Renhållningsordning 2015 Föreskrifter om avfallshantering Avfallsplan
Förord Kommunfullmäktige är enligt 15 kapitlet i Miljöbalken skyldig att anta en renhållningsordning för kommunen. Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och av en avfallsplan. Renhållningsföreskrifterna har upprättats enligt den Mall för renhållningsordning (RVF 2007:07) som upprättats av Avfall Sverige. Avfallsplanen har upprättats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan, NFS 2006:6. I arbetet med planen har även Avfall Sveriges Handbok i kommunal avfallsplanering (RVF rapport 2006:13) följts som innebär att planen upprättats enligt gällande EU-krav. Avfallsplanen har tagits fram av en projektgrupp bestående av: Lars Cart-Lamy, renhållningschef, Uddevalla Kraft AB Evald Lindh, renhållningsavdelningen, Uddevalla Kraft AB Helena Olausson, Miljö- och stadsbyggnad, Uddevalla kommun Royne Hansson, VA-avdelningen, Uddevalla kommun Maj-Lis Stenberg, Sweco, Göteborg Under arbetets gång har även andra personer från VA-avdelningen, Miljö- och stadsbyggnadskontoret och Uddevalla Energi lämnat synpunkter. Renhållningsordningen antogs av Kommunfullmäktige den 13 april 2011 (KF 82, KS 2011:125)) Lars Cart-Lamy Uddevalla Kraft AB
Sammanfattning Avfallsplanen Föregående avfallsplan togs fram 2004 och gällde t.o.m. 2009. De mål och den handlingsplan som togs fram 2004 har i princip uppfyllts fram till 2009. Föreliggande avfallsplan har tagits fram under 2010 med sikte på 2015. Det basår som nuvarande avfallsplan utgår ifrån är uppgifter om avfallsmängder mm från 2008. Den nya avfallsplanen bygger på riktlinjer för avfallsplaneringen som kom 2006 från Naturvårdsverket. De största förändringar mot tidigare avfallsplanering är att : de nationella och regionala miljömålen ska ligga som grund i kommunens målarbete mål och åtgärder ska vara relativt konkreta där ansvar för genomförande samt kostnader ska anges avfallsplanen ska vara ett strategiskt viktigt dokument i kommunen och ha samma dignitet som andra planer i kommunen planen ska miljöbedömas liksom t.ex. detaljplaner i kommunen avfallsplanen ska tas fram i ett samrådsförfarande med olika kommunala funktioner och externa aktörer för att få med alla tänkbara synpunkter Uddevalla kommuns nya Avfallsplan omfattar inledningsvis en beskrivning av nuvarande avfallshantering i Uddevalla kommun och de avfallsmängder som hanteras. Kommunen ansvarar för hushållens avfall, dvs. det som läggs i kärl och lämnas på återvinningscentraler och miljöstationer. Kommunen har delegerat till Uddevalla Kraft AB att svara för insamling och omhändertagandet av hushållsavfallet. Producentansvaret tar hand om och ansvarar för insamlade förpackningar och elektriskt och elektroniskt avfall framförallt. Avfall från verksamheter hanteras av entreprenörer som anlitas av företagen själva. I Uddevalla kommun sker insamling av källsorterat matavfall (gröna påsar) och brännbart avfall (röda påsar) sedan flera år tillbaka. Matavfallet rötas i en rötningsanläggning, f.n. Ragn-Sells i Heljestorp, för att få ut biogas. Biogasen används som fordonsgas och rötresten används i jordbruket som gödning. Återvinningsgraden när det gäller matavfall är 74% för Uddevalla kommun vilket ska jämföras med det nationella miljömålet som är 35%. Brännbart avfall transporteras till Lillesjöverket i Uddevalla för förbränning med utvinning av värme till fjärrvärmenätet samt elproduktion. Målen som föreslagits i Avfallsplanen följer i stort de nationella miljömål som Naturvårdsverket tagit fram. De övergripande tankegångarna i de nationella målen är att avfallets mängd och farlighet ska minska, insamlingssystemen ska vara lättillgängliga, säkra och estetiskt tilltalande, att nedskräpningen utomhus ska minska, att matavfall ska tas om hand för biogasproduktion samt att fosforföreningarna i kommunalt avlopp ska tas om hand. Ett av åtgärdsmålen i Avfallsplanen är att införa separata kärl för matavfall och brännbart avfall för att kunna vara mer flexibel vid val av behandlingsanläggning. Användning av färgade påsar innebär att optisk sortering måste ske vilket idag innebär totalt en hög kostnad per ton avfall jämfört med andra kommuner som har separata system. För att minska uppkomsten av hushållsavfall föreslås att återbruksbodar ska upprättas vid återvinningscentralerna där man kan lämna användbara saker. Socialtjänsten ska sköta hämtningen och försäljning etc. av saker. För övrigt är det svårt för kommunen att styra över hushållsavfallsmängderna eftersom det till stor del är konjunkturberoende. 1(2)
För att underlätta för kommuninnevånarna att lämna sitt farliga avfall kommer separata insamlingsturer att ske med uppställning av en bil under några timmar på olika platser i kommunen. Samlaren, en typ av miljöbox för glödlampor, batterier och mindre elprodukter, kommer att introduceras i affärscentra. Informationsinsatser sker sedan tidigare och kommer att fortsätta ske regelbundet. Informationsinsatserna ska också öka i skolorna utöver den information som alla barn i klass 5 får idag. Driften av återvinningsstationerna som producentansvaret ansvarar för måste förbättras. Nedskräpning och överfulla behållare är ett ständigt problem som kommunen måste hantera. Kommunen ska försöka påverka FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) via samråd att bygga nya, estetiskt tilltalande och praktiska stationer. När det gäller kommunala avloppsslammet så nyttjas inget idag som växtnäring på jordbruket. För närvarande och fram till 2017 används allt slam till sluttäckning av Havskurendeponin. Därefter måste en annan avsättning ske. Genom certifiering av slammet kan förhoppningsvis något kunna nyttjas på jordbruksmark. Ett annat mål är erbjuda fastighetsägare med enskilda avloppsanläggningar en kretslopplösning för toalettavfallet vilket t.ex. kan innebära separat hantering av urin, för användning som gödning, och svartvatten (fekalier) för rötning med biogasutvinning. Föreskrifter för avfallshantering De nya föreskrifterna för avfallshanteringen innerhåller konkreta anvisningar för hur hushåll och verksamheter ska sortera sitt avfall och vilka regler som gäller för hämtning av avfall mm. Föreskrifterna från 2004 har ändrats på några punkter, bl.a. sker nu generellt avfallshämtning varannan vecka i villafastigheter både på landsbygd och tätort och en gång per vecka från hyresfastigheter och verksamheter. Anvisningarna för framkomlighet för fordon, transportvägar etc. har förtydligats. Tömning av fettavskiljare skall ske efter behov, vilket avgörs av renhållaren dvs. den som ansvarar för insamlingen. 2(2)
