UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014

HÖSTEN 2014 1 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 Tankesmedja 7: Miljöavtal och icke produktiva investeringar MILJÖAVTAL GENBANKSAVTAL ICKE-PRODUKTIVA INVESTERINGAR

HÖSTEN 2014 2 Innehållsförteckning 1. MILJÖAVTAL... 4 1.2 Allmänt om miljöavtalen... 4 1.3 Ansökan om avtal... 5 1.4 Planens innehåll (gäller inte lantraser)... 5 1.5 Handläggning av avtalsansökan... 7 1.6 Minskning av avtalsarealen... 7 1.7 Ökning av avtalsarealen... 7 1.8 Byte av miljöavtal... 8 1.9 Ändring av miljöavtal... 8 1.10 Överföring av miljöavtal... 8 1.11 Betalning och ersättningsnivåer... 9 2. AVTAL OM SKÖTSEL AV VÅTMARK... 10 2.1 Objekt som avtalet kan omfatta... 10 2.2 Skötsel av avtalsarealen... 11 3. AVTAL OM SKÖTSEL AV JORDBRUKSNATURENS BIOLOGISKA MÅNGFALD OCH LANDSKAPET... 12 3.1 Områden som avtalet kan omfatta... 12 3.2 Områden som avtalet inte kan omfatta... 13 3.3 Skötsel av avtalsarealen... 14 3.3.1 Skötselåtgärder för vårdbiotoper och naturbeten... 14 3.3.2 Vård av kulturarvet... 15 3.3.3 Kantzoner och åkerholmar... 15 4. AVTAL OM ÅKRAR FÖR TRANOR, GÄSS OCH SVANAR... 15 4.1 Områden som avtalet kan omfatta... 16 4.2 Anläggning av ett område som avtalet omfattar... 16 4.3 Skötsel av avtalsområdet... 17 5. AVTAL OM UPPFÖDNING AV LANTRASER... 17

HÖSTEN 2014 3 5.1 Djur som avtalet kan omfatta... 18 5.2 Avtalsvillkor... 19 6. ODLING AV URSPRUNGSVÄXTER... 19 (BEVARANDE AV JORDBRUKETS GENRESURSER)... 19 6.1 Avtalsvillkor... 20 6.2 Överföring och ändring av avtal om genresurser... 20 7. MÖJLIGHETERNA ATT ÄNDRA AVTAL OM MILJÖSPECIALSTÖD NÄR PROGRAMPERIODEN BYTS... 21 8. ERSÄTTNING FÖR ICKE-PRODUKTIVA INVESTERINGAR... 21 8.1 Våtmarksinvesteringar... 21 8.1.2 Områden som avtalet kan omfatta... 22 8.1.3 Våtmarksprojektets areal... 23 8.1.4 Anläggning av våtmark och översvämningsområde... 23 8.1.5 Förbättring av fårornas naturtillstånd... 24 8.1.6 Ersättningsgilla kostnader och inkomstbortfall... 24 8.1.7 Urvalskriterier i samband med åtgärden våtmarksinvestering... 25 8.1.8 Ersättningsnivåer... 26 8.2 Inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten... 26 8.2.1 Beviljande av ersättning för inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten... 27 8.2.2 Åtgärder för iståndsättning av vårdbiotoper och naturbeten... 27 8.2.3 Kostnaderna för inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten... 27 1) hyra för det område som är föremål för projektet,... 28 2) mervärdesskatt som inte kvarstår som en slutlig utgift för sökanden,... 28 3) kostnader som uppkommit innan projektet inletts, med undantag av kostnader i anslutning till planeringen av projektet,... 28 4) anskaffning av maskiner eller anordningar,... 28 5) transporter som sökanden utfört,... 28 6) beviljande av myndighetstillstånd som krävs för genomförande av investeringen.... 28 8.2.4 Urvalskriterier i samband med åtgärden inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten... 28 8.3 Allmänt om de icke-produktiva investeringarna... 30 8.3.1 Ersättningens maximibelopp... 31 8.3.2 Beviljande av ersättning i form av engångsersättning... 31 8.3.3 Ändring av en påbörjad investering... 32 8.3.4 Utbetalning av ersättning... 32 KÄLLOR:... 32

HÖSTEN 2014 4 1. MILJÖAVTAL Skötsel av våtmarker Skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet Åkrar för tranor, gäss och svanar Uppfödning av lantraser 1.2 Allmänt om miljöavtalen Ersättningstagaren är en aktiv jordbrukare, en registrerad förening eller en vattenrättslig sammanslutning (avtal om skötsel av våtmark). Ingåendet av miljöavtal förutsätter inte att en förbindelse om miljöersättning för jordbruket är i kraft. Kraven enligt tvärvillkoren, dvs. den s.k. basnivån: I enlighet med kraven i tvärvillkoren ska landskapselementen bevaras och tillståndsförfaranden för användning av bevattningsvatten iakttas, om tillstånd krävs. Längs vattendrag och utfallsdiken ska man lämna 1 meter breda åkerrenar i enlighet med vad som krävs i tvärvillkoren. Åkermarken ska skötas i enlighet med tvärvillkorens krav på god jordbrukarsed när det gäller bearbetning, sådd, gödsling och växtskydd. Avsikten ska vara att producera en marknadsduglig skörd. Om ingen skördeproducerande gröda odlas, ska åkermarken bevaras i gott kulturtillstånd i enlighet med tvärvillkoren. Flyghavre ska hindras från att sprida sig. Vid gödsling ska de skyddsremsor som anges i nitratförordningen iakttas. Grundvattnet ska skyddas mot förorening som farliga ämnen orsakar. På Natura 2000-områden ska man iaktta de planer för skötsel och användning som har gjorts upp för dem. De allmänna bestämmelserna om fredning av arter ska iakttas. Jordbruksmarken ska bevaras i enlighet med EU:s förordning om direktstöd (förordning (EU) nr 1307/2013).

