär 82 % civil- och förvaltningsrättsliga ärenden. Av de civil- och förvaltningsrättsliga ärendena utgjorde de familje- och arvsrättsliga ärendena 47 %, övriga civilrättsliga ärenden 34 % och skuldsaneringsärendena 1 %. Det inkom 158 katastrofärenden. Brottsärendenas andel av alla ärenden var 18 %. Figur 3. Inkomna ärenden till rättshjälpsbyråerna 1996-2005
16 Famillje och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År 2005 behandlade rättshjälpsbyråerna sammanlagt 53 861 ärenden, vilket är ungefär samma nivå som 2004. Målet nåddes nästan i fråga om antalet behandlade ärenden. Av de ärenden som rättshjälpsbyråerna behandlade 2005 gavs juridiska råd i 32 % av fallen, 23 % av de ärenden som behandlades resulterade i att en handling upprättades, 24 % av ärendena behandlades i domstol och resterande 21 % gick till behandling antingen vid en förvaltningsmyndighet eller föranledde någon annan åtgärd. Tvistemål som vanligen går till domstolsbehandling är ärenden som gäller skilsmässor, vårdnad om barn och underhåll. Figur 4. Ärenden behandlade vid rättshjälpsbyråerna 2001-2005
17 60 000 Upprättande av handling Domstolsärenden Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Jurdiska råd 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 Rättshjälpsbyråerna fattar rättshjälpsbeslut i rättshjälpsärenden som sköts såväl av privata ombud som vid rättshjälpsbyråerna. År 2005 fattade rättshjälpbyråerna 22 500 rättshjälpsbeslut och gjorde 1 873 ekonomiska utredningar för de privata ombudens klienter. Dessutom fattades ett rättshjälpsbeslut i varje ärende som sköttes av rättshjälpsbyråerna. På grundval av klientens ekonomiska ställning ges rättshjälp utan ersättning eller mot partiell ersättning. I vissa specialsituationer kan en klient också betjänas mot full ersättning. Av de ärenden som rättshjälpsbyråerna skötte 2005 sköttes 58 % utan ersättning, vilket är 1 % mindre än 2004. Rättshjälp mot partiell ersättning gavs i 34 % av ärendena, vilket är 1 % mindre än 2004. De klienter som betalade full ersättning utgjorde 8 %, vilket är 2 % mera än 2004. Den genomsnittliga kötiden till rättshjälpsbyråerna 2005 var ungefär 12 dagar. Tabell 2. Rättshjälpsbyråernas produktion och kvalitetsledning
18 PRODUKTION OCH KVALI- TETSLEDNING 2003 2004 2005 Jfr med 2004 Mål 2005 Jfr med målet ANTAL ÄRENDEN Inkomna ärenden 53 240 53 544 53 574 0 % 53 931 1 % Överförda ärenden 17 039 15 883 15 656-2 % 16 302 4 % MÅL FÖR VERKSAMHETEN Behandlade ärenden 52 317 53 766 53 861 0 % 53 339-1 % Rättshjälpsbeslut (st.) 22 109 23 074 22 500-2 % 22 764 1 % Kötid (dagar) 11,04 11,81 7 % Figur 5. Rättshjälpsbyråernas arbetssituation 1996-2005 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Inkomna ärenden Anhängiga ärenden Behandlade ärenden 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
19 Rättshjälpens externa effekt i hemlandet Rättsbiträdena har inte bara arbetat på sina byråer utan också suttit i ett flertal olika kommittéer och arbetsgrupper. Av dessa kan nämnas Ärvabalksarbetsgruppen, Delegationen för rättsskyddsärenden, Samarbetsgruppen för uppföljning av tillgången till rättshjälp, Arbetsgruppen för välfärdsstaten 2015, Arbetsgruppen för tryggande av rättshjälp till katastrofoffer och deras närstående, Finlands Advokatförbunds delegation, Finlands Advokatförbunds lokalavdelningars styrelser, Finlands Advoktförbunds etiska utskott, Finlands Advokatförbunds mentorarbetsgrupp, Arbetsgruppen för rättsväsendets dag. Kaiku-utvecklare har varit Liisa Törnwall. Man har också strävat efter att kontinuerligt