SAMMANFATTNING AV KREATIVA MÖTEN INOM VÄRMEGLES FJÄRRVÄRME Tanken med de kreativa mötena var att samla forskare från olika ämnesområden och branschrepresentanter för brainstorming kring vilka insatser som kan göras för att nå målen för forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme. Förhoppningen är dels att detta ska göra det lättare att gå ut med bra projektinbjudningar och få in intressanta projektförslag, men även att föda tankar och idéer hos potentiella projektgenomförare. För att samla upp erfarenheter från hela landet genomfördes möten under 2003 i Göteborg den 22/4, Landskrona den 6/5 samt Stockholm den 7/5. Ett fjärde möte speciellt med fokus mot ekonomiska och beteendevetenskapliga problemställningar genomfördes också i Stockholm den 5/6. Totalt 32 st. forskare och branschrepresentanter deltog vid mötena, se deltagarlista i slutet av dokumentet. Mötena genomfördes utan någon strikt dagordning. Diskussionerna läts flöda mer eller mindre fritt och sammanfattas i det följande. För att underlätta läsandet har inläggen sorterats någorlunda löpande ämnesvis. Ordningen avspeglar inte nödvändigtvis i kronologisk mening hur mötena avlöpte. Ekonomi Övergripande Kanske ska man sätta in ett samhällsekonomiskt program för att visa på nyttan med FVanslutningar till småhus, och därmed öka incitamentet för beslutsfattare att prioritera FV samt att därmed öka intresset bland engagerade småhusägare som vill ta ett samhällsansvar. Många energibolag är kommunala. Offentlig verksamhet som skall drivas affärsmässigt mot en massmarknad kan vara ett helt nytt forskningsområde. Om fjärrvärmebranschen står stilla strukturmässigt försämras konkurrensen mot andra energislag jämför med distribution av el och naturgas. På sikt kan det uppsplittrade ägandet brytas ned till stora bolag. Det kan finnas en fördel i standardisering. Långa serier ger lägre kostnader. Man kanske inte alltid måste leta efter en optimal lösning. Man har stora administrativa brister i ekonomisystem, etc. Detta är ett stort problem. Man vill ofta använda samma faktureringssystem för tex el och fjärrvärme med det fungerar dåligt. Investeringsbedömning Tillväxtvillkor för ledningsbundna energisystem Avkastningen påverkas av tre faktorer: Linjetätheten, skillnaden mellan uttaget pris och kostnad för en såld kwh samt kostnaden per meter för att bygga ledningsnätet. Det man bör koncentrera sig på är att få ner kostnaden för ledningsbyggandet. Kostnaden för distributionen är liten: det är bättre med 20 % värmeförluster än 100 %. Risken i investeringen saknas. Det handlar om rätt avkastning i förhållande till risken och om att få ned kostnadsuppfattningen snarare än kostnaden. Ägarna, dvs. energibolagen, saknar ofta full kontroll och förståelse för de ingående faktorerna.