HÖSTEN 2014 5 Avtalet är 5-årigt. Miljöavtalen handläggs vid NTM-centralerna 1.3 Ansökan om avtal Ansökningsblanketten och vid behov en plan lämnas in till NTM-centralen senast 30.4, i samband med den samlade stödansökan. Den minsta skiftesstorlek för vilken ersättning kan betalas är 0,05 ha. Avtalsarealen ska vara åtminstone 0,3 ha för att avtal ska kunna ingås. När det gäller avtal om skötsel av våtmark betraktas som avtalsareal dock inte ett område där man vill att gårdsstödsegenskapen ska förbli åker eller permanent betesmark. Sådan areal inräknas emellertid i minimiarealen. I ansökan om miljöavtal ska man uppge de basskiften som avtalet omfattar. Av avtalsareal som inte utgör åker bildar man ett nytt basskifte, om inte arealen redan tidigare har anmälts som ett separat basskifte. Avtal om uppfödning av lantraser kan ingås i fråga om får och getter, åtminstone 5 djur över 1 år, 0,9 djurenheter, nötkreatur, åtminstone 1 2 djur beroende på om nötkreaturets ålder är 1 år eller 2 år, 1,0 djurenheter hästar, åtminstone 2 hästar, 2,0 djurenheter hönor av lantras, åtminstone 20 djur 1.4 Planens innehåll (gäller inte lantraser) Den plan som hör ihop med miljöavtalet är en obligatorisk bilaga som ger upphov till förseningsdagar. Om planen saknas minskas det stöd som betalas ut under ansökningsåret. Minskningen står i proportion till antalet förseningsdagar. Planen ska innehålla följande uppgifter och handlingar: 1) en uppskattning av projektets inverkan på miljön eller landskapet, 2) en allmän beskrivning av det planerade projektet samt målen för projektet, 3) en karta över planområdet där sökanden ska märka ut de basskiften som ansökan gäller, a) om de basskiften för vilka avtal söks är befintliga basskiften ska digitaliserade basskifteskartor användas som karta över planområdet (sådana får man vid behov av kommunen eller NTM-centralen eller via Vipu), b) om det är fråga om ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet ska planen innehålla en lägeskarta (en kopia av grundkartan eller liknande där det exakta läget har angetts), en plankarta,

HÖSTEN 2014 6 Det är bra att vara noga när avtalsområdet märks ut på kartan. Ett felaktigt angivet avtalsområde ger upphov till arealfel vid stödövervakningen. När kontroller görs kan det vara svårt att verifiera skiftesgränserna, om det i terrängen inte finns tydliga gränser som man kan se. Arealfelen kan minskas genom att ersättningstagaren märker ut avtalsområdena i terrängen på ett bestående sätt eller genom att områdenas areal mäts med GPS innan avtalet ingås. 4) specificerade anläggnings-, skötsel- och andra åtgärder skiftesvis för vart och ett avtalsår och tidtabellen för genomförande av dem årsvis samt en redogörelse för hur åtgärderna främjar uppnåendet av de mål som ställts upp för avtalet. Kvaliteten på de åtgärder som införlivas med ett miljöavtal ska överstiga kravet på bevarande av jordbruksmark (öppethållande). Det är bra att redan i planen föra fram det här och motivera hur det sker. På varje skifte som avtalet omfattar ska åtgärderna inledas det första avtalsåret, om den godkända planen inte förutsätter något annat. Ett miljöavtal kan inte heller innehålla åtgärder för vars genomförande antingen EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem redan betalas, och inte heller åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning. 5) om det är fråga om ett avtal om åkrar för tranor, gäss och svanar ska planen innehålla en redogörelse för det tilltänkta avtalsområdets avvikande naturvärden och fågelförekomsten, arten av massförekomst i fråga om fåglar och när massförekomsten uppträder, det växtbestånd som är avsett att anläggas på området och åtgärderna beträffande det samt växtbeståndets lämplighet för den fågelart eller de fågelarter som massförekomsten gäller, behovet av att utfodra fåglarna, utfodringens beskaffenhet och när utfodring planeras ske samt vid behov bevis för skördeskada, 6) om det område som avses ingå i ett avtal om åkrar för tranor, gäss och svanar gränsar till åkerskiften som andra än ersättningstagaren besitter, ska de som besitter de här angränsande åkerskiftena ge sitt skriftliga samtycke och samtycket ska bifogas till ansökan, 7) en kopia av skötseldagboken eller av de skiftesvisa anteckningarna för en tidigare avtalsperiod, om det område som avtalet önskas gälla eller en del av det tidigare har ingått i ett avtal som krävt en plan och det har varit ett villkor för avtalet i fråga att skötseldagbok ska föras. De åtgärder som genomförs på avtalsområdet ska antecknas i en skötseldagbok eller nämnas i de skiftesvisa anteckningarna. Man ska anteckna åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, när de genomförts, hur lång tid de tagit och hur de inverkar på miljön.

1.5 Handläggning av avtalsansökan UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 7 Miljöavtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Avtalet har ingåtts när närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande avtal. Avtalet upphör att gälla, om den årliga utbetalning av miljöersättning som sker med stöd av avtalet inte söks, utom ifall underlåtelsen att ansöka om utbetalning har berott på ett oöverstigligt hinder. Avtalsperioden och avtalsåret för miljöavtal börjar 1.5 eller 1.10. Avtalsperioden och avtalsåret slutar 30.4 om de börjar 1.5, och 30.9 om de börjar 1.10. 1.6 Minskning av avtalsarealen Avtalsarealen kan minska ända till 0,3/5 hektar utan återkrav, om avtalsareal övergår i en annan persons besittning och denna andra person övertar avtalet på den areal som han eller hon har fått i sin besittning. Om avtalsarealen minskar så att den understiger den minimigräns som krävs i avtalet, hävs avtalet. Arealen i ett avtal (om åker för tranor, gäss och svanar) kan minska ända till 5 hektar utan återkrav, om areal till följd av nyskifte eller ägoreglering övergår i en annan persons besittning och avtalet övertas. Om avtalsarealen minskar så att den understiger 5 hektar, hävs avtalet. Den som ansöker om ersättning kan utan återkrav frånträda avtalet på grund av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Om areal utgår ur avtalet så att det inte längre är möjligt att genomföra de åtgärder som gäller den areal som utgår, återkrävs de ersättningar som betalats för den areal som utgått ur avtalet. Om avtalsarealen till följd av det här minskar så att den understiger minimiarealen, hävs avtalet och alla ersättningar som betalats med stöd av avtalet återkrävs. Arealen för ett enskilt skifte kan komma att ändras på grund av uppdatering eller stödövervakning. Om arealen på ett skifte minskar, påförs påföljder i enlighet med bestämmelserna om stödövervakning (återkrav för högst 4 år enligt bevisning). Om arealen ökar, betalas ersättningarna i överensstämmelse med den ändrade arealen. Arealfel kan minskas genom att avtalsområdena mäts med GPS innan avtal ingås. 1.7 Ökning av avtalsarealen En jordbrukare som vill utöka sin avtalsareal ska vid den följande samlade stödansökan ansöka om ett avtal som omfattar den nya arealen. Areal kan inte läggas till ett befintligt avtal. Ett nytt 5-årigt avtal ingås för den nya arealens del. Alternativt kan jordbrukaren vid den följande samlade stödansökan ansöka om ett nytt avtal som omfattar den tidigare och den nya avtalsarealen. I så fall inleds ett nytt 5- årigt avtal (807/2014, artikel 15).

