Trygga tillsammans. Gemensamt ägande för hög samhällsnytta och säkrat värdeskapande

Trygga tillsammans Gemensamt ägande för hög samhällsnytta och säkrat värdeskapande

Sammanfattning... 2 Introduktion... 3 En balanserad ägarpolitik har tjänat Sverige väl... 4 Staten som ägare och föredöme... 5 Samhällsnytta och värdeskapande är motiven till gemensamt ägande... 6 Skilj ägandet från lagstiftningen och låt det vila på tydliga principer. 7 Förvalta och reformera ägandet för stärkt värdeskapande och ökad samhällsnytta... 9 Ansvaret för samhällsnyttan är ofta lokalt... 10 Riskprojekt tillhör inte det kommunala uppdraget... 10 Undanröja hinder för lokalt entreprenörskap och jobb... 11 Kommunala bolag bör agera föredömligt... 12 Samhällsnyttan, inte ideologiska motiv, bör vägleda förvaltandet och förändrandet av det lokala ägandet... 12 Avslutning... 13 1

Sammanfattning Enskilt ägande tillsammans med fungerande marknader lägger grunden för jobb och välfärd. De förändringar av det offentliga ägandet som gjorts av såväl socialdemokratiska som moderatledda regeringar har många gånger varit välkomna och välbehövliga. En balanserad ägarpolitik har bidragit till stärkt konkurrenskraft och god reallöneutveckling. I en effektiv och tillgänglig samhällsservice spelar dock det gemensamma ägandet en viktig roll. Moderaterna har tidvis haft ett ensidigt perspektiv både på det statliga och lokala ägandet. En breddning av politiken som tar större hänsyn till de särskilda förutsättningar som många gånger ligger till grund för det gemensamma ägandet är därför nödvändig. Det är samhällsnyttan och värdeskapandet som bör vara avgörande vid beslut om det gemensamma ägandet. Kvalitet, tillgänglighet och effektivitet i samhällsservicen bör vara överordnat ideologiska drivkrafter. Sverige tillhör de länder som har stort gemensamt ägande. Storleken på det gemensamma ägandet kan mätas på olika sätt men oavsett val av metod så utmärker sig Sverige med ett stort gemensamt ägande. Om förändringar av det gemensamma ägandet leder till bättre fungerande marknader och en mer effektiv samhällsservice bör de övervägas. Men vi är samtidigt tydliga med att Sverige inte bör genomföra något systemskifte inom ägarpolitiken och att vår prioritering är att förädla och förvalta det befintliga ägandet. Staten, kommunerna och landstingen hör till Sveriges största företagsägare. Bara de statligt ägda bolagen är värda cirka 580 miljarder kronor. Detta ställer höga krav på tydliga principer för ägandet och att de offentliga aktörerna är professionella ägare. Dåligt skötta gemensamt ägda bolag minskar samhällsnyttan och äventyrar välfärdens finansiering. Vi menar att de offentliga aktörernas roll som lagstiftare och ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt. De gemensamt ägda bolagen bör drivas enligt marknadsmässiga krav för att säkerställa en effektiv konkurrens. Genom höga krav när det gäller hållbarhet, mångfald, jämställdhet och öppenhet kan de gemensamt ägda bolagen agera föredömligt och visa vägen för ett aktivt samhällsansvar. Exempelvis har de statligt ägda bolagen haft högre ambitioner både när det gäller jämställdhet och miljöarbete än framförallt de börsnoterade bolagen. Kraven på de statligt ägda bolagen har dessutom nyligen höjts i och med att de har fått i uppdrag att fastställa relevanta hållbarhetsmål. Öppna och väl fungerande marknader är en förutsättning för att god samhällsservice ska kunna komma alla till del. Det gör att människor har makten att påverka sin egen vardag. Det gör att jobben tryggas genom att befintliga företag kan växa, utländska företag kan etablera sig och nya företag kan starta och expandera. I denna strävan är såväl ett gemensamt ägande som reformer av detsamma ett naturligt inslag. 2

