Skanovas handbok om fiber
Skanova bygger Sveriges kommunikation och fibernät åt kommuner Varför behöver Sverige fiber? Det enkla svaret på den frågan är att behovet av bandbredd i det närmaste är omättligt. Med fiber får kommunen en helt ny infrastruktur för tele- och datakommunikation som ger enormt stor kapacitet. Och den kapaciteten öppnar upp nya möjligheter för invånare, näringsliv och kommunal verksamhet. Det är vår uppfattning att Sverige behöver bli fiberrikare, och vårt mål är att minst 50 procent av Sveriges hushåll ska vara fiberanslutna 2014. Behovet av bandbredd ökar ständigt KIRUNA HAPARANDA BODEN Vilka är Skanovas styrkor som fiberlevarantör? Skanova har Sveriges största öppna nät, och vår ambition är att även i fortsättningen leda utvecklingen. Vi bygger idag ett rikstäckande fibernät en mycket långsiktig satsning som utgör grunden för framtidens data- och telekommunikation i Sverige. Över hela Sverige finns det dussintals stadsnät, byggda av lokala leverantörer i den beställande kommunens egen regi, och de fyller säkert sina funktioner på ett bra sätt. Men det finns några viktiga skillnader mellan dessa, och det Skanova kan leverera: FINANSIERING Vi finansierar fibernätet, ni behöver alltså inte använda skattemedel för att bygga ny infrastruktur. GÖTEBORG HAGFORS KARLSTAD MALMÖ MORA HELSINGSBORG ÖSTERSUND SUNDSVALL HUDVIKSVALL VÄSTERÅS LINKÖPING KALMAR HÄRNÖSAND BOLLNÄS ÖPPENHET Ni får tillgång till vårt öppna fibernät, där alla tele- och internetoperatörer har samma chans att konkurrera genom att erbjuda kommunens invånare och företag de mest attraktiva tjänsterna. Vi har idag 160 teleoperatörer som kunder. GÄVLE STOCKHOLM ETT HELHETSÅTAGANDE Vi tar hand om planering, byggnation, driftsättning, drift och underhåll av kommunens fibernät. VISBY UMEÅ PITEÅ SKELLEFTEÅ LULEÅ 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 telefoni e-post web mobila applikationer mobila kontor virtuella organisationer avancerade interaktiva tjänster nya innoativa tjänster Varför en handbok om fiber? Att kunna erbjuda en modern infrastruktur för data- och telekommunikation är snart lika viktigt för en kommun som att kunna erbjuda bra vägar och utbyggd kollektivtrafik. Många av Sveriges kommuner står idag inför beslut om att satsa på ett nytt, modernt fibernät, och vi vet att det är ett beslut många våndas över. Med vår handbok om fiber vill vi ge en kort introduktion till fiber för lekmän, så att tekniken kan bli tillgänglig för fler. Tanken är att den ska fungera som både inspiration och checklista för alla som jobbar långsiktigt med infrastrukturfrågor - med eller utan hjälp av en fiberleverantör. Det här är den andra upplagan av vår handbok om fiber, vi planerar att göra fler. All hjälp som kan förbättra nästa upplaga är därför varmt välkommen. Skicka dina synpunkter till ove.alm@skanova.se och ge gärna egna konkreta exempel. KOMPETENS Vi har genom vår 100-åriga erfarenhet av att bygga och driva telenät en unik kompetens. LÅNGSIKTIGHET Våra satsningar är och har alltid varit långsiktiga. Vi tänker i decennier när andra tänker i kvartal. Ove Alm, vd 2 3
En introduktion till fiber Vad är fiber egentligen? Optisk fiber har använts för att transportera information i drygt 30 år, men det är först under 2000-talet det kommit i allmänt bruk. Själva fibern har en kärna av glasfiber som transporterar ljusimpulser innehållande data. Vad är fördelen med fibern? Den kan transportera enorma mängder information. Som en jämförelse skulle två stycken optiska fibrer kunna transportera samma informationsmängd som hela Sveriges kopparnät för tele- och datakommunikation gör idag. Fibern avger inte något elektromagnetiskt fält vilket gör att den är okänslig för åska och svår att avlyssna. Fibern är helt oberoende av avstånd. Fibertråden är mycket tunn, tunnare än det tunnaste hårstrå, vilket gör att många ledningar kan buntas samman i en kabel. 4 5