HÖSTEN 2014 8 1.8 Byte av miljöavtal Ett miljöavtal eller en del av det kan under giltighetstiden bytas till ett avtal av en annan typ, förutsatt att ett sådant byte är förknippat med uppenbara fördelar med avseende på miljön och det gällande avtalet blir avsevärt effektivare. Exempelvis är det möjligt att ändra ett sådant avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet som gäller ett naturbetesområde till ett våtmarksavtal, om det leder till miljörelaterade fördelar. Det gamla avtalet fortgår emellertid tills det avtal som eventuellt förblir i kraft upphör att gälla, men arealen i det avtalet minskar. Att arealen minskar medför inte återkrav i det här fallet. Om ersättningstagaren dock frånträder hela det nya avtal som har ingåtts efter bytet och det ursprungliga avtalet fortsätter att gälla, medför de områden som utgår ur avtalet återkrav. Vid den samlade stödansökan kan man ansöka om att det nya avtalet i överensstämmelse med avtalsperioden för det gällande avtalet ska börja den 1 maj. Efter bytet betalas miljöersättningen enligt det nya avtalet. 1.9 Ändring av miljöavtal Åtgärderna i ett miljöavtal kan vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. Preciseringen kan ske på ansökan av ersättningstagaren eller på initiativ av närings-, trafik- och miljöcentralen före det följande avtalsårets början. Ersättningstagaren ska senast 30.4 ansöka hos NTM-centralen om precisering. Om åtgärderna preciseras på initiativ av NTMcentralen, ska ersättningstagaren höras om saken. Djurantalet i ett avtal om uppfödning av lantraser kan ökas under avtalsperioden på ansökan av jordbrukaren under det andra och tredje avtalsåret. Om djurantalet ökas efter det här, ska ett nytt avtal ingås beträffande de nytillkomna djuren. Ökning av djurantalet söks senast 30.4 hos NTM-centralen. Minskning av djurantalet av andra orsaker än ett oöverstigligt hinder är en fråga som ännu är öppen. För närvarande sägs det i EU-förordningarna ingenting om djurantal som minskar av en orsak som bör anses vara oskälig ur produktionshänseende. Man har diskuterat möjligheten att tillämpa minskning som har en produktionsrelaterad orsak, t.ex. när det är fråga om ett sällsynt djur som det i Finland finns mycket få individer av. 1.10 Överföring av miljöavtal När det gäller arealbaserade avtal kan hela avtalsarealen eller en del av den eller en hel gård överföras till en annan person under avtalets giltighetstid. Avtalsarealens nya innehavare (som ska uppfylla villkoren) kan överta hela avtalet eller den del av avtalet som motsvarar den överförda arealen för den återstående giltighetstiden, eller så kan avtalet hävas. I sådana fall blir återkrav inte aktuellt.

HÖSTEN 2014 9 Ett avtal om uppfödning av lantraser och de djur som omfattats av det kan överföras till djurens nya ägare eller innehavare, om djurantalet i avtalet inte minskar. 1.11 Betalning och ersättningsnivåer Utbetalning i fråga om miljöavtal ska sökas årligen hos kommunen senast 30.4. på blankett 101 B i samband med den samlade stödansökan. Registrerade föreningar kan ansöka om utbetalning genom en fritt formulerad ansökan. En fritt formulerad ansökan ska ges in till NTM-centralen senast 30.4. Avtalet förblir inte i kraft, om utbetalning inte söks varje år (undantag: situationer där ett oöverstigligt hinder förekommer). Miljöersättningen kan under avtalsperioden betalas ut en gång per avtalsår och högst lika många gånger som antalet avtalsår. Den årliga areal som berättigar till miljöersättning konstateras utgående från de uppgifter som ges i ansökan om arealstöd, de uppgifter som ges i en anmälan som eventuellt förutsätts vid ansökan om utbetalning på grund av avtalet samt övervakningsuppgifterna i fråga om gårdar där närings-, trafik- och miljöcentralen har utfört stödövervakning. Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lagstiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet överstiger de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper varken betalas eller har betalats via annan lagstiftning. För att överlappande betalningar ska förhindras har det vid beräkningen av ersättningsnivån för åtgärden beaktats att ersättning inte kan betalas för uppfyllande av det krav på att bevara permanent gräsmark som utgör ett villkor i samband med förgröningsstödet, vilket är ett direktstöd. Om jordbrukaren har ingått avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet, betalas miljöersättning inte för att det krav på att bevara permanent gräsmark som utgör ett villkor i samband med förgröningsstödet uppfylls. Kravet på bevarande innebär att gräsmarken ska förbli öppen. Allmänt taget kan dock alla åtgärder godkännas, eftersom skötsel av avtalsområdet i princip är högklassigare än enbart öppethållning. Miljöersättning på grundval av avtal om uppfödning av lantraser kan betalas för djur som skriftligen har anmälts till närings-, trafik- och miljöcentralen, om de anmälda djurens djursignum är identiska med djursignumen för de i avtalet fastställda djur som omfattas av avtalet. Vid behov ska gården kunna visa upp härstamningsintygen? Ersättningsbelopp

