BYGGMETODER HÖGA HUS I TRÄ

BYGGMETODER HÖGA HUS I TRÄ Det moderna träbyggandet av flervåningshus i Sverige har idag en 10-procentig marknadsandel. Nu börjar allt fler inse att det går utmärkt att använda trästomme och KL-trä även i bygget av höga moderna hus. Växjö profilerar sig sedan länge och även i Umeå byggdes för åtta år sedan ett spännande högt trähus. TEXT: MARGITA INGWALL FOTO: ANDERS ROTH 10 HUSBYGGAREN NR 6.2013

ATT BO I HÖGT TRÄHUS Martinsons första höga trähus i Umeå stod klart 2006. Här i 32 lägenheter bor sedan dess människor som både gillar hållbara material och gemenskap. Staffan Westfal, pensionerad journalist/aktiv basist och Harriet Westfal, sjuksköterska, var ett av de första paren som 2006 flyttade in i det fyra våningar höga trähuset på Sjöfruvägen 165. Huset innehåller 32 lägenheter, ligger strax utanför Umeå tätort och ritades av Anders Nykvist. Det är byggt av byggelement i KL-trä med tjock isolering av termoträ. Ett hus som bara väger en fjärdedel av vad motsvarande betongkonstruktion skulle göra. Vi såg en annons i tidningen där de sökte folk som ville vara med om ett spännande trähusprojekt. Ett möte senare skrev vi på. Har alltid känt mig väldigt både trygg och lycklig i detta hus, berättar Staffan med ett nöjt leende medan han vinkar till Mats Klingvall, ordförande i föreningen. Harriet är ytterst engagerad i husets trädgårdsgrupp som ansvarar för alla vackra växter i den stora vinterträdgården. Den mot vilken de personligt möblerade terrasser vetter och som ger ett fantastiskt inomhusklimat året om. Boendeformen är bostadsrätter där el, värme och vatten ingår i månadsavgiften. Fördelarna med att bo här är många, framför allt de sociala, framhåller Staffan och Harriet. Alla lever sina egna liv och respekterar andras utrymme. Men det finns en gemenskap om man vill delta och en stor glädje i att lära känna varandra, säger Harriet. FRÅN HISTORISKA TIMRADE massiva trähus drevade med mossa, till dagens flotta höga hus med stomme av korslimmat massivträ (KL-trä), med toppstandard. Gemensamt är att de tillhör samma tradition av maximal användning av träet en förnyelsebar råvara och dess egenskaper som både bärande och isolerande. Dock är att bygga höga hus i trä en relativt ny företeelse, och Växjö kommun var först i landet 1990-1992. Men innan dess var de tvungna att gå till kungs. Vi hade all denna fantastiska råvara runt knuten och vi visste sedan länge, genom traktens många småhusbyggföretag, vilket utmärkt material träet är. Därför kämpade vi för att få igenom ett bygge av ett högt trähus med 17 lägenheter i byn Ingelstad som stod klart 1992. Sedan ändrades lagen 1994 och sedan dess har vi byggt cirka 30 höga och stora byggnader i trä för 100-talsmiljoner kronor, säger Hans Andrén, projektledare VKAB, Växjö Kommunföretag AB. Ett av de företag som profilerat sig starkt inom höga trähusbranschen och byggsystem i trä är Martinsons. Detta, en av Sveriges största familjeägda träförädlingsindustrier med över 400 anställda och 1 miljard i omsättning, anses av många vara en av de främsta företrädarna för den nya generationens industriella byggande. MARTINSONS STARTADE i slutet av 1920-talet som ett mobilt sågverk. Så småningom, efter att ha blivit stationär i västerbottniska Bygdsiljum, insåg man att det fanns stora fördelar i att förädla råvaran. Då kom frågan upp om vi kunde göra något bättre av detta material. Svaret var limträ och det stora genombrottet kom i mitten på 1960-talet när vi började tillverka limträ. Vi har fin skogsråvara i Sverige men ibland är träden för små. Genom att limma ihop flera brädor (lameller) kan vi göra