Innehåll Del 1 Avfallsplan 2015 Del 2 Föreskrifter om avfallshantering
Avfallsplan 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund och syfte 5 1.2 Innehåll i en kommunal avfallsplan 5 2 Lagar och styrmedel 5 2.1 EU-direktiv 5 2.2 Svensk lagstiftning 6 2.3 Den kommunala renhållningsskyldigheten 7 2.4 Producentansvar 7 2.5 Övriga styrmedel 7 3 Framtida krav inom avfallsområdet 9 4 Avfallshanteringen i Uddevalla kommun 11 4.1 Organisation 11 5 Behandlingsanläggningar för avfall 11 5.1 Havskurens avfallsanläggning 12 5.2 Aröds ÅVC 12 5.3 Lillesjöverket 13 5.4 Heljestorps avfallsanläggning 13 6 Nu-lägesbeskrivning och problemanalys 15 6.1 Hushållsavfall 15 6.1.1 Kärl och säckavfall 15 6.1.2 Grovavfall 17 6.1.3 Matavfall 18 6.1.4 Latrinavfall 19 6.2 Slam mm 19 6.2.1 Externslam 19 6.2.2 Avloppsslam från reningsverk 20 6.2.3 Fettavskiljarslam 21 6.2.4 Näringsämnen från enskilda avlopp 21 6.3 Farligt avfall 22 6.4 Producentansvarsavfall 24 6.5 Avfall från verksamheter 26 6.5.1 Allmänt 26 6.5.2 Resultat från avfallsenkät 27 6.5.3 Branschvis indelning 28 2 (50)
ra04s 2010-01-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7 Avfallsprognos 29 7.1 Planerade utbyggnader i kommunen som kan påverka avfallshanteringen 29 7.1.1 Norra Torp affärscentra 29 7.1.2 Ny inomhusarenor 29 7.1.3 Ny biogasanläggning 29 7.2 Befolkningsprognos 30 8 Uppföljning av tidigare avfallsplan 30 9 Nedlagda deponier 34 10 Mål och handlingsplan för 2015 36 11 Information och kommunikation 49 12 Uppföljning av avfallsplanen 49 13 Miljöbedömning av avfallsplanen 49 13.1 Allmänt 49 13.2 Behovsbedömning 50 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanställning av uppgifter om avfallsplanen till länsstyrelsen Mål- och Handlingsplan (tabellform) Avfallsstatistik och nyckeltal Uddevalla kommun 3 (50)
Begreppsförklaringar Avfall Brännbart avfall Farligt avfall (FA) Grovavfall Hantering Hushållsavfall Insamling Miljöstation Matavfall Producent Producentansvar Återvinning Återvinnings-, eller Kretsloppscentral (ÅVC) Återvinningsstation (ÅVS) Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Det finns en förteckning över avfallskategorier i avfallsförordningen. Avfall som brinner utan energitillskott efter att förbränningsprocessen startat. Som hushållens farliga avfall räknas farliga kemikalier, olja, bekämpningsmedel, batterier, färgrester etc. samt även elektriskt- och elektroniskt, glödlampor, lysrör, tryckimpregnerat trä etc. Avfall som uppkommer vid normalt boende och som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att lägga i ordinarie sopbehållare. En verksamhet eller en åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Exempel på avfall från hushåll: sopor, köksavfall, latrin, slam från slambrunnar och slamtankar, grovavfall, fett från fettavskiljare, läkemedelsrester och farligt avfall. Avfall från annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll är t ex städsopor avfall från personalmatsalar, storkök och livsmedelsbutiker, toalettavfall mm. Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport. En avlämningsplats för farligt avfall som uppkommer i hushållen, t.ex. kemikalier av olika slag, bekämpningsmedel, spilloljor, färgrester, lösningsmedel, batterier mm. Matrester från hushåll, restauranger, storkök som är komposterbart/rötbart. Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet ger upphov till avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. Skyldighet för producent att se till att det avfall som producenten ger upphov till samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas. Med bortskaffande avses bland annat deponering av avfall i eller på marken. Med återvinning avses bland annat materialåtervinning, energiutvinning, kompostering och annan biologisk behandling. Avlämningsplats för hushållens grovavfall. Platsen är försedd med containrar/behållare för sortering i olika materialslag. En avlämningsplats för hushållens returpapper och förpackningar av glas, plast, metall och kartong som ingår i producentansvaret. 4 (50)
ra04s 2010-01-14 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. I Miljöbalken s femtonde kapitel 11 fastslås att varje kommun ska ha en renhållningsordning som innehåller de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Avfallsplanen ska bl.a. innehålla uppgifter om kommunens planerade åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Föregående avfallsplan för Uddevalla kommun fastställdes av kommunfullmäktige 2004-12-08. Från 2004 har flera ändringar införts i lagstiftningen som reglerar avfallshanteringen. Det gäller bland annat producentansvar som införts för fler typer av avfall. Det har också skett en hel del förändringar lokalt och regionalt som påverkat avfallshanteringen. Denna avfallsplan bygger delvis på föregående avfallsplan och har anpassats till de nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen idag. Förutom att uppfylla lagstiftningens krav så är ambitionen med denna avfallsplan att den ska utgöra ett användbart verktyg i den förändrings- och utvecklingsprocess som pågår och till stora delar är önskvärd inom avfallsområdet. 1.2 Innehåll i en kommunal avfallsplan Denna avfallsplan har utarbetats med stöd av Naturvårdsverkets antagna föreskrift om innehåll i kommunala avfallsplaner (NFS 2006:6). Författningen innehåller även allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan. Enligt författningen ska kommunernas avfallsplaner redovisa en tydlig koppling till nationella och regionala mål på avfallsområdet och innehålla en sammanställning av uppgifter rörande kommunernas avfallshantering som ska lämnas till länsstyrelsen enligt en fastställd mall. Denna redovisning ingår i avfallsplanen som en särskild bilaga (bilaga 1). 2 Lagar och styrmedel En rad lagar och föreskrifter reglerar avfallshanteringen i Sverige. De övergripande reglerna som styr avfallshantering kommer från EU-direktiv. 2.1 EU-direktiv De viktigaste direktiven är de om hantering av avfall, farligt avfall och förbränning. I artikel 4 i direktivet om avfall presenteras en prioriteringsordning för avfallshanteringen. Denna avfallshierarki ger riktlinjer för hur avfall ska hanteras: 1. Förebyggande generellt sträva efter att minska avfallsmängder. 2. Förberedelser för återanvändning (t.ex. källsortering) 3. Materialåtervinning 5 (50)
4. Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning 5. Bortskaffande deponering Syftet med hierarkin är att främja miljön som helhet. Genom avfallshierarkin fastställs en prioriteringsordning för vad som allmän utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Det kan dock bli nödvändigt att avvika från en sådan hierarki i fråga om särskilda avfallsflöden då det är motiverat på grund av bland annat teknisk genomförbarhet, ekonomisk livskraft och miljöskydd. Europaparlamentet och rådet beslutade under hösten 2008 om ett nytt ramdirektiv om avfall. Detta direktiv ersätter de tidigare tre direktiven; ramdirektiv om avfall, direktiv om farligt avfall samt direktivet om spillolja. Reglerna ska finnas i svensk lagstiftning från december 2010. Det nya ramdirektivet innebär flera viktiga förändringar. Dessa får stor betydelse för de svenska avfallsbestämmelserna, eftersom ramdirektivet styr stora delar av femtonde kapitlet i miljöbalken och avfallsförordningen. De största förändringarna är att nya definitioner införs, bland annat blir definitionen på återvinning mer allmän. Det nya ramdirektivet innehåller även en artikel om när avfall upphör att vara avfall (end of waste). Det saknas i nuvarande direktiv. Förändringarna är dock inte så stora att de radikalt kommer att förändra avfallshanteringen i Uddevalla kommun. 2.2 Svensk lagstiftning Grunderna för avfallshantering i Sverige ges i miljöbalken och i ett stort antal förordningar. En rad föreskrifter ifrån Naturvårdsverket ger detaljerna. För en översikt av lagrummet visas i Tabell 1. Tabell 1 De viktigaste lagarna och förordningarna som styr avfallshanteringen Miljöbalk SFS 1998:808 Avfallsförordning SFS 2001:1063 Förordning om avfallsförbränning SFS 2002:1060 Föreskrifter om avfallsförbränning NFS 2002:28 Förordning om deponering av avfall SFS 2001:512 Föreskrifter om deponering NFS 2004:10 Föreskrifter om transport av avfall NFS 2005:3 Förordning om producentansvar för returpapper SFS 1994:1205 Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236 Förordning om bortskaffande av PCB mm SFS 1998:122 Förordning om producentansvar för förpackningar SFS 2006:1273 Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185 Förordning om producentansvar för batterier SFS 2008:834 Förordning om ändring i förordningen (2005:209) om producentansvar för SFS 2008:835 elektriska och elektroniska produkter Förordning om gränsöverskridande transporter av avfall SFS 2007:383 Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall NFS 2004:4 Föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning NFS 2006:6 Utöver lagstiftningen som visas i Tabell 1 finns också Plan- och bygglagen som bl.a. reglerar placering och utformning av avfallsanläggningar. 6 (50)
ra04s 2010-01-14 De senaste förordningarna är förordningen om producentansvar för batterier och förordningen om producentansvar för bilar. Förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier har införts för att uppkomsten av batteriavfall ska minska. Från och med 1 januari 2009 ska samtliga batterier samlas in och återvinnas. I den nya förordningen ställs nya gränsvärden för tungmetallerna bly och kadmium i batterier. Producentansvaret på batterier kommer att innebära en ökad återvinning av metaller, både mer och mindre miljöfarliga. Till följd av denna nytillkomna förordning har vissa ändringar i förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209) gällande batterier i elektriska produkter införts. Förordning om producentansvar för bilar (2007:185) tillkom med syftet att bilar skall tillverkas på ett sådant sätt att uppkomsten av avfall begränsas och att det avfall som uppkommer ska återvinnas. 2.3 Den kommunala renhållningsskyldigheten Enligt Miljöbalkens femtonde kapitel 8 ska kommunen tillse att hushållsavfall i kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Där ska det återvinnas eller bortskaffas på ett sätt som är godtagbart för både människors hälsa och miljö. 2.4 Producentansvar I Miljöbalken femtonde kapitlet 6-7 beskrivs skyldighet för producenter att tillse att det avfall som producenten ger upphov till samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas. Med bortskaffande avses bland annat deponering av avfall i eller på marken. Både i utveckling av produkter och bortskaffande av restprodukter ska hänsyn tas till avfallshierarkin ifrån EU, se avsnitt 2.1. 2.5 Övriga styrmedel De övriga styrmedel som främst tillämpas idag utöver de lagar och förordningar som finns är av administrativ karaktär såsom: Ekonomiska styrmedel Avfallsskatt på avfall som deponeras Förbränningsskatt på hushållsavfall (försvinner i september 2010) Differentierad avfallstaxa. Pant på returförpackningar. Skrotningspremier och avgifter för bilar. Avgifter på en del farligt avfall. Informativa styrmedel Broschyrer Riks- och lokal-tv Videoslingor i affärer 7 (50)
Rådgivning och arbetsplatsbesök Skolinformation Andra styrmedel Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem som underlättar återvinningen. Miljöanpassad offentlig upphandling. Miljöledningssystem som ISO 14001, FR2000 och EMAS eller andra former av styrsystem ger verksamheter en bättre avfallshantering. 8 (50)