HÖSTEN 2014 10 Avtal om skötsel av våtmark: 450 /ha/år Avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet: 450 /ha/år För objekt som utgör nationellt eller regionalt värdefulla vårdbiotoper betalas förhöjd ersättning som utgör 600 euro/ha/år Avtal om åkrar för tranor, gäss och svanar: 600 /ha/år Avtal om uppfödning av lantraser: Ingen separat utbetalningsansökan som gäller ersättningen (anmälan till NTM-centralen) behöver längre ges in, till skillnad från den föregående perioden. Betalningen för år 2015 sker i två poster, i september 2015 och maj 2016. Nötkreatursraser: öst-, nord- och västfinsk boskap 530 /de/år Finska hästar 300 /de/år Får 300 /de/år Finska lantrasgetter 300 /de/år Hönor och tuppar av lantras 300 /gård/år När det gäller avtal om odling av ursprungsväxter betalas årligen 400 /växtsort i ersättning för upprätthållande. 2. AVTAL OM SKÖTSEL AV VÅTMARK Våtmarker kompletterar vattenvårdsåtgärderna på åkrar när det gäller att minska belastningen från jordbruk. Våtmarkernas betydelse som insatser som förbättrar vattnets status kan lokalt vara betydande. Åtgärden främjar den biologiska mångfalden och landskapets mångformighet i odlingsområden, när de fuktiga livsmiljöerna som avtagit på åkerområdena i och med torrläggningsåtgärder ökar. Våtmarkerna och fåror som efterliknar fåror i naturtillstånd gör livsmiljöerna i odlingsområdena mångsidigare och skapar omväxling i landskapet. Jordbruksområdena blir artrikare, antalet individer ökar och vilt-, fisk- och kräfthushållningen gagnas. Åtgärden genomförs i avrinningsområdena för t.ex. sådana vattendrag som konstaterats i förvaltningsplaner för vattenområden där det är möjligt att genom åtgärden i betydande utsträckning och ändamålsenligt minska den belastning på vattendrag som jordbruket står för och/eller öka den biologiska mångfalden i jordbruksområdena samt främja vilt-, fisk- och kräfthushållningen. Våtmarker är permanent täckta av vatten, medan översvämningsområden kanske är täckta av vatten bara en del av året. Gemensamt för dem är att de håller kvar fasta partiklar (suspenderade ämnen) och näringsämnen, fungerar som bo- och födomiljö för bland annat fåglar och bidrar till en större mångformighet i jordbrukslandskapet. Fåror som har restaurerats i enlighet med principerna för naturenlig vattenbyggnad liknar fåror i naturtillstånd. Avtalsområdet omfattar förutom våtmarker, översvämningsområden och iståndsatta fåror sådana skyddsområden som är tillräckliga för skötseln av dem. 2.1 Objekt som avtalet kan omfatta Avtal om skötsel av våtmark kan ingås i fråga om objekt 1) som har anlagts med hjälp av stöd/ersättning för icke-produktiva investeringar,

HÖSTEN 2014 11 2) som har omfattats av ett under en tidigare programperiod ingånget avtal om våtmark eller sedimenteringsbassäng eller ett specialstödsavtal om skötsel av mångfunktionell våtmark eller 3) som utgör en liten våtmark eller översvämningsåker och omfattats av ett under en tidigare programperiod ingånget specialstödsavtal om främjande av naturens mångfald och landskapet, eller 4) som har anlagts med annan finansiering och uppfyller villkoren för ersättning för ickeproduktiva investeringar. Avtal om skötsel av våtmark kan ingås beträffande följande arealer: en våtmark, ett översvämningsområde eller en areal som upptas av en fåra som återställts i naturenligt skick och där skötselåtgärderna utförs samt kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln, frånsett områden där man vill att gårdsstödsegenskapen ska förbli åker (A) eller permanent betesmark (B). Avtal om skötsel av våtmark kan inte ingås i fråga om följande: skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårdsvärde eller biologiskt mångfaldsvärde sådan skötsel av ett område som syftar till att området ska omvandlas till en sjö eller tjärn objekt där den belastning som avrinningsvattnet utgör huvudsakligen kan anses härröra från annat är jordbruk. Åtgärderna styrs utgående NTM-centralernas behovsprövning. När man bedömer ändamålsenligheten hos det objekt som anges i ansökan och hos skötselplanen för objektet beaktar man hur skötseln av objektet förväntas inverka på jordbrukets vattenvårdsmål och/eller biologiska mångfaldsmål, skötselns kostnadseffektivitet och de föreslagna avgränsningarna. Efter att miljöavtalet har godkänts utgör avtalsarealen inte längre mark som används för jordbruk. 2.2 Skötsel av avtalsarealen Skötseln av avtalsarealen ska främja minskad vattendragsbelastning från jordbruk eller förbättra den biologiska mångfalden i livsmiljöer som utgör jordbruksområden med ensidig natur. Våtmarken kan också utgöra ett förråd av bevattningsvatten, en naturfoderdamm vid fiskodling, en plats för kräftodling eller användas för rekreationsbruk. Skötselåtgärderna ska genomföras i enlighet med en godkänd plan. Den planerade skötseln ska vara förenlig med målen för åtgärderna. De årliga skötselåtgärderna för våtmark kan vara bl.a. följande: avlägsnande av slam vid behov avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror (granskning och underhåll av dammanläggningar och vallkonstruktioner) slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmarken eller fåran och bortförsel av växtresterna samt uppföljning av vattenståndet. Slåtteravfallet kan utnyttjas.

HÖSTEN 2014 12 Vid skötseln av fåror som restaurerats till naturliknande tillstånd drar man försorg om konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom bottentrösklar och erosionsskydd, att växtligheten i kantområdena invid fåran bevaras eller att översvämningsplatåer hålls öppna. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimenterats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdet, om det inte är till förfång för den biologiska mångfalden eller vattenvården. Vid betesgång ska man se till att förhindra erosion. Skötselåtgärderna ska antecknas i skötseldagboken eller skiftesbokföringen. Skötseln ska främja minskad vattendragsbelastning från jordbruket och/eller förbättra den biologiska mångfalden i livsmiljöer som utgör jordbruksområden med ensidig natur. I skötselplanen kan man inte i samband med att ansökan handläggs godkänna åtgärder som kan bedömas medföra olägenheter utanför åtgärdsområdet, t.ex. en försvagad dräneringssituation på odlade åkrar eller när det gäller Natura 2000-områden, arter som uppräknas i bilagorna 2, 4 och 5 till habitatdirektivet, arter som uppräknas i bilaga 1 till fågeldirektivet, hotade arter eller hotade naturtyper. 3. AVTAL OM SKÖTSEL AV JORDBRUKSNATURENS BIOLOGISKA MÅNGFALD OCH LANDSKAPET Åtgärden är ett skiftesspecifikt miljöavtal som främjar den biologiska mångfalden och landskapet. Åtgärden syftar till att upprätthålla och främja den biologiska mångfalden och landskapsvården i jordbruksmiljöer. Åtgärden skapar förutsättningar för att planmässigt främja livsmiljöer där skötsel av jordbruksområden krävs, en mångsidig artsammansättning som är utmärkande för dem och jordbruksområdenas landskapsvärden. Målet är att skötseln ska omfatta en så stor del som möjligt av de vårdbiotoper som klassas som värdefulla, att öka den sammanlagda arealen av skötta vårdbiotoper och naturbeten, att upprätthålla och främja kvaliteten på skötseln och att bevara hotade arter. Dessutom främjas landskaps- och mångfaldsvärdena hos åkrarnas kantområden. 3.1 Områden som avtalet kan omfatta Åtgärden genomförs på vårdbiotoper, naturbeten, i åkerkantzoner med stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde, i kantzoner mellan åker och väg eller åker och vattendrag eller på åkerholmar, när hotade arter som lever i jordbruksmiljö främjas, på sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt för att vårda det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning. Ingåendet av avtal förutsätter att den godkända planen är ändamålsenlig med avseende på dels hållbart nyttjande av naturtillgångarna, dels miljöns tillstånd. Ingåendet av avtal förutsätter inte att det finns en gällande förbindelse om miljöersättning för jordbruket. 1) Med vårdbiotop avses torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller användning av området till produktion av foder för boskap.

