LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950
Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition och avgränsning 1 2. Forskningsläget 6 I. Rättsvetenskapens förutsättningar 9 1. Politisk, ekonomisk och teknisk utveckling 9 2. De juridiska fakulteterna 12 2.1. Tjänster och undervisning 12 2.2. Examensreformerna 14 3. Juridik och politik 16 4. Publikationsverksamheten 18 5. Nordiskt juristsamarbete 20 II. Den juridiska litteraturen 22 1. Nordisk litteratur 22 1.1. Förhandlingarna på de nordiska juristmötena 22 1.2. Tidsskrift for Rettsvitenskap 23 1.3. Övriga tidskrifter 25 1.4. Övriga arbeten 28 2. Danmark 30 2.1. Inledning: 'realismernas' kamp 30 2.2. Rättsencyklopedier, allmänna arbeten, festskrifter 32 2.3. Rättsfilosofi, allmän rättslära 34 2.4. Privaträtt: civilrätten 45 2.4.1. Personrätten 45 2.4.2. Förmögenhetsrätten 45 2.4.2.1. Allmänna läror och allmän förmögenhetsrätt 45 2.4.2.2. Sakrätten 46 2.4.2.3. Obligationsrätten 49 2.4.2.4. Immateriell förmögenhetsrätt 52
X 2.4.3. Familjerätten 53 2.4.4. Arvsrätten 54 2.5. Övrig privaträtt 55 2.5.1. Handelsrätt 55 2.5.2. Sjörätt 57 2.5.3. Näringsrätt 58 2.5.4. Arbetsrätt 60 2.6. Straffrätten 63 2.7. Processrätten 65 2.7.1. Civilprocessen 66 2.7.2. Straffprocessen 69 2.8. Statsförfattningsrätten 69 2.9. Förvaltningsrätten 72 2.10. Finansrätten 73 2.11. Folkrätten 74 2.12. Romersk rätt och rättshistoria 76 2.12.1. Romersk rätt 76 2.12.2. Rättshistoria 77 2.13. Rättssociologi 82 2.14. Tidskrifter 82 2.15. Lekmannajuridik 84 3. Island 85 3.1. Inledning: legalism och konstruktiv metod 85 3.2. Allmänna arbeten 88 3.3. Privaträtten: civilrätt 88 3.3.1. Allmänna läror, personrätt 88 3.3.2. Sakrätten 89 3.3.3. Obligationsrätten 89 3.3.4. Familjerätten 90 3.4. Speciell privaträtt 90 3.4.1. Handelsrätt 90 3.4.2. Sjörätt 91 3.5. Straffrätten 91 3.6. Processrätten 91 3-7. Statsförfattningsrätten 93 3.8. Förvaltningsrätten 95 3.9. Folkrätten 95 3.10. Rättshistoria 95 3.11. Tidskrifter 96 3.12. Formulärböcker 97
XI 4. Norge 98 4.1. Realismens genombrott 98 4.2. Rättsencyklopedier 101 4.3. Rättsfilosofi, allmän rättslära, allmänna arbeten 103 4.4. Privaträtt: civilrätten 110 4.4.1. De allmänna lärorna och personrätten 110 4.4.2. Förmögenhetsrättens allmänna läror 111 4.4.3. Sakrätten 118 4.4.4. Obligationsrätten 120 4.4.5. Immateriell förmögenhetsrätt 124 4.4.6. Familjerätten 126 4.4.7. Arvsrätten 127 4.5. Övrig privaträtt 128 4.5.1. Handelsrätt 128 4.5.2. Sjörätt 128 4.5.3. Näringsrätt 129 4.5.4. Arbetsrätt 131 4.6. Straffrätten 132 4.7. Processrätten 134 4.7.1. Civilprocessen 134 4.7.2. Straffprocessen 137 4.8. Statsförfattningsrätten 139 4.9. Förvaltnings- och finansrätten 142 4.10. Folkrätten 144 4.11. Romersk rätt och rättshistoria 146 4.11.1. Romersk rätt 146 4.11.2. Rättshistoria 149 4.12. Tidskrifter 152 4.13. Populär juridik 152 5. Sverige 154 5.1. Inledning: Uppsalaskolan 154 5.2. Rättsencyklopedier 160 5.3. Rättsfilosofi, allmän rättslära, allmänna arbeten 160 5.3.1. Rättsfilosofi och allmän rättslära 160 5.3.2. Allmänna arbeten, festskrifter, artikelsamlingar m.m 163 5.4. Privaträtt: civilrätten 167 5.4.1. Civilrättssystem och de allmänna lärorna 167 5.4.2. Förmögenhetsrätt 168 5.4.2.1. Allmän förmögenhetsrätt 168 5.4.2.2. Sakrätten 169