balkar som är 1,7 meter höga och 36 meter långa, berättar Håkan Risberg, konstruktionschef på Martinsons. Ett systemtänkande som numera lett fram mot en allt mer industrialiserad produktion av prefabricerade element i massivt KL-trä. I början på 2000-talet hade vi problem med att vissa dimensioner endast kunde säljas som emballagevirke, vilket gav dåligt betalt. Efter att ha scannat marknaden i Europa insåg vi att detta virke kunde användas som inbyggnadsmaterial till massiva KLträskivor. Genom att kombinera produkterna limträ och korslimmat trä har vi sedan 2003 ett flexibelt byggsystem för höga byggnader. Ett av de första var HUSBYGGAREN NR 6.2013 11

BYGGMETODER Håkan Risberg är konstruktionschef på Martinsons. Ett av de företag som ligger längst fram vad det gäller att driva utvecklingen av byggandet av höga hus i trä. kvarteret Sjöjungfrun i Umeå som vi byggde 2005-2006, säger Håkan Risberg, Just den fastigheten ritades av Anders Nykvist, den välkände arkitekten inom miljö- och kretsloppsanpassning, som ett kretsloppshus med allt från en vacker vinterträdgård till rejäla utrymmen för sopsortering och effektiv kompostmaskin. Byggelement i KL-trä med tjock isolering av termoträ och uppvärmning av träpellets ger idag en energieffektiv byggnad (energiförbrukning på 105 kwh/m 2 /år, jämfört med 145 som ett normalhus som byggdes under denna period). Men vad gäller avloppssystemen fungerar inte huset som det kretslopp det var tänkt. Däremot har bostadsrättföreningen planer för framtiden. Huset är fantastiskt att bo i som det är, men vi har en önskan om att öka hållbarhetsnivån i byggnaden. Bland annat vill vi anlägga solpaneler och smartare energieffektiva ventilationssystem. Vi har mycket positiva erfarenheter av byggtekniken som Martinsons använt, säger Mats Klingvall, ordförande i bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun. 10 år av stora träbyggnader SKISS/YTTERVÄGG 8 Fibercementskiva 28x95 Regel stående s600 17 Väggboard 45x170 Regel liggande s600 170 Isolering 45x170 Regel stående s1200 170 Isolering 0,2 Byggfolie 82 KL-trä 45x45 Regel stående s600 45 Isolering 15 Brandgips KL-trä (Massivträ) 2003 KL-trä (Massivträ) KL-TRÄKONSTRUKTIONEN BESTÅR av tre till elva skikt, alltid udda antal, av lameller som limmas till varandra. Limträ 1965 Vartannat skikt är 19 mm tjocka brädor medan de tvärgående skikten har olika tjocklek, beroende på vilken dimension den färdiga skivan ska ha. Tjockleken ligger på mellan 7-26 cm och elementet kan bli upp till 12 meter långt. Dessa går igenom en CNCmaskin som skär till skivan utifrån kundens önskemål, beroende på vad skivan ska användas till. Här monteras även dragstagen in i väggarna. Deras syfte är att säkerställa husets stabilitet. Dessa skruvas fast i det gängade grundsmidet samt skarvas mellan våningarna på byggplatsen. Är det bostadsbyggande så byggs den aktuella KL-träskivan ihop med andra material som isolering, fönster och dörrar så att man får ett vägg- eller bjälklagselement där VVS-, el- och ventilationsinstallationerna byggs in. Då har man en komplett husdel som transporteras till montageplatsen där den byggs ihop till en färdig byggnad, berättar Håkan Risberg. Detta innebär att byggnadsarbetarna inte behöver stå ute i vind och rusk lika lång tid som vid traditionellt bygge, dessutom resulterar det i bättre kvalitetssäkring av materialen. Idag har vi ytterligare förbättrat kvalitetssäkringen och arbetsmiljön genom att använda oss av en montagehall med inbyggd kran och ställningar när vi sätter ihop väggarna och bjälklagen med varandra ute på byggplatsen, säger Håkan Risberg. Vilket är två av anledningarna till att Christer Johansson, konsult på Esam AB i Umeå med fokus på projekt med hållbar inriktning och en av de ansvariga för Trästad 2012, ser en utvecklad industrialisering inom byggindustrin som ett måste. Två andra skäl är att industrialisering bidrar till ökad användning av detta hållbara material samt att det innebär ökad sysselsättning i skogslän med stora 12 HUSBYGGAREN NR 6.2013