HÖSTEN 2014 13 På strandängar där betesdrift inleds ska det återstå förekomster av arter som är utmärkande för strandängar, och området ska ha förutsättningar att återgå till strandäng. Skogsbeten är vårdbiotoper, om 1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet, 2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängsväxter, 3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp. Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt sådana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är typiska, samt skog som upphört att användas till betesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna. 2) Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, om det på området finns sådana natur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen och som kan främjas genom betesgång. Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerholmar vars natur- och landskapsvärden sköts genom betesgång. Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i genomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Om kantzonen sköts genom betesgång kan den vara bredare än 20 eller 40 meter. 3.2 Områden som avtalet inte kan omfatta Sådana områden som avtalet inte kan omfatta är bl.a. odlade gräsmattor, områden som används som trädgård eller park och vidsträckta sammanhängande kala berg. Avtal kan inte ingås när det gäller att bevara, underhålla eller iståndsätta lador. Avtalen kan inte gälla objekt där det saknas tydliga förutsättningar att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet. Inte heller kan avtalen gälla objekt som i första hand används för skogsbruk. Följande objekt används i första hand för skogsbruk: 1) objekt som i första hand sköts med avseende på virkesproduktion, 2) skogar där artsammansättningen och åldersstrukturen är ensidig, 3) skogar där fältskiktet i huvudsak består av ris, 4) barrskogar som inte uppvisar tydliga tecken på tidigare användning som betesmark, 5) kantzoner och åkerholmar som saknar sådana tydliga mångfalds- och landskapsvärden som går att främja genom röjning eller slåtter.

HÖSTEN 2014 14 3.3 Skötsel av avtalsarealen Avtalsområdet ska skötas och iståndsättas i enlighet med en separat plan som godkänts. De skötselåtgärder som godkänts i planen ska främja åtgärdens syften och vara tillräckliga för att säkerställa att skötseln är högklassig. Skötselåtgärderna bör bevara eller främja sådana natur- eller landskapsvärden i avtalsområdet som avviker från det ordinära genom att det genom dem vårdas områden eller objekt som är viktiga för djur- och växtarternas bevarande och förökning samt för odlingslandskapet. Åtgärderna ska grunda sig på den lokala naturens förutsättningar, och vid genomförandet ska uppmärksamhet ägnas åt regionala särdrag, landskapet och kulturtraditionen. Skötseln av ett område som klassats som vårdbiotop och skötseln av förekomsten av en hotad art bör planeras och genomföras så att den först och främst gagnar den biologiska mångfalden i jordbruksnaturen. På objekt av andra slag kan vård av landskapet vara det primära målet. Avtalet kan inbegripa sådana konstruktioner som anknyter till gårdens odlingshistoria, fornminnen och deras näromgivning. Om det är känt att det inom området finns en förekomstplats för en hotad växt- eller djurart som avses i naturvårdslagen eller en djurart som kräver strikt skydd enligt bilaga 4 a till habitatdirektivet, eller om avtalsområdet ingår i ett Natura 2000-område, ska den myndighet som beviljar ersättningen säkerställa att de planerade skötselåtgärderna för avtalsområdet lämpar sig för de arter som är anledningen till skyddet. 3.3.1 Skötselåtgärder för vårdbiotoper och naturbeten Skötselåtgärderna kan omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av främmande arter och röjning av buskar och träd. Ett lämpligt betestryck ska fastställas från fall till fall. Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jorderosion. En vårdbiotop där betesgång ska ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där betesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. Dessutom kan man tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. hyggesbränning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsätter något annat. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. I vårdbiotoper och på naturbeten ska antalet djur på en viss betesareal vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskottsfoder, eller så ska betesrotationen ordnas så att när ett område är avbetat flyttas djuren till ett annat. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta att kalvar utfodras fr.o.m. 1.8. Vårdbiotoper bör inte användas enbart som nattbete. Om man har valt skötselåtgärden betesgång, ska man fastställa ett lämpligt betestryck när avtalet ingås. Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall. Eftersom betestrycket är beroende av respektive betesområde samt av den betande djurarten och djurrasen, ska man försöka se till att betestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkastning. Djuren kan ges mineraler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks. Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ: Kviga < 1 Kviga > 1 år Köttnöt Diko Tacka + 2,5 Häst