Vilka marginaler finns det bland energibolagen ute i landet för att göra investeringarna? Energiföretagens alternativa projekt kan vara mer lönsamma och utgör därför ett hot mot småhusanslutningarna. Insäljning Vem vill inte ha fjärrvärme? Många är rädda för att låsa sig till ett monopolföretag. Den upplevda inlåsningseffekten kan bli mindre om kunden själv slipper investera. Det vore intressant att veta varför folk tackar nej? Det finns behov att utreda kundernas behov, förväntningar, beslutsprocesser, vanor etc. Marknadsföring Det bör vara ett enkelt erbjudande. krångliga förslag, som Göteborg Energis tre varianter, leder till frågor och misstänksamhet bland kunderna. Kunderna vet inte vad de får för pengarna. Kanske kan de betala mer för att få en miljövänlig, enkel, etc. produkt/tjänst? Villaägarnas val av uppvärmningssystem är mer än en fråga om pris. Fjärrvärme präglas av trygghet. Vad man vill ha är trygghet, oberoende och flexibilitet. Befolkningen anser att klimatförändringar är ett prioriterat problem. Det är oerhört viktigt med information till kunderna men ofta svårt att nå ut med den och det är inte bara konsumenterna som behöver information även energibolagen. Energibolagen är ofta ointresserade. Man tycker att villakunder är jobbiga och besvärliga. Man bör ha en genomtänkt strategi redan från början avseende serviceavtal, etc. Det gäller att visa att fjärrvärme är flexibelt med avseende på energikällor till skillnad från värmepumpar och pelletsbrännare. Erfarenheter från Växjö: Det handlar om att riva barriärer och slå hål på myter. Kunderna tror att de hamnar i ett monopolsystem som höjer priserna så fort man anslutit sig. Detta har också förekommit i vissa fall då kommunala bolag privatiserats. Kunderna erbjuds fastprisavtal. Frånkopplingsavgifter är ett försäljningshinder. Vid konvertering får kunderna göra ett studiebesök i ett konverterat hus med rörledningar etc. indragna. I Landskrona har man ingen frånkopplingsavgift och heller ingen anslutningsavgift med en anslutningsgrad på ca. 95 %. Detta kan vara mer lönsamt än att komma och gräva upp i efterhand. Vid efteranslutning får kunden betala självkostnadspris. Marknadsföringen i Falun baseras på att personifiera processen, dvs. att visa att det är människor som gör jobbet. För att undvika dålig publicitet bör grävning och förläggning skötas bra. I Nyköping har det visat sig att en sänkt anslutningstakt gav nöjdare kunder. Erfarenheter från värmepumpsbranschen: 43 % av småhusen byggda före 1961 har överdimensionerade vattenburna radiatorsystem som kan köras på låg temperatur. Bland värmepumptillverkarna har speciellt IVT satsat på aggressiv marknadsföring och designade produkter. Stora företag och starka varumärken kan vara en anledning till framgången för värmepumparna.
Bredband Bredband är en attraktionskraft. I Växjö dras tomrör alltid fram, men det är svårt att få bredbandsoperatörerna att satsa på villaområden. Då kunderna själva tar initiativ till fjärrvärmeanslutning beror det ofta på tex. högt elpris eller bredbandsbrist. Bredband är attraktivt, men även bredbandsoperatörer kräver 70 % anslutningsgrad. Fastighetsvärde, etc Hur påverkar en fjärrvärmeanslutning fastighetsvärdet? Enligt mäklare i Danmark ökar värdet med ca. 5 % om man slipper direktel. Mäklare framhåller FV-anslutning i annonser, etc. Det är i alla fall svårare att sälja ett elhus i ett konverterat område. Det bör poängteras att en värmepump höjer husets taxeringsvärde, men det gör inte en fjärrvärmeanslutning. Att taxeringsvärdet inte höjs kan ses som en statlig sponsring av en fjärrvärmeutbyggnad. I Falun ser man inte att fastighetsvärdet påverkas av en fjärrvärmeanslutning. Något som var tydligt i Borlänge. Inomhusklimat Man kan tänka sig ett helt energikoncept, där energibolaget tar ansvar för att husets inneklimatprestanda inte försämras på något sätt efter att fjärrvärme installerats. Många kunder klagar på att källaren känns fuktig efter fjärrvärmeinstallationen. Ventilationsaspekter måste beaktas då man tar bort eldstäder och pannor och ersätter med fjärrvärme. Sådana studier har gjorts, bla. i Kanada. Ledningsbyggande Kostnader Ledningsnätet dimensioneras alltid för 100 % anslutningsgrad. Siffran 50 kkr känns irrelevant bl.a. mot bakgrund av att ledningsnätet överdimensioneras och bör kanske inte vara med i målbeskrivningen. Det är i grunden en byggnadsorganisationsfråga för att få ned kostnaderna. Det måste finnas skalfördelar i repeterbarhet. Hus nr 400 000 måste kunna bli billigare än hus nr 1. Göteborg Energi har en kalkylmall för beräkning av kostnaden. I ett exempel som visades blev totalkostnaden för ett hus 88 kkr, varav schaktarbete stod för 35 kkr och FV-centralen för ca 25 kkr. I Växjö är kostnaderna för asfaltarbetet mycket stora. Av ledningskostnaden på 60 kkr står asfaltarbetet, som utförs av kommunen, för ca. 15 kkr. Frågan är om det är verkliga kostnader eller om fjärrvärmen belastas av kommunala overheadkostnader.