Kvarteret Limnologen i Växjö är höga trähus byggda i massiv trästomme i åtta plan. Dessa bostadsrätter hyllas för sin arkitektur och härliga träkänsla. Foto: Midroc. Hans Andrén, projektledare VKAB, Växjö kommunföretag AB. Det sker en fantastisk produktutveckling inom området Hans Andrén behov av arbetstillfällen, säger Christer Johansson. Han menar att när man anlägger företag som tillverkar och levererar byggmoduler ute i skogslänen, nära råvaran. Då spar man även mycket tid vid monteringen, och minskar störningar i tätorterna. Det behövs mer storskalighet och rationalitet för att skapa strukturer med hållbarhet i fokus. Därför behövs det också mycket mer teknik- och produktutveckling. Vi måste skapa många fler alternativ att välja på när det gäller byggsystem. Betong, stål och trä behövs inom byggandet och alla aktörer behöver arbeta för att öka både effektivitet och utvecklas inom området hållbarhet, säger Christer Johansson. Trästad 2012, där 17 kommuner och fyra regioner deltog 2010-2012 var en satsning på klimatfrågor och rationellt byggande i trä. Syftet var att utveckla svensk kompetens och teknik för att skapa en global marknad för svensk industriell träbyggnadsteknik. Satsningen gav effekt, under perioden ökade trähusbyggandet generellt. Resultatet har samlats i en inspirerande bok vad gäller både miljöfrågor, teknikutveckling och hur kommuner tar fram långsiktiga träbyggnadsstrategier En ny väg Trästad 2012 av Lars Westerlund. Christer Johansson har även skrivit boken Mod att bygga i trä som ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting för att öka kunskapen, nyfikenheten och intresset i kommunerna då de ofta är så viktiga beställare. Just att beställarna blir mer kunniga om alternativa metoder, och fungerar som en drivande part av utvecklingen gentemot industrin, är nödvändigt. Här behövs en tydlig kompetenshöjning. Dessutom är det viktigt att det arrangeras mötesplatser där arkitekter, byggnadsingenjörer, beställare och andra involverade träffas och kan utbyta erfarenheter och utvecklas. Det finns en stor potential att utveckla våra byggprocesser från ax till limpa. Ett exempel på sätt att utveckla byggandet i en mera hållbar inriktning är nätverket för hållbart byggande och förvaltande i Umeå där i princip alla aktörer i branschen är med och träffas med jämna mellanrum för att utveckla kunskap. (Se www.hallbarahus.se). På så sätt finns möjlighet att inspirera varandra att börja tänka nytt. FÖRUTOM KVARTERET Sjöjungfrun i Umeå har Martinsons bland annat byggt två kvarter i Växjö, Limnologen samt Portvakten. Trähusbyggandet är ett av skälen till att Växjö är utnämnt till Europas grönaste stad, och dess miljöeffekter mäts och utvärderas kontinuerligt. Här är man mycket nöjda med samspelet mellan parterna där man verkligen satsat på att få till de tre benen; offentliga aktörer, näringsliv och forskningsvärlden. Ja, det är absolut en del av vår profil. Det sker en fantastisk produktutveckling inom området, som ett resultat av det fina samarbete vi har mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi. Därför kunde vi redan 2002 använda industriellt framtagna system i HUSBYGGAREN NR 6.2013 13

