www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv s riksförbund Nyckeltal Fristående skolor
1. Inledning och metod har fått i uppdrag av Svenskt Näringsliv och s riksförbund att göra en oberoende granskning av de fristående skolornas ekonomi samt att göra demografisk analys av friskolornas framtida förutsättningar i form av elevunderlag. Vårt arbete genomfördes till stor del under våren och sommaren 2014. 1.1. Ansvarsbegränsning Denna rapport har endast upprättats för Svenskt näringsliv och s Riksförbund. har inte utan föregående skriftligt samtycke ansvar mot en tredje man som tar del av och förlitar sig på rapporten. tar inget ansvar för slutsatser, analyser och tolkningar som annan gör med utgångspunkt i denna rapport. tar inget ansvar för felaktigheter eller mångtydigheter i de datakällor som rapporten bygger på. I övrigt gäller ansvar enligt FARs allmänna villkor för rådgivningstjänster 2014:1. 1.2. Metod 1.2.1. Urval etc. Denna rapport avser aktiebolag och den ekonomiska informationen är hämtad från bolagens årsredovisningar. För skolhuvudmän som valt en annan associationsform än aktiebolag, finns ingen nationellt samlad ekonomisk information. Urvalet gjordes genom att utgå från de aktiebolag som hade tillstånd från Skolverket att bedriva skolverksamhet våren 2014. Källan var Skolverket. Utifrån detta urval hämtade vi årsredovisningsinformation ur Serranodatabasen. Denna databas består av uppgifter från Bolagsverket, SCB och PAR. Den justerar för förlängda och förkortade räkenskapsår och gör all information jämförbar per kalenderår. Från detta grundurval sorterade vi sedan bort de bolag som enlig Skolverkets statistik hade färre än 20 elever. Dessa bolag utgör antingen sådana där skolverksamhet inte är kärnverksamheten, det finns t.ex. ett antal verkstadsföretag som har viss yrkesutbildning, eller så är det nystartade bolag eller bolag under avveckling. I den här gruppen finns också några mycket små skolor. Vi sorterade också bort bolag med fler än 20 elever vars kärnverksamhet uppenbart inte är skolverksamhet, bland dessa exempelvis AB Volvo, Perstorp och ABB.Dessa bolag ingår inte i den egentliga friskolebranschen även om de bedriver skolverksamhet. 1 av 12
180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 20-50 elever 51-100 elever 101-500 elever 501-1000 elever 1000+ elever Detta gav oss ett urval av 336 aktiebolag som uppfyllde kriterierna. Vår metod innebär att vi följer de ekonomiska nyckeltalen för de nu aktiva bolagen bakåt i tiden. Som framgår av diagrammet ovan har utvecklingen i antal bolag varit stark under den undersökta perioden. Det framgår också tydligt att de allra flesta skolbolagen har 500 eller färre elever. 1.2.2. Jämförelsebranscher För att jämföra friskolornas nyckeltal med andra branscher har vi använt data från respektive bolags årsredovisningar, sammanställd av Bisnode på uppdrag av. Avsikten var att jämföra med branscher utanför välfärdssektorn som påminner om friskolebranschen avseende ekonomisk struktur. Utgångspunkten var att välja branscher som är personalintensiva och med hög andel personalkostnader i förhållande till nettoomsättning, likt friskolorna. Valet av jämförelsebranscher gjordes genom SCBs branschkodning (SNI), vilket gav följande utfall: Bemanningsbraschen, SNI-kod 78, arbetsförmedlingar, rekryteringsföretag, personaluthyrningsföretag o.d, där bolag som tillexempel Adecco, Manpower och Academic Work ingår., SNI-kod 80, företag för bevakning och säkerhetstjänst, detektivbyråer, där bolag som tillexempel Securitas, Loomis och G4S ingår. SNI-kod 82, kontors- och andra företagstjänstföretag där bolag som tillexempel Eniro, Transcom och Intrum Justitia ingår. Vi har för 2012 tagit fram jämförelsesiffror mellan branscherna för att ge en uppfattning om likheter och skillnader mellan branscherna. 2 av 12