Entreprenadformer Det vanligaste i dagsläget är delad entreprenad. En FoU-rapport om entreprenadformer är på väg: total- kontra utförandeentreprenad. Göteborg Energi använder normalt målentreprenad. Ett målpris sätts upp och vid en avvikelse delar beställare och entreprenör på förlusten eller vinsten. Byggmetoder Stora schaktkostnader är ett problem i hela installationsbranschen. Viktigt att hitta möjligheter att effektivisera entreprenaderna. Exempelvis sitter lastbilschaufförerna mycket still. Man tjänar normalt inte på smalare schakter. Det är lika enkelt med en bredare skopa på grävaren. Vid nybyggnad av villaområden kan man gräva ned kulvertsystem för framtida bruk. Detta görs till viss del i Falun. Men det är svårt att få det lönsamt. För att få ner läggningskostnaderna är rörborrning ett bra alternativ i vissa speciella fall. Styrd borrning används en hel del i Danmark. En Idébok om grävningsfri läggning har tagits fram av ÅF. Det finns också en IEArapport publicerad: Pipe laying in combination with horizontal drilling methods. Grävningsfri läggning fungerar inte i överallt pga. markförhållandena. Lönesystemet i byggbranschen är föråldrat. Istället för ackord kan man tänka sig någon form av kvalitetsbonus till gubbarna. I Falun har man jobbat mycket med utveckling av utförargruppen. Många säger att kvaliteten ofta är för hög dvs. att det vore lönsamt att bygga lite sämre. Det är emellertid viktigt att tänka på produktens goda rykte. Tar tid att bygga upp det igen efter fel. Kvalitet är viktigt. FV-centraler Utformning Svårt att göra enkla och billiga fjärrvärmecentraler då husens befintliga värmesystem ofta är väldigt olika. Ett standardiserat gränssnitt bör finnas så att konsumenten kan byta mellan t ex värmepump och fjärrvärme. Ett standardiserat gränssnitt bör finnas så att konsumenten kan byta mellan t ex värmepump och fjärrvärme. FV-centraler med stickpropp bör kunna köpas hos IKEA. Det skulle ge en andrahandsmarknad. Ägandeformer Ska kunden äga fjärrvärmecentralen? Det finns olika kunder: de som vill ha tråkvärme och entusiasterna. Kan vara åldersberoende. Har någon åldersstudie bland kunderna gjorts?
Det skulle underlätta om energibolagen ägde fjärrvärmecentralerna. Det blev i så fall lättare att hålla en bra kvalitet på nätet och skulle kanske ge en billigare upphandling vid utbyte? Inte säkert att det ger så mycket. Det är ofta problem med tillträde till centralerna. Ett projekt har genomförts där utvändigt placerade fjärrvärmecentraler studerades. Energibolagen köper glatt in fjärrvärmecentraler som inte är P-märkta och bygger därigenom in problem i systemet. Blockcentraler kan vara en bra och ny lösning, alternativ med 2 eller 4 rörsystem. Värmemätning Vilken noggrannhet behövs för värmemätningen? Idag finns möjlighet att mäta via varvtalsstyrda pumpar. I Falun sker värmemätningen med radio. Man kör runt långsamt med bil i området och läser av mätarna. Vid EISLAB i Luleå jobbar man med att ta fram mätare med internetanslutning så att kunden själv kan koppla upp sig och läsa av sin förbrukning. Systemfrågor Allmänt Med projektets definition av värmeglest (0,5 2 MWh/m) hamnar många nybyggda villaområden utanför. Dessutom har hela Aarhus en linjetäthet < 2 MWh/m och skulle då vara värmeglest. En förutsättning i programmet bör vara att driften i befintliga nät inte försämras vid utbyggnad till perifera områden. Leder till mer pumpning och högre retur, vilket ger sämre förutsättningar för kraftvärme. Tappvarmvattenkomforten är ett att de stora problemen i Växjö avseende värmegles fjärrvärme. Direktanslutning I Danmark är omkring 1 miljon villor anslutna. Många med direktanslutning. De sk. barmarksprojekten med mycket stora värmeförluster är inte representativa. Direktanslutning är lättare i Danmark, då man normalt har mindre höjdskillnader i städerna. Vid direktanslutning bör man av säkerhetsskäl ha ett sekundärt system. Radiatorsystemen kan emellertid provtryckas innan inkopplingen för att garantera säkerheten. Kombinationslösningar För några år sedan konverterades ett villaområde i Häljarp till en kostnad på 40 kkr/hus. Här bibehölls en del elradiatorer på krångliga ställen i husen. Man kallade detta Fjärrvärmekombi. Man kan utnyttja befintliga värmepumpar i området. Tex. genom att koppla dem till returledningen och sänka returtemperaturen, eller att kunder med värmepump blir värmeleverantörer. Värmepumparna kan vara en potential.