presentera rättshjälpen i regionala dagstidningar, stadsdelstidningar, FPA-bladet, tidningen OHOI, i vissa tidskrifter och dessutom har Liisa Vehmas varit kolumnist i tidningen Advokaatti. I mån av möjlighet har man också försökt tala för såväl rättshjälpen som allmänna rättsfrågor i radio och olika TV-kanaler. I Helsingfors har man startat samma slags rättsundervisning för skolelever som tidigare bedrevs i Åbo för nioklassisterna, genom vilken man har försökt utöka alla ungdomars kunskaper om rättsliga frågor och tillgången till rättshjälp. Riksdagen har förutom Julkiset Oikeusavustajat ry:s styrelsemedlemmar hört offentliga rättsbiträden i samband med flera lagprojekt. Rättshjälpens effekt internationellt Efter flera års paus har det internationella intresset för rättshjälpen ökat avsevärt 2005. Regeringsrådet Merja Muilu har fortsatt med sitt internationella arbete inom EUområdet och utanför det i första hand i Kina, men också byråerna har försökt bidra till internationalismen. I synnerhet Helsingforsdistriktet har besökts av olika stora grupper från Sverige, Norge och Ryssland. I Ryssland inrättades i januari 2006 genom en förordning av president Putin15 rättshjälpsbyråer, och för att få igång verksamheten ville man ha handledning av finländska rättsbiträden. I december besöktes Ryssland av en delegation under ledning av regeringsrådet Merja Muilu med rättsbiträden och advokater som medlemmar.
20 I december rönte rättshjälpsinfon framgång i Europarådets tävling för rättsprojekt, i vilken 29 projekt deltog. Bland de sju projekt som nådde finalen fanns också rättshjälpsinfon. Tävlingen vanns av Rovaniemi hovrätts kvalitetsprojekt, i vilket även ingick rättshjälpsbyråerna inom Rovaniemi rättshjälpsdistrikt. Rättshjälpsinfo Rättshjälpsinfon fick ta emot sammanlagt 2 381 samtal 2005. Av dem avslutades 500 (21 %) genom råd som gavs per telefon och krävde inga fortsätta åtgärder. 905 (38 %) samtal kopplades vidare till rättshjälpsbyråernas juridiska rådgivning, 667 (28 %) frågeställare uppmanades att ta kontakt med ett rättsbiträde, en advokat eller någon annan jurist och 286 (12 %) uppmanades att ta kontakt med en annan myndighet. De samtal som inte hörde till rättshjälpsinfons område och som man varit rädd för på förhand var bara 23 (1 %). Samtalen räckte i medeltal 6 minuter. De största ärendegrupperna var arvsärenden, 476 (20 %), samt ärenden som gällde äktenskaprätten, 214 (9 %). Till det svenskspråkiga rådgivningsnumret kom det 78 samtal och till det samiskspråkiga rådgivningsnumet 1. Figur 6. Samtalen till rättshjälpsinfon enligt ärendegrupp 2005 Brottsärenden 10 % Arvsärenden 20 % Ärenden som gäller skuldförhållanden 5 % Ärenden som gäller äktenskap och falmiljerätt 15 % Anställning, jämlikhet, socialförmånsärenden 8 % Ärenden som gäller äktenskap och familjerätt Anställning, jämlikhet, socialförmånsären den Övriga ärenden Arvsärenden Brottsärenden Övriga ärenden 42 % Ärenden som gäller skuldförhållanden
21
22 Granskning av de enskilda rättshjälpsdistrikten Åbo rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Åbo rättshjälpsdistrikt motsvarar 108 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 56 årsverken och kanslipersonalen för 52 årsverken. Det totala antalet inkomna ärenden till Åbo rättshjälpsdistrikt var 4 % mindre än uppskattat. Det inkom sammanlagt 13 018 ärenden till Åbo hovrättsdistrikt, vilket är 2 % mindre än 2004. Tabell 3. Inkomna ärenden till Åbo rättshjälpsdistrikt 2001-2005 Familje- och arvsrättsliga ärenden Övriga civilrättsliga ärenden Skuldsanerings-ärenden