Bemannings Bevaknings Företagstjänste -branschen -branschen -branschen Nettoomsättning 14 017 mkr 35 292 mkr 13 349 mkr 22 681 mkr Antal anställda 19 671 st 57 144 st 17 139 st 19 061 st Personalkostnader i förhållande till nettoomsättning Totala materiella och immateriella anläggningstillgång ar (exkl goodwill) 57% 68% 60% 34% 1 234 mkr 541 mkr 1 208 mkr 1 584 mkr Antal bolag som ligger till grund för uppgifterna Nettoomsättning för de 10 största bolagen sett till nettoomsättning De 10 största bolagens andel av total omsättning i resp bransch 336 st 1 200 st 277 st 804 st 5 738 mkr 13 502 mkr 10 363 mkr 6 912 mkr 41% 38% 78% 36% 1.2.3. Styrkor och svagheter i materialet Våra nyckeltal bygger enbart på årsredovisningsdata från bolagen. En styrka med detta är att andra kan upprepa undersökningen eftersom den bygger på data som bolagen lämnat till bolagsverket. Grunddata är vidare kvalitetssäkrad på så sätt att den är granskad av respektive bolags revisor 1. En svaghet är att koncerninterna transaktioner inte fångas upp om koncernbolagen inte också finns i skolbranschen, t.ex om de är fastighetsbolag. Eventuellt obetalt arbete som läggs ner av ägare, deras familjer, engagerade föräldrar och medarbetare etc. fångas heller inte upp med denna metod. Om ägare tar ut lön istället för utdelning ur sitt bolag fångas inte heller i materialet. Därutöver kan även redovisningsprinciper skilja sig åt mellan olika bolag och olika år. Utifrån den information vi har tillgång till är ovanstående metodmässiga styrkor och svagheter desamma i de jämförda branscherna och de studerade åren. 1 Från 1/11 2010 blev revision frivillig för de minsta aktiebolagen. Det kan alltså förekomma årsredovisningar som inte är granskade av revisor. Huvuddelen av nettoomsättningen sker dock i bolag som omfattas av revisionsplikt även efter detta datum. 3 av 12
2. Nyckeltal Nedan beskriver vi ett urval av ekonomiska nyckeltal som beskriver branschen. Urvalet av nyckeltal är gjort av s riksförbund och Svenskt näringsliv Vi vill påpeka att samtliga nyckeltal avser respektive bransch som helhet och att det finns skillnader mellan olika bolag. Måtten är kumulativa, dvs. vi har summerat hela branschens värden, det är inte ett genomsnitt av de enskilda bolagens nyckeltal. 2.1. Lönsamhet 2.1.1. Rörelsemarginal Definition: Rörelseresultat/nettoomsättning 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% Kommentar: Friskolebranschen har haft en sjunkande rörelsemarginal åren 2011 och 2012. Jämfört med bemanningsbranschen och företagstjänstebranschen är rörelsemarginalen lägre i friskolebranschen. De friskolebolag som har mer än 1000 elever har en högre rörelsemarginal de flesta åren jämfört med branschen som helhet. 2.1.2. Avkastning på eget kapital Definition: Resultat före skatt / eget kapital + 73,7% av obeskattade reserver 4 av 12
Procent 5 4 4 3 3 2 2 1 1 Kommentar: Som framgår finns det en variation mellan de jämförda branscherna och mellan åren inom och mellan branscherna. Mönstret för alla branscher utom bemanningsbranschen är en fallande lönsamhet under perioden. Friskolebranschen hade den lägsta avkastningen på eget kapital det första och sista året under perioden och ligger mitt i fältet under de andra åren. 2.1.3. Avkastning på sysselsatt kapital Definition: rörelseresultat/(balansomslutning leverantörsskulder) 2 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 1 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% Kommentar: När det gäller avkastningen på sysselsatt kapital är mönstret detsamma, med fallande avkastning under perioden. Här uppvisar dock friskolorna ett relativt bättre resultat. 5 av 12