ra04s 2010-01-14 3 Framtida krav inom avfallsområdet Det övergripande målet med avfallshanteringen är att främja god hälsa och miljö samt hushållning med resurser. Målen för avfallshanteringen konkretiseras i de nationella miljökvalitetsmålen och innebär dels en strävan att minska avfallsmängden dels minska avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen. De styrmedel som beslutats hittills på EU- och nationell nivå anges nedan med årtal för genomförande: 2010 2013 2015 Nationellt mål att 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska till biologisk återvinning. Nationellt mål att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera ska återvinnas genom biologisk behandling. Skatt på hushållsavfall till förbränning tas bort 1 september. EU s reviderade ramdirektiv för avfall ska vara infört senast 10 december. En ny nationell avfallsplan skall vara klar under hösten 2010. Det övergripande syftet med planen är att miljöpåverkan från avfallshanteringen ska minska och på så sätt uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Planen ska bland annat vara ett underlag och ange inriktningen för den kommunala avfallsplaneringen. Senast den 12 december ska EU s medlemsstater ha upprättat avfallsförebyggande program. Programmen ska antingen ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i andra miljöpolitiska program. Kraven återfinns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall. Nationellt mål att minst 60 av fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Senast år 2015 skall EU s medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper, metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässig och ekonomiskt genomförbart. Kraven återfinns i ramdirektivet för avfall. 9 (50)
2020 EU har satt upp som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020, jämfört med år 1990. Det övergripande målet är 20 procent förnybar energi totalt i EU och minst 10 procent av fordonsbränslena ska ha förnybart ursprung. Ramdirektivet för avfall innebär nya återvinningsmål för medlemsstaterna. Till 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent. 10 (50)
ra04s 2010-01-14 4 Avfallshanteringen i Uddevalla kommun 4.1 Organisation Renhållningsavdelningen ingår sedan 2009 i Uddevalla Kraft AB som i sin tur ingår i Uddevalla Energi AB., Tekniska nämnden i Uddevalla kommun är renhållningsansvarig nämnd. Uddevalla Kraft AB har utföraransvaret för avfallshanteringen i kommunen. Och utför insamling, bortforsling, omhändertagande av hushållsavfall och driver kommunens avfallsanläggningar. Avdelningen ansvarar också för underhåll av nedlagda avfallsupplag. I Figur 4.1 visas ett organisationsschema över ansvarsförhållanden för avfallshanteringen i kommunen. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Teknisk nämnd Tekniskt kontor Uddevalla Kraft utförare av avfallshanteringen Figur 4.1 Organisationsschema för avfallshanteringen i Uddevalla kommun. Uddevalla Energi driver också Lillesjöverket i Uddevalla som togs i drift under hösten 2008. Lillesjö kraftvärmeverk använder avfall som bränsle och producerar el samt värme till fjärrvärmenätet. Renhållningsansvarig nämnd är Tekniska nämnden och Kommunfullmäktige beslutar om avfallsplan, taxor etc. För tillsynen enligt Miljöbalken vad gäller avfallshanteringen på Havskuren och Aröd ÅVC ansvarar Miljö och Stadsbyggnad i Uddevalla kommun. 5 Behandlingsanläggningar för avfall Enligt direktiven när det gäller Avfallsplaner skall de innehålla uppgifter om tillståndsoch anmälningspliktiga anläggningar för återvinning eller bortskaffande av avfall. Särskilt viktiga är sådana anläggningar som bedöms ha stor betydelse för avfallshanteringen i kommunen. I Uddevalla kommun finns två större bemannade återvinningscentraler, Havskurens avfallsanläggning i Uddevalla och Aröds återvinningscentral i Ljungskile. Dessutom finns ett kraftvärmeverk, Lillesjöverket, som nyttjar hushålls- och verksamhetsavfall som bränsle samt Hovhultsverket som nyttjar returträ mm som bränsle. I Vänersborgs kommun finns 11 (50)
Heljestorps avfallsanläggning som tar emot Uddevallas matavfall för rötning, deponiavfall mm. Därutöver finns också en miljöstation vid OKQ8 samt ett antal återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). Inom verkstadsindustrin m.fl. industrier finns interna reningsanläggningar för processvatten som inte redovisas här. Nedan beskrivs anläggningarna vid Havskuren, Aröd, Lillesjö och Heljestorp. 5.1 Havskurens avfallsanläggning På Havskurens avfallsanläggning finns en återvinningscentral för hushåll och företag, en sorteringsanläggning, en komposteringsanläggning samt en deponi. ÅVC:n är nybyggd och togs i drift 2008. Fram till 1976 har hushållsavfall, byggavfall, industriavfall etc. deponerats på Havskurendeponin därefter har större delen transporterats till Heljestorp avfallsanläggning i Vänersborg. Heljestorp (f.d. TRAAB:s regionala avfallsanläggning) ägs nu av Ragn-Sells AB. Deponeringen upphörde helt på Havskuren i december 2008 och sluttäckning av deponin har påbörjats. Lakvattnet från deponin avleds till en lakvattendamm, Rundtjärn, där det luftas och sedimentation kan ske. Vid utloppet från Rundtjärn finns en flödesmätare som registrerar flödet kontinuerligt. Vattnet från Rundtjärn släpps till en anlagd våtmark för ytterligare rening av vattnet. Utloppet från våtmarken sker till Vännerbergsbäcken. Under 2009 mottogs totalt 84 000 ton avfall och konstruktionsmassor. Ca 68 000 ton massor användes för terrassering av deponin. Mellanlagring har skett av 130 ton farligt avfall (för destruktion) samt 12 746 ton övrigt avfall varav återvinningsbart 4 931 ton, brännbart 4 472 ton och träflis 3 343 ton. Vid sorteringsplattan sorterades totalt ca 8 900 ton industriavfall i fraktionerna brännbart, träflis, återvinningsbart, farligt avfall och konstruktionsmassor (deponi). Kompostering har skett av 2 019 ton park- och trädgårdsavfall. Trenden är att mängden osorterat avfall till sorteringsplattan minskar och mängden sorterat till ÅVC ökar. Anläggningen är öppen måndag-fredag kl. 07.00-16.00, torsdag kl.07.00-19.00 samt helgfria lördagar kl.10.00-14.00. Företag och även hushåll måste betala för att lämna verksamhetsavfall på ÅVC:n. Man kan då välja att köpa kuponger kontant på plats eller ett häfte kuponger mot faktura. Vid avlämning av tryckimpregnerat virke tas en avgift ut från företag och hushåll. 5.2 Aröds ÅVC På Aröds ÅVC kan hushållen lämna alla typer av grovavfall samt farligt avfall. Under 2009 mottogs 88 ton grovsopor, 35 ton målat trä, 1,4 ton omålat trä, 144 ton parkavfall, 339 ton brännbar avfall och 64 ton tryckimpregnerat trä. Dessa avfallsslag transporterades till Havskuren för sortering/omlastning. Dessutom mottogs 30 ton elektro- 12 (50)