Brottsärenden SAMMAN- LAGT 2001 6 597 279 2 542 4 878 14 296 2002 6 626 234 2 483 4 813 14 156 2003 6 723 174 2 456 4 698 14 051 2004 2005 6 263 6 194 148 111 2 581 2 384 4 355 4 329 13 347 13 018 Det fattades 3 % mindre rättshjälpsbeslut än beräknat. År 2005 fattades sammanlagt 5 418 rättshjälpsbeslut. År 2005 gjordes sammanlagt 546 ekonomiska utredningar. Det totala antalet behandlade ärenden inom Åbo rättshjälpsdistrikt var 3 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2005 uppgick till sammanlagt 13 228 ärenden, vilket är 2 % mindre än föregående år. Tabell 4. Ärenden behandlade inom Åbo rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2005 Råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden SAMMAN- LAGT 2001 32 % 41 % 27 % 100 % 2002 32 % 42 % 26 % 100 % 2003 32 % 43 % 25 % 100 % 2004 2005 29 % 28 % 44 % 44 % 27 % 28 % 100 % 100 %
23 Vasa rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Vasa rättshjälpsdistrikt motsvarar 81 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 42 årsverken och kanslipersonalen för 40 årsverken. Det totala antalet inkomna ärenden till Vasa rättshjälpsdistrikt var 4 % mindre än beräknat. Det inkom sammanlagt 10 290 ärenden till Vasa rättshjälpsdistrikt 2005, vilket är 3 % mera än föregående år. Tabell 5. Inkomna ärenden till Vasa rättshjälpsdistrikt 2001-2005 Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden SAMMAN- LAGT 2001 4 147 264 1 899 3 142 9 452 2002 4 277 175 1 828 3 115 9 395 2003 4 377 133 1 831 3 287 9 628 2004 2005 4 421 4 594 91 106 2 013 2131 3 449 3 459 9 974 10 290 Det fattades 12 % mindre rättshjälpsbeslut än beräknat. År 2005 fattades sammanlagt 2 967 rättshjälpsbeslut, vilket är 7 % mindre än föregående år. År 2005 gjordes sammanlagt 243 ekonomiska utredningar, vilket är 6 % mera än föregående år. Det totala antalet behandlade ärenden inom Vasa rättshjälpsdistrikt var 2 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2005 uppgick till sammanlagt 10 138 ärenden, vilket är 1 % mera än föregående år. Tabell 6. Ärenden behandlade inom Vasa rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2005 Råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden SAMMAN- LAGT 2001 31 % 40 % 29 % 100 % 2002 33 % 40 % 27 % 100 % 2003 37 % 38 % 25 % 100 % 2004 2005 34 % 34 % 41 % 43 % 25 % 23 % 100 % 100 %
24 Östra Finlands rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Östra Finlands rättshjälpsdistrikt motsvarar 75 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 36 årsverken, de rättsliga rådgivarna för 2 årsverken och kanslipersonalen för 37 årsverken. Östra Finlands rättshjälpsdistrikt fick ta emot något flera ärenden än uppskattat. Till Östra Finlands rättshjälpsdistrikt inkom 2005 sammanlagt 8 368 ärenden, vilket är 2 % mindre än 2004. Tabell 7. Inkomna ärenden till Östra Finlands rättshjälpsdistrikt 2001-2005 Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden SAMMAN- LAGT 2001 4 317 114 1 475 2 646 8 552 2002 4 374 104 1 488 2 932 8 898 2003 4 318 88 1 435 2 697 8 538 2004 2005 4 285 4 136 72 64 1 414 1 418 2 745 2 750 8 516 8 368 Det fattades 2 % mera rättshjälpsbeslut än uppskattat. År 2005 fattades sammanlagt 3 230 rättshjälpsbeslut, vilket är 5 % mera än föregående år. År 2005 gjordes sammanlagt 279 ekonomiska utredningar, vilket är 27 % mera än föregående år. Det totala antalet behandlade ärenden inom Östra Finlands rättshjälpsdistrikt var 6 % mera än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2005 uppgick till sammanlagt 8 743 ärenden, vilket är 3 % mera än föregående år.