2.2. Soliditet Definition: Eget kapital / Balansomslutning 4 4 3 3 2 2 1 1 Kommentar: Friskolebolagen har en relativt stark soliditet i jämförelse med bolag i de jämförda branscherna. När det gäller soliditet visar vår analys att det inte är några skillnader på mindre och större friskolebolag. Eftersom friskolebolag samt bemanningsbranschen enligt våra data har låg andel eget kapital i förhållande till nettoomsättningen, kan dessa båda branscher ändå vara känsligare för förändringar i nettoomsättningen än de båda andra branscher vi jämför med. Det kräver att bolagen har förmåga att snabbt anpassa kostnaderna till sjunkande nettoomsättning. 2.3. Investering 2, utdelning och skatt 2.3.1. Investeringar som andel av Fritt eget kapital 3 Visar förändringen på årsredovisningsrad för immateriella- och materiella anläggningstillgångar mellan åren i förhållande till Fritt eget kapital. Definition: Utgående balans anläggningstillgångar + årets avskrivningar goodwill ingående balans anläggningstillgångar - goodwill / Fritt eget kapital. 2 En förenklad definition används i så måtto att investering mäts som förändring i anläggningstillgångar enligt den redovisade formeln. 3 Balanserat resultat + Koncernbidrag + Aktieägartillskott + Årets resultat 6 av 12
Procent 3 3 2 2 1 1 - -1 Kommentar: I diagrammet har vi valt att jämföra bruttoförändringen 4 mellan två år i förhållande till fritt eget kapital det andra året. Metoden är vald för att på ett enkelt sätt kunna jämföra mängden investeringar mellan branscherna. Perioden präglas av en relativt svag konjunktur. Flera av branscherna uppvisar negativa investeringar mätt på detta sätt. Det gäller dock inte friskolebranschen som under hela perioden utom 2012 använt delar av sitt fria egna kapital till investeringar. Bland jämförelsebranscherna sticker branschen ut som den som investerat mest. 2.3.2. Utdelning i förhållande till Fritt eget kapital Definition: Utdelning enligt årsredovisning/fritt eget kapital 2 2 1 1 4 Utifrån den data vi har haft tillgänglig har vi endast kunnat utgå från saldon på årsredovisningsradsnivå och inte faktiska investeringar. En förändring mellan två år kan vara påverkad av försäljningar, utrangeringar, ned-/uppskrivning eller inköp. Vi har i nuläget använt beräkningen, utgående saldo år X2 minus utgående saldo år X1 ökat med avskrivningarna år X2, är vår bruttoinvestering år X2. 7 av 12
Kommentar: ligger förhållandevis lågt i jämförelsen med övriga branscher. Det innebär att ägarna låter vinsten stanna kvar i bolagen för att där finansiera anläggningstillgångar eller för att bygga upp bolagens kassa. Då detta mått endast anger det utdelade belopp som föreslås enligt årsredovisningarna fångasinte eventuella andra vinstöverföringsmöjligheter i bolagen som koncernbidrag, internränta eller administrationstjänster upp i nyckeltalet. Det gäller naturligtvis för samtliga branscher. 2.3.3. Bokförda skatter i förhållande till rörelseresultat Definition: Bokförd skatt/rörelseresultat efter avskrivningar 6 5 4 3 2 1 Kommentar: Detta mått är valt för att bolagens finansieringsmodeller inte ska påverka jämförelsen. Viktigt att komma ihåg är att det inte finns ett direkt samband mellan ett visst års rörelseresultat och den bokförda skattekostnaden. Olika typer av avsättningar kan göras för att jämna ut skatter över tid. Viktigt att komma ihåg är vidare att detta är den redovisade bolagsskatten i årsredovisningen och inte totalt inbetalda skatter. Då det i jämförelsen ovan inte gjorts någon justering för de bolag med negativt rörelseresultat, som alltså drar ner det totala rörelseresultatet och således ökar andelen betald skatt, har vi nedan tagit fram ett jämförande diagram där de bolag med ett negativt rörelseresultat på 10 miljoner eller mer tagits bort. 8 av 12
Procent 3 3 2 2 1 1 Skillnaden mellan de två diagrammen kan ge en fingervisning om vilken påverkan på nyckeltalet som de större bolagens negativa resultat har. Utfallet mellan åren blir då jämnare. Precis som nämns ovan finns det inte något direkt samband mellan ett visst års rörelseresultat och den bokförda skattekostnaden. Däremot finns det ett förstås ett tydligt samband över längre tid. Det vi ser är att friskolebolagen betalar en mindre andel av sitt rörelseresultat i bolagsskatt än bolag i jämförda branscherna, även om skillnaderna minskar de två senaste åren. För att undersöka om detta har något samband med hur bolagen finansieras har vi nedan jämfört med hur det ser ut om vi istället jämför den bokförda skatten i förhållande till resultatet efter finansnetto. 2.3.4. Bokförda skatter i förhållande till resultat efter finansiella poster Definition: Bokförd skatt /resultat efter finansiella poster 6 5 4 3 2 1 9 av 12