Introduktion Detta är en delrapport från arbetsgruppen Trygga tillsammans. Rapportens syfte är att förnya ägarpolitiken för gemensamt ägda bolag inom ramen för Nya Moderaternas politikutveckling. VI eftersträvar hög kvalitet och tillgänglighet i samhällsservicen. Bara med en gemensamt finansierad välfärd och fungerande marknader kan vi säkerställa jämn fördelning och hög effektivitet. Först och främst är det företagsamhet, konkurrenskraft samt det naturliga samspelet mellan konsumenter, entreprenörer och företag som är grunden för väl fungerande marknader och en god samhällsservice. Gemensamt ägda bolag kan vara ett viktigt komplement när de enskilda aktörerna inte förmår att garantera en hög samhällsnytta eller ge de långsiktiga villkor som krävs för att vara värdeskapande. Ägarpolitiken har över tid varit föremål för ideologiska motsättningar. Där vissa har sett ett egenvärde i ett omfattande gemensamt ägande, har andra haft som enda linje att privatisera så mycket som möjligt. I praktiken har dock enigheten varit större. Socialdemokratiska regeringar har sålt av statliga tillgångar medan Alliansregeringen har stärkt de statligt ägda bolagen, och tvärtom. Vi har utvecklat en pragmatisk hållning till det gemensamma ägandet. Med den här rapporten förtydligar vi att det är samhällsnyttan och servicen till medborgarna som är motiven bakom vår ägarpolitik. Vi är vare sig ett parti för enbart privatiseringar eller för ett expanderat statlig ägande. VI sätter samhällsnyttan först; om samhällsnyttan gynnas av att ett visst bolag finns kvar i gemensam ägo så är det avgörande. Om bolaget verkar på konkurrensutsatta marknader och det gemensamma ägandet inte bidrar till ökad samhällsnytt bör ägandet prövas. Men en eventuell avyttring bör inte drivas på av ideologiska skäl. Staten, kommuner och landsting bör vara aktiva ägare och endast överväga försäljningar när det ekonomiskt går att motivera. Det innebär att avyttringar alltid bör ske till marknadsmässiga villkor och i en god makroekonomisk och finansiell miljö. Förvaltning av gemensamt ägda bolag bör vara professionell, men det bör också eventuella försäljningar vara. Ibland kan det vara bättre att först utveckla ett statlig ägt bolag för att på så sätt erhålla ett högre försäljningspris längre fram. Gemensamt ägda bolag bör agera föredömligt och drivas på ett långsiktigt hållbart vis. Bolagen bör spegla och tjäna samhället. Gemensamt ägda bolag har ett särskilt ansvar för miljö, mångfald och jämställdhet. Verksamheten bör inte bara följa lagen utan också ta höjd för att vara föredömen inom näringslivet. När gemensamt ägda bolag verkar på konkurrensutsatta marknader bör ägandet utövas så att rättvisa villkor mellan alla aktörer upprätthålls. Sverige tillhör de länder som har stort gemensamt ägande. Storleken på det gemensamma ägandet kan mätas på olika sätt men oavsett val av metod så utmärker sig Sverige med ett stort gemensamt ägande. Detta gör det naturligt att kontinuerligt se över hur motiverat ägandets storlek är. Vår utgångspunkt är att ställa människan i främsta rummet och arbeta för att det offentliga ska leverera god samhällsservice med hög kvalitet. I detta arbete är det 3

många gånger välkommet med ett gemensamt ägande. Samtidigt finns det all anledning att se över hur mer öppna marknader och färre monopol kan bidra till ett bättre Sverige, med fler jobb och stärkt konkurrenskraft. En balanserad ägarpolitik har tjänat Sverige väl Offentliga aktörer hör till Sveriges största företagsägare. Exempelvis är de statligt ägda bolagen värda cirka 580 miljarder kronor. Detta ställer höga krav på det offentliga som professionella ägare. Välskötta bolag levererar effektivt en god samhällsservice till människor och genererar avkastning tillbaka till skattebetalarna. Vanskötta bolag äventyrar välfärdens finansiering och förlorar möjligheten att vara normbildande inom till exempel miljöområdet. Vid de tillfällen då det är uppenbart att enskilda aktörer är bättre på att säkerställa en effektiv samhällsnytta, genom väl fungerande marknader, kan det finnas anledning av att se över det gemensamma ägandet. Därför har såväl moderatledda som socialdemokratiska regeringar gjort förändringar i ägandet över tid. Redan 1989 tog Socialdemokraterna det första steget då de börsnoterade SSAB och sålde delar av företaget. Förändringar av det gemensamma ägandet har många gånger stärkt samhällsservicen. Bättre konkurrens, större mångfald och ökad valfrihet har då skapat bättre samhällsservice. Genom väl avvägda försäljningar, gjorda med hänsyn till samhällsnyttan och de offentliga finanserna, kan mångfalden ökas och befintliga marknader bli mer effektiva. Det är därför fortsatt viktigt att öppna nya marknader för en sund