HÖSTEN 2014 15 år < 1år + kalv lamm Torräng 1,0-1,2 0,5-0,8 0,4-0,6 0,2-0,4 1,5-2,0 0,4-0,8 Frisk äng 2,0-2,5 1,0-1,8 0,9-1,2 0,5-0,8 2,0-2,5 1,0-1,4 Strandäng 1,5-3,0 1,0-1,8 0,7-1,4 0,5-1,0 2,0-4,0 0,8-1,6 Hagmark 1,2-2,0 0,7-1,3 0,5-1,0 0,4-0,8 1,5-2,5 0,6-1,2 Skogsbete 0,2-0,8 0,05-0,5 0,05-0,4 0,04-0,3 0,2-1,0 0,05-0,4 Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djurtätheterna, om de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet stöder ett undantag och undantaget motiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn beaktas när djurtätheten beräknas. 3.3.2 Vård av kulturarvet Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av sådana traditionella konstruktioner och anläggningar som finns på avtalsområdet och anknyter till boskapsskötseln samt åtgärder för stängsling av området och andra åtgärder som hänför sig till betesgång. Som traditionella konstruktioner och anläggningar som anknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grindar, olika ställningar för torkning av hö, såsom hässjor, vålmar och stackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar. När konstruktioner iståndsätts ska lokala typlösningar bevaras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att ursprungliga material och arbetsmetoder används så långt möjligt. 3.3.3 Kantzoner och åkerholmar Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åtminstone vartannat år, om inte något annat förutsätts i den godkända planen. Skötselåtgärderna kan inbegripa också att främmande arter avlägsnas. Avtalsområdet får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. NTM-centralen kan i enskilda fall tillåta gödsling eller kemisk bekämpning av sly eller jätteloka i form av stubbehandling. Området får inte dräneras eller beskogas. 4. AVTAL OM ÅKRAR FÖR TRANOR, GÄSS OCH SVANAR Åtgärden är ett skiftesspecifikt miljöavtal som främjar den biologiska mångfalden. Genom åtgärden främjas sammanjämkningen av tranors, gäss och svanars födosök med åkerbruket på områden där de här fåglarna regelbundet samlas, exempelvis betydande mat-, flytt- och rastområden. Åtgärden syftar till att dirigera förekomsten av fåglar på åkerslätter i samlingsområdena genom att erbjuda växtbestånd som lockar fåglarna och utfodring. Åtgärden syftar till att minska de skördeskador som massförekomsterna orsakar och säkerställa att växtlighet som är lämplig för fåglarna förekommer på viktiga samlingsområden. Åtgärden styrs utifrån den tillgängliga informationen om samlingsområdena.

HÖSTEN 2014 16 Avtal som omfattar mat-, flytt- och rastområden för fåglar ska innehålla odling av ett växtbestånd som är lämpligt för de flyttfåglar som man vill främja, och växtbeståndet ska producera fröskörd. Avtalet bör också inbegripa att området görs attraktivare för fåglar genom utfodring. 4.1 Områden som avtalet kan omfatta Ingåendet av avtal förutsätter att den godkända planen är ändamålsenlig med avseende på miljöns tillstånd och ett hållbart nyttjande av naturresurser. Avtalet grundar sig på material om massförekomster av fåglar eller på områden där fåglarna tidigare bevisligen har orsakat skördeskador samt på områden som tidigare har fått motsvarande, av miljöministeriet finansierat stöd för objektet. Företräde ges åt objekt där det har konstaterats skördeskador som de här fåglarna orsakat och objekt i vars närhet det finns andra för de här fåglarna viktiga särdrag eller livsmiljöer, exempelvis drickplatser, vattendrag eller våtmarker. Avtalsarealens storlek bör dimensioneras med hänsyn till hur stor samlingsplatsens förväntade fågelpopulation är. Den sammanlagda arealstorleken för avtal som gäller mat-, flytt- och rastområden för fåglar ska vara tillräcklig i förhållande till den ordinära massförekomsten av fåglar på samlingsområdet. Avtalet ska innefatta odling av ett växtbestånd som är lämpligt för de flyttfåglar som man vill främja. Växtbeståndet ska producera fröskörd. Avtalet bör också inbegripa att området görs attraktivare för fåglar genom utfodring. Utfodringen ska ske planmässigt så att det med dess hjälp är möjligt att locka fåglar till avtalsområdet i stället för till närbelägna odlingar. Miljöavtalet kan ingås att omfatta åkerskiften i områden som är kända för att vara betydande objekt för massförekomster av tranor, gäss eller svanar. NTM-centralen har rätt att pröva behovet av avtal. Avtalsarealen kan bestå av ett eller flera basskiften som utgör en helhet inom ett och samma verkningsområde. Avtalet kan i första hand omfatta objekt där det har konstaterats att de här fåglarna har orsakat skördeskador och i vars närhet det finns andra livsmiljöer som är viktiga för de här fåglarna. Avtalet kan inte omfatta åkerskiften där fåglarna upprepade gånger utsätts för störande faktorer. 4.2 Anläggning av ett område som avtalet omfattar På avtalsområdets mittersta delar eller på någon annan plats på avtalsområdet som underlättar fåglarnas landning ska det anläggas ett vallområde eller vallremsor som omges av korn. Ytterst ska det finnas ett havrebestånd, eftersom fåglarna inte tycker lika bra om havre. Växtbeståndet ska anläggas och utfodringen ske så att man med dess hjälp försöker locka fåglar till avtalsområdet i stället för till närbelägna odlingar. Växtbeståndet ska anläggas i skördeproduktionssyfte med hjälp av en sedvanlig tillräcklig utsädesmängd, och växtbeståndet ska gödslas och skötas så att det har förutsättningar att producera skörd. Om basskiftet gränsar till ett vattendrag, ska det på den skifteskant som vetter mot vattendraget finnas en i genomsnitt åtminstone tre meter bred skyddsremsa. Skyddsremsan ska vara täckt av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet.

HÖSTEN 2014 17 När avtalsområdet gödslas ska man iaktta de gödslingsbegränsningar som gäller inom åtgärden balanserad användning av näringsämnen. Bekämpning av flyghavre och andra motsvarande besvärliga ogräs som sprids med fåglar ska uppmärksammas särskilt. Växtbeståndet ska anläggas senast den 30 juni med en fröblandning av fler- eller ettåriga vallväxter och med spannmål. När vallremsorna placeras ska de angränsande skiftena beaktas. Ettåriga växtbestånd som producerar frö ska anläggas årligen. Vallbeståndet kan anläggas redan det föregående året tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsväxt eller genom insådd i stubben. Som vallområden på raståkrar för fåglar kan godkännas också fleråriga vallar som anlagts tidigare och där artrikedom utvecklats. Det är bra om området gränsar till ett vattendrag eller utfallsdike, så att fåglarna har möjlighet att dricka. 4.3 Skötsel av avtalsområdet Det anlagda växtbeståndet ska bärgas eller slås på hösten för att det ska bli lättare för fåglarna att använda området som matplats. Växtbeståndet får avslutas på hösten bara om den godkända planen förutsätter att höstsådda växter sås(?) Vallbeståndet ska slås varje år senast 30.8. När slåttertidpunkten väljs och slåttern genomförs ska man beakta de vilda arternas levnadsförhållanden. Därför ska slåttern genomföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte äventyras. Slåtteravfallet får föras bort och utnyttjas ekonomiskt. Om vallskörd bärgas, kan bärgningen ske under den vanliga skördetiden. Om kornbeståndet tröskas, ska tröskningen ske innan kornet mognat. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på skyddsremsan ska införas i de skiftesvisa anteckningarna. Skyddsremsan får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. I svåra ogrässituationer är det undantagsvis tillåtet att förstöra och förnya växtbeståndet. Kornet ska tröskas innan de omgivande åkerskiftena tröskas och innan växtbeståndet mognat. Vid tröskningen ska en del av säden ledas ned på marken. Den skifteskant där det växer havre ska tröskas vid normal tröskningstid. 5. AVTAL OM UPPFÖDNING AV LANTRASER Åtgärden är ett miljöavtal som främjar den genetiska mångfalden. Målet är att trygga fortlevnaden för lokala raser som har ett ekonomiskt, vetenskapligt eller kulturhistoriskt värde, så att deras särskilda egenskaper och genetiska variation bevaras. Samtidigt upprätthålls husdjursarternas biologiska mångfald. Åtgärden förhindrar att finska lantraser dör ut genom att den ökar antalet individer som hör till raserna. Samtidigt säkerställs det att ett så stort genetiskt material som möjligt bevaras.