ra04s 2010-01-14 nikskrot, 120 ton skrot och 32 ton farligt avfall. Elektronikskrot hämtas av Elkretsens entreprenör m.fl. efter avrop. Övrigt avfall hämtas av beställaren anlitad transportör. Anläggningen är öppen måndag och torsdag kl. 13.00-19.00 samt jämna helgfria lördagar kl. 10.00-15.00. Även på Aröds ÅVC gäller betalning för avlämning av verksamhetsavfall och tryckimpregnerat virke. 5.3 Lillesjöverket Lillesjöverket togs i drift under hösten 2008. Kraftvärmeverket byggdes för att komplettera fjärrvärmeverket på Hovhult som är gammalt. Hovhultsverket kommer att vara kvar i drift under överskådlig tid och kommer tillsammans med Lillesjöverket täcka det fjärrvärmebehov som finns i kommunen. Vid Hovhultsverket används returträ, Biomal 1, biobränslen etc. som bränsle. Tillståndsbeslutet från 2005 medger att Lillesjöverket kan ta emot upp till 98 000 ton brännbart hushålls- och industriavfall per år. En ansökan om ändring av tillståndet lämnades in som yrkade på en höjning till 130 000 ton per år. Ansökan avslogs med anledning av att inkommande avfallsmängder minskat på grund av konjunkturnedgången. Vid en förbränning på 90 000-100 000 ton avfall per år uppgår fjärrvärmeproduktionen till 200 000 MWh vilket motsvarar uppvärmningsbehovet för ungefär 10 000 villor. Elproduktionen på Lillesjöverket kan ge upp till 60 000 MWh per år. Maximalt producerad effekt är 10 MW. En normal villafamilj förbrukar 5-6 MWh el till hushållet vilket innebär att Lillesjöverket levererar el till ca 10 000 villor. Slaggen, som blir kvar efter förbränningen, ca 15 000 ton per år, återanvänds för närvarande som konstruktionsmassor på Havskurendeponin efter att ha siktats och mellanlagrats. Avskiljd flygaska är klassad som farligt avfall och transporteras till Langöya i Norge för behandling användning som utfyllnadmassor i ett kalkstensbrott. Mängden uppgår till ca 2 355 ton per år. 5.4 Heljestorps avfallsanläggning Heljestorps avfallsanläggning ligger i Vänersborgs kommun och ägs av RagnSells AB. Anläggningen anlades 1972 av Vänersborgs kommun. Verksamheten vid avfallsanläggningen omfattar en rötningsanläggning för matavfall och annat lättnedbrybart organiskt avfall, deponi, sortering, omlastning och mellanlagring av restavfall från hushåll och verksamheter, mellanlagring av farligt avfall mm. En anläggning för optisk sortering av hushållsavfall som lämnas i olikfärgade påsar finns också. På anläggningen behandlas också förorenad jord. Varje år behandlas cirka 250 000 ton avfall. I rötningsanläggningen produceras biogas som används som fordonsbränsle. Den rest som erhålls från rötningen kallas biogödsel och används i jordbruket. Rötningsanläggningen tar hand om 185 000 personers hushållsavfall, och producerar 150 000 normalkubikmeter gas per månad. Det motsvarar 112 000 liter bensin. 1 Mald massa av döda djur 13 (50)
Optisk sortering Från Uddevalla kommun sorteras optiskt ca 10 000 ton hushållsavfall per år varav 75% är brännbart och 25% rötbart. Den brännbara fraktionen transporteras till Lillesjö avfallsvärmeverk och den rötbara fraktionen behandlas i rötningsanläggningen, se Figur 5.1. Heljestorps avfallsanläggning Insamlat hushållsavfall i Uddevalla kommun: Rötning ca 2500 ton/år Grön påse matavfall/ Övrig påse brännbart avfall ca 10 000 ton per år Till Heljestorp Till Lillesjöverket Brännbart ca 7500 ton/år Från Havskuren och Aröds ÅVC Deponirest ca 500 ton per år Olika deponier Figur 5.1 Hushållsavfallsströmmen i Uddevalla kommun 14 (50)
ra04s 2010-01-14 6 Nu-lägesbeskrivning och problemanalys 6.1 Hushållsavfall Hushållsavfallet har under denna rubrik redovisats enligt den indelning som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 206:6. I avfallsplanen används befolkningsuppgifter, avfallsmängder etc. från 2008 som jämförelseår i planeringen. De årliga befolknings- och avfallsmängderna fr.o.m. 2008 redovisas i bilaga 3. Antalet hushåll i en och tvåfamiljshus uppgick till 10 935 och antalet hushåll i flerbostadshus 13 791 dvs. totalt 24 726 hushåll 2 i kommunen under 2008. Antalet hushåll i fritidshus uppgick till 2 800. Antalet kommuninnevånare uppgick till 51 186 i slutet av 2008. 6.1.1 Kärl och säckavfall Uddevalla kommun har sedan våren 2000 haft utökad källsortering tillsammans med kommunerna Vänersborg, Trollhättan, Mellerud och Färgelanda. Källsorteringen innebär att hushållen skall sortera i en komposterbar/rötbar fraktion dvs. matavfall samt i en brännbar fraktion. Avfallsfraktionerna läggs i olikfärgade påsar, grönt för matavfall och röd eller annan färg för brännbart, som sedan läggs i samma kärl. En förändring till tvåkärlsystem planeras att införas under planperioden. Matavfallsfraktionen går f.n. till rötningsanläggningen i Heljestorp för utvinning av biogas och den brännbara fraktionen går till Lillesjö avfallsvärmeverk i Uddevalla. De gröna påsarna utgör ca 25 vikts-% av den totala mängden kärl- och säckavfall. Insamlade avfallsmängder visas i Tabell 2. Tabell 2 Insamlade hushållsavfallsmängder 2008 i Uddevalla kommun (Källa Avfallweb Uddevalla) Kärl- och säckavfall ton Kg per person och år År 2008 2008 Insamlad mängd totalt 10 487 205 varav : Förbränning med energiutvinning (röda påsar) Biologisk behandling (gröna påsar och storkök m.fl.)) 7865 154 2622 51 2 Källa Uppgift från Avfallweb. 15 (50)