konkurrens och undanröja etableringshinder för att stärka produktiviteten. En ökad produktivitet leder till högre löner. Tack vare en mer öppen och produktiv ekonomi har genomsnittslönen stigit med drygt 6 000 kronor mer sedan 1995 än vad som hade varit fallet om ekonomin och lönerna utvecklats på samma sätt som mellan 1975 och 1995. En sådan utveckling hade inte varit möjlig utan åtgärder som till exempel ramverk för makroekonomisk stabilitet, reformerad lönebildning, konkurrensutsättningar av viktiga marknader och EU-medlemskapet. Den pragmatiska linje som Alliansen har drivit sedan 2006 visar att väl motiverade, och ansvarsfullt utförda försäljningar stärker de offentliga finanserna. Intäkterna från försäljningarna har kunnat användas för att betala av på den svenska statskulden vilket stärkt de offentliga finanserna. Något som varit betydelsefullt i de tider av ekonomisk oro som skakar Europa och övriga världen. Det svenska statliga ägandet bör också ses i ett internationellt perspektiv. Viktiga samhällsfunktioner såsom transporter, energiförsörjning och råvaruutvinning är ofta helt eller delvis kopplat till statligt ägande. I Sveriges fall handlar det till exempel om LKAB, Vattenfall och SJ. Denna typ av bolag möter ofta internationell konkurrens från andra 4

statligt ägda bolag och en ensidig privatisering från svenskt håll skulle riskera bolagens ställning då konkurrenterna inte fullt ut behöver agera marknadsmässigt. Det finns med andra ord goda skäl att behålla ett gemensamt ägande av dessa bolag och istället rikta in politiken på att säkerställa konkurrens och effektivitet genom en mångfald av aktörer. Den balanserade ägarpolitiken har också gett långsiktiga villkor för till exempel LKAB att utveckla sin verksamhet och tillsammans med det kringliggande samhället säkra jobb och tillväxt. När bolag har en central roll för hela samhället kan en stark och långsiktig ägare vara att föredra. Staten är en sådan. Staten som ägare och föredöme För att klara jobben och välfärden är det statens uppgift att säkerställa fungerande marknader där företag kan starta, växa och klara den internationella konkurrensen. Under 90-talet och i början av 2000-talet har det också varit nödvändigt att sprida ägandet för att öka tillgängligheten av en rad tjänster och produkter. Det har också varit nödvändigt att bryta upp monopol och införa skattelättnader, till exempel RUTavdraget, för att öppna upp för fler jobb på nya marknader. Ibland görs uppdelningen av det gemensamma ägandet utifrån affärsmässighet eller mer allmännyttiga motiv. För oss är allmännyttan och samhällsservicen de samlade motiven för allt gemensamt ägande. Det kan inkludera ren affärsverksamhet såsom LKAB:s eller verksamheter med bredare uppdrag, som till exempel Samhall. Gemensamt ägda bolag verkar under långsiktiga villkor vilket gör att samhällsnyttan står över kortsiktiga motiv. Gemensamma bolag kan därmed agera föredömligt och visa vägen för ett aktivt samhällsansvar över tid. Ett exempel är de statligt ägda bolagens arbete för att nå en jämn könsfördelning vilket gett tydliga resultat. År 2011 var 49 procent av de statligt helägda bolagens styrelseledamöter kvinnor, jämfört med 24 procent bland börsbolagen i stort. Jämförs jämställdheten bland styrelseordföranden var skillnaden ännu större, av de statligt ägda bolagens styrelseordföranden var 43 procent kvinnor 2011, jämfört med fem procent för börsbolagen. Men det finns mer att göra. Jämställdhet är en viktig parameter, förmågan att inkludera grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, att ta socialt ansvar och att verka för ökad miljövänlighet är andra. Som ägare bör politiken eftersträva att de gemensamt ägda bolagen ligger i framkant inom en rad områden. Regeringens arbete med hållbarhet inom de statligt ägda bolagen systematiserades 2007. Som första land i världen beslutade Sverige då att de statligt ägda bolagen skulle rapportera sitt hållbarhetsarbete enligt den allmänt accepterade standarden Global Reporting Initiative (GRI). Våren 2012 tog regeringen nästa steg för att stärka bolagens förutsättningar för ett aktivt arbete inom hållbart företagande, ett område som omfattar miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald. Detta innebär att varje statligt ägt bolag ska formulera egna relevant hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen ska vara ambitiösa och relevanta för 5