XII 5.4.2.3. Obligationsrätten 172 5.4.2.4. Immateriell förmögenhetsrätt 175 5.4.3. Familje- och arvsrätt 176 5.5. Speciell privaträtt 177 5.5.1. Jord-och vattenrätt 177 5.5.2. Handelsrätt 177 5.5.3. Sjörätt 179 5.5.4. Näringsrätt 179 5-5.5. Arbetsrätt 180 5.6. Straffrätten 182 5.7. Processrätten 187 5.8. Internationell privaträtt 192 5.9. Statsförfattningsrätten 194 5.10. Förvaltningsrätten 199 5.11. Finansrätten 203 5.12. Folkrätten 207 5-13. Romersk rätt och rättshistoria 208 5.13.1. Romersk rätt 208 5.13.2. Rättshistoria 209 5.14. Rättssociologi 218 5.15. Tidskrifter 218 5.16. Juridiska hjälpredor m.m 221 6. Finland 223 6.1. Inledning: konstruktiv efterklang och isolation 223 6.2. Rättsencyklopedier 230 6.3. Rättsfilosofi, allmän rättslära, allmänna arbeten 231 6.3.1. Rättsfilosofi och allmän rättslära 231 6.3.2. Allmänna arbeten, festskrifter, artikelsamlingar m.m 233 6.4. Privaträtten: civilrätt 236 6.4.1. De allmänna lärorna 236 6.4.2. Förmögenhetsrätt 238 6.4.2.1. Allmän förmögenhetsrätt 238 6.4.2.2. Sakrätten 239 6.4.2.3. Obligationsrätten 242 6.4.2.4. Immateriell förmögenhetsrätt 247 6.4.3. Familjerätten 247 6.4.4. Arvsrätten 249 6.5. Speciell privaträtt 249 6.5.1. Allmänna framställningar, allmän näringsrätt 249 6.5.2. Handelsrätt 250
XIII 6.5.3. Sjörätt 252 6.5-4. Jord- och vattenrätt 253 6.5.5. Arbetsrätt 255 6.6. Straffrätten 256 6.7. Processrätten 260 6.8. Statsförfattningsrätten 264 6.9. Förvaltningsrätten 267 6.10. Finansrätten 271 6.11. Folkrätten 272 6.12. Romersk rätt och rättshistoria 275 6.12.1. Romersk rätt 275 6.12.2. Rättshistoria 275 6.13. Tidskrifter 277 6.14. Lekmannajuridik, formulärböcker m.m 281 III. Tidens rättsvetenskap i huvuddrag 282 1. Realismernas tid 282 1.1. Den nordiska metoddebatten: rättsvetenskapens natur, medel och mål 282 1.1.1. Inledning 282 1.1.2. Startskottet: Stäng och Hagerup år 1911 284 1.1.3. Realister 295 1.1.4. skandinaviska realister 315 1.1.5. idealister och naturrättslärda 337 1.1.6. samt anhängare av den konstruktiva riktningen 350 1.1.7. Metoddebatten på 1940-talet 356 1.1.8. En epilog: Ross' "Om ret og retferdighed" 363 1.1.9. Sammanfattning 364 1.2. Rättssystematiken 371 1.2.1. Rättssystemets uppbyggnad 372 1.2.2. Rättssystemets natur och funktion 374 1.2.3. Arbetsrätten och rättssystemet 377 1.3. Rättskälleläran 380 1.3.1. Begreppet rättskälla 380 1.3.2. Rättskällorna och deras rangordning 384 1.3.3. Normativ eller deskriptiv rättskällelära - eller ingen rättskällelära alls? 391 1.3.4. Sedvanerätten 398 1.3.5. Rättspraxis 407 1.3.6. Rättsvetenskapen och de fria rättskällorna 411
XIV 1.3.6.1. Rättsvetenskapen 411 1.3.6.2. Sakens natur 415 1.3.6.3. Rättskällegränsen: utländsk rätt 423 1.3.7. Sammanfattning 423 1.4. Lagtolkningsläran 424 2. Privaträtt: uppgörelsen med det förflutna 444 2.1. Den sociala förmögenhetsrätten, lojalitetsprincipen och avtalslagarnas 33 444 2.1.1. Mot en ny förmögenhetsrätt 444 2.1.2. Lojalitetsprincipen, upplysningsplikten och avtalslagarnas 33 452 2.2. Äganderättsbegreppet och äganderättens övergång 469 3. Straffrättsvetenskapen och de politiska brotten 496 3.1. Finland 1918-1944: inbördeskrig och halvdemokrati 497 3.2. Andra världskrigets efterspel 507 3.2.1. Norge: det vanskelige oppgjoret 507 3.2.2. Danmark: retsopgorets dilemma - krig eller fred? 515 3.2.3. Finland: rättegången mot de krigsansvariga 528 3.3. Epilog och sammanfattning 529 4. Den moderna förvaltningsrättsvetenskapen 534 4.1. Bakgrunden 534 4.2. Den nordiska förvaltningsrättsvetenskapens utveckling 538 4.2.1. De första försöken - en återblick 538 4.2.2. Den nya förvaltningsrätten 540 4.3. Sammanfattning 558 IV. Sammanfattning och återblick 561 1. Pluralismens tid 561 2. Den nordiska rättsvetenskapen 565 Biografier 569 Ordförklaringar 644 Litteraturförteckning 645 Personregister 680