Plockanalyser Plockanalys av inkommande avfall till sorteringsanläggningen på Heljestorp har hittills skett en gång per år. Fr.o.m. 2009 ska plockanalys ske två gånger per år. Plockanalysen syftar till att se hur stor andel i varje påse som är rätt sorterat respektive felsorterat. Uttaget av påsar för analys har hittills skett slumpvis och eftersom avfallet kommer från fem kommuner speglar resultaten förhållandet i samtliga kommuner som levererar avfall till anläggningen. Hur sorteringen lyckas i just Uddevalla kommun har inte undersökts. Resultaten från plockanalyserna 2007, 2008 och 2009 visas i Tabell 3. Tabell 3. Plockanalys av inkommande gröna och röda soppåsar till Heljestorp Stickprov (påsar) är ej proportionellt uttagna. (Ragn-Sells Heljestorp) 2007 (2 tillfällen) 2008 2009 Summa 2007-2009 Andel Grön påse kg kg kg kg % Rättsorterat (rötning) 346 122,3 158,4 626,7 86,4% Prod.ansv ej brännbart 2,2 0,7 3,1 6,0 0,8% Producentansvarsmaterial 15,5 25,4 17,1 58,0 8,0% Övrigt 24,6 2,7 6,2 33,5 4,6% Totalt 389,2 151 184,8 725 Röd påse kg kg kg Rättsorterat (förbränning) 118,4 48,5 59,6 226,5 59,9% Producentansvarsmaterial 32 25,4 19,1 76,5 20,2% Biologiskt lättnedbrytbart 26,5 19,7 17,3 63,5 16,8% Prod.ansv ej brännbart 6,2 2,9 1,3 10,4 2,8% Övrigt 0,8 0,8 0,2* 1,6 0,4% Totalt 183,1 97,5 97,5 378 * mängd farligt avfall i soppåsen Resultaten från plockanalyserna för perioden 2007 t.o.m. 2009 visar att i de gröna påsarna för matavfall var 86 % rättsorterat, i de röda påsarna för brännbart avfall 60 %. Av plockanalysen kan man se att det är framförallt påsarna för brännbart som innehåller en stor andel förpackningar och tidningar (producentansvarsmaterial), 20% samt biologiskt lättnedbrytbart material, 17%. Det finns således potential att förbättra utsorteringen av producentansvarsmaterial och matavfall. Även i de gröna påsarna finns en liten potential att sortera ut mer producentansvarsmaterial. Vid plockanalysen som genomfördes under våren 2009 undersöktes speciellt innehållet av farligt avfall i påsarna. Mängden farligt avfall befanns vara mindre än 0,2%. Problemanalys Konsekvensen av att en stor del producentansvarsmaterialet hamnar bland brännbart och rötbart material är att kommunens kostnad för behandlingen blir onödigt hög eftersom materialbolagen får ersättning för omhändertagandet när konsumenten köper den förpackade varan. Kommuninnevånarna får därmed betala två gånger för behandlingen/ återvinningen av förpackningarna, dels vid köpet av varan och dels via avfallstaxan för omhändertagandet av hushållsavfallet. 16 (50)
ra04s 2010-01-14 Avfallsförbränning är ett effektivt och miljömässigt säkert sätt att utvinna energin ur avfallet enligt Avfall Sverige. Enligt Naturvårdsverket gäller det dock brännbart avfall som inte kan materialåtervinnas. Andelen rättsorterat avfall i de gröna påsarna är över 86% vilket är mycket bra. I plockanalysen av röda påsar kan man se att potential finns att få ut mer matavfall till rötning och mer förpackningar till återvinning. Vid kommande upphandlingar av avfallsbehandlingen ska plockanalyser ingå som utförs enligt nationell standard, se bilaga 3. 6.1.2 Grovavfall I kategorin grovavfall ingår flera typer av avfall. Grovavfall är avfall som uppkommer i hushållet men som är för skrymmande för att kunna läggas i det vanliga sopkärlet. Det kan vara t.ex. möbler, trädgårdsavfall, skrot. Grovavfallet lämnas av hushållen på kommunens två ÅVC. I Tabell 4 anges total mängd samt behandlingsmetod under 2008. I definitionen av grovavfall nedan ingår ej farligt avfall. Tabell 4. Mängden insamlat grovavfall ifrån hushållen vid ÅVC Aröd och Havskuren under 2008, samt behandlingsmetod (Uppgift från Avfall web, Uddevalla) Grovavfall* ton Kg per person och år År 2008 2008 Insamlad mängd (ton)* 6581 129 Behandlingsmetod Förbränning med energiutvinning 2177 43 Biologisk behandling 2165 42 Materialåtervinning Deponi 1318 26 921 18 *I grovavfall ingår: trädgårdsavfall, skrot, trä och grönflis, brännbart, wellpapp, icke återvinningsbart, däck, övrigt Abonnemangsavgiften för hushåll täcker enbart hantering och behandling av hushållsavfall. Allt annat avfall som lämnas vid ÅVC skall hushållen betala för. Uddevalla Energi har definierat vad som kan lämnas på ÅVC och som ej behöver betalas extra för; det är i princip allt farligt avfall, löst bohag, och producentansvarsmaterial. Utrivna kök, badrum, element, takpannor, rivningsvirke etc. ska hushållen betala extra för. Problemanalys 86% av allt grovavfall som lämnas på ÅVC går till återvinning. 14% gick till deponi under 2008. Fr.o.m. 2009 deponeras inget på Havskuren utan deponiresten sorteras ytterligare och en brännbar fraktion samt konstruktionsmaterial kan sorteras ut. 17 (50)
Vid toppar i besöksfrekvensen (inför storhelger etc.) blir sorteringen sämre eftersom personalen inte hinner med att kontrollera överallt. Detta skulle kunna avhjälpas med ökad bemanning under lördagar och inför storhelger. 6.1.3 Matavfall I hushållens kärlavfall lämnas en separat fraktion med matavfall. F.n. ska detta avfall läggas i en grön påse. Restauranger, storkök och liknande har separat hämtning av matavfall. Matavfallet läggs då i kärl som töms vid särskilda hämtningsturer. Hemkompostering sker i 643 hushåll i en- och tvåfamiljshus. Det finns inga matavfallskvarnar installerade i lägenheter i kommunen f.n. Allt matavfall transporteras f.n. till Ragn-Sells rötningsanläggning i Heljestorp där det rötas med utvinning av biogas. I Tabell 5 visas aktuella matavfallsmängder i kommunen. Tabell 5. Mängden matavfall i kommunen samt behandlingsmetod och behandlingsanläggning (Källa: Avfallweb Uddevalla o Ragn-Sells). Matavfall ton Kg per person och år År 2008 2008 Total mängd 3774 74 varav Insamlade gröna påsar Insamlat från storkök, restauranger Hemkompost Behandlingsmetod Biologisk behandling (rötning) Biologisk behandling (hemkompostering) 2 622 602 550 3224 550 Problemanalys I genomsnitt ger varje svensk upphov till 99 kg komposterbart hushållsavfall per år 3. Omräknat för Uddevalla kommun blir det ungefär 5 070 ton per år. Insamlad mängd matavfall samt hemkompostering uppgår till 3774 ton per år. Återvinningsgraden av matavfall i Uddevalla kan då beräknas till 74,4 % för 2008. Det nationella miljömålet för närvarande (2008) är att 35% av matavfallet från restauranger, storkök och hushåll skall behandlas biologiskt. Uddevalla kommun når således redan upp till målsättningen med råge. Subventionen av avfallstaxan, om man hemkomposterar, har tagits bort. Anledningen är att kommunen vill ha in matavfallet (gröna påsar) till rötningsanläggningen istället. Antalet hemkomposter har därmed minskat något. 3 RVF rapport 2005:05 18 (50)