Turistbyrå Skola Sjukhus Värmeverk 1 2 3 4 5 6 Kommunförvaltning Elcentral Trafikövervakning Äldreboende Villa/fastighet Industriområde Lokalt fibernät i kommunen Vad kan man använda fiber till? Datakommunikation är idag det främsta användningsområdet. Ett fibernät kan ge hushåll och organisationer i er kommun blixtsnabba bredbandsanslutningar, både för internetaccess och för industriell automatik. Telekommunikation, eftersom fibern i praktiken kan göra samma jobb som koppartråden, men med mycket högre kapacitet. Kabel-tv, eftersom fibern kan tjäna exakt samma syfte som de gamla koaxialkablarna eller parabolantennerna, som idag är i bruk i större delen av landet. Vad kan det här innebära för kommunen? Fler invånare får tillgång till snabbare, säkrare och modernare bredbandsanslutningar. Förbättrad infrastruktur främjar ekonomisk tillväxt och gör orten mer attraktiv för nya etableringar. Fiber ger kommunen en framtidssäker lösning med i princip obegränsad kapacitet för sina kommunikationsbehov. Det finns helt enkelt inga användningsområden idag där fiberns kapacitet slagit i taket. Detta betyder att en satsning på ett fibernät är en mycket, mycket långsiktig satsning. Automatisering av fastighetsförvaltning, t.ex. genom avläsning av elmätare och undercentraler på distans. Tjänster inom E-hälsa gör det t.ex. möjligt för läkare att på distans göra svåra operationer. 6 7
Hur når vi så många som möjligt? Vi finansierar fibernätet En viktig skillnad mellan Skanova och de aktörer på marknaden som idag erbjuder stadsnät, är att vi även finansierar byggandet av fibernätet. Det betyder att ni inte behöver bekosta utbyggnaden med skattemedel. Dessa kan istället användas till vård, skola och barnomsorg, och ändå säkerställa att kommuninvånarna får tillgång till ett fibernät. Det betyder också att: Ni får en fiberleverantör med ett långsiktigt åtagande. Vi har trots allt ett egenintresse av att hålla efter vår investering och se till att allt fungerar så bra som möjligt. När fibernätet väl finns på plats hyr internet- och teleoperatörerna kapacitet av oss på lika villkor, som de i sin tur förädlar för att kunna erbjuda sina kunder sina egna tjänster. Kommunen påverkar själv hur många som får fiber Det ligger i allas intresse att vår investeringspeng räcker till att ge så många som möjligt i Sverige tillgång till fiber. Ett sätt att få pengarna att räcka till fler fiberanslutningar, är att använda moderna anläggningsmetoder. Detta är speciellt viktigt eftersom schakt- och återställningskostnaderna oftast är de enskilt största kostnaderna när man anlägger ett fibernät. Kommunens framtidsäkra fibernät med kapacitet för kommande nyetableringar Primärkabel Telestation Industriområde Villa/fastighet Kopplingsskåp Ett annat effektivt sätt att hålla nere kostnaderna är att använda så kallad samförläggning, det vill säga vi lägger ner fibern i samband med att annat arbete görs, t ex med el- eller vattennäten. Detta innebär att vi främst kommer att investera pengar där vi kan anlägga fiber till en rimlig kostnad. Kostnaden för att återställa mark och vilka förläggningsmetoder som tillåts kan skilja sig mycket mellan kommunerna. De entreprenörer som anlitas bör vara vana vid att använda moderna anläggningsmetoder, som är skonsamma både för miljön och budgeten. Det är alltså viktigt att använda: Moderna anläggningsmetoder Samförläggning Rätt entreprenörer Valet av anläggningsmetod kan göra så att fler i kommunen får fiber. Stadskärna Nätplaneringen påverkar också hur många som får fiber Kostnaden för att anlägga ett fibernät beror även på geografiska och strukturella förutsättningar som av naturliga skäl är lite svårare att påverka. Men ofta går det att planera fibernätet på ett sådant sätt att angränsande stadsdelar och områden ansluts samtidigt. På så sätt minskas kostnaden per anslutning, och därigenom kan fler anslutas. I praktiken innebär detta att det ibland kan löna sig att ansluta ett större antal användare än man kanske först tänkt sig. Ofta är storskalighet i själva verket en av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad fibersatsning. 8 9