affärsverksamheten. För flera av bolagen kan detta arbete generera nya affärsmöjligheter medan det för andra bolag främst syftar till att minimera riskerna. För alla bolag syftar dock framtagandet av hållbarhetsmål till värdeskapande. Staten som ägare höjer därmed ambitionen och hållbart företagande integreras tydligt i ägarpolicyn och den löpande bolagsstyrningen. Det innebär att frågan, i likhet med andra frågor såsom ekonomiska mål, kommer att utvärderas kontinuerligt. Samhällsnytta och värdeskapande är motiven till gemensamt ägande Öppna och väl fungerande marknader är grunden för ett samhälle där god service når alla. Konkurrens, mångfald och entreprenörskap är nödvändigt för att produktiviteten ska öka, att de varor och tjänster som människor har behov av levereras på ett effektivt sätt samt att ekonomin kan ställa om i tider av förändring. Effektiva marknader med stark konkurrenskraft leder till att befintliga företag kan växa, utländska företag kan etableras och nya företag kan startas och expandera. Bara så tryggas jobben och lönerna över tid. Företagsamhet och sund konkurrens leder i längden till lägre priser och ett mer effektivt utbud av varor och tjänster, vilket gynnar alla människor. Ett fungerande välfärdssamhälle där fler jobb växer fram och livschanser kan utjämnas bygger på väl fungerande marknader med ett enskilt och spritt ägande. Detta då det enskilda ägandet generellt sett är mer tydligt präglat av en förmåga till förnyelse och en kapacitet till utveckling. Ett enskilt och spritt ägande är inte bara en förutsättning för en effektiv utveckling av den gemensamma samhällsservicen. Det lägger också grunden för social rörlighet. På väl fungerande marknader som präglas av en sund konkurrens belönas företagsamhet och ansträngning oavsett bakgrund och historia. Det ger möjlighet för människor att bryta gamla sociala mönster och utvecklas utifrån egna förutsättningar och villkor. Samtidigt lägger det grunden för nya möjligheter till egen försörjning och en växande samhällsekonomi som gör att fler kan dela på mer. Det gemensamma ägandet motiveras av viljan att säkra alla människors tillgång till god samhällsservice på ett effektivt sätt. De statligt ägda bolagen kan stärka samhällsnyttan antingen genom åtaganden som privata företag inte klarar av eller genom att vara värdeskapande på ett sätt som förutsätter en stark och långsiktig ägare. Statligt ägda bolag kan också vara motiverat när en bransch förändras från ett reglerat monopol till en mer öppen marknad. Samhall är ett tydligt exempel på när statligt ägande används för ta ansvar när andra aktörer inte räcker till. Sysselsättningsgraden bland personer med funktionshinder är avsevärt lägre än hos befolkningen i övrigt och risken för arbetslöshet är förhöjd. Samhall är ett av samhällets viktigaste verktyg för att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för denna grupp. Genom ett aktivt arbete skapar företaget 6

meningsfull sysselsättning för personer som annars löper hög risk för att hamna i utanförskap. De mer renodlat kommersiella statligt ägda bolagen bör också ta socialt ansvar, men de bidrar till samhällsnyttan snarare genom att vara värdeskapande och genom sitt hållbarhetsarbete. Ägandet av LKAB är ett sådant exempel. LKAB är ett av världens främsta gruvföretag som agerar på en väl fungerande marknad. De levererar järn till kunder över hela världen. Företaget är dock inte bara en världsledande aktör inom sin bransch utan även förvaltare av en av Sveriges viktigaste naturtillgångar. Det är en central del av Kirunas förutsättningar. Den betydelse och det ansvar LKAB har för Kirunas utveckling, inte minst i och med processen att flytta hela Kiruna stad för att ge möjligheter till fortsatt och ökad gruvdrift, är motivet bakom ägandet av LKAB. LKAB:s arbete med att sänka sin elkonsumtion är också ett gott exempel på statligt ägda bolag som redan har tagit initiativ för att etablera relevanta hållbarhetsmål. Skilj ägandet från lagstiftningen och låt det vila på tydliga principer En långsiktigt hållbar finansiering av välfärden ställer