ra04s 2010-01-14 6.1.4 Latrinavfall Mängden latrinavfall som samlas in i kommunen visas i Tabell 6. Latrinet som samlas in i engångskärl deponeras f.n. med dispens på Heljestorps avfallsanläggning. Tabell 6. Mängden insamlat latrinavfall samt behandlingsmetod (Källa: Avfall web Uddevalla) Latrin ton År 2008 Insamlad mängd 30 Behandlingsmetod Deponi 30 Problemanalys Målsättningen är att hanteringen av latrin ska upphöra. Latrinhämtning är en besvärlig hantering med tanke på arbetsmiljö och hygienfrågor liksom vad gäller behandling. På sikt är det önskvärt att lokal hantering sker i enskilda avloppslösningar eller genom anslutning till kommunalt VA. 6.2 Slam mm 6.2.1 Externslam Slam ifrån hushåll, dvs. avloppsslam från trekammarbrunnar och slutna tankar s.k. externslam lämnas vid avloppsreningsverket Skansverket. Även slam från mindre avloppsreningsverk samt pumpstationer töms vid Skansverkets avloppsreningsverk och behandlas med övrigt avloppsslam. I Tabell 7 anges mängden slam som insamlats under 2008. Slammet har en mycket hög vattenhalt därav de stora volymerna. Tabell 7 Mängd insamlat externslam i Uddevalla kommun (Källa VA-avd. Uddevalla) Externslam Ton (m 3 ) År 2008 Insamlad mängd totalt 17 337 varav Slam från hushåll Slam från mindre AVR och pumpstationer Behandlingsmetod Rening i avloppsreningsverk 16 617 720 17 337 19 (50)
Problemanalys Externslammet som samlas in från hushållen lämnas idag på Skansverkets avloppsreningsverk i Uddevalla. Tidigare lämnades slammet vid de små avloppsreningsverken ute i kommunen. Centraliseringen har inneburit längre transporter och därmed större bränsleförbrukning, större utsläpp av luftföroreningar och högre kostnad för hanteringen. Idag klarar inte Ljungskile reningsverk att behandla avloppsslammet utan det måste transporteras per bil till Skansverkets avloppsreningsverk i Uddevalla. Denna transport kommer att upphöra när planerad överföringsledning för avloppsvatten är klar. 6.2.2 Avloppsslam från reningsverk Kommunen har fyra avloppsreningsverk; Skansverket, Ljungskile, Fagerhult och Kyrkbyn. Slammet från Fagerhult och Kyrkbyn hämtas med slamsugare och töms i Skansverket. Slammet från Skansverket rötas och centrifugeras till en TS-halt på 28%. Rötgasproduktionen var 549 203 Nm 3 under 2008. Ca 5 000 Nm 3 facklas bort och resten går till uppvärmning av reningsverket och leverans till fjärrvärmenätet. Rötslammet transporteras därefter till Havskurens avfallsanläggning för att nyttjas vid sluttäckning av deponin. En uppgraderingsanläggning för biogasen planeras att byggas för att framställa fordonsgas. På något längre sikt planeras en stor central anläggning i Uddevalla för bl.a. biogasframställning se avsnitt 7.1.3. Slammet från Ljungskile transporteras till Skansverket tills dess överföringsledningen är klar under 2011.. Rens från Skansverket tvättas, rivs och pressas till en TS-halt på 40%. Renset transporterades tidigare till Renova i Göteborg för förbränning men går nu istället till Lillesjöverket. Rens från Ljungskile går till Heljestorp för deponering. Sand från Skansverkets reningsverk tvättas och avvattnas och används därefter på Havskurendeponin som sluttäckningsmassor. I Tabell 8 visas slammängder mm samt användning av slammet. Tabell 8 Slam mm från reningsverken i Uddevalla kommun (källa. VA-avd Uddevalla) Reningsverk Slam ton Rens ton Sand ton 2008 Skansverket 3145 52 5 Ljungskile 238 23 0 Fagerhult 0 4 0 Kyrkbyn 0 1 0 summa 3383 80 5 Användning Sluttäckning deponi 3383 5 Förbränning 80 Växtnäring på åkermark 0 20 (50)
ra04s 2010-01-14 Problemanalys Inget avloppsslam är certifierat och inget går heller idag ut som växtnäring på åkermark. Den certifiering som tidigare fanns har inte underhållits eftersom inget slam ändå har kunnat avyttras till åkermark. Frågan är vad ska man göra med slammet i framtiden när Havskurendeponin är sluttäckt? Frågan är också vem har huvudansvaret för att få ut slammet på jordbruket, VA eller Renhållningen? 6.2.3 Fettavskiljarslam Kommunen är skyldig att ta hand om slam från fettavskiljare eftersom detta karakteriseras som hushållsavfall. Slam från fettavskiljare hämtas av slamentreprenör efter avrop från den som nyttjar anläggningen. Slam som samlas in av Uddevalla Energi lämnas i Skansverkets avloppsreningsverk. Övriga slamentreprenörer lämnar fettavskiljarslammet i rötningsanläggningen i Heljestorp. Årligen hämtas ca 150 m 3 slam av Uddevalla Energi som lämnas i avloppsreningsverket i Uddevalla. Hur mycket fettavskiljarslam som hämtas av andra aktörer är ej känt. Problemanalys Det är problem med igensättning i avloppsledningar i vissa områden på grund av fett i avloppsvattnet. Uddevalla kommun har därför bildat en arbetsgrupp för att inventera behovet av fettavskiljare, se över hämtningsrutiner, sammanställa informationsbroschyrer mm. Den inventering som skett av fettavskiljare ute hos verksamheter som hanterar livsmedel visade att många verksamheter inte har en fettavskiljare och de som har en tömmer den för sällan. Alla verksamheter av en viss storlek som hanterar livsmedel måste ha en fettavskiljare enligt VA-föreskrifterna. Enligt renhållningsföreskrifterna skall tömning ske minst varannan månad. Miljö och stadsbyggnadsnämnden äger rätt med stöd av Miljöbalken att i det enskilda fallet fastställa tömningsfrekvens med hänsyn till belastningen i förhållande till avskiljarens volym. Efter tömning är det viktigt att fettavskiljarna fylls med vatten för att fungera. Det är inte alla slamentreprenörer som gör detta. Informationsbroschyrer om problemen med fett i avloppet har gått ut till alla hushåll och verksamheter som hanterar livsmedel. Information och liten film finns också på kommunens hemsida. Enligt VA-avdelningen bör egentligen allt fettavskiljarslam gå till rötning eftersom det är problem med mottagning av slammet i reningsverket. Kravet på leverans till Heljestorp är att slambilarna skall vara rena från andra föroreningar är fettavskiljarslam vilket inte Uddevalla Kraft klarar. Uddevalla Kraft kör även externslam mm i sina slambilar och har inte möjlighet att tvätta ur tankarna inför hämtning av fettavskiljarslam. 6.2.4 Näringsämnen från enskilda avlopp Kommunen har som ambition att införa ett system för kretsloppsmöjlighet för enskilda, små avloppssystem under 2011. En väg till kretslopp är att sortera ut urin ur avloppsvatt- 21 (50)