Tillgång till Sveriges största öppna nät När Skanova bygger fibernät får ni verkligen ett öppet nät, som är lika tillgängligt för alla operatörer på marknaden. Den sunda konkurrenssituation som uppstår kommer att göra det lättare för privatpersoner, myndigheter och företag att få bra tjänster och service till konkurrenskraftiga priser. Löftet om att leverera ett öppet nät är viktigt för oss eftersom vi vill att nätet ska fyllas med trafik. Dessutom har Post- och Telestyrelsen ålagt oss till skillnad från andra infrastrukturleverantörer att behandla alla operatörer lika. Detta regelverk om likabehandling kan ni i praktiken se som en slags garanti för ett öppet nät. Kopplingslokal Slutkund/Bostad Välj en leverantör som kan ge er ett helhetsåtagande Skanova levererar kapacitet eller Annan leverantör av kapacitet Operatörsutrustning Operatörsutrustning OFP KK Utrustning hos slutkund Jack Vi planerar, bygger, övervakar och underhåller Utrymme för teknisk utrustning När Skanova bygger fibernät får ni ett helhetsåtagande från vår sida. Det här gör vi: OFP = Operatörens Fördelningspunkt KK = Korskoppling Planerar fibernätet för så många anslutningar som möjligt. Öppet nät som är tillgängligt för alla operatörer på marknaden Projekterar fibernätet på ett sådant sätt att byggandet går så smidigt som möjligt, för minimal åverkan på den befintliga stadsmiljön och så låga återställningskostnader som möjligt. Övervakar fibernätet, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Vi kontrollerar helt enkelt att det hela tiden fungerar på ett bra sätt, och åtgärdar driftstörningar om de skulle uppstå. Underhåller fibernätet, så att det alltid fungerar så bra som möjligt. Vi har mycket stor erfarenhet av den här typen av underhåll och eftersom vi själva gjort en investering ligger det dessutom i vårt eget intresse att långsiktigt underhålla nätet. 10 11
Fastighet Anslutningpunkt till fibernätet i fastigheten Fiberanslutning till fastigheten Fiberstråk kan vara luftburen ledning eller nergrävt kabelstråk i marken Detaljprojektering Vi gör en detaljprojektering som kommer att kunna besvara fastighetsägarnas vanligaste fråga: Hur drar ni fibern till min fastighet? Sen börjar vi bygga, detta kan göras på flera olika sätt. Här är de vanligaste metoderna, i preferensordning: Så här går det till när vi drar fibernätet Analys Vi utvärderar olika områden och försöker komma fram till: A. Hur vi genom bra anläggningsmetoder kan få så många anslutningar som möjligt. B. Hur vi drar in fibern på det mest kostnadseffektiva sättet, utifrån områdets förutsättningar. 1. Om kanalisation redan finns, försöker vi använda den så långt det går, d.v.s. vi drar fibern i existerande kanalisation för telefoni och liknande. På så sätt gör vi ett så litet ingrepp som möjligt, och återställningskostnaderna blir minimala. 2. Där det finns luftledningar för telefoni (men inga markledningar) kan vi ibland använda samma stolpar för att dra fibern. Även den här metoden ger mycket små återställningskostnader. 3. Borrning är ett sätt att göra helt ny kanalisering utan att det blir någon större åverkan på gator, trottoarer och liknande. Det fungerar så att vi helt enkelt borrar upp ett horisontellt hål genom vilket vi kan kanalisera. Av olika anledningar går det dock inte alltid att använda den här metoden, exempelvis på platser där det är risk för jorderosion. 4. I sista hand gräver eller schaktar vi ett dike och lägger ner kanalisationen. När vi använder den här metoden försöker vi i första hand att gräva där det inte är asfalterat eller plattlagt för att minimera kostnaden för återställning. Upphandling Vi startar och slutför upphandlingen med en entreprenör. Under upphandlingen har vi tillsammans utvärderat de olika anbuden och kommit fram till den bästa lösningen. Anslutning Vi ansluter och teleoperatören kopplar in utrustningen. Var de här stationerna placeras beror helt på nätverksarkitekturen, samt på var anslutningspunkten till vårt rikstäckande fibernät finns. 12 13