Kommentar: Då det i jämförelsen ovan inte gjorts någon justering för de bolag med negativt rörelseresultat, som alltså drar ner det totala rörelseresultatet och således ökar andelen betald skatt, har vi nedan tagit fram ett jämförande diagram där de bolag med ett negativt rörelseresultat på 10miljoner eller mer tagits bort. 3 3 2 2 1 1 Kommentarer: Även denna graf skall ses tillsammans med ovanstående graf just på grund av vissa bolags stora negativa resultat efter finansiella poster påverkar andelen skatt (andelen skatt blir högre). Precis som nämns ovan finns det inte något direkt samband mellan ett visst års resultat och den bokförda skattekostnaden då även bolag som gör minusresultat i bokföringen kan göra ett positivt resultat skattemässigt. Mönstret att friskolebolagen betalar en mindre andel av sitt resultat i skatt består. När hänsyn tas till finansieringen minskar skillnaden något mer 2011 och 2012, vilket tyder på att finansnettot haft en liten påverkan på den relativa skattebetalningen mellan branscherna åtminstone dessa år. 10 av 12
Årlig förändring, antal personer 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045 Årlig förändring, antal personer 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045 3. Demografiska förutsättningar 3.1. Befolkningsutveckling Elevkullarnas utveckling är av stor betydelse för friskolebolagens framtida hållbarhet. Vi har med hjälp av SCBs befolkningsprognos undersökt hur den årliga förändringen av befolkning i de åldersgrupper som går i skolan ser ut. Som alltid med prognoser ökar osäkerheten med tiden. 3.1.1. Grundskolan Definition: Diagrammet visar den årliga prognostiserade förändringen i åldersgruppen 6-15 år 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0-5000 -10000-15000 Kommentar: Fram till början av 2030-talet prognostiseras antalet grundskolelever öka varje år. Särskilt stor bedöms ökningen vara de närmaste åren. Vi vill betona att detta är en prognos för riket. För enskilda kommuner kan mönstret vara ett annat. 3.1.2. Gymnasiet Definition: Diagrammet visar den årliga prognostiserade förändringen i åldersgruppen 16-19 år 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000-15 000 11 av 12
Kommentar: Svängningarna är större i gymnasieskolans åldersgrupper jämfört med grundskolan eftersom åldersspannet är mindre. Enligt prognosen följer ytterligare ett par år med minskande befolkning i de för gymnasiet huvudsakliga åldersgrupperna. Därefter prognisticeras en lång period av tillväxt i åldersgruppen. Liksom för grundskolan gäller att det kan se olika ut i olika delar av landet. 3.2. Inverkan på friskolornas elevantal Befolkningsutvecklingen är naturligtvis inte det enda om påverkar hur många elever det finns i de fristående skolorna. Även andel som väljer fristående skola och, för gymnasiet, inskrivningsfrekvensen 5 spelar roll. Vi har gjort ett prognosantagande som bygger på att andelen elever som väljer fristående skola fortsätter på 2013 års nivå, vilket innebär 14 % av de inskrivna eleverna för grundskolan och 26 % för gymnasiet. Vidare antar vi att inskrivningsfrekvensen i de valda åldersgrupperna är på 2013 års nivå, vilket innebär 98% för grundskolan och 76% för gymnasiet. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025-2 000-3 000 Förändring elever grundskola Förändring elever gymnasieskola Som framgår kan friskolebranschen med ovanstående antaganden förvänta sig ett kraftigt ökande antal elever i grundskolan och, efter två krympande år, en ökning även i gymnasiet. Observera att detta gäller alla friskolor oavsett om de bedrivs som aktiebolag eller ej. Även detta är en prognos för riket som helhet, för enskilda kommuner och skolhuvudmän kan det se annorlunda ut. 5 Inskrivningsfrekvens är den andel av den aktuella åldersgruppen som är inskriven i den aktuella skoformen. 12 av 12