stora krav på ansvar för de offentliga finanserna. Vanskötta bolag stjäl resurser från de människor som behöver samhällets stöd. Ett ansvarsfullt ägande är därför en viktig del av att värna sunda offentliga finanser. Detta ställer krav på att de gemensamt ägda bolagen är välskötta och drivs aktivt, professionellt och marknadsmässigt. De statligt ägda bolagen representerar stora värden och bör förvaltas så att samhällsnyttan och det ekonomiska värdet säkras över tid. Välskötta bolag kan även medföra en förstärkning av de offentliga finanserna och således mer resurser till jobbskapande reformer och välfärd. För att garantera ett långsiktigt ansvarsfullt ägande bör ägandefunktionen flyttas ut från Regeringskansliet. På så sätt blir det enklare att hålla isär statens dubbla roller som lagstiftare och ägare. Staten kan tydligt fokusera på de övergripande riktlinjerna och risken att hanteringar av dagliga politiska ärenden stör det långsiktiga värdeskapandet och värnandet av samhällsnyttan minskar. En utflyttad bolagsstyrning får dock inte minska statens möjlighet till att snabbt rätta till missförhållanden och brister som upptäcks inom de statligt ägda bolagen. Ansvaret för samhällsnyttan kan aldrig delegeras. En naturlig del i ett ansvarsfullt ägande är att de statligt ägda bolagen bör vara ett föredöme när det gäller att ta samhällsansvar, bland annat när det gäller miljö- och jämställdhetsarbete. Exempelvis presenterar drygt nio av tio statligt ägda bolag årligen en hållbarhetsredovisning, att jämföra med fyra av tio bland de 100 största börsbolagen. De statligt ägda bolagens styrelser är även jämställda med en i princip lika representation av män och kvinnor, till skillnad från exempelvis de börsnoterade bolagen. 7

Ett hållbart och ansvarsfullt företagande är mycket mer än att enbart följa ett lands lagar och regler, även om det är en självklar utgångspunkt. Detta är inte minst viktigt när statligt ägda företag verkar i länder med svag eller obefintlig demokrati. De statligt ägda bolagen bör agera föredömligt och utgå från en tydlig etisk kompass och ha höga ambitioner om att bidra till ett bättre samhälle. Det finns vissa principer som bör ligga till grund för allt gemensamt ägande. 1. Långsiktighet bolagen bör styras av viljan att värna samhällsnyttan samt säkra ett hållbart värde över tid. Stat, kommun och landsting bör vara aktiva och närvarande ägare där styrningen av gemensamt ägda bolag bör skötas separat från kortsiktigt beslutsfattande och fokusera på: a. Professionalism fokus på samhällsnyttan och värdeskapande. b. Förändringsbenägenhet Sverige är en liten konkurrensutsatt ekonomi, detta bör genomsyra bolagen. 2. Ekonomisk ansvarsfullhet gemensamt ägda bolag garanteras i slutändan med skattemedel och styrningen bör därför präglas av ansvar och riskmedvetenhet. Vare sig bolagens verksamhet eller dess ekonomi får äventyra den finansiella stabiliteten eller välfärdens finansiering. Gemensamt ägda bolag bör dessutom vara måttfulla i sin lönesättning och alltid verka för goda anställningsvillkor för alla medarbetare. 3. Marknadsmässiga krav de företag som agerar på en konkurrensutsatt marknad bör konkurrera på lika villkor som privat ägda företag för att skapa så jämlika förutsättningar som möjligt. 4. Hållbarhet ägandet bör genomsyras av ansvar för exempelvis miljö, antikorruption och mänskliga rättigheter. 5. Mångfald och jämställdhet bolagens medarbetare, ledning och styrelse bör, utifrån krav på relevant kompetens, spegla samhället. 6. Öppenhet statligt ägda bolag bör välkomna och underlätta granskning av den egna verksamheten. 7. Föredömlighet statligt ägda bolag bör ha hög skattemoral och i andra avseenden följa lagstiftningens intentioner. 8