Vad händer när nätet är byggt? När nätet är på plats, lämnar byalaget över det till oss. Vi på Skanova ansvarar för och bekostar drift och underhåll av hela nätet både kanalisationsrör och fiberkablar. Fibernätet blir en långsiktig kommunikationslösning med hög kapacitet och kvalitet, som byalaget inte behöver lägga tid och pengar på när det väl är byggt! SKANOVA A B BYALAG C KO/ tjänsteleverantören D E Byalagsfiber vi hjälper landsbygden att få fiber! Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni för boende på landsbygden. Med oss får byalaget en samarbetspartner med lång erfarenhet av fiber. Vi hjälper byalaget att etablera ett fibernät, som vi sedan tar ett långsiktigt ansvar för och ser till att det alltid fungerar. Resultatet blir en modern kommunikationslösning som ger hög kapacitet under lång tid. Dessutom är vårt nät öppet för alla tjänsteleverantörer, vilket betyder att alla operatörer har möjlighet att leverera tjänster i nätet. Vem gör vad? Byalaget ansvarar för: Att bilda förening och förankra projektet i byn och se till att så många som möjligt ansluter sig för att hålla nere kostnaderna för alla. Teckna avtal med kommunikationsoperatör/tjänsteleverantör. Med stöd från Skanova, se till att kanalisation anläggs till de hushåll som ska anslutas samt till överenskommen mötespunkt. Säkerställa finansiering för anläggandet av kanalisationen. Se till att alla markägare skriver på markavtal. Skanova hjälper till med: Rådgivning, kravspecifikationer och upphandling av entreprenörer. Att ansluta byalagsnätet till det nationella fibernätet. Att kvalitetssäkra nätet. Att bygga och bekosta installation av fiber. Drift och underhåll. Hushåll F Tjänsteleverantörer Observera att rollfördelningen med kommunikationsoperatören (KO) och tjänsteleverantörerna kan se olika ut. A Byalaget tecknar avtal med Skanova. B Kommunikationsoperatören/tjänsteleverantören hyr nätkapacitet av Skanova. C Byalaget tecknar avtal med kommunikationsoperatören/tjänsteleverantören. D Hushållen är medlemmar/delägare i byalaget. E Kommunikationsoperatören har avtal med tjänsteleverantörer. F Hushållen köper fibertjänster av de tjänsteleverantörer de vill. Byalagsfiber i praktiken: Örebromodellen lika bra nät som i stan I Örebro län håller ett 40-tal byalagsnät på att etableras och ungefär lika många till står på kö. Den stora framgången beror delvis på att de telestationer som betjänar de berörda områdena är fiberanslutna, men även på att kommunerna och länsstyrelsen arbetat aktivt för att få upp intresset och engagemanget ute i byarna. De olika byalagen anlägger kanalisationsnäten och Skanova sköter installationen av fiber. Efter byggets slut överlåts kanalisationen till Skanova som också står för all drift och underhåll. På det här sättet har alla parter fått ut det mesta möjliga av byalagsnäten: de boenden har fått en ny infrastruktur, myndigheterna har bidragit till en mer levande landsbygd och ingen av dem behöver äga eller förvalta de nya näten. säger Bengt Larsson på Länsstyrelsen i Örebro. 14 15
Vi på Skanova erbjuder Sveriges största öppna nät. Vårt fiber- och kopparnät har mycket hög driftsäkerhet, täcker hela landet och är tillgängligt för alla teleoperatörer. Med nätet som bas kan våra kunder sälja exempelvis telefoni, bredband och datakommunikation till företag och privatpersoner. Vi satsar på fiberutbyggnad och vårt mål är att minst 50 % av Sveriges hushåll har fiber år 2014. Skanova är ett eget bolag inom TeliaSonera-koncernen sedan 2008. Läs mer på www.skanova.se 3 april 2012 Kontakta gärna oss: Telefon: 08-604 04 90 Skanova Box 93 123 22 Farsta Sveriges största öppna nät