5.1 Djur som avtalet kan omfatta UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 18 Miljöavtal kan ingås i fråga om uppfödning av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår, ålandsfår, kajanalandsfår, finska hästar och lantrashöns för att öka antalet individer av rasen i fråga. Jordbrukaren ska förbinda sig att på sin gård föda upp så många djur av en och samma lantras som nämns i avtalet. Avtalsdjuren ska vara renrasiga. Höns och tuppar ska vara minst ett halvt år gamla och nötkreatur, får och getter minst ett år gamla vid ingången av avtalsperioden. Djuren ska vara renrasiga. En finsk häst ska vid avtalsperiodens början vara införd i registret över finska hästar och antingen vara ett avelssto som fölat, betäckts eller inseminerats under det föregående året eller en stambokshingst. Avtalen kan omfatta får och getter, åtminstone 5 djur över 1 år, 0,9 djurenheter, nötkreatur, åtminstone 1 2 djur beroende på om nötkreaturets ålder är 1 år eller 2 år, 1,0 djurenheter hästar, åtminstone 2 hästar, 2,0 djurenheter hönor av lantras, åtminstone 20 djur Separata avtal ingås för varje lantras, dock så att lantraser som representerar en och samma art omfattas av ett och samma avtal. Alla fårraser omfattas av ett och samma avtal. Jordbrukaren förbinder sig att under hela avtalsperioden hålla det antal djur som anges i avtalet. På ansökan av jordbrukaren kan djurantalet i avtalet ökas det andra och tredje avtalsåret under avtalsperioden. Om djurantalet ökas efter det här, ska ett nytt avtal ingås i fråga om de nytillkomna djuren. Den femåriga avtalsperioden börjar 1.5.2015. Med NTM-centralen ingås ett separat avtal för varje djurart och varje djurras. Raser av en och samma art kan ingå i ett och samma avtal. Avtal kan ingås i fråga om djur av både han- och honkön, som ska vara identifierade och höra till ett tillförlitligt kontroll- eller registreringssystem av vilket djurens härstamning framgår. Bilagor som ska ges in i samband med att avtal söks: Intyg över renrasighet/härstamningsintyg krävs som bilaga (samma krav som under den föregående perioden). I fråga om finska lantrasgetter som fötts år 2014 eller senare krävs ett registerbaserat härstamningsintyg (ProAgrias WebVuohi). I fråga om finska lantrasgetter som är födda tidigare räcker det med att jordbrukaren meddelar saken (samma krav som under den föregående perioden). En nötkreatursförteckning, om det är fråga om nötkreatur Avtal om betesgång, vid behov (om djuren går på bete på en areal som någon annan besitter) De djur som avtalet önskas omfatta ska vara i sökandens besittning under hela avtalsperioden. Ökning av djurantalet söks senast 30.4. På ansökan av jordbrukaren kan djurantalet i avtalet ökas det andra och tredje avtalsåret under avtalsperioden. Om djurantalet ökas efter det här, ska ett nytt avtal ingås i fråga om de nytillkomna djuren. Före avtalsperiodens slut sänder ersättningstagaren till NTM-centralen en utredning om att avtalsdjuren under avtalsperioden har använts till fortplantning av rasen i fråga.

HÖSTEN 2014 19 5.2 Avtalsvillkor Avtalsdjuren ska användas till avel årligen under avtalsperioden. Bara renrasiga djur som hör till en och samma ras ska användas till avel. Hästar och nötkreatur ska producera avkomma åtminstone två gånger under avtalsperioden, får och getter ska producera avkomma åtminstone tre gånger under avtalsperioden. Höns ska producera avkomma årligen under avtalsperioden. Avtalsdjuren ska ha ett intyg av vilket härstamningen framgår. Intyg kan utfärdas av o o o o o o o Faba Avel när det gäller öst-, väst- och nordfinsk boskap, ProAgria Centralernas förbund när det gäller finska lantrasfår och kajanalandsfår, Föreningen Ålandsfår rf när det gäller ålandsfår, ProAgria Centralernas förbund när det gäller finska lantrasgetter, Finlands Hippos rf när det gäller finska hästar, Naturresurscentralen när det gäller hönor av lantras. När det gäller getter ska djur som är födda år 2014 eller senare ha ett härstamningsintyg. I fråga om finska lantrasgetter som är födda tidigare räcker det med att jordbrukaren meddelar saken. Om ett djur dör eller utmönstras under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål ersättas med ett annat djur av samma ras som uppfyller avtalsvillkoren. Djur som inte förmår producera avkomma ska också ersättas. En finsk häst kan ersättas också med ett sto som fölat, betäckts eller inseminerats under det år då ersättningen sker eller med en stambokshingst. Det ersättande djurets härstamningsintyg ges in till NTM-centralen? (frågan är öppen ännu). 6. ODLING AV URSPRUNGSVÄXTER (Bevarande av jordbrukets genresurser) Det är fråga om en åtgärd för förvaring i genbanker som främjar den genetiska variationen. Målet är att genom odling in situ främja skyddet av arvsmassan hos lantsorter och gamla hotade lantsorter som är härdiga och har anpassat sig till Finlands nordliga klimat. Ett annat mål är att bevara det finska kulturarvet genom att stödja sortbestämningen och underhållsodlingen av vall- och foderväxter, stråsäd, rotfrukter, utsädespotatis, olje- och fiberväxter samt grönsaker. Åtgärden stöder Finlands internationella åtaganden att upprätthålla den biologiska mångfalden inom jordbruket och hos de organismer som är beroende av det. Ersättning betalas för upprätthållande av lantsorter och hotade gamla handelssorter, och ändrade stammar av dem, av vall- och foderväxter, stråsäd, rotfrukter, utsädespotatis, olje- och fiberväxter samt grönsaker. De sorter som berättigar till ersättning uppräknas som ursprungssorter i Finlands nationella lista över sorterna av lantbruksväxter. Evira godkänner nya sorter för upptagande i listan på jordbrukarnas ansökan, om sorterna uppfyller kraven på ursprungssorter (lagen om handel med utsäde 728/2000 och de nationella förordningar om godkännande av sorter som har utfärdats med stöd av den lagen).