net och istället återföra till jordbruket som näring. Urin uppstår då som en ny hushållsavfallsfraktion från 2011. Man kan uppskatta volymen urin som i så fall skulle behöva tas omhand. Mängden urinblandning som uppstår beror bland annat på vilken typ av spolande toalett som används, hur mycket toaletten används och hur mycket som sorteras rätt. Ungefär uppstår 2 liter urinblandning per boende och dag vilket ger ungefär 2 m 3 per hushåll och år. I Uddevalla kan man uppskatta att ca 10-20 hushåll per år installerar urinsortering vilket ger ca 20-40 m 3 urin som fördubblas varje år från 2011. Problemanalys Kretsloppsalternativ är ännu inte infört och en hel del frågetecken återstår. Urinsortering är bara ett av alternativen, ett annat alternativ är extremt snålspolande toaletter där hela fraktionen toalettavfall tas omhand. Det är heller inte löst hur man i så fall skulle lösa transport och lagring av urin och återföringen till jordbruksmark. Miljöbalken anger ett tydligt krav på kretsloppsanpassning. Det är kommunen som är ansvarig för omhändertagandet av hushållsavfall som också är ansvarig för att få till ett kretslopp av toalettavfallet. 6.3 Farligt avfall Kommunen har skyldighet att ta hand om det farliga avfallet som uppstår i hushållen. I definitionen farligt avfall ingår förutom farliga kemikalier, spillolja, batterier etc. även elektriskt och elektroniskt avfall (el-avfall), asbest och tryckimpregnerat avfall. Lysrör och andra typer av lampor ingår i ei-avfallet. El-avfall ingår i producentansvaret liksom bilbatterier och fr.o.m. 1 januari 2009, även småbatterier. Hushållen kan lämna det farliga avfallet på återvinningscentralerna eller på någon av miljöstationerna i kommunen. El-avfall kan endast lämnas in på återvinningscentralerna. I Tabell 9 redovisas mängden farligt avfall fördelat på vanligt farligt avfall, tryckimpregnerat trä och el- avfall för 2008. Kemikalier, spillolja etc. hämtas på miljöstationerna och på återvinningscentralerna av en entreprenör och körs till ett mellanlager. El-avfall hämtas av El-kretsens entreprenör och körs till anläggningar för återvinning av metall mm. Tryckimpregnerat trä transporteras till destruktionsanläggning (förbränning) och asbest deponeras. Bilbatterier hämtas av entreprenör för vidare transport till återvinning. 22 (50)
ra04s 2010-01-14 Tabell 9. Mängden Farligt avfall, exkl elektronikskrot, som har samlats in under 2008 (Källa Ragn-Sells, Stena recycling). Farligt avfall ton Kg per person och år 2008 2008 Totalt insamlad mängd 1165 22,8 varav Farligt avfall; kemikalier etc. 148 2,9 Tryckimpregnerat trä 317 6,2 delsumma 465 9,1 Elektriskt och elektroniskt avfall 700 13,7 Småbatterier Mängden småbatterier som har samlats in i kommunen under 2008 visas i Tabell 10. Småbatterier ingår även i mängduppgifterna som anges under farligt avfall i Tabell 9. Från och med 1 januari 2009 omfattas även småbatterier av producentansvaret. Tabell 10. Mängd småbatterier som samlats in under 2008 (källa: Ragn-Sells/Stena recycling). Småbatterier ton Kg per person och år År 2008 2008 Insamlad mängd 13,8 0,3 varav Knappcellsbatterier och kvicksilveroxidbatterier Slutna nickelkadmiumbatterier Blybatterier <3 kg Övriga småbatterier 0,11 0,95 0,56 12,22 I den nya förordningen för producentansvar för batterier (2008:834) har mål för insamling av småbatterier satts upp. Målet är att 75 % av det totala antalet sålda batterier (som inte är bil- eller industribatterier) ska samlas in. Småbatterier liksom bilbatterier (blybatterier) som innehåller metaller går till upparbetningsanläggningar där bly, nickel, kadmium och litium återvinns. Kvicksilver utvinns 23 (50)
men mellanlagras i avvaktan på slutförvaring 4. Brunstensbatterier ska också återvinnas enligt beslut fr.o.m. 1 januari 2009. Troligtvis deponeras dock det mesta än så länge. Problemanalys Syftet med separat insamling av farligt avfall är minska risken att denna typ av avfall hamnar i hushållsavfallsfraktionen, i naturen eller i avloppet. Det är därför positivt om insamlad mängd ökar år från år. Insamlingsgraden av farligt avfall (enligt Tabell 9) i Uddevalla är mycket bra, 9,1 kg per invånare och år, att jämföra med riket där motsvarande nyckeltal är 7,4 kg per invånare och år 5. Vad gäller småbatterier var riksgenomsnittet 0,2 kg per invånare att jämföra med Uddevallas 0,3 kg per invånare. För riket som helhet är trenden att insamlingen av tryckimpregnerat trä ökar starkt men att insamlingen av övrigt farligt avfall minskar. I Uddevalla utgjorde impregnerat trä ca 70% av det farliga avfallet (exkl. elavfall) under 2008. Kommunens kostnad för att ta hand tryckimpregnerat trä är mycket hög och Uddevalla Energi har därför bestämt att ta ut en extra avgift för besökare som lämnar mycket tryckimpregnerat trä på ÅVC:n. 6.4 Producentansvarsavfall Kommunen ansvarar ej för avfall som ingår i det s.k. producentansvaret. Kommunen kan dock påverka producenternas insamlingssystem genom den tillsyn som bedrivs av Miljöoch stadsbyggnadskontoret samt genom samrådsmöten som ska hållas minst en gång per år. Producentansvar enligt lag finns f.n. (2009) för följande avfallsslag Tidningar Förpackningar av papper, glas, plast, metall, trä Däck Batterier Bilar Elektriskt och elektroniskt avfall Småbatterier (1 jan 2009) Producentansvaret innebär att insamling och vidare hantering och återvinning av de olika avfallsslagen sker via FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) som företräder de producentägda materialbolagen Plastkretsen, Metallkretsen, Returkartong och Pressretur. Dessutom finns Svensk Glas-Återvinning genom ett avtalat samarbete. El-avfall och batterier hanteras av El-kretsen. Svensk Däckåtervinning tar hand om uttjänta bildäck och producentbolaget Refero återvinner skrotbilar. Renhållningen har ingen uppgift över antalet skrotbilar som tas om hand per år. Möjligtvis har parkeringskontoret (tekniska kontoret) dessa uppgifter. Däck med och utan fälg kan lämnas på ÅVC. Det finns också ett frivilligt producentansvar vad gäller kontorspapper och lantbruksplast. 4 Källa: Batteriinsamlingens hemsida 5 Statistik från Avfall Sverige 2008 24 (50)