Förvalta och reformera ägandet för stärkt värdeskapande och ökad samhällsnytta Goda förutsättningar för att entreprenörer ska kunna förverkliga sina idéer är viktigt för att skapa ett samhälle där jobben blir fler. Statligt ägda bolag har alltid fördelen av en ekonomiskt stark ägare. Därtill kommer att de statligt ägda bolagen många gånger vuxit ur gamla monopol eller på annat sätt kunnat skaffa sig fördelar jämte det övriga näringslivet. Ett stort statligt ägande kan sätta likabehandlingen, den rättvisa konkurrensen och i förlängningen effektiviteten i ekonomin på prov. De strukturer och den nödvändiga tröghet som finns när det gäller att hantera statens resurser gör att staten oftast är bättre som förvaltande ägare men sämre när det gäller att driva på strukturförändringar. Budgetlagstiftning och långa beslutsvägar gör att det exempelvis är svårt att snabbt ordna fram kapitaltillskott vilket på sikt riskerar att hämma bolag som är i behov av förändring och förnyelse. I vissa lägen kan det statliga ägandet minska konkurrenskraften och förhindra framväxten av nya jobb. Då ligger det i samhällsintresset att öka mångfalden i ägandet. Statens ägande av finansiella aktörer som Nordea och SBAB visar tydligt på när det offentliga ägandet riskerar att skapa spänningar. För att stärka den finansiella stabiliteten och säkra ett fullgott konsumentskydd är det nödvändigt med ansvarsfulla regleringar av finanssektorn. Exempelvis bör inte ägandet av SBAB ge utrymme för osunda beteenden på finansmarknaden vilka riskerar att hota den finansiella stabiliteten. Värnandet av sunda statsfinanser och allmänintresset får inte utmanas av ägarmässiga intressen i de bolag som agerar på en reglerad marknad. När staten inte kan vara en bättre ägare än andra aktörer kan det finnas behov för att se över ägandet. Detta eftersom staten då kan frigöra resurser till områden där den kan erbjuda en mer tydlig samhällsnytta. Detta var fallet med Vin & Sprit. Försäljningen bidrog till att stärka statens roll som garant för en ansvarsfull alkoholpolitik samtidigt som intäkterna från försäljningen kunde användas för att minska den svenska statsskulden. Det finns flera exempel på hur förändringar av det gemensamma ägandet har stärkt samhällsnyttan. I början av 1990-talet öppnades telemarknaden upp och Televerket avskaffades. Det gamla monopolet byttes mot öppenhet och konkurrens. Något som i dag har lett till ett ökat utbud, lägre priser och enklare kommunikationer. Mångfalden och konkurrensen har, tillsammans med den tekniska utvecklingen, lett till att priserna för teletjänster och utrustning i princip halverats sedan 1993. Liknande utveckling har skett på bland annat flyg-, post- och apoteksmarknaderna. Offentligt ägda bolag har sålts till fristående aktörer och entreprenörer har fått möjligheter att utveckla verksamheter och leverera god samhällsservice. En utveckling som alla har tjänat på. I dag finns möjligheter för fler att resa till lägre priser. 9

Människor är inte längre enbart hänvisade till Posten för att kunna skicka brev och paket. Samtidigt har öppnandet av apoteksmarknaden lett till att apoteken blivit fler och att tillgängligheten ökat. Försäljningar av tillgångar och verksamheter som byggts upp med skattemedel bör vara ansvarsfulla. Alla förändringar av det statliga ägandet bör ske med hänsyn till de offentliga finanserna och värnandet av samhällsnyttan som främsta utgångspunkter. Samtidigt bör det finnas lämpliga köpare vars ägande kommer att garantera en fortsatt hög samhällsservice. Försäljningens nytta för samhället bygger på att den leder till bättre fungerande marknader där samhällsservicen effektivare når ut till människor. Ansvaret för samhällsnyttan är ofta lokalt Precis som på nationell nivå är väl fungerande marknader med effektiv konkurrens en förutsättning för en god samhällsservice lokalt. Motiven för det gemensamma ägandet är viljan att kompensera för när enskilda aktörer brister i möjligheten att effektivt säkra samhällsnyttan. Den viktiga frågan är vad kommuner och landsting bör fokusera på snarare än vad som bör ägas i bolagsform och vad som bör bedrivas i förvaltningsform. Förutsättningar för att enskilda aktörer ska kunna erbjuda samhällsnytta skiljer sig åt från kommun till kommun. Målet bör vara att hela landet ska leva. Det är därför viktigt att ha en pragmatisk syn på att förutsättningar för och behoven av ett lokalt gemensamt ägande skiljer sig åt. Det centrala är en välskött och ansvarsfull verksamhet som säkerställer service av hög kvalitet. Ett gemensamt ägande av bostadsbolag kan i vissa kommuner vara ett effektivt verktyg för att stärka upp viktiga politikområden som jobb-, social-, och integrationspolitiken. Att kommunalt eller regionalt ägda bolag investerar i produktion och förvaltandet av äldreboenden kan vara en garant för att äldreomsorgen ska fungera effektivt i framtiden. Även ägandet av central infrastruktur som elnät och fjärrvärmesystem sker med fördel gemensamt för att hindra uppkomsten av lokala privata monopol. Riskprojekt tillhör inte det kommunala uppdraget Kommunernas och landstingens roll som ansvariga för en god kvalitet och hög tillgänglighet i den svenska välfärden ställer stora krav på ansvar för de offentliga finanserna. De är också ägare och förvaltare av bolag med mycket stora värden. Det bör vara självklart att de lokalt ägda bolagens huvuduppgift är att leverera den samhällsnytta som motiverar ägandet. Brister kommunerna och landstingen i sitt 10

ägande riskeras välfärdens finansiering och samhället sviker de människor som är i störst behov av stöd. Ansvarfullt förvaltade bolag kan istället ge positiva bidrag till kommunernas och landstingens ekonomier. Därför är det naturligt att de lokalt ägda bolagen drivs på samma marknadsmässiga principer som både statligt ägda bolag och enskilt ägda bolag. Genom att säkra ett hållbart värde över tid värnas de offentliga finanserna. Det minskar också risken för att lokalt ägande snedvrider konkurrensen med andra enskilda bolag som finns i området. Ansvar för skattebetalarnas pengar betyder också att det gemensamma ägandet bör kännetecknas av god insyn och demokratisk kontroll. Vad gäller ansvarsfull styrning kan det ibland vara mer utmanande för kommuner och landsting än för staten. Dels kan det finnas färre resurser att lägga på ägarfrågor samtidigt som styrningen av bolagen traditionellt sett utförs av förtroendevalda fritidspolitiker. Detta bidrar förvisso till en stark demokratisk förankring men det gör också att urvalet blir snävare, framförallt i mindre kommuner. Breddade rekryteringsmöjligheter är en möjlig väg samtidigt som det bör vara naturligt att kommuner och landsting arbetar aktivt med frågor som rör ägarkompetens, styrning och uppföljning. Det är rimligt att kräva att de kommunala bolagen klarar samma jämställdhetsprövning som till exempel de statligt ägda bolagen. Att de lokalt ägda bolagen, jämfört med de statligt ägda bolagen, är mer tydligt reglerade genom kommunallagen är positivt för att säkra ett lokalt ansvarsfullt ägande. Det finns dock alltid anledning att se över hur kommuner och landsting tolkar lagen för att säkerställa att lokalt ägande inte leder till onödigt risktagande. Kommuner bör inte bedriva affärsmässigt motiverad verksamhet eller riskera välfärdens finansiering genom att ge sig in i affärsprojekt. Undanröja hinder för lokalt entreprenörskap och jobb Det gemensamma ägandet motiveras av behovet att leverera samhällsnytta som inte kan säkerställas av andra aktörer. All offentlig verksamhet, oavsett om den bedrivs i bolags- eller förvaltningsform, riskerar att öppna upp för en snedvriden konkurrens eftersom verksamheten i slutändan säkras upp med skattemedel. Det lokala ägandet bör därför inte användas för att skapa osunda konkurrensförhållanden. I längden tjänar alla på väl fungerande marknader som präglas av mångfald och konkurrens. Det finns exempel där stort kommunalt ägande tränger undan det lokala näringslivet eller där stora verksamheter sköts helt i kommunal regi och därmed skapar inträdeshinder för företag. På sikt hotar det jobben. Att offentligt ägande hindrar lokala eldsjälar och entreprenörer att komma fram med nya idéer och sätt för att leverera samhällsnytta bör därför undvikas. På samma sätt som det bör undvikas att lokala monopol används för att gynna kommunen eller landstinget på bekostnad av människor eller enskilda företag. 11

Kommunala bolag bör agera föredömligt Kommuner och landsting är de största förvaltarna av svenska folkets skattemedel och de främsta garanterna för tillgänglighet och kvalitet i den gemensamma välfärden. Skattesystemets legitimitet bygger på en bred folklig förankring. Kommunerna och landstingen bör föregå med gott exempel för att upprätthålla förtroendet för hur Sverige finansierar den allmänna välfärden. Detta kräver en hög skattemoral och det bör därför vara självklart att bolag som ägs av kommuner och landsting är med och bidrar lika generöst som övriga samhället till den gemensamma välfärden. Det är oacceptabelt att offentligt ägda bolag ägnar sig åt aggressiv skatteplanering då det undergräver förtroendet för välfärdens finansiering. Att en viss åtgärd kan vara tillåten när lagstiftningen ställs på sin spets är inte ett argument utan kommuner och landsting bör fråga sig vad som bör göras snarare än vad som kan göras. Samhällsnyttan, inte ideologiska motiv, bör vägleda förvaltandet och förändrandet av det lokala ägandet Med samhällsnyttan som utgångspunkt bör förändringar av det gemensamma ägandet vara en möjlig åtgärd vid de tillfällen då god service till medborgarna bättre kan levereras av enskilda aktörer. Väl fungerande marknader som kännetecknas av entreprenörskap och initiativrikedom är grunden för en positiv utveckling i kommuner och landsting. Ideologiskt drivna utförsäljningar är inte försvarbara. Vid förändringar av det kommunala och regionala ägandet bör ansvar för de offentliga finanserna och värnandet av en god samhällsservice sättas i främsta rummet. Nya ägare och nya aktörer bör kunna upprätthålla eller förbättra samhällsservicen och de värden som byggts upp med skattebetalarnas pengar som garantier. Genom att bryta upp monopol och öppna upp för mångfald och konkurrens har samhällsservicen förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Allra tydligast märks detta inom välfärdssektorn. Med start i friskolereformen har Sverige öppnat upp välfärden för valfrihet och egenmakt samtidigt som tillgängligheten har ökat. Lagen om valfrihetssystem, LOV, har stärkt framförallt de äldres möjligheter att påverka välfärden i sin egen vardag. Människor har tack vare dessa reformer i dag stora möjligheter att påverka sin egen välfärd samtidigt som de anställda i välfärden har tillgång till fler arbetsgivare än enbart det offentliga. Detta är en utveckling som gynnat framförallt kvinnor då deras utvecklingsmöjligheter, både vad gäller ansvars- och lönemässigt, hölls tillbaka av de tidigare lokala välfärdsmonopolen. Kommunerna och landstingen får också större möjlighet att tydligt fokusera på tillsyn och uppföljning vilket stärker välfärdens tillgänglighet och kvalitet. 12

Förändringar av det lokala ägandet bör enbart övervägas för att stärka samhällsnyttan genom ökad mångfald. Det är därför tveksamt om avknoppningar som sker till alltför låga och icke-marknadsmässiga priser bidrar till en ökad samhällsnytta. De verksamheter som byggts upp med gemensamma medel bör inte skänkas bort. Avslutning Politikens främsta uppgift är att skapa förutsättningar för full sysselsättning och välfärd för alla. I det gemensamma åtagandet bör fokus vara på tillgänglighet, kvalitet och effektivitet inte ideologiska debatter om formerna för utförandet. Det gäller också diskussionen om de gemensamt ägda bolagen. Det gemensamma ägandet är och bör förbli starkt i Sverige. I dag är det en viktig motor i samhället. Några exempel är att kommunerna driver 90 procent av äldreomsorgen i egen regi och att en majoritet av landets skolor är kommunala. Både kommuner, landsting och staten äger företag. Samhall är ett av de tydligaste exemplen på hur statligt ägda bolag tillvaratar samhällsintresset när enskilda aktörer inte räcker till. Genom ett aktivt arbete skapar företaget meningsfull sysselsättning för personer som annars löper hög risk att hamna i utanförskap. Moderaterna har historiskt sett positionerat sig som motståndare till det gemensamma ägandet. Emellanåt har det låtit som om försäljningar eller avknoppningar i sig självt skulle lösa alla effektivitets- och kvalitetsproblem. Vår slutsats är att ägandet och driftsformerna bör prövas från fall till fall. Varken ägandet eller eventuella försäljningar har i sig något egenvärde eller säker inverkan på samhällsservicen. Kriterierna om tillgänglighet, kvalitet och samhällsnytta bör alltid vara avgörande. Öppna och väl fungerande marknader är en förutsättning för att god och effektiv samhällsservice kan nå alla. Det gör att människor har makten att påverka sin egen vardag. Det gör att jobben tryggas genom att befintliga företag kan växa, utländska företag kan etableras och nya företag kan startas och expandera. I denna strävan är såväl ett gemensamt ägande som överväganden om reformer av detsamma ett naturligt inslag. 13