HÖSTEN 2014 20 En jordbrukare som odlar en sort som har godkänts för upptagande såsom ursprungssort i Finlands nationella lista över sorterna av lantbruksväxter får under den fem år långa avtalsperioden en årlig jämnstor ersättning för upprätthållande av den överenskomna ursprungssorten. Evira förutsätter att sorten upprätthålls och övervakar upprätthållandet. Ett led i det här kravet består i att den som upprätthåller sorten ska föra bok, så att det med hjälp av bokföringen är möjligt att kontrollera läget beträffande upprätthållandet. I avtalet om odling av ursprungsväxter anges en ersättning för kostnaderna för att upprätthålla lantsorter och hotade gamla handelssorter, samt ändrade stammar av dem, av vall- och foderväxter, stråsäd, rotfrukter, utsädespotatis, olje- och fiberväxter samt grönsaker. 6.1 Avtalsvillkor Innan avtal ingås ska sorten ha godkänts för upptagande såsom ursprungssort i den i 5 i lagen om handel med utsäde (728/2000) avsedda nationella listan över sorterna av lantbruksväxter. Jordbrukaren ska på gården lagra och förvara en såningsduglig mängd av ursprungsväxten som motsvarar åtminstone två års utsädesbehov. Ur Eviras villkor (inofficiell översättning): Det utsädesparti som är avsett för upprätthållande ska bildas av utsäde som är så högklassigt som möjligt, och partiet ska förnyas om partiet tar slut eller utsädets grobarhet sjunker. Som en tillräcklig utsädesmängd betraktas en sådan kvantitet av vilken sorten kan börja produceras så att dess ursprungliga egenskaper inte har förändrats. Det utsädesparti som upprätthållaren förvarar kallas parti för upprätthållande, och det ska bildas av utsäde som är så högklassigt som möjligt och ska förnyas om partiet tar slut eller utsädets grobarhet sjunker. Evira rekommenderar att minimimängden av ett parti för upprätthållande är två års utsädesbehov. Sådana sorter av stråsäd och trindsäd som ska upprätthållas ska i regel förnyas årligen. Vallväxtodlingar ska anläggas i upprätthållandesyfte. Ett parti för upprätthållande kan bärgas enligt den praxis som är normal på gården. Odlingar för upprätthållande behöver inte anläggas varje år. Av vallar kan man under andra år bärga antingen vallfoderskörd eller fröskörd i marknadsföringssyfte. Åldern för en enskild odling för upprätthållande av vallväxter kan vara högst tre år efter anläggningsåret. Upprätthållandet ska ske med de metoder som är sedvanliga för jordbrukare och som sortupprätthållaren har beskrivit i det skede då sorten registrerades. Under växtperioden ska jordbrukaren föra bok över odlingen av de sorter som upprätthålls. Av bokföringen ska framgå hur stort partiet för upprätthållande ursprungligen varit, hur det använts, användningstiden och användningsmängden samt den tidpunkt då partiet för upprätthållande ersattes. 6.2 Överföring och ändring av avtal om genresurser

HÖSTEN 2014 21 Ett avtal om odling av ursprungsväxter kan överföras, om också den nya ersättningssökanden uppfyller avtalsvillkoren. Vid överföringar ska den övertagande ersättningstagaren iaktta avtalet i fråga under den återstående avtalstiden. 7. MÖJLIGHETERNA ATT ÄNDRA AVTAL OM MILJÖSPECIALSTÖD NÄR PROGRAMPERIODEN BYTS Avtal som börjat löpa 2011 eller senare Miljöspecialstödsavtal som ingåtts år 2011 eller senare avslutas våren 2015 utan återkrav. Om jordbrukarna så vill kan de vid den samlade stödansökan år 2015 förbinda sig att iaktta motsvarande åtgärd inom ramen för miljöersättningen. Avtal som börjat löpa 2010 eller tidigare Avtal som ingåtts år 2010 eller tidigare fortgår i enlighet med de gällande avtalsvillkoren. Då ska en miljöförbindelse ingås. Undantag: ingen miljöförbindelse behöver ingås när det gäller 20-åriga avtal. Avtal som börjat år 2010 eller tidigare sköts av NTM-centralen till avtalsperiodens slut. Överlappande avtal Avtal som ingåtts år 2010 eller tidigare kan gälla samtidigt som motsvarande åtgärd inom ramen för miljöersättningen. Då ska man ändå säkerställa att en enda utbetalning görs. Betalningen är förenlig med det gällande avtalet så länge som avtalet är i kraft. 8. ERSÄTTNING FÖR ICKE-PRODUKTIVA INVESTERINGAR 8.1 Våtmarksinvesteringar Åtgärden genomförs genom anläggning av våtmarker som ska skötas, kedjor av små våtmarker samt våtmarksliknande översvämningsområden och översvämningsplatåer på platser där de är naturligt förekommande, på åkrar som lätt svämmar över och på invallade torrläggningsområden samt genom iståndsättning av fåror i enlighet med principen om naturenlig vattenbyggnad. Skyddsområden som är tillräckliga med avseende på skötseln hör till området. Våtmarker och översvämningsområden ska i första hand anläggas genom uppdämning på sådana ställen på åker, skogsmark eller impediment eller vid åkerkanter som är naturligt lämpade för ändamålet. Åkerns ytskikt som innehåller rikligt med fosfor ska avlägsnas åtminstone från områden som varaktigt kommer att täckas av vatten. Lämpliga objekt är t.ex. naturliga sänkor och dälder, översvämningsängar eller översvämningsåkrar som lätt översvämmas samt invallade