I Knivsta har försök gjorts med lågenergihus kopplade till returen. 2001 genomfördes ett FoU-uppdrag där man tittade på möjligheten att utnyttja kunder med solvärmepaneler som värmeleverantörer. Värmeförluster och produktion Värmeförlusterna i Växjö är klart högre i värmeglesa områden. Värmeförlusterna bör inte övervärderas. Investeringskostnaden är långt viktigare. Ett nationalekonomiskt synsätt bör läggas på exempelvis värmeförlusterna. Sett över lång sikt stiger inte energipriset men det fluktuerar. Man bör inte förlita sig på spillvärmekällor: de kan förloras. Teknikutvecklingen kommer på sikt att reducera tillgången på spillvärme. Övrigt Hissar kan drivas med den hydrauliska energin i fjärrvärmevattnet. Var kommer nya produktionsanläggningar som ger spillvärme läggas, placeras de så att det går att ansluta småhus? Hur ser underleverantörsmarknaden ut? Har man föreställt sig något annat energibärarmedium än vatten? Många småbyar är potentiella kandidater för fjärrvärme genom en samfällighet eller liknande. Detta ligger utanför medlemsföretagens intressesfär men är det ändå intressant för programmet? Det finns problem förknippade med kopparrörsledningar: Koppar kan frigöras och störa induktiva flödesmätare och miljöbelastningen från koppar och kopparbrytning kan bli ett framtida problem. Mötesdeltagare Andersson, Staffan Bergström, Gunnar Bøhm, Benny Claesson, Charlotte Eriksson, Margareta Fahlén, Per Feldhusen, Henrik Forsén, Martin Frederiksen, Svend Gudmundson, Tommy Gustavsson, Leif Hagentoft, Carl-Eric Helby, Peter Henning, Annette Jarfelt, Ulf Johanson, Ralf Johansson, Jan Ljunggren, Lars Malmström, Tor-Göran Matsson, Peter Nilsson, Stefan Nyberg, Lisa Tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet SP, Göteborg Danmarks tekniska universitet Byggnadsfysik, Chalmers, Göteborg Falu Energi Installationsteknik, Chalmers, Göteborg Svensk Fjärrvärme Svenska Värmepumpföreningen ÅF Energi & Miljö, Malmö Naturvetenskap och miljö, Mitthögskolan Byggnadsfysik, Chalmers, Göteborg Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola Socialantropologi, Högskolan Dalarna Byggnadsfysik, Chalmers, Göteborg Fortum Värme Växjö Energi Göteborg Energi Installationsteknik, KTH, Stockholm SP, Göteborg Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet
Odenhag, Bobby Ohlsson, Lars Persson, Tommy Sandoff, Anders Svahn, Peter Wahlgren, Bengt Walletun, Håkan Van Deventer, Jan Werner, Sven Wollerstrand, Janusz Tekniska verken, Landskrona Elgocell, Huaröd Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborg Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborg Tekniska verken, Landskrona ZW Energiteknik, Nyköping EISLAB, Luleå tekniska universitet Energiteknik, Chalmers, Göteborg