träbyggandet. Det handlar då om allt från miljöfrågor och teknikutveckling till hur kommunerna skapar långsiktiga träbyggnadsstrategier. BYGGMETODER Trä är ett hållbart material som byggindustrin ska utveckla mer industriellt byggande av. Det anser Christer Johansson, konsult Esam AB. Här vid ett passivhus som byggs av gymnasieungdomar vid Dragonskolan. limträ och KL-block. Det krävs både kunskap för att ta fram nya lösningar och sedan mod att genomföra dem, säger Hans Andrén. I början byggdes det nämligen i Växjö på det amerikanska sättet där man på plats sågar och spikar upp lösvirke våning efter våning i 2/4-tumsreglar. Med industriellt producerad KL-trä blir byggprocessen både snabbare och säkrare. Dagens moderna massiva väggar har konstruerats genom att skikten av brädor antingen dymlats, skruvats eller limmats ihop. Detta för att de inte ska röra sig så som hygroskopiska material gör. En fördel med massiva KL-träskivor som stommaterial, jämfört med traditionell skivregelstomme, är att husen blir lättare att stabilisera mot vindlaster. Den massiva skivan isolerar en aning genom sina väldigt små luftfickor i träets struktur, som dock inte är ett hot mot brandsäkerheten. Det massiva träet är värmelagrande genom sin täthet och höga densitet. Dessa hus upplevs också mycket tysta då de absorberar ljud och har genomtänkta knutpunkter. Många plus på en gång. Att svensk byggindustri och träindustri är i stort behov av nya smarta idéer som genererar hållbar förädling av råvaran trä, det har det pratats om länge. Kanske tekniken att bygga höga hus i massivt trä visar på en väg framåt, även om volymerna än så länge är små. Av de 16 miljoner kubikmeter sågad trävara som i Sverige produceras per år är det 5 mil- Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus som ska tjäna som inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Syftet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för svensk industriell träbyggnadsteknik. 17 kommuner och 4 regioner, från olika delar av landet, deltar i projektet som genomförs 2010-2012. Dessa har visat att det går att påverka och utveckla något på så kort tid som tre år. Det nationella träbyggandet har under den här perioden tagit rejäl fart. I boken ges många spännande exempel på vad som hänt i projektet och här speglas också den generella utvecklingen inom Boken är producerad av kommunikationsbyrån TR. Författare är Lars Westerlund som under lång tid följt utvecklingen inom träbyggandet och tidigare skrivit ett flertal böcker i ämnet. ISBN 91-975246-8-9 TRÄSTAD 2012 En ny väg TRÄSTAD 2012 LARS WeSTeRLunD "En ny väg Trästad 2012" av Lars Westerlund Det behövs mer storskalighet och rationalitet för att skapa strukturer med hållbarhet i fokus. Christer Johansson joner som stannar i landet. Men med effektiv, dynamisk samt modig teknik- och kompetensutveckling finns alltid möjligheter på en global marknad. FAKTA / HÖGA HUS I TRÄ ANDEL: 10 procent av alla höga hus byggs i moderna träkonstruktioner. NÄR: Massivt korslimmat (KL-trä) krävs när byggnaden är över fyra våningar. TJOCKLEK KL-TRÄ: 7-26 cm. LÄNGD KL-TRÄ: 12 meter. Fördelar trä som byggnadsmaterial: Materialet finns lokalt (kortare transport av byggmaterial). Är en fondresurs (kan nyproduceras/växer om vi hanterar resursen långsiktigt). Koldioxidneutralt (konsumerar koldioxid i sin tillväxt via fotosyntesen). Skapar gott inomhusklimat genom sin förmåga att ta in/släppa ut fukt och värme. Estetisk tilltalande. Fotnot: I vissa fabrikat av KL-träskivor har brädorna även spårats innan de satts ihop för att elementen ska innehålla lite mer luft som isolering, samt för att minska rörligheten i brädan. 14 HUSBYGGAREN NR 6.2013