25 Tabell 8. Ärenden behandlade inom Östra Finlands rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2005 Råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden SAMMAN- LAGT 2001 25 % 46 % 29 % 100 % 2002 26 % 47 % 27 % 100 % 2003 26 % 49 % 24 % 100 % 2004 2005 25 % 28 % 49 % 47 % 26 % 25 % 100 % 100 % Helsingfors rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Helsingfors rättshjälpsdistrikt motsvarar 70 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 37 årsverken och kanslipersonalen för 33 årsverken. Till Helsingfors rättshjälpsdistrikt inkom 9 % mera ärenden än beräknat. Det inkom sammanlagt 9 448 ärenden till Helsingfors rättshjälpsdistrikt 2005, vilket är 16 % mindre än föregående år. Vid ingången av 2005 överfördes byråerna i Hyvinge, Lojo och Raseborg från Helsingfors rättshjälpsdistrikt till andra rättshjälpsdistrikt. Huvudstadsregionens byrå inledde sin verksamhet med partiell sammansättning 1.9.2005 och med full sammansättning 1.10.2005. I egenskap av landets största byrå strävar Helsingfors rättshjälpsbyrå i och med flyttningen till Sundholmens tingshus efter att göra rättshjälpen känd genom att ordna besök för ett flertal myndigheter, sammanslutningar och grupper. Det mest imponerande besöket måste anses vara riksdagens lagutskotts besök. I samband med sitt besök höll utskottet också en session i Helsingfors rättshjälpsbyrå och hörde byråns offentliga rättsbiträden och vissa privata advokter som sakkunniga. Som avslutning på mötet beslöt lagutskottet under ledning av ordförande Tuija Brax att framställa en utskottsmotion om inom vilken tid utlåtanden om omvårdnad av barn som begärs av socialnämnden borde vara klara. Byrån besöktes också av flera utländska grupperna som ville få information om den högklassiga finländska rättshjälpen. Å andra sidan har också rättsbiträden från
26 distriktet besökt utlandet, bl.a. Ryssland, för att ge råd hur man skall få i gång rättshjälpen där. Tabell 9. Inkomna ärenden till Helsingfors rättshjälpsdistrikt 2001-2005 Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsanerings-ärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden SAMMANLAGT 2001 5 247 79 1 953 3 570 10 849 2002 5 562 58 2 716 3 652 11 988 2003 5 622 42 1 861 3 752 11 277 2004 5 670 44 1 837 3 652 11 203 2005 4 493 24 1 605 3 326 9 448 Det fattades 6 % mera rättshjälpsbeslut än beräknat. År 2005 fattades sammanlagt 5 702 rättshjälpsbeslut. År 2005 gjordes sammanlagt 324 ekonomiska utredningar, vilket är 7 % mindre än föregående år. Det totala antalet behandlade ärenden inom Helsingfors rättshjälpsdistrikt var 10 % mera än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2005 uppgick till sammanlagt 9 447 ärenden, vilket är 17 % mindre än föregående år. Att verksamheten minskade jämfört med 2004 berodde på att tre byråer överförts från Helsingfors rättshjälpsdistrikt. Tabell 10. Ärenden behandlade inom Helsingfors rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2005 Råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd 33 % Domstolsärenden SAMMAN- LAGT 2001 46 % 21 % 100 % 2002 46 % 35 % 19 % 100 % 2003 49 % 35 % 17 % 100 % 2004 44 % 37 % 19 % 100 % 2005 46 % 36 % 18 % 100 %
27
28 Kouvola rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Kouvola rättshjälpsdistrikt motsvarar 52 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 25 årsverken, de rättsliga rådgivarna för 1 årsverke och kanslipersonalen för 26 årsverken. Kouvola rättshjälpsdistrikt fick ta emot 2 % mera ärenden än beräknat. Det inkom sammanlagt 5 604 ärenden till Kouvola rättshjälpsdistrikt 2005, vilket är 16 % mera än föregående år. Tabell 11. Inkomna ärenden till Kouvola rättshjälpsdistrikt 2001-2005. Familje- och arvsrättsliga ärenden Övriga civilrättsliga ärenden Skuldsanerings-ärenden Brottsärenden SAMMAN- LAGT 2001 2 253 56 962 1 427 4 698 2002 2 370 55 923 1 512 4 860 2003 2 286 34 943 1 436 4 699 2004 2005 2 288 2 714 42 71 1 007 1 050 1 493 1 769 4 830 5 604 Det fattades 3 % mera rättshjälpsbeslut än uppskattat. År 2005 fattades sammanlagt 1 959 rättshjälpsbeslut, vilket är 10 % mera än föregående år. År 2005 gjordes sammanlagt 187 ekonomiska utredningar, vilket är ungefär samma nivå som föregående år. Det totala antalet behandlade ärenden inom Kouvola rättshjälpsdistrikt var 2 % mera än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2005 uppgick till sammanlagt 5 515 ärenden, vilket är 13 % mera än föregående år.
29 Tabell 12. Ärenden behandlade inom Kouvola rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2005 Råd Förvaltningsmyndighets Domstolsärenden behandling eller annan åtgärd 2001 31 % 41 % 28 % 100 % 2002 31 % 44 % 25 % 100 % 2003 30 % 44 % 26 % 100 % 2004 2005 30 % 31 % 42 % 43 % 27 % 26 % 100 % 100 % Rovaniemi rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Rovaniemi rättshjälpsdistrikt motsvarar 67 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 34 årsverken, de rättsliga rådgivarna för 1 årsverke och kanslipersonalen för 32 årsverken. Rovaniemi rättshjälpsdistrikt fick ta emot 3 % mindre ärenden än beräknat. Det inkom sammanlagt 6 846 ärenden till Rovaniemi rättshjälpsdistrikt 2005, vilket är 21 % mera än föregående år. Tabell 13. Inkomna ärenden till Rovaniemi rättshjälpsdistrikt 2001-2005 Familje- och arvsrättsliga ärenden Övriga civilrättsliga ärenden Skuldsanerings-ärenden Brottsärenden SAMMAN- LAGT 2001 2 694 194 951 2 049 5 888 2002 2 658 190 937 1 923 5 708 2003 2 687 101 893 1 823 5 504 2004 2005 2 680 3 164 155 104 897 1113 1 942 2 465 5 674 6 846 Det fattades 3 % mindre rättshjälpsbeslut än beräknat. År 2005 fattades sammanlagt 3 224 rättshjälpsbeslut, vilket är 15 % mera än föregående år. År 2005 gjordes sammanlagt 293 ekonomiska utredningar, vilket är 30 % mera än föregående år.
30 Det totala antalet behandlade ärenden vid Rovaniemi rättshjälpsdistrikt var 4 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2005 uppgick till sammanlagt 6 790 ärenden, vilket är 18 % mera än föregående år. Tabell 14. Ärenden behandlade inom Rovaniemi rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2005 Råd När man granskar antalet ärenden mellan de olika rättshjälpsdistrikten måste man beakta att flera rättshjälpsbyråer har filialmottagningar på ett mycket vidsträckt område, varför det går åt tid till resorna. Också avstånden till domstolarna och förrättningar är ofta långa, så tillhandahållandet av god kundservice i glesbygden påverkar det faktiska antalet ärenden, även om man skulle iaktta minimiantalet kunder för mottagnin- Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden SAMMAN- LAGT 2001 21 % 53 % 26 % 100 % 2002 23 % 52 % 26 % 100 % 2003 24 % 52 % 23 % 100 % 2004 2005 23 % 24 % 52 % 55 % 24 % 21 % 100 % 100 % Faktorer som påverkar antalet ärenden När man granskar utvecklingen av antalet ärenden i hela landet måste man beakta bl.a. att antalet kunder med utländsk bakgrund hos rättshjälpsbyråerna ökar år för år, och skötseln av deras ärenden kräver allt mera både tid och yrkesskicklighet. Exempelvis vid Helsingfors rättshjälpsbyrå uträttade kunderna ärenden på 27 olika språk under 2005, och vid Vasa rättshjälpsbyrå användes likaså ett stort antal olika språk. Också på andra håll i landet är det vanligt att man måste anlita tolk vid skötseln av rättshjälpsärenden.
31 garna. Dessa byråer befinner sig således i en mycket annorlunda ställning än de stora byråerna som verkar på bara en ort. 2.2.3 Hantering och utveckling av de mänskliga resurserna De Aslak-kurser som FPA beviljar har utnyttjats för att personalen skall orka bättre i arbetet. KAIKU-programmets principer tillämpas fortfarande. Rättshjälpssektorn har en egen Kaiku-utvecklare som försöker medverka till att Statskontorets Kaiku-tema genomförs även i praktiken. För den personal som deltar i rättshjälpsinfon ordnades arbetsledningsutbildning. Rättshjälpsbyråerna har använt sig av ett tidsredovisningssystem sedan 2003. År 2005 övergick alla rättshjälpsbyråer till tidsredovisningssystemet TARMO. Granskar man de olika verksamhetskedjorna användes sammanlagt 305 årsverken för rättshjälpsbyråernas huvudfunktioner, 58 årsverken för stödfunktioner, 33 årsverken för ekonomiförvaltningens stödfunktioner, 2 årsverken för personaladministrationens stödfunktioner och 53 årsverke för frånvaro. I det totala antalet årsverken har också beaktats den personal som avlönats med sysselsättningsmedel. I årsverkena ingår inte de årsverken som överförts från ministeriet.
32 Tabell 15. Rättshjälpsbyråernas personalresurser PERSONALRESURSER (Rättshjälp) Utfall 2003 % andel Utfall 2004 % andel Utfall 2005 % andel jfr m. föreg. år 1.Personalantal, struktur och kostnader årsverken (inneh. avlönade med sysselsättningsmedel och högskolepraktikanter) 466,9 461,4 450,5-10,9 personalantal 490 480 475-5,0 kvinnor 370 75,5 363 75,6 352 74,1-11,0 män 120 24,5 117 24,4 123 25,9 6,0 ordinarie 431 88,0 431 89,8 431 90,7 0,0 kvinnor 324 66,1 324 67,5 324 68,2 0,0 män 107 21,8 107 22,3 107 22,5 0,0 visstidsanställda 59 12,0 49 10,2 44 9,3-5,0 kvinnor 46 9,4 39 8,1 28 5,9-11,0 män 13 2,7 10 2,1 16 3,4 6,0 heltidsanställda 468 95,5 461 96,0 461 97,1 0,0 kvinnor 349 71,2 345 71,9 339 71,4-6,0 män 119 24,3 116 24,2 122 25,7 6,0 deltidsanställda 22 4,5 19 4,0 14 2,9-5,0 kvinnor 21 4,3 18 3,8 13 2,7-5,0 män 1 0,2 1 0,2 1 0,2 0,0 medelålder 47 47,7 48,1 0,4 kvinnor 46,8 47,4 48 0,6 män 47,5 48,7 48,4-0,3 andelen anställda över 45 år 63,7 67,5 70,9 3,4 den arbetade arbetstidens andel av den ordinarie årsarbetstiden % 75,7 73 74,2 1,2 23 115 703-1 % totala arbetskraftskostnader /år 22 500 077 23 279 602 löner för arbetad arbetstid,% andel av lönesumman 79,6 77,9 79,1 1,2 indirekta arbetskraftskostnader 7 618 599 8 109 473 7 904 899-3 % och deras % andel av lönerna för arbetad arbetstid 51,2 53,5 52,0-1,5 2.Arbetshälsa arbetstillfredsställelseindex omsättning avgångsomsättning % 2,1 2,1 1,3-0,8 tillträdesomsättning % 11,8 8,6 13,0 4,4 avgång med invalidpension % av personalen 0,4 0,6 0,8 0,2 sjukfrånvaro, arbetsdag/årsv. 9,5 9,1 9,4 0,3 företagshälsovård, /årsv. 259,2 301,9 314,1 4 % 3. Kompetens utbildningsnivåindex 5,6 5,7 0,1 kvinnor 5,3 5,3 0 män 6,8 6,8 0 utbildningens längd, arbetsdag/utbildad 6,1 8 5,3-2,7 utbildningsinsats, arbetsdag/årsv. 6,2 7,8 4,9-2,9 utbildning och utveckling, /årsv. 873,1 1124,9 839,5-25 % personalens värde, 163 529 807 188 597 542 167 754 833-11 %
33 3. RESULTATANALYS OCH SLUTSATSER Den vägda arbetsmängden vid rättshjälpsbyråerna 2005 är 3 % mindre än 2004. Den vägda arbetsmängden är 4 % mindre än målet. Minskningen av den vägda arbetsmängden jämfört med föregående år kan förklaras med att antalet ärenden som behandlats vid domstolarna har minskat med 3 %. Försöken med telefonrådgivning har också påverkat arbetsmängden vid byråerna. Den genomsnittliga längden på samtalen till rättshjälpsinfon har varit 5,47 minuter. Se man till de enskilda åtgärderna har telefonrådgivningens andel ökat med 35 % sedan 2004 på landsomfattande nivå. Antalet behandlade ärenden ligger på samma nivå som 2004. Den vägda koefficienten för de ärenden som behandlades vid domstolarna är större än för andra åtgärder på grund av arbetsmängden. Vid huvudförhandling i tingsrätten behandlades 2 % mindre ärenden än 2004. Vid skriftligt förfarande i tingsrätten behandlades 2 % mindre ärenden än 2004. Vid skriftligt förfarande i hovrätten behandlades 12 % mindre ärenden än 2004. De muntliga förhandlingarna i förvaltningsdomstolarna var mera än hälften färre än 2004. I specialdomstolarna behandlades 31 % mera ärenden vid skriftligt förfarande än 2004. Rättshjälpsbyråernas produktivitetstal för 2005 har sjunkit något jämfört med föregående år. Utfallet 2005 var 5 % under målet. Antalet överförda ärenden var 1 % mindre än ett år tidigare. Lönsamhetstalet för 2005 är 4 % större än föregående år. Utfallet 2005 överensstämde med målet. Rättshjälpsbyråernas omkostnader ökade med 10 % jämfört med föregående år. Till utgiftsökningen har bidragit överföringen av konsumentklagonämnden till justitieministeriets förvaltningsområde 1.9.2005. Även effekten används som ett kriterium för att utvärdera veksamheten. Tillgången till service beskrivs av hur snabbt kunden kan få träffa ett rättsbiträde sedan han eller hon tagit kontakt med rättshjälpsbyrån. Ur kundens synvinkel sett kan kort kötid vara god service och kvalitet. Under 2005 har man följt med kötiderna vid rättshjälpsbyråerna. Uppföljningen av kötiderna fortsätter och 2006
34 sätts en målnivå för kötiderna. Avsikten är att utveckla kötiderna till en mätare som beskriver verksamhetens utveckling. Under resultatförhandlingarna dryftar man årligen verksamhetens kvalitetsfaktorer och bedömer hur de förverkligats. De flesta frågorna till rättshjälpsinfon har fortfarande gällt arvsrätten. Man har velat ha allmän information bl.a. om förrättandet av bouppteckning och var man kan skriva testamente. Det har också kommit rikligt med förfrågningar om äktenskaps- och familjerättsliga ärenden, t.ex. ordnandet av omvårdnaden av barnen i samband med skilsmässa och praktiska åtgärder i anslutning till avvittring och upplösning av äktenskap. Man har också velat ha information om domstolsbehandling framför allt av brottmål samt om frågor i anslutning till intressebevakning, t.ex. hur skötseln av åldriga föräldrars ekonomiska ärenden skall ordnas. De sekreterare som deltar i rättshjälpsinfon har märkt att det kommer många samtal där man frågar hur man skall börja reda ut rättsliga ärenden som gäller sådant som inträffat för länge sedan och som fortfarande är oskötta. Efter att ha diskuterat med rådgivarna har frågeställarna fått mod att börja reda ut sina rättsliga ärenden med en jurist eller någon annan sakkunnig. Ungefär vart femte ärende har kunnat lösas utan att man har behövt visa frågeställaren vidare. Största delen av frågeställarna har förstått att det är fråga om rådgivning och att den sekreterare som svarar på rättshjälpsinfons telefonnummer inte kan ta ställning till egentliga juridiska frågor. 4. INTERN KONTROLL Under året genomförde justitieministeriet intern revision vid rättshjälpsbyråerna i Lahtis och Kotka. I samarbete mellan enheten för intern revision och Lahtis rättshjälpsbyrå färdigställdes hösten 2005 en utvärderingsram som i fortsättningen kommer att användas vid den interna kontrollen av rättshjälpsbyråerna. Förutom den interna kontrollen har landskapsarkivet företagit inspektioner och arbetarskyddsdistriktens förrättat arbetarskyddsinspektioner vid rättshjälpsbyråerna.
35 5. UNDERSKRIFTER Helsingfors den 8 mars 2006 Marja-Leena Levänen direktör för rättshjälpsverksamheten Åbo rättshjälpsdistrikt Hanna-Leena Tukeva direktör för rättshjälpsverksamheten Vasa rättshjälpsdistrikt Arto Tiilikainen direktör för rättshjälpsverksamheten Östra Finlands rättshjälpsdistrikt Liisa Vehmas direktör för rättshjälpsverksamheten Helsingfors rättshjälpsdistrikt Liisa Törnwall direktör för rättshjälpsverksamheten Kouvola rättshjälpsdistrikt Marja-Leena Tervahauta direktör för rättshjälpsverksamheten Rovaniemi